Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Relevanta dokument
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Vad ska vi äta? Elin Röös

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Hur äter vi hållbart?

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Hållbar mat i offentliga kök

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Vad är ett hållbart jordbruk?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Christl Kampa-Ohlsson

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Varmt och gott eller.

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Klimatpåverkan av livsmedel

Mat, miljö och myterna

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

KLIMATSMARTA MATTIPS

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Miljöredovisning 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets utsläpp och trender

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Frågor för framtiden och samverkan

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

MATENS KLIMATPÅVERKAN

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Köttindustrin och hållbar utveckling

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ekologiskt fotavtryck

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ


Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Matens klimatpåverkan

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Världen har blivit varmare

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Svenskmärkning AB

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Mål resurshushållning i kursplanen

One Planet Plate 2019 kriterier och bakgrund

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Klimatanpassa din matlagning

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Värderingar om den hållbara maten

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Varmt välkomna till Nationell verkstad För hållbara livsstilar. I samarbete med: Karlstads kommun Naturvårdsverket Mistra Sustainable Consumption

Transkript:

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatmärkt livsmedelsbutik Hur kan handeln vägleda konsumenter till mer miljösmarta matval? Finansierat av FORMAS och HUR

Stora utsläppsminskningar Ton CO 2 e per person och år 12 10 8 6 4 2 Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion Övrigt (boende, transporter, kläder m.m.) Övrig mat Kött 0 Nuvarande konsumtion Hållbar konsumtion Källa: SNV. 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. IPCC. 2007. Foto: istockphoto

Behov av minskning 2 ton CO 2 e/år och person Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Tillåtna utsläpp

Vad äter vi idag? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mängd Klimatpåverkan Markanvändning Kaffe, te, alkohol etc. Spannmål och potatis Kött Fisk Mejeri och ägg Frukt och grönsaker Källa: Sundberg C, Karlsson H, Röös E, Witthöft C. Evaluating the sustainability of diets an assessment including both environmental and nutritional aspects.

Typisk svensk måltid

Klimatpåverkan svensk middag kg CO 2 e 7 6 5 4 3 2 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Äpplen Nya Zeeland

Klimatpåverkan svensk middag kg CO 2 e 7 6 5 4 3 2 1 0 Minskning med 3% Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Äpplen svenska

Klimatpåverkan per kg livsmedel kg CO 2 e per kg livsmedel 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0

Klimatpåverkan per kg livsmedel kg CO 2 e per kg livsmedel 30 25 20 15 10 5 X 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0

Biologisk mångfald och resursutnyttjande

Påverkan in andra länder

0,4 0,35 Eutrophication pot. (kg PO43-/kg bone-free meat) 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Chicken, r=0.68, P=0.064 Pork, r=0.43, P=0.052 Beef, r=0.79, P<0.05 0 0 10 20 30 40 50 60 Carbon footprint (kg CO2-e/kg bone-free meat) Källa: Röös et al. 2012. Can carbon footprint serve as an indicator of the environmental impact of meat production? Ecological Indicators

Vilka aspekter måste beaktas? BIOLOGISK MÅNGFALD KLIMAT KEMISK BEKÄMPNING DJURVÄLFÄRD Foto: istockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.

Grundläggande krav Målgruppen är intresserade konsumenter och anställda i livsmedelssektorn Fungera som kommunikationsverktyg och diskussionsunderlag Baseras på vad som är vetenskapligt accepterat Guida mellan olika proteinkällor (inte bara kött) Jämförelsen görs från ett livscykelperspektiv Utgår från klimat men inkluderar målkonflikter Baseras på tillgängliga märkningar, certifieringar och data

www.kottguiden.se Vi forskar vidare i projektet med att: Förbättra guiden ytterligare (antibiotika bl.a.) Studera konsumentattityder till denna typ av kommunikationsmaterial Studera hur konsumenter (och andra) använder guiden Utreda hur guiden kan leva vidare efter avslutat projekt

Konsumentguide Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är olika saker

