Samordnad varudistribution i Karlstads kommun

Samordnad varudistribution i Karlstads kommun Dnr KS-2011-160 Dpl 00 Postadress: Förvaltning/Kontor/Bolag, t ex 651 84 Karlstad Besöksadress: Kommunledningskontoret karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2011-160 sid 2 (55) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Koncernstöd Rapport 2013-05-02 Ellika Andersson, 070-3190321 ellika.andersson@karlstad.se Postadress: Förvaltning/Kontor/Bolag, t ex 651 84 Karlstad Besöksadress: Kommunledningskontoret karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2011-160 sid 3 (55) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 2 Inledning... 6 2.1 Uppdraget... 6 2.2 Syfte och avgränsningar... 6 2.3 Mål... 7 3 Metod... 7 4 Bakgrund... 8 4.1 Transporter och samdistribution... 8 4.2 Kommunalt samordnad varudistribution... 8 4.3 Effekter av samordnad varudistribution... 10 4.3.1 Miljöpåverkan... 10 4.3.2 Ekonomiska effekter... 11 4.3.3 Trafiksäkerhet... 11 4.3.4 Utveckling av det lokala näringslivet... 11 4.4 Andra kommuner... 11 4.4.1 Halmstad... 12 4.4.2 Växjö... 13 4.4.3 Borlänge, Gagnef, Säter och Smedjebacken... 14 4.4.4 Värnamo... 15 5 Nulägesbeskrivning... 17 5.1 Allmänt... 17 5.2 Kommunens beställare... 17 5.3 Leverantörer... 18 5.4 Varugrupper och leveranser... 19 5.5 IT-stöd... 22 5.6 Kommunens miljömål relaterat till transporter... 23 6 Förutsättningar... 24 6.1 Kritiska framgångsfaktorer... 24 6.1.1 Ansvar/Tidsplan... 25 6.1.2 Distributionsmodell... 25 6.1.3 Upphandling... 27 6.1.4 Intern kommunikation... 28 6.1.5 E-handelssystem... 28 6.1.6 Ruttplanering... 29 6.1.7 Livsmedel... 30 6.2 Ekonomi... 31 7 Rekommendationer... 34 7.1 Kommunikation & Planering... 34 7.2 Vidare nulägesanalys... 35 8 Referenser... 36 8.1 Intervjuer... 36 8.2 Skriftliga källor... 36 8.3 Webbaserade källor... 38

Dnr KS-2011-160 sid 4 (55) Bilaga 1... 39 Bilaga 2... 45 Bilaga 3... 52 Bilaga 4... 54

Dnr KS-2011-160 sid 5 (55) 1 Sammanfattning En samordnad varudistribution innebär att leverantören kör varorna till en samordningscentral. Vid centralen samordnas varorna som sedan körs ut till kommunens enheter. En samdistribution kan styras på olika sätt, antingen genom upphandling av en extern distributör eller genom att driva verksamheten på egen hand. I denna förstudie konstateras att upphandling av en samordningscentral inklusive transportör är en lämplig lösning för Karlstads kommun. En samordning av varor bidrar till att minska antalet transporter, detta ger effekter i form av ökade miljövinster, ökad trafiksäkerhet, ekonomiska besparingar, förbättrad arbetsmiljö samt att det uppmuntrar lokala leverantörer att delta vid upphandlingar. De ekonomiska besparingar sker genom minskade varupriser samt i tid hos beställarna som genom samordningen tar emot färre leveranser enligt fasta dagar/tider. Varor lämpliga för en samordning i nuläget är: skol- och lekmaterial, arbetskläder, slöjd- och textilmaterial, livsmedel, verktyg, städ- och kemikalieprodukter, kontorsmaterial och papper, el-material samt sjukvårdsmaterial. Inköpen för samtliga varugrupper uppgick till ca 126 miljoner år 2012 vilket genererade ca 35 000 utleveranser. Uppstartningsperioden är en kritisk fas för samdistributionens framgång. Framgångarna påverkas dels av hur väl man lyckas förhandla och kommunicera med leverantörerna. Den interna kommunikationen är en annan framgångsfaktor för att få med organisationen i de nya rutinerna. Informationsmöten och utbildning av personal och leverantörer är en viktig del i arbetet att planera och införa en samordnad varudistribution. Kommunen kan påverka miljöeffekterna genom miljökrav i det förfrågningsmaterial som tas fram vid en upphandling. Det är viktigt att kraven är rimliga baserade på de förutsättningar som finns hos de olika intressenterna. För närvarande pågår ett arbete med att införa ett e-handelssystem för samtliga kommuner i Värmland, i nuläget befinner man sig i utredningsprocessen. Ett elektronisk inköps- och beställningssystem underlättar driften av en samdistribution. Det uppstår en mellanhand vilket ställer krav på fungerande system vid hantering av information för: beställning, orderbekräftelse, leveransmottagning och fakturahantering. Ett e-handelssystem bör implementeras innan eller i samband med en samordning.

Dnr KS-2011-160 sid 6 (55) 2 Inledning 2.1 Uppdraget Karlstads kommunstyrelse gav (2011-03-02) kommunledningskontoret uppdraget att utreda i vilken omfattning kommunens olika verksamheter kan använda sig av samordnad varudistribution. Ambitionen med initiativet är att samla alla kommunens inleveranser till ett och samma ställe, för att sedan samordna godsen och leverera dem till samtliga beställande leveranspunkter. I utredningen har information samlats in från kommuner med erfarenhet av liknande projekt. Halmstad och Växjö är kommuner som lyckats väl med en samordning och är samtidigt av liknande storlek som Karlstads kommun, dessa har därmed bidragit med relevant underlag till förstudien. I Halmstad och Växjö har en samordning bidragit till miljövinster, ökad trafiksäkerhet, högre service hos beställarenheterna samt att det uppmuntrat till ett ökat deltagande av lokala leverantörer vid upphandlingar. Genom att transporterna upphandlas separat kan kommunen ställa miljökrav på fordon och bränsle, vilket tillsammans med minskat antal transporter bidrar med miljövinster. Det finns ett intresse hos Karlstads kommun att undersöka hur en samordning skulle kunna implementeras och i vilken utsträckning den kan genomföras. En samordnad varudistribution ligger i linje med den strategiska plan som är framtagen för 2012-2014, och finns även med som ett åtagande i planen under 2013. I den strategiska planen finns det mål för att göra Karlstad till en miljövänligare kommun. 2.2 Syfte och avgränsningar Syftet med utredningen är att ta fram förslag på hur Karlstad kan samordna varudistributionen på ett sätt som bidrar till ett minskat antal transporter. I rapporten beskrivs hur andra kommuner arbetat med att införa en samordnad varudistribution och hur dessa erfarenheter kan implementeras i Karlstads samordning. Förstudien utreder möjligheten till att samordna livsmedel samt övriga varor. En avgränsning har gjorts baserat på de nuvarande ramavtalen, det är inte alla varor som är lämpliga för en samordning. Data och information har samlats in för att lokalisera de leveranspunkter som finns inom kommunen för att få en bild av hur omfattande en samordning kan komma att bli. Jämförelsetal har sedan tagits fram från Halmstad och Växjö för att se hur en samordning skulle kunna se ut och vilka resultat den skulle kunna tänkas bidra med. Denna information har sedan använts

Dnr KS-2011-160 sid 7 (55) för att skapa en nulägesbild vilken använts som underlag till rekommendationer om samordnad varudistribution. 2.3 Mål Målet med underlaget är att analysera i vilken omfattning en samordnad varudistribution kan genomföras i Karlstads kommun, samt vilka effekter den kan förväntas bidra med. Förstudien skall kunna användas som beslutsunderlag för införandet av en ny transportlösning. 3 Metod Nedan beskrivs hur de olika avsnitten i förstudien har genomförts. Bakgrund samordnad varudistribution: Information har tagits fram kring de kommuner som redan infört samordnad varudistribution, genom rapporter och intervjuer, där kritiska framgångsfaktorer analyserats. Nulägesanalys Karlstads kommun: Nulägesanalysen omfattar en analys av hur varudistributionen ser ut i dagsläget. Fakta har tagit fram kring kommunens beställare, leverantörer samt hur leveranserna ser ut för de inkluderade varorna. Det har även tagits fram kartor för att ge en tydlig bild över hur leveranspunkterna är fördelade över kommunen. Denna information har sedan lagt grund till de rekommendationer som getts tillsammans med erfarenheter från övriga kommuner, i synnerhet Halmstad och Växjö. Förutsättningar för en samordnad varudistribution: Under denna del analyseras de förutsättningar som krävs för att införa en samordnad varudistribution, samt vad man bör ta hänsyn till vid beslut om införande. Här redovisas vilka ekonomiska effekter som en samordning kan tänkas medföra baserat på det förutsättningar som Karlstads kommun har i dagsläget. Rekommendationer: Slutligen ges rekommendationer till hur Karlstads kommun bör fortsätta arbetet med införandet av en ny transportlösning.

Dnr KS-2011-160 sid 8 (55) 4 Bakgrund 4.1 Transporter och samdistribution Transporter utgör en viktig del för ett fungerande samhälle som också bidrar till negativa miljöeffekter. Det finns idag ett starkt samhällsstöd för att minska våra miljöutsläpp varav transportbranschen ifrågasatts. Vägtransportsektorn ansvarar för 30 % av alla koldioxidutsläpp som görs i Sverige. Det som främst påverkar utsläppen är att de flesta fordon idag drivs med fossila bränslen. 1 Trafa (2012) visar siffror på att godstransportarbetet ökat från 42 till 98 miljarder tonkilometer mellan åren 1960-2010. Den svenska offentliga sektorn gör varje år stora inköp av varor och tjänster, där det är stora volymer som transporteras ut till beställare över hela Sverige. Detta innebär att varje enskild kommun har möjligheten att utnyttja sin ställning för att påverka sina leveranser och göra dem så miljömässigt hållbara som möjligt. Det finns begränsningar som försvårar det för kommuner att ställa krav på hur leveranserna skall ske. Lagen om offentlig upphandling (LOU) tillåter inte att omfattande krav ställs på leveransen av en vara om denna ingår i varans pris (fri leverans), vilket är vanligt förekommande i ett ramavtal. Kommuner behöver därför upphandla leveranserna separat tillsammans med att krav ställs på samordning av transporterna. Samordning av transporter sker genom en samlastningscentral, där ansvaret för distributionen övergår till en upphandlad transportör om inte kommunen själva väljer att driva verksamheten. 4.2 Kommunalt samordnad varudistribution Vid en samordnad varudistribution har kommunen förutsättningen att minska antalet transporter. Dessutom ger det möjligheten att ställa krav på de fordon som används av distributören, samt påverka antalet körda kilometer genom transportplanering. Sammantaget kan en samordnad varudistribution medföra miljövinster vilka delvis bestäms av de krav som kommunen ställer på distributören. Figuren (figur 1) nedan visar hur leveranser kan ske utan samordning, för att kunna ge ett tydligt exempel visar figuren endast 2 leverantörer samt 5 beställare, vilka i verkligheten är betydligt fler. Exemplet nedan visar hur de olika leveranspunkterna beställer varor efter behov som sedan efter beställning levereras av leverantören. Detta resulterar i att en enhet kan få flera leveranser per dag, samt att det försvårar en ruttplanering för leverantören då man inte i förväg vet när leveranserna skall ske. Personalen får ta emot många varuleveranser som kan störa den ordinarie arbetssysslan. 1. http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/klimat/transportsektornsutslapp/beskrivning-av-tillstand/ 2013-04-08

Dnr KS-2011-160 sid 9 (55) Leveranspunkt 3 Leveranspunkt 2 Leveranspunkt 4 Leveranspunkt 1 Leveranspunkt 5 Leverantör 1 Leverantör 2 Figur 1 Kommunen kan genom en samordnad varudistribution minska antalet transporter. Första steget är en upphandling av en samordningscentral, och enligt erfarenheter från andra kommuner lönar det sig att anlita en distributör som står för samordningen till skillnad mot om kommunen själva väljer att driva den. Den upphandlade distributören tar sedan emot de beställda godsen från leverantörerna, samordnar dessa efter en ruttplanering och kör ut till de beställande enheterna. Ruttplaneringen kan göras efter ett tidsschema vilket innebär att enheterna får sina varor på specifika dagar och tider. Tidsschemat kan se olika ut beroende på hur väl utvecklade verktyg man har för att göra en ruttoptimering. Dessa scheman kan vara specificerade till bestämda intervaller, exempelvis en förskola får leveranser varje onsdag mellan kl. 9.00 12.00. Istället för att enheten får flera leveranser per vecka kan dessa minskas till några enstaka tillfällen. Det blir färre utkörningar och samtidigt högre fyllnadsgrad i lastbilarna. Figur 2 nedan illustrerar hur en samordning med optimerad ruttplanering kan se ut. Inte nog med att antalet transporter minskar, kvalitén hos beställarenheterna ökar då man kan planera godsmottagningen, vilket sparar tid för personalen att lägga på sitt ordinarie arbete.

Dnr KS-2011-160 sid 10 (55) Figur 2 4.3 Effekter av samordnad varudistribution Det finns ett antal effekter i samband med samordnad varudistribution som är återkommande. Det är även dessa som varit de generella drivkrafterna bakom besluten hos kommuner som infört en samdistribution. 4.3.1 Miljöpåverkan Ett samdistributionsprojekt möjliggör en minskning av transporter, vilket har goda effekter på miljön. I ett första steg kan man säkra att fordonen som används är bäst anpassade för miljön. I ett andra steg bidrar en effektiv transportplanering till att fyllnadsgraden ökar vilket innebär att samma antal gods körs ut i ett mindre antal transporter. Sedan kan en ruttoptimering också bidra till minskade körsträckor, då optimal rutt tas fram för varje körning. Det finns därför ett allmänt hållbarhetsperspektiv ur miljösynpunkt som talar för en samdistribution. Halmstad beräknar ha halverat sina utsläppt efter införandet av en samdistribution, och Växjö har minskat sina utsläpp med ca 70 %. Vägverkets idéskrift för samordnad varudistribution (2010:008) visar att körsträckan för distributionen minskar mellan 30-40 % vid en samordning, när man jämfört flera projekt.

Dnr KS-2011-160 sid 11 (55) 4.3.2 Ekonomiska effekter Vid en samordnad varudistribution separeras leveranskostnaden från varans pris och därmed bör den kostnaden minska och priset sjunka. Vid samdistribution levereras varorna till en central istället för att de körs ut till kommunens samtliga enheter. Kostnaden som kvarstår är sträckan från leverantör till samlastningscentralen, vilken kan variera kraftigt och kan även påverka hur mycket man kan sänka leveranskostnaden med. Enligt Naturvårdsverket (2006) refererat i Ystad (2011) förväntas varupriset sjunka med 8-12 % som en effekt av en samordnad varudistribution. Det kan ta lång tid innan marknaden mognat för denna form av transportlösning. Teoretiskt borde prissänkningar med 8-12 % vara rimligt att förvänta sig, men i praktiken kan det komma att se annorlunda ut beroende på hur man lyckas med sina förhandlingar. Hänsyn bör tas till att priserna inte kommer sjunka direkt, det är ett långsiktigt arbete som krävs. Upphandlingsenheten har ett ansvar att se till att nya avtal görs efter det utgångsläget som en samordning ger. Initialt är det dock en ökad konkurrens som skall bidra med att varupriserna sänks. Besparingar görs inte bara genom minskavarupriser utan även genom den tid personal hos beställarenheterna sparar genom att ta emot färre leveranser. 4.3.3 Trafiksäkerhet Ökad trafiksäkerhet är ytterligare ett argument att ta upp vid ett samordningsprojekt. En samlastningscentral som är strategiskt placerad bidrar till att färre fordon vistas i tätorten och i trafikmiljön som helhet. Leveranstider kan även anpassas till tillfällen då exempelvis barn inte vistas ute på skolgårdar, vilket kan bidra med en säkrare miljö ute bland skolor och äldreboende. Det blir inte bara en säkrare miljö utan det bidrar även till ett minskat buller, vilket kan göra skillnader i tätorten. Förutom färre leveranstillfällen kan krav ställas på säkrare transportfordon i ett förfrågningsmaterial. 4.3.4 Utveckling av det lokala näringslivet Vid upphandling av en samordningscentral minskar antalet leveranspunkter från samtliga beställare till en leveranspunkt. Detta medför att fler verksamheter har möjlighet att delta i upphandlingar då leveransen inte längre utgör ett hinder för dem som inte tidigare haft resurserna till detta. Ansvaret ligger således hos kommunen att framföra detta och uppmuntra de lokala leverantörerna till att mer aktivt delta i kommunens upphandlingar. 4.4 Andra kommuner Det är flera kommuner som valt att tillämpa en samordnad varudistribution, där Borlänge är den kommun med längst erfarenhet. Det är allt fler som inför liknande projekt och i dagsläget är det ca 50 kommuner som utreder möjligheterna till en samordning (enligt källor från Halmstad och Växjö).