Köttproduktion och köttkonsumtion i Dalarna examensarbete Erika Näslund

Hållbar köttproduktion Lönsamhet Konkurrenskraft Andra produkter, ull, läder Ekonomiska Trivsel/delaktighet i samhället, bonde God hälsa bonde/skador Levande landsbygd, estetiska värden Hållbar köttproduktion Sociala Djurhälsa, antibiotikaanvändning. A lot of animals -more diseases Framtida generationer, generationsskife Biologisk mångfald, bete Behålla miljöproblem i Sverige, ej import av ex. foder Minska/ta vara på avfall Minska kväveläckage Mindre konstgödsel användning av råfosfatfyndigheter, mer gödsel Minska besprutning Återföra till marken/cykel Vattenanvändning, speciellt import Miljö Biogastillverkning Förbättrad markkvalite, kol inlagring Holmes, 2010 x x x x x x x SCB, jordbruksverket, Naturvårdverket och LRF, 2012 Ekonomisk Social Ekologisk Använder land som inte kan användas till annat, mat som inte kan användas till annat Undvika monokulturer, djur och växter Lönsamhet Levande landsbygd Biologisk mångfald Användning av förnybar energi, minska fossilenergi Produktion av bioenergi Undvika avskogning, omvandling av land x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Garnett, 2007 x x x x x x x x x x x x x Lööv, 2013 x x x x x x x x x x x x x x x x Garnett, 2008 x x x x x x x x x x x x x x x x x Bellarby, et al., 2013 x x x x x x x x x x Garnett, 2011 x x x x x x x x x x x x Hjerpe, 2012 x x x x x x x x x x x x Kumm, 2002 x x x x x x x x x x x x x Tudge, 2010 x x x x x x x Hoekstra, 2010 x x Gura, 2010 x x x x x x x x Young, 2010 x x x x x x Webster, 2010 x x x Djurvälfärd Jordbrukarens tillvaro Minskad klimatpåverkan/övergöd ning/försurning (kväve) Nyttja lokala resurser Kolinlagring och förnybar energi McMichael & Butler, 2010 x x x x x x x Arnqvist, 2008 x x x x x x x x x x x x x x x x x McMichael et al., 2007 x x x x x x x Kemikalier Välimaa, 2012 x x x x x x x x x x x x x x x Pullar et al., 2011 x x x x x x x x x x x x Buttris, 2011 x x x x x x x x x Markkvalitet Steinfeld et al., 2006 x x x x x x x x x x x x x x x x x x Deutsch et al., 2011 x x x x x x x x Lundström & Dahlin, 2011 x x x x x x x x x x x Steinfeldt et al., 2010 x x x x x x x x Ålder djur, ras, effektivitet Lokala förutsättningar

Hållbar köttkonsumtion Hållbar köttkonsumtion Ekonomiska Sociala Miljö Ekonomisk Social Ekologisk Betala för kvalite Hälsa, positiv, bra köttkvalite Livsmedelsförsörjning på landsbygden Hälsa negativ, för mycket, sjukdomar zoonos Hälsa besprutning Äta mindre mängd Liten antibiotika användning Djurskydd, djurvälfärd Levande landsbygd, tillgång till ex lokal butik Impoterat kött, osäkerhet om prod., sämre djurskydd etc Estetiska, kulturella värden Gynnat biologisk mångfald/bete Betande djur, ej konkurrera med människoföda Vilt kött Låga växthusgasutsläpp Minska svinn Land som inte kan användas för annat Lokala produkter Djur med flera användningsområden Korta transporter Kort kyltid Holmes, 2010 x x x x x x SCB, jordbruksverket, Naturvårdverket och LRF, 2012 x x x x x x x x x x x Garnett, 2007 x x x x x x x x x x x x Betala för mervärden Global livsmedelsförsörjning Mängd relaterad till klimatmål Lööv, 2013 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Garnett, 2008 x x x x x x x x x x x x x x Bellarby et al., 2013 x x x x x x x x Garnett, 2011 x x x x x x x x x x x Hjerpe, 2012 Hälsa x x x x Minska x x svinn/konsumera x Kumm, 2002 x x x x x x Tudge, 2010 x x hela djuret Hoekstra, 2010 x x Gura, 2010 x x x x x Young, 2010 x x x x x Webster, 2010 x Kvalitet/Säkerhet/ x x x Välja med omsorg x McMichael & Butler, 2010 x x x x x x x x x x Arnqvist, 2008 Spårbarhet x x x x x x x x McMichael et al., 2007 x x x x x Välimaa, 2012 x x x x x x x x x x Pullar et al., x x x x x x x x Buttris, 2011 x x x x x x Steinfeld et al., 2006 x x x x x x x x x x x x x Deutsch et al., 2011 x x x x x x Lundström & Dahlin, 2011 x x x x x x x Steinfeldt et al., 2010 x x x x x x x x x x Ej konverterat land

Hur ökar vi hållbarheten? Köttkonsumtion Ökad medvetenhet om mervärden Konsumtionsskatt Förebilder och ledarskap Köttproduktion Ökad medvetenhet och motivation Miljö- och djurvälfärdsersättningar Förebilder och ledarskap Med mera. Här behövs forskning och diskussion.

Tack! Elin Röös, elin.roos@slu.se