Dnr KS-2011-160 sid 12 (55) Erfarenheter visar att minskningar av transporter kunnat göras vilket medfört goda effekter. Det är svårt att påvisa den ekonomiska lönsamheten med en samordnad varudistribution. Detta är sällan den enda drivkraften utan det är viktigt att ta hänsyn till de totala effekterna som helhet. 4.4.1 Halmstad - Antal invånare: 92 000 - Landareal: 1 014,1 km² Halmstad har drivit en samordnad varudistribution sedan 2008 och är inne på sitt andra upphandlade avtal som gjordes med Delivery under andra halvan av 2012. Från början ingick enbart torra varor som sedan kom att inkludera livsmedel 1 år efter driftstart. Halmstad anlitade två externa konsulter som gjorde en nulägesanalys, där simuleringar genomfördes för att få en bild över samtliga leveranser. Detta ifrågasattes något i efterhand då mycket resurser lades ner på data som sedan avvek något från den verkliga bilden. I dagsläget har man ca 40,000 inleveranser till samordningscentralen vilket ger 20,000 utleveranser till kommunens beställare varje år. Halmstad har 320 enheter med kontinuerligt behov av varuinflöde. Leveranserna kom först på bestämda dagar, men detta har nu utvecklats till att rymmas inom bestämda tidsfönster. Livsmedel levereras till varje enhet under specifika dagar och inom ett tidsfönster på +- 30 min, t.ex. en förskola med leverans måndag 13.00 kommer få den mellan 12.30 och 13.30. Övriga varor som inte ingår i livsmedelsflödet har ett tidsfönster på +- 1 h, med samma exempel mellan 12.00 och 14.00. Målet är att varje kök skall ha så lite leveranser per vecka som möjligt där maxantalet är 3 ggr/vecka för de stora köken ner till 1 ggr/vecka, här har det krävts noga planering för att lyckas minimera leveranserna. En viktig framgångsfaktor för ruttplaneringen har varit användningen av ruttoptimeringssystemet DPS Logix, vilket har möjliggjort de fasta tidsfönstren. Den totala kostnaden för att driva samordningscentralen uppgår till ca 5,5 miljoner kr per år. I samordningen ingår totalt ca 15 avtalsområden, vilket motsvarar ca 30 leverantörer. Varor som ingår i samordningen är: papper och plast, järnhandelsvaror, sjukvårds- och förbrukningsmaterial, livsmedel, köksutensilier, städutrustning, ljuskällor och batterier, böcker och ljudböcker, el-material, nutritionsartiklar, bryggerivaror, kaffe, städutrustning, kemikalier, skol- och lekmaterial, arbetskläder tvätt samt entrémattor. Halmstad hade inget e-handelssystem när man startade utan då skedde beställningarna via kundnummer manuellt. I dagsläget har man ett e-handelssystem (Doris), dock används inte detta fullt ut av alla enheterna utan man håller fortfarande på med att implementera det.

Dnr KS-2011-160 sid 13 (55) Några tips för införandet av samordnad varudistribution 2 : - Det bör finnas en ansvarig som driver projektet (ex. projektledare). - Var noggrann med att kommunicera och informera leverantörer och beställare om nya rutiner och syftet med dessa, intern förankring är en förutsättning för att projektet skall fungera. - Det är viktigt att arbeta succesivt med införandet av samordningen, det kan vara klokt att inte involvera alla varugrupper på en gång, och att man inför beställarsystem antingen innan eller efter en samordning för att undvika driftstopp. - Vid upphandling av distributionscentral är det viktigt att ha minst 6 månaders utsatt tid för planeringsprocessen, det är många detaljer som skall fungera. Vid en första upphandling är det nytt för både kommunen och distributören varav noggrann planering är ett måste för att säkra driftstarten. 4.4.2 Växjö - Antal invånare: ca 85 000 - Landareal: 1169, 1 km² Växjö upphandlade en samordningscentral inklusive transportör (Alwex) under våren 2009 vilken kom i drift under oktober 2010. Avtalet tecknades på 4 år med möjligheten att förlänga avtalet med ytterligare 2 stycken 4 års perioder (2022). Man valde här att införa ett e-handelssystem (Proceedo) med inköpsstöd samtidigt som införandet av samordnad varudistribution. Växjö startade även dem med förbrukningsmaterial för att sedan inkludera livsmedel (april 2011). Det tog 2,5 år att införa en samordning från beslut till att inkludera alla varor. I likhet med Halmstad anlitades en extern konsult för att göra en nulägesanalys, vilket även här ansågs både tids- och kostnadskrävande då data visade sig avvika från verkligheten. Det krävdes omfattande intern utbildning för att förankra den nya tekniken samt det nya arbetssättet som samordningen och det nya e- handelssystemet innebar. Växjö har 450 kommunala enheter som är i behov av ett kontinuerligt varuinflöde. I nuläget är det ca 18 leverantörer som ingår i samordningen, där varor som kontorsmaterial, städ- och diskkemikalier, plast- och pappersprodukter samt livsmedel levereras via samordningscentralen. Hittills har man lyckats minska utleveranserna från 98 000/år ner till 18 200/år, vilket är en minskning av transporterna med hela 82 %. Miljöutsläppen har minskat med 71-76 % som en effekt av samordningen vilket är över förväntan. Det kostar ungefär 5 miljoner kr 2 Intervju med Michael Elofsson 2013-03-28, Halmstad kommun

Dnr KS-2011-160 sid 14 (55) att driva samordningscentralen per år. Det är svårt att beräkna de ekonomiska besparingarna som gjorts men det kan konstateras att det inte gått med förlust. Målet är att samordningen på sikt skall bidra med en prissänkning kring 8-12 % där man redan kommit en bit på vägen. Det är svårt att få ner priserna hos de större aktörerna. Växjö har lyckats få ner priserna med 2 % hos de större leverantörerna, sedan med upp till 10 % hos de mindre leverantörerna. De största besparingarna har gjorts i form av miljövinster, ökad trafiksäkerhet samt i den tid som personalen besparat genom att ta emot färre leveranser. En samordning tillsammans med ett e- handelssystem besparar arbetstid samt att inköpen sker efter avtalen i större utsträckning och att det är underlättar en jämförelse av priser på olika varor. Några tips för införandet av samordnad varudistribution 3 : - En samordning ställer krav på att rutinerna för märkning av gods förbättras. Växjö har arbetat hårt med detta, men har fortfarande en lång bit kvar med att få leverantörerna att ändra/förbättra sina rutiner. Godset skall märkas med: o GLN kod (identifierings kod som används som stöd till e- handelssystemet) o Mottagareadress o Ordernummer o Avsändare - De flesta köken stänger vid 14, detta kräver en förändring i ordinarie leveranstider som normalt ligger fram till 16-17 på eftermiddagen. - Implementera ett e-handelssystem ca 6 månader innan samordningen, då hinner organisationen lära sig hantera det nya inköpssystemet, samtidigt som man får ett bra underlag av vilka inköp som görs, varav man tydligare kan se vilka resultat som medförs i samband med samordningen. - Bröd är mindre lämpligt att samordna då det bakas på natten samtidigt som varorna på samlastningscentralen packas. Alla varor skall helst kunna levereras före midnatt dagen innan leverans. 4.4.3 Borlänge, Gagnef, Säter och Smedjebacken - Antal invånare (alla kommuner): 75 000 - Landareal (alla kommuner): 3130, 45 km 2 Borlänge-initiativet var de första i Sverige med att införa samordnad varudistribution (1999) vilket omfattar livsmedel och pappersvaror. Främsta drivkraften bakom införandet var att minska miljöpåverkan, minska de totala 3 Intervju med Ulrika Nord 2013-05-02, Växjö kommun

Dnr KS-2011-160 sid 15 (55) kostnaderna, öka trafiksäkerheten, öka konkurrensen samt förbättra arbetsmiljön. Införandet gjordes utan något webbaserat inköpsstöd och är något som inte införts förrän nyligen (2012). Transportör inkl. samordningscentral upphandlas externt på samma sätt som övriga nämnda kommuner. De kommunala enheterna har alla en bestämd huvudleveransdag, dock finns möjligheten till att få extra leveranser ytterligare två fasta dagar. Borlänge kan genom en samordning ställa miljökrav på de fordon som används av transportören vilket bidragit med stora miljövinster. Ansvaret för transportplanering och terminalhantering ligger hos den upphandlade distributören och inga krav ställs på att leveranserna ska bestå av rena kommunalflöden. Det anmärkningsvärda med Borlänge-initiativet är att man lyckats driva en samordning med framgång under en lång period, samtidigt som man först 2010 kunnat se andra kommuner lyckas med liknande projekt (Halmstad och Växjö). 4.4.4 Värnamo - Antal invånare: ca 33 000 - Landareal: 1 382,44 km² Värnamo valde att införa en samordning där en upphandling av samlastningscentral gjordes under februari 2010. Drivkrafterna för projektet var samma som för övriga nämnda kommuner, där miljö, trafiksäkerhet, kostnadsbesparingar, ökad konkurrens legat i fokus. Den största skillnaden man sett är färre fordon hos mottagaren, bättre fyllnadsgrad i fordonen och att leveranserna blivit mer välplanerad, något som ökat både trafiksäkerhet och bidragit med en förbättrad arbetsmiljö. Man hade ett e-handelssystem vid införandet av samordningen, dock var det enbart ca 20 % av beställningarna som gjordes genom systemet då, vilket har varit under ständig utveckling. Man startade med alla gods (städ-, kontorsmaterial, kopieringspapper osv) förutom livsmedel som implementerades senare. En viktig del i processen var att få fram en bra transportplanering, vilket krävt mycket planering och kommunikation med alla parter. Innan samordningen infördes kunde vissa skolor ha upp mot 7 leveranser per dag, som man sedan lyckats minskat till 1-2 leveranser per vecka. Värnamo har lyckats bra med sin transportplanering och leveranserna sker enligt ett tidsschema med -+15 minuter på specifika dagar. Detta har medfört besparingar i tid för personal som slipper hantera flera leveranser per dag i tid och otid. Man har även konstaterat att inga prishöjningar skett under tiden, varav inga förluster gjorts på samordningen, dock är det oklart i vilken utsträckning besparingar gjorts i pengar, något som kräver mer tid och utredning.

Dnr KS-2011-160 sid 16 (55) Några tips för införandet av samordnad varudistribution 4 : - Försök lägga upp planeringen så att man succesivt kan ta in olika varugrupper i samordningen. - Viktigt att ha en bra intern kommunikation med de olika beställarenheterna, en samordning innebär nya rutiner och det underlättar att få med organisationen från början. - Det är svårt att göra alla nöjda och många enheter har inte alltid fått sina önskemål igenom gällande leveransdagar, man måste ha klara riktlinjer då det är svårt att ta hänsyn till alla önskemål. - Tänk på att undersöka hur förutsättningarna för förvaring ser ut hos de olika enheterna, minskat antal leveranser innebär att enheterna får större volymer varor samtidigt. Ett tips är därför att besöka alla enheter innan en samordning för att se hur avlastnings-, förvarnings- samt utrymmesmöjligheterna ser ut. 4 Telefonintervju med Christer Johansson 2013-03-13, Värnamo kommun

Dnr KS-2011-160 sid 17 (55) 5 Nulägesbeskrivning 5.1 Allmänt - Antal invånare: ca 87 000 - Landareal: 1517, 74 km 2 Karlstads kommun har 5 större vägar för transporter: E18 Riksvägarna 61, 62 och 63 Länsvägen 236 Kommunen består av de olika kommundelarna Vålberg, Skattkärr, Skåre, Molkom, Väse, Vallargärdet samt Karlstad tätort. 5.2 Kommunens beställare Kommunen har ca 260 enheter (som hittills kartlagts) som är i behov av regelbundna varuleveranser. De enheter som är i störst behov av kontinuerligt varuinflöde är kommunens skolor och äldreboende, som är fördelade enligt nedan: - 74 Förskolor o 6 tillagningskök o 68 mottagningskök - 29 Grundskolor o 21 tillagningskök o 8 mottagningskök - 18 Äldreboenden o 1 tillagningskök o 17 köksmottagningar - 5 Gymnasier (Hammarö, Nobel, Sundsta, Tingvalla, Älvkullen) o 5 tillagningskök Listan ovan visar även fördelningen mellan tillagning- samt mottagningskök. Tillagningsköken lagar huvudkomponenterna som sedan transporteras varm till mottagningsköken, där potatis, ris och sallad förbereds. Det är tillagningsköken som tar emot flest och störst leveranser. En lista över kommunens alla enheter som hittills kartlagts finns i Bilaga 1, det krävs dock vidare kartläggning för att säkerställa hur många beställare som finns på varje enhet, och om det finns fler enheter som inte ingår i bilagan. Nedan visar en översiktskarta (figur 3) vart de olika kommunala enheterna är placerade över kommunen. I bilaga 2 finns kartor

Dnr KS-2011-160 sid 18 (55) över Karlstads tätort, Skattkärr, Skåre, Vålberg, Väse, Molkom och Vallargärdet. Dessa kartor ger en tydligare bild över vart enheterna är placerade på respektive område. De allra flesta enheter är placerade kring Karlstads tätort, vilket innebär att det finns stora möjligheter att minska trafiken just här. Figur 3 5.3 Leverantörer I kommunen ingår i nuläget 52 ramavtal se (bilaga 3) som representerar de varugrupper som är avgränsade till nulägesrapporten. I dessa ramavtal ingår transporter som en del av varans pris. Leverantören ansvarar därmed att varan kommer fram till slutdestinationen i välbehållet skick, transporten kan aldrig påverka varans pris i efterhand oavsett leveranssträcka. Om en skada sker under transporten är det leverantören som ansvarar för detta och krav ställs på att den skall kunna leverera till alla kommunens enheter.

Dnr KS-2011-160 sid 19 (55) Det finns vissa undantag för småleveranser vad gäller livsmedel, där leverantören har möjlighet att ta extra betalt för leveranser som understiger ett visst belopp. Detta gäller främst de största livsmedelsleverantörerna Menigo Foodservice AB samt Arla AB. I leveransvillkoren för Menigo Foodservice AB står det specificerat följande: Leveransavgift 300 SEK på order understigande 700: -(mejerivaror, färsk frukt/grönt/potatis och kryddor).( Om inte leveranser samordnas). I avtalet med Arla AB står det följande i leveransvillkoren: Leveransavgift 100 SEK på order understigande 300: - (mejerivaror - om inte leveranser samordnas). 5.4 Varugrupper och leveranser Karlstad har för närvarande 400 ramavtal för varor och tjänster. Alla varor är inte lämpliga för en samordning, varav ett urval har gjorts baserat på erfarenheter från andra kommuner. Nulägesanalysen har därmed avgränsats till följande varuslag enligt figur 4 nedan. Cirkeldiagrammet visar även fördelningen mellan de olika varugrupperna, baserat på kostnaden för de samlade inköpen inom de olika grupperna, siffrorna är tagna från 2012. Inköp/år 10% 5% 12% 5% 4% 11% 47% Böcker Livsmedel Elmaterial Sjukvårdsmaterial Kontorsmaterial och papper Verktyg Förbrukningsmaterial Städ och Kemikalier 6% Figur 4

Dnr KS-2011-160 sid 20 (55) Dessa varugrupper fungerar bra för en samordning, även om man kan behöva två varuflöden då exempelvis vissa städkemikalier kan vara olämpligt att samköra med livsmedel. Förbrukningsmaterial består av skol- och lekmaterial, arbetskläder samt slöjd- och textilmaterial. Livsmedel är den varugrupp som utgör den främsta andel inköp som görs per år med en andel på 47 %. Tabell 1 nedan visar en tydligare kostnadsfördelning mellan de olika varugrupperna, där den totala summan uppgår till ca 126 miljoner kronor för samtliga inköp år 2012. Varje år levereras kring 3000 ton livsmedel ut till kommunens enheter vilket uppgår till en kostnad av ca 60 miljoner kr. Livsmedel är därför en viktig varugrupp att ha med i samordningen. Livsmedel är även den mest komplexa varugrupp att transportera då det krävs kyl- och frysutrymme samt att temperaturer skall hållas på vissa nivåer för att råvarorna inte skall förstöras. Tabell 1 Varugrupp Kostnad/år Leveranser/år 5 Andel Böcker 5 979 017 1 387 5 % Livsmedel 60 482 150 13 342 47 % El-material 7 074 265 2 732 6 % Sjukvårdsmaterial 14 243 313 2 304 11 % Kontorsmaterial och papper 5 070 777 3 146 4 % Verktyg 6 330 698 2 646 5 % Förbrukningsmaterial 15 752 570 5 932 12 % Städ och Kemikalier 13 016 057 3 831 10 % Total summa per år ca 125 948 847 35 320 Statistiken är tagen från ekonomisystemet Agresso, där de totala inköpen samt antalet fakturor räknats från respektive leverantör under 1 år (2012), som sammanställts enligt tabell 1. I nulägesrapporten har ingen loggning av transporter gjorts hos de olika beställande enheterna. Antalet leveranser är baserade på ett antagande av att varje faktura resulterar i en leverans varav det genomförts ca 35 000 leveranser år 2012. Fakturorna får inte samordnas utan varje beställning kräver en unik faktura, då det för varje beställning ingår leverans kan detta ge en viss anvisning för hur många leveranser som gjorts till respektive enhet. För varugruppen livsmedel har leveranserna beräknats annorlunda då det finns avtal om att dessa kan samordnas per månad eller med 14 dagars mellanrum, beroende på leveransfrekvensen för 5 En faktura motsvara som regel en leverans, därav har antalet fakturor använts som underlag för beräkningen av antalet leveranser.

Dnr KS-2011-160 sid 21 (55) enheten. Här har istället samtal förts med Menigo och Arla som är huvudleverantörerna av livsmedel inom kommunen. För livsmedel sker leveranserna olika ofta beroende på kökets storlek. Normalt sett sker antalet leveranser av livsmedel till förskolor, grundskolor, gymnasium och äldreboende enligt listan nedan. 6 Menigo Foodservice AB 1-3 ggr/ vecka Arla AB- 1-3 ggr/vecka Greeks Handelsträdgård 1 ggr/vecka till ca 20 kommunens kök. Sixbackens Hembageri- 1 ggr/vecka till enbart ett fåtal av köken. Unilever Sverige AB GB Glace Beställs och levereras via Menigo Värmlandspotatis AB Beställs och levereras via Menigo. Kils slakteri - Ca 1 ggr per vecka, ca hälften av tillagningsköken som beställer från dessa. Baserat på dessa fakta har beräkningar gjorts för att få fram en ungefärlig bild över hur många leveranser som totalt görs per år från ovanstående livsmedelsleverantörer. Leveranserna för livsmedel har beräknats baserat på följande antaganden: Förskolor: - Tar emot leveranser under ca 45 veckor/ år. - Varje mottagningskök tar emot 2 leveranser/vecka - Varje tillagningskök tar emot 3 leveranser/vecka Skolor: - Tar emot leveranser under ca 40 veckor/år - Varje mottagningskök tar emot 2 leveranser/vecka - Varje tillagningskök tar emot 4,5 leveranser/vecka (tar emot 4-5 ggr vecka, varav 4,5 blir används som ett medeltal). Äldreboenden: - Tar emot leveranser under alla 52 veckorna/år. - Tillagningsköket tar emot ca 4 leveranser per vecka. - Köksmottagningarna tar emot 1 leverans per vecka. Baserat på dessa antagande görs totalt ca 13 342 leveranser av livsmedel ut till kommunens förskolor, skolor samt äldreboenden per år. Dessa siffror är grovt räknade och för att få en verklig bild bör man logga eller intervjua alla enheter som tar emot leveranser av livsmedel. Utöver leveranser av livsmedel skall sedan 6 Samtal med Anders Djupfeldt, Menigo samt Mats Eliasson koststrateg Karlstads kommun.

Dnr KS-2011-160 sid 22 (55) leveranser av övriga varor räknas till dessa enheter, där inga exakta siffror har tagits fram utan dem är räknande totalt sett över alla enheter. Förskolor, skolor samt äldreboenden utgör totalt 126 enheter av de 260 som kartlagts. Övriga enheter består av de olika förvaltningarna, bibliotek och gruppboenden med flera, dessa beställer i huvudsak av de övriga varugrupperna som inte tillhör livsmedel. Leveranserna av övriga varorna är svårare att beräkna och det kräver samtal med samtliga kommunala enheter som gör kontinuerliga beställningar. Figur 5 nedan visar hur fördelningen ser ut vad gäller det totala antalet leveranser som görs per år. Livsmedel utgör även här den största andelen på 38 %, i andra hand är det förbrukningsmaterial som levereras med störst frekvens. Leveranser/år 11% 4% Böcker Livsmedel 17% 38% Elmaterial Sjukvårdsmaterial Kontorsmaterial och papper 7% Verktyg Förbrukningsmaterial 9% 6% 8% Städ och Kemikalier Figur 5 5.5 IT-stöd Kommunen har för närvarande inget elektroniskt inköps- och beställarsystem, detta är dock något man för närvarande utreder och som kan bli aktuellt framöver. Det kan därför behöva tas beslut för hur dessa två skall implementeras med hänsyn till bådas framgång. Antingen införs ett beställarstöd innan en samordning, eller så samordnar man varudistributionen först, det går även att införa dem båda parallellt. Halmstad rekommenderar dock inte att införa de två nya rutinerna samtidigt då det krävs mycket planering och utbildning för båda och det kan försvåra arbetet. Karlstads kommun använder sig av ekonomisystemet Agresso, där kan information hittas kring de nuvarande leverantörerna och inköpen som görs.

Dnr KS-2011-160 sid 23 (55) 5.6 Kommunens miljömål relaterat till transporter Det övergripande miljömålet hos Karlstads kommun är att minska utsläppen av växthusgaser. Transportsektorn bidrar med 25 % av den totala klimatpåverkan i kommunen. Nedan listas de lokala miljömålen som berör transporter direkt eller indirekt. En samordnad varudistribution kan vara en del i att uppnå dessa mål. Målen är tagna från Karlstads kommuns egna Miljö- och Klimatstrategi, vilken ingår i den strategiska planen 2012-2014. Klimatpåverkan från transporter skall minska Målet är att klimatpåverkan skall minska med 25 % från transport- och energisektorn (övergripande mål 2020). Det är dessa två sektorer som står för den främsta klimatpåverkan i kommunen. Frisk luft Målet är att luften i Karlstad vara så ren att människor hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Man vill minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxid, partiklar PM 10 och marknära ozon. Bara naturlig försurning Man vill minska utsläppt från svavel och kväve i mark och vatten. God bebyggd miljö Man strävar efter en hållbar samhällsplanering med hänsyn till natur- och kulturvärden. Det innebär bland annat att bullernivåerna i bostäder och utomhus skall hålla rimliga nivåer, varav man arbetar för att minska trafiken i tätorten bland annat.

Dnr KS-2011-160 sid 24 (55) 6 Förutsättningar Under detta avsnitt utvärderas de olika förutsättningar som krävs för ett samdistributionssystem till Karlstads kommuns enheter. 6.1 Kritiska framgångsfaktorer Att införa samdistribution medför krav på noga planering och tydlig kommunikation. Det finns ett antal kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas för att säkra projektets framgång. Dessa kritiska faktorer baseras på kommuners rapporterade ställningstagande. Intern kommunikation: Det är viktigt att få med sig organisationen, om någon motsätter sig kan det utgöra hinder. Det krävs ett ständigt informationsflöde och engagemang för att hålla alla parter uppdaterade. Uppstartskostnaden: En samordning av varudistributionen har relativt höga initiala kostnader, beroende på vilka prissänkningar samordningen medför. Budget över en samordnad varudistribution finns beskriven i avsnitt 6.2 Ekonomi (sid. 31-32), vilken är framtagen för år 1 6. Övriga parter: Det är viktigt att även kommunicera med övriga parter som leverantörer, distributören och andra som eventuellt ingår i samordningen. Det gäller att ha klara riktlinjer men också ta in förslag och åsikter då deras kunskap inom logistik kan vara bidragande till projektets framgång. Beställarsystem: I nuläget pågår ett arbete med att ta fram ett e- handelssystem, vilket omfattar Värmlands samtliga kommuner. Att ha ett fungerande beställarsystem kan vara avgörande för att administrera och koppla samman informationen från samtliga parter vid en samordnad varudistribution.

Dnr KS-2011-160 sid 25 (55) 6.1.1 Ansvar/Tidsplan Projektgrupp - Baserat på erfarenheter från andra kommuner som infört samdistribution har en viktig framgångsfaktor varit att ha en ansvarig person som driver projektet. I vissa fall har man satt samman en projektgrupp för att få perspektiv från de olika aktörerna, där personer inom upphandling, logistik, kommunala enheter har deltagit för att säkra kommunikation och planering av projektet. Det är viktigt att ansvaret är tydligt fördelat, då det ställs höga krav på kommunikation och planering kan projektet stanna upp om inte någon leder frågan. När projektet genomförts återstår fortfarande arbete med att driva och utvärdera samordningen. Det krävs kommunikation mellan terminal, leverantörer och beställare för att flödet skall fungera. I Halmstad och Växjö finns en ansvarig person (varusamordnare) som arbetar med dessa frågor och arbetar med att utveckla och utvärdera verksamheten. Tidsplan - Uppbyggnaden av ett nytt transportsystem beräknas ta 2-3 år för önskad effekt, och bestäms främst av möjligheten till omförhandling av avtal. Tiden för annonsering och anbudstid vad gäller en upphandling beräknas ta ca 6 månader sammanlagt. Rekommenderad planeringstid från färdig upphandling till driftstart är minst 6 månader. 6.1.2 Distributionsmodell Det finns ett antal olika möjliga distributionsmodeller att utgå ifrån vid en samordnad varudistribution. Den vanligaste modellen är den där kommunen upphandlar en samordningscentral inklusive en transportör som sedan samordnar och levererar ut alla varor till kommunens enheter. Det finns 3 parametrar man bör ta hänsyn till vid val av distributionsmodell: 1. Transportör: En viktig fråga att utreda är hur många transportörer som skall vara inblandade. Det vanligaste är att ha en transportör, då samordningsmöjligheterna blir större. 2. Terminal: Det finns vissa kommuner som haft möjligheten att driva egen terminal, där man haft tillgång till passande lokaler. Det är dock sällan kommuner besitter lokaler av denna karaktär som är tillgängliga. Nackdelen att själv driva en samlastningscentral är att kostnaderna ofta blir högre i jämförelse med kostnaderna för en upphandlad terminal med tillhörande transportör. 3. Kommunalflöden: Vissa föredrar att ha kontrollen över hela kedjan medan andra anser att distributören innehar störst kunskap varav kontrollen bör ligga hos dem. Ystad är ett exempel där man även ställt krav på att leveranserna skall bestå av rena kommunalflöden, vilket innebär att varor från andra beställare (ej kommunala) inte får

Dnr KS-2011-160 sid 26 (55) samlastas med de egna leveranserna. Fördelen med att ha rena kommunalflöden är att man lättare kan kontrollera kostnaden för leveranserna. Nackdelen är att det kan försvåra arbetet, det kan leda till lägre fyllnadsgrad och fler utkörningar för distributören. Det finns både för- och nackdelar med en distributionsmodell där kommunens varor separeras från övriga mottagares varor. Det är viktigt är att se vad som är viktigast ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Nedan visar tabellen de olika distributionslösningarna som alternativ, samt för- och nackdelar med de olika lösningarna. Tabellen är hämtad från Vägverkets Idéskrift för samordnad varudistribution (publikation 2010:008). Visualiserade modeller över de olika distributionslösningarna demonstreras i bilaga 4. Tabell 2 Distributionslösningar För-och nackdelar Endast en transportör 1. 2. Transportörens terminal Exklusivitetsavtal, t.ex. endast beställarorganisationens transporter Endast en transportör Transportörens terminal Samlastning får ske med transportörens övriga transportuppdrag. Endast en transportör + Endast en förhandlingspart + Inga kostnader för terminaler + Möjlighet att ställa krav på leverantörstider - I händerna på en transportör - Problem med trovärdighet - Transportören får inte optimera hela flödet + Endast en förhandlingspart + Inga kostnader för terminaler + Optimeringen inkluderar allt gods till området - I händerna på en transportör - Problem med trovärdighet - Svårare att ställa krav på optimering 3. Terminalen ägs av kommunen eller fristående aktör Exklusivitetsavtal, t.ex. endast beställarorganisationens transporter +Endast en förhandlingspart + Möjlighet till att ställa krav på leveranstider + Acceptans från övriga transportörer - I händerna på en transportör - Merkostnader för terminalhantering - Transportören får inte optimera hela flödet

Dnr KS-2011-160 sid 27 (55) 4. Flera transportörer involverade, uppdelning efter zoner Terminalen ägs av kommunen eller fristående aktör Samlastning får ske med transportörens övriga transportuppdrag. + Möjlighet till alternativa leverantörer (transp.) + Acceptans från övriga transportörer - Merkostnader för terminalhantering - fler förhandlingsparter 5. Utveckling av post och bud som sköter en större del av leveranserna till kommunens enheter Egen terminal som drivs av kommunen eller fristående aktör + Möjlighet att utveckla egna tjänster + Möjlighet att eliminera ineffektiva transporter - Svårt att nå lönsamhet - Höga initiala och driftkostnader - Ingen lika omfattande verksamhet idag 6.1.3 Upphandling Upphandlingsenheten har ett ansvar för att samordningen skall kunna medföra önskade resultat. I dagens avtal ingår leveranser i varans pris, något som vid en samordning kommer separeras, med hjälp av marknaden skall priserna kunna sänkas i samband med att kostnaden för företagen att leverera varor till kommunen minskar. Det finns inga regelverk att åberopa för att priserna skall sjunka i och med att fri leverans försvinner. Kommunen kan påverka detta genom informationsinsatser där man försöker få fler leverantörer att lämna anbud, på detta vis kan man öka antalet deltagandet av lokala och stora grossister, vilket gör att priserna kan pressas nedåt. Vid en samordnad varudistribution görs upphandling av en samordningscentral inklusive transportör (beroende på vilken distributionslösning man väljer), här har också upphandlingsenheten en viktig roll. Förfrågningsunderlaget kan ha betydelse för vilka anbud som kommer in och kvaliteten på anbuden, det gäller att ställa tydliga riktlinjer för vad avtalet innebär. Kraven som ställs i avtalet bör noga övervägas, man har möjligheten att påverka vad gäller transportörens fordon m.m. Om orimliga krav ställs kan detta resultera i att inga anbud kommer in. För att säkerställa att kraven är rimliga kan samtal krävas med de intresserade distributörerna för att se vad som kan förväntas utav dem. Det kan krävas stora investeringar från distributörens sida, beroende på vilka krav man ställer, det är därmed rimligt att avtalet sträcker sig över en 4 års period som minimum.

Dnr KS-2011-160 sid 28 (55) SKL tog nyligen fram en rapport (varutransporter på gles- och landsbygd 2013) där man diskuterar samordnad varudistribution. I rapporten finns förslag på vilka miljökrav man kan ställa i förfrågningsunderlaget. Man föreslår bland att fordonen skall tillhöra miljöklass 4, bränslet skall vara diesel av miljöklass 1 samt att CO 2 - utsläppen ska minska med 5 %. 6.1.4 Intern kommunikation Vid en samordnad varudistribution sker en förändring av de nuvarande rutinerna hos de olika kommunala enheterna. Samordningen syftar till att förbättra arbetsmiljön, då personal spenderar mindre tid med att ta emot leveranser. Det är dock inte sagt att alla upplever denna förändring som något positivt då det kräver en förändring i beställarrutinerna och det kräver även planering av leveranserna som sker mindre kontinuerligt. Det kan vara av stor vikt att föra en kontinuerlig dialog med alla berörda enheter och förklara nyttan med de förändringar som sker. Det kräver även tydliga riktlinjer då en optimerad ruttplanering inte kan ta hänsyn till allas viljor utan utgår från den mest optimala körsträckan. Många kommuner nämner att man fått jobbat mycket här då många är vana med sina rutiner och är inte alltid medgörliga. Informationsmöten och utbildningar kan vara verktyg för att göra personalen trygg i de nya rutiner som införs, speciellt vid implementeringen av ett e-handelssystem. 6.1.5 E-handelssystem Samtidigt som flödet av transporter minskar ökar kraven på den interna kommunikationen, då en tredje part (mellanhand) ansvarar för att varorna från leverantör når beställare inom den tidsram som är avtalad. Stora krav ställs på system som hanterar beställare leverantör varudistribution-ekonomisystem. Dessa måste fungera tillsammans, vilket kräver hög kompetens hos samordnare/projektledare för planering och uppstart av projekt där dessa system skall arbeta ihop. Utan samordningen sker beställning och leverans direkt till och från leverantör enbart. Detta kan vara en utav anledningarna till att en samordnad varudistribution inte implementerats i fler kommuner än vad som gjorts hittills. Samordningen ställer krav på ett väl fungerande beställarsystem, och att information samt utbildning ges till alla de beställare som finns inom den kommunala verksamheten, vilket är ett tidskrävande arbete. Ett beställarstöd underlättar samt effektiviserar hela beställningsprocessen då allt sker i ett flöde, något som kräver mindre administrativt arbete från alla parter. Det är viktigt att motivera personalen hos de beställande enheterna att se vinningarna med de nya rutinerna som införs i samband med en samordning. Det finns flera exempel där man lyckats införa samdistribution utan beställarsystem, där Halmstad och Borlänge är två goda exempel. Det krävs noga planering för att införa ett e-handelssystem och om man inför detta tillsammans med en samdistribution kan det lättare bli stopp i flödet då man inte har rutinerna inne för något av systemen. Det kan därför vara till fördel att inte införa dem samtidigt utan att man succesivt inför en i taget.

Dnr KS-2011-160 sid 29 (55) Nedan visar figur 6 flödet från beställning till leverans vid ett samordningsförhållande. Flödet sker i 5 steg till skillnad från figur 7 (utan samordning) där flödet sker i 4 steg. Det betyder att samordning skapar 1 extra steg att ta hänsyn till, samt att leveransaviseringen skall skickas till både beställare och samordningscentral. Samordningscentralen sammanställer sedan leveransaviseringarna och planerar inför samordningen. Detta ställer högre krav på ett fungerande beställarsystem/ beställarstöd, då kommunikationen skall fungera mellan alla parter. 1. Beställning Beställare 2. Bekräftelse 3. Leveransavisering Leverantör 5. Gods levereras till beställande enhet 3. Leveransavisering 4. Gods levereras och samordnas (etiketter på alla kolli och pall) Samordningscentral Figur 6 Beställare 1. Beställning 2. Bekräftelse 3. Leveransavisering Leverantör 4. Gods levereras till beställande enhet Figur 7 6.1.6 Ruttplanering En effektiv ruttplanering kan förbättra miljövinsterna ytterligare genom att man planerar den kortaste sträckan för att leverera varor på. Halmstad använder verktyget DPS Logix som är ett IT-baserat verktyg som utifrån givna parametrar räknar ut den mest effektiva körvägen för varje rutt. Detta har gjort att Halmstad kunnat leverera mot fasta tidsfönster, något som förutom miljövinster förbättrar arbetsmiljön ytterligare. Det går även att ruttplanera utan verktyg vilket kräver erfarenhet och kunskap inom logistik, sedan beror det på kommunens storlek, en

Dnr KS-2011-160 sid 30 (55) mindre kommun till ytan kanske inte tjänar på att använda ett ruttoptimeringsverktyg. Halmstad hade med ruttoptimeringsverktyg som en bedömningspunkt i deras senaste upphandling, vilket medförde att distributören valde att investera i ett sådant verktyg. Nedan visas ett exempel (figur 8) där den svarta punkten skall föreställa en fiktiv samordningscentral. En ruttoptimering skulle här innebära att man ser vilka vägar som är bäst, samt vilka tider man ankommer till de olika leveranspunkterna. Rutterna är här uppdelade efter 3 olika slingor (blå, grön och orange rutt) där man förslagsvis skulle köra en rutt per dag. Fördelningen enligt kartan tar ingen hänsyn till hur de olika storköken är placerade som kan tänkas behöva fler än en leverans per vecka. Figur 8 Den verkliga samlastningscentralens placering kan påverkas genom krav i upphandlingen. Placeringen kan ha stor inverkan på de miljövinster man åstadkommer med samordningen, en central placerad i Molkom ger längre körsträckor i jämförelse med en central placerad i enligt kartan exempelvis. De flesta leveranspunkterna ligger i Karlstad tätort, trots det kan en samlastningscentral med fördel placeras utanför tätorten, för att minska trafiken från leverantörernas inleveranser. 6.1.7 Livsmedel Livsmedel utgör den största varugruppen som är lämpad för att samordnas. Det är också den varugrupp som kräver väl fungerande rutiner då varorna är känsliga för temperaturförändringar. Transporterna bör innehålla både kyl- och frysskåp för att kunna transportera alla livsmedel i ett leveransflöde. Vid införandet av samordnad varudistribution bör man lägga upp en succesiv plan för att säkra leveranserna av livsmedel då konsekvenserna av förstörda och uteblivna leveranser kan innebära

Dnr KS-2011-160 sid 31 (55) utebliven mat för de olika köken. Antingen kan man börja med att införa livsmedel eller också införa det efter en samordning av övriga varor som är mindre känsliga. 6.2 Ekonomi I dagsläget handlar man för ca 126 miljoner kr per år (2012), en prissänkning med ca 7,25 % skulle täcka kostnaderna för driften av samlastningscentralen samt uppstartningskostnaderna. Det skall tilläggas att resultatet av prissänkningarna först kan utläsas efter ca 4 år från driftstart då man lyckats förhandla om nya avtal och kunnat få genomslag med den nya transportlösningen. Det har visat sig vara svårare att pressa ned varupriserna hos de större leverantörerna, det är därför viktigt att de ekonomiska effekterna inte utgör den enda drivkraften för en samordning. Det kan ta lång tid innan marknaden mognat för denna form av transportlösning. Teoretiskt borde prissänkningar med 8-12 % vara rimligt att förvänta sig, men i praktiken kan det komma att se annorlunda ut beroende på hur man lyckas med sina förhandlingar. En annan besparing förutom prissänkningar görs i tid hos de beställande verksamheterna, då de genom samordningen tar emot färre leveranser som är tidsbestämda. Denna tid kan istället läggas på ordinarie arbetssysslor vilket kan öka kvalitén hos kommunens enheter. Det är dock svårt att beräkna hur mycket tid man kan spara in något som kräver en tydligare bild över alla leveranser i nuläget. Utöver driftkostnaden för en upphandlad samordningscentral bör också kostnaden för tiden innan driftstart räknas in. Hit hör framförallt kostnaderna för att driva projektet, samt kostnaden som uppkommer i och med en upphandling. Projektet kan ta upp till 3 år. Kostnaderna för att driva projektet består främst av lön för den projektansvarige. Nedan har 3 scenarion tagits fram vilka visar olika budgetförslag beroende på hur mycket varupriserna sjunker. Budgeten sträcker sig över 6 år, de 3 första åren består av planeringsfasen varav dem är rödmarkerade. En samlastningscentral beräknas kunna startas någon i början av år 3. Budgeten är beräknad enligt antagandena nedan, ingen hänsyn har tagits till konsumentprisindex. - Budgeten utgår från att det tar 4 år innan alla avtal omförhandlats och samtliga priser gått ner. Detta innebär att år 3 är det 25 % av 126 miljoner kr (totala inköpen per år) där priset sjunker. År 6 har det skett en prissänkning på 100 % av alla varor. Det antas att varuinköpen hålls på en konstant nivå alla 6 åren (ca 126 miljoner kr innan prissänkningar). - Budgeten är beräknad enligt 3 olika scenarion, vilka visar genomsnittliga prissänkningar med 5 %, 7,5 % samt 10 %. - Lönen för projektledare är beräknad till 430 000 kr/år, inklusive sociala avgifter. Efter 3 år övergår tjänsten som projektledare till att innefatta en varusamordnare, denne är beräknad på samma lönenivå. - Kostnaden för en upphandling finns med i budgeten år 2 och beräknas uppgå till ca 60 000 kr.

Dnr KS-2011-160 sid 32 (55) - Driften av en samordningscentral beräknas kosta ca 5 miljoner kr/år, vilket är baserat på Halmstads och Växjös kostnader för att driva en samordning. - En sammanställning görs sedan över alla 6 åren, där man ser den totala ekonomiska effekten av en samordning vid de olika scenarierna. Scenario 1 Budget samordnad varudistribution År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Andel omförhandlade avtal 0,25 0,5 0,75 1 Prissänkning 5 % 1575 000 3150 000 4 725 500 6 300 000 Projektledare Lön -430 000-430 000-430 000 Varusamordnare lön -430 000-430 000-430 000 Upphandling -60 000 Drift av samordningscentral -5 000 000-5 000 000-5 000 000-5 000 000 Total summa: -430 000-490 000-3 855 000-2 280 000-705 000 870 000 Sammanställning år 1-6 - 6890 000 Scenario 1 visar en genomsnittlig prissänkning med 5 % vilket ligger under den förväntade minskningen med 8 % vid en samordning (Naturvårdsverket 2006 refererat i Ystad 2011). Budgeten visar en vinst först år 6, vilket resulterar i en total förlust med ca 6,8 miljoner kronor över perioden. Det skulle vid ett sådant scenario behövas fler år innan man kan se en positiv ekonomisk effekt.

Dnr KS-2011-160 sid 33 (55) Scenario 2 Budget samordnad varudistribution År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Andel omförhandlade avtal 0,25 0,5 0,75 1 Prissänkning 7,25 % 2 283 000 4 567 500 6 851 250 9 135 000 Projektledare Lön -430 000-430 000-430 000 Varusamordnare lön -430 000-430 000-430 000 Upphandling -60 000 Drift av samordningscentral -5 000 000-5 000 000-5 000 000-5 000 000 Total summa: -430 000-490 000-3 146 250-762 500 1 421 250 3 705 000 Sammanställning år 1-6 197 500 Scenario 2 visar en genomsnittlig prissänkning med 7,25 %, här görs en vinst först år 5 och 6. En samordnad varudistribution innebär här en ekonomisk effekt av 197 500 kr för hela perioden. Scenario 3 Budget samordnad varudistribution År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Andel omförhandlade avtal 0,25 0,5 0,75 1 Prissänkning 10 % 3 150 000 6 300 000 9 450 000 12 600 000 Projektledare Lön -430 000-430 000-430 000 Varusamordnare lön -430 000-430 000-430 000 Upphandling -60 000 Drift av samordningscentral -5 000 000-5 000 000-5 000 000-5 000 000 Total summa: -430 000-490 000-2 280 000 870 000 4020 000 7 170 000 Sammanställning år 1-6 8 860 000 Scenario 3 visar en genomsnittlig prissänkning med 10 %, vilket resulterar i en ekonomi med ca 8,8 miljoner kr för hela perioden.

Dnr KS-2011-160 sid 34 (55) 7 Rekommendationer Det finns goda möjligheter för Karlstads kommun att införa en samordnad varudistribution. Kommuner som Halmstad och Växjö är nöjda med effekterna som deras samordning resulterat i. Den tydligaste effekten som dessa kommuner påvisat är en minskning av antalet transporter, vilket medfört miljövinster, ökad trafiksäkerhet samt tidsbesparingar hos beställarna. Andra effekter som utlästs är ett ökat deltagande av lokala leverantörer vid upphandlingar samt ekonomiska besparingar, det har dock varit svårare att visa konkreta resultat för dessa. Tiden för införandet av en samordning kan beräknas ta 2-3 år som tidigare nämnts. Rekommendationen är att tillsätta ett projekt med uppdraget att upphandla, planera samt genomföra den nya transportlösningen. Projektet bör ha en ansvarig drivkraft som ser till att samordningen verkställs, tillsammans med personer som har erfarenhet kring upphandling, kommunikation, ekonomi och logistik. När projektet är verkställt bör det fortfarande finnas en varusamordnare som ansvarar för frågor och utvärdering berörande samdistributionen. Baserat på erfarenheter från andra kommuner tillsammans med Karlstads kommuns förutsättningar är en upphandling av en samlastningscentral inklusive transportör det mest lämpliga för samdistribution. I samband med projektstart ser aktiviteterna ut enligt följande: 1. Sammansättning av projektgrupp och rekrytering av projektledare. 2. Ta fram förfrågningsmaterial inför en upphandling 3. Annonsering tillsammans med anbudstid 4. Utvärdera de anbud som kommit in 5. Tilldelning samt avtal 6. Planering och förberedelse av införandet 7. Driftstart av samordnad varudistribution 8. Uppföljning, utvärdering av resultat. Integrerat i dessa aktiviteter skall också räknas det omfattande arbete som krävs för att informera och utbilda alla berörda parter vid en samordnad varudistribution. De berörda parterna består främst av kommunens beställande enheter, leverantörer som skall transportera varor till samlastningscentralen, samt den upphandlade distributören som står för terminalen och dess hantering. Nedan listas ett antal konkreta rekommendationer för projektets framgång. 7.1 Kommunikation & Planering - Informationsmöten där de olika kommunala enheterna bjuds in för ta del av syftet med projektet samt hur man kommer att påverkas av förändringen. De olika enheterna får då möjlighet att komma med frågor och funderingar som kan få dem att känna sig mer delaktiga. - Separera leverantörskostnaden från varupriserna genom upphandling eller omförhandling av ramavtal. Det är viktigt att tidigt klargöra för

Dnr KS-2011-160 sid 35 (55) leverantörerna att transportkostnaden inte längre skall utgöra en del av varans pris. - Ett upphandlingsstöd bör upprättas där nyckeltal används för att påvisa hur priserna bör sjunka för varje upphandlad varukategori. - Inled samtal med lokala leverantörer för att marknadsföra den nya transportlösningen och därmed uppmuntra till ett ökat deltagande vid upphandlingar. Samtal bör även hållas med leverantörerna som blir påverkade av samdistributionen. Informationen bör beskriva syftet, samt vilka mål som finns för projektet. - Inför ett inköps- och beställningssystem innan eller samtidigt som driftstarten av samordningen, helst 6 månader innan för att minska risken att det uppstår fel/problem vid beställningar/leverans på grund av nya rutiner. - Vid upphandling av samlastningscentral inklusive transportör kan fördel dras av att hålla möte med intresserade leverantörer. Mötet har som syfte att ta in åsikter och tips från de olika leverantörerna för att underlätta en upphandling och säkerställa att anbud av kvalité lämnas in. - Utnyttja mycket tid för planeringen av driftstarten tillsammans med den upphandlade leverantören, planeringstiden bör vara minst 6 månader varav det är fördelaktigt att sätta av längre tid. - Planera och ta fram underlag för upphandlingen av samlastningscentral och transportör. Man bör se över vart en samlastningscentral med fördel kan vara placerad. Vilka krav skall man ställa på transportören, och hur skall ansvar fördelas? Desto tydligare man är i sitt förfrågningsmaterial, desto bättre kvalité kan man förvänta sig av de anbud som lämnas. 7.2 Vidare nulägesanalys - En vidare kartläggning av antalet beställare i kommunen bör göras för att kunna nå ut till alla enheter som kommer bli berörda av en samordning. - Utvärdera de lagringsutrymmena hos de olika kommunala enheterna, i första hand köken. En samordnad varudistribution innebär ett minskat antal leveranser men också att leveranserna blir större. Det är därför viktigt att säkerställa att alla enheter har kapacitet att ta emot den nya mängden varor som levereras. - Karlstads kommun bör vidare undersöka hur många leveranser/beställningar de olika kommunala enheterna tar emot/ beställer per vecka, för att i efterhand kunna mäta vinsterna/förlusterna av en samordning. Färre leveranser och större beställningar skapar bra förutsättningar för ett kostnadseffektivt transportsystem.

Dnr KS-2011-160 sid 36 (55) 8 Referenser 8.1 Intervjuer Personlig kontakt Mikael Elofsson 2013-03-28, Halmstad kommun Ulrika Nord 2013-05-02, Växjö kommun Jerker Bäckström, 2013-03-25, Upphandlingschef Karlstads kommun Telefon kontakt Christer Johansson 2013-03-13, Värnamo kommun Kristian Davstedt 2013-03-13, Kristianstad kommun Christina Persson 2013-03-20, Ystad kommun Mats Eliasson, 2013-03-15 samt 2013-04-18, koststrateg barn & ungdom, Karlstads kommun. Eva-Lena Nilsson, 2013-03-15, kostchef gymnasieförvaltningen, Karlstads kommun Anders Djupfeldt, 2013-04-18, Menigo foodservice AB, kontaktperson avtal, Karlstad 8.2 Skriftliga källor Borlänge kommun (2001) Samordnad Livsmedelsdistribution, informations broschyr Eskilstuna (2010) Förberedelse för genomförande av samordnade varuleveranser inom Eskilstuna kommun, förstudie november 2010 (JH management AB) Halmstad kommun (2007) Projektrapport Samordnad varudistribution Halmstad kommun (2011) förfrågningsunderlag 2011-11-24, ref.nr: KS 2011/0479 Huddinge kommun (2012) Förstudie avseende samordnad varudistribution, förstudie 2012-06-19 (JH management AB)

Dnr KS-2011-160 sid 37 (55) Karlstads kommun (2012), Miljö- och klimatstrategi en av tre hållbarhetsstrategier i kommunens strategiska plan Kristianstads kommun (2011) Samordnad varudistribution inom Kristianstads kommun förstudie 2011-01-21 Kristianstads kommun (2011) Kristianstads kommun inbjuder Er till anbudsgivning avseende: upphandling av Samordnad varudistribution diarie nr 2011/53 Logivia (2007) Förbättrad kommunlogistik genom samordning, simulering Halmstad 2007-01-24 Logivia (2009) Samordnad kommunlogistik i Växjö kommun, simulering Växjö 2009-08-21 Miljöresurs Linné (2010) Goda exempel på logistiklösningar med fokus på livsmedel i kommuner Miljöstyrningsrådet (2008) Utredning: samordnade leveranser inom kommuner och landsting rapport 2008: E2 Miljöstyrningsrådet (2009) Vägledning för samordnade leveranser rapport 2009-05-06 Södertörn (2012) Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn, fördjupningsmaterial 2012-08-15 (JH management AB) SKL (2013) Varutransporter på gles- och landsbygd, exempel på genomförda projekt och förslag för fortsatt arbete Rapport: svenska kommuner och landsting. Vägverket (2006) Den goda staden: Varudistribution i staden, exempel på arbetssätt, Vägverkets publikation 2006:98, Borlänge Vägverket (2008) Samordnade varuleveranser inom Stockholms stad, Vägverkets publikation 2008:71, Borlänge Vägverket (2010) Idéskrift för samordnad varudistribution, Vägverkets publikation 2010:008, Borlänge Ystad (2011) Samordnad varudistribution Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner, förstudie 2011-05-30 (Olof Moen) WSP (2009) Analys och sammanställning av projekt inom samordnad distribution, rapport 2009-01-31 WSP (2010) Samordnad varudistribution i Umeå, rapport 2010-11-30

Dnr KS-2011-160 sid 38 (55) 8.3 Webbaserade källor http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/klimat/transportsektornsutslapp/beskrivning-av-tillstand/ 2013-04-08 Trafa. (2012). Godsflöden i Sverige 2012:8. http://www.trafa.se/pagedocuments/rapport_2012_8_godsfloeden_i_sverige.pdf (2013-04-29)

Dnr KS-2011-160 sid 39 (55) Bilaga 1 Lista över kommunens alla enheter, varje enhet kan bestå av flera beställare. Kundnamn Fakt.postnr Levadress Lev.Postnr ARBETSGIVARENHETEN KLK 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD ARBETSMARKNAD & SOCIALFÖRV.ADM.AVD 650 05 KARLSTAD KUNGSGATAN 18, VÅN 4 652 24 KARLSTAD ARBETSMARKNADS & SOCFÖRV IFA 650 05 KARLSTAD HANDELSGATAN1 REF. CESE00 652 26 KARLSTAD ARBETSMARKNADS & SOCFÖRV IFA 650 05 KARLSTAD KÖPMANNAGATAN 2, REF IRTN00 652 26 KARLSTAD ASF/SOLARETUREN 650 05 KARLSTAD NYA DEPÅVÄGEN 3 653 40 KARLSTAD ASPHÖJDEN BUF 650 05 KARLSTAD TRUMPETGATAN 70 656 33 KARLSTAD BARN & UNGDOMSFÖRV / SKOLMUSEET 650 05 KARLSTAD KUNGSGATAN 7 652 24 KARLSTAD BARN & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 47 652 25 KARLSTAD BARN & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD SKAGERVIKSGATAN 6 653 42 KARLSTAD BERGSHÖJDEN 1 650 05 KARLSTAD ÄLVDALSGATAN 1 652 29 KARSTAD BEROENDECENTRUM 652 30 KARLSTAD ROSENBERGSGATAN 2 652 30 KARLSTAD BISTÅNDSKONTORET VÅRD & OMS.FÖRV. 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 16 652 24 KARLSTAD BOENDEENHETEN 650 05 KARLSTAD NORRA KYRKOGATAN 6 651 84 KARLSTAD BRATTSKA GÅRDEN 650 05 KARLSTAD BRATTGÅRDSGATAN 34 660 50 VÅLBERG BUF 650 05 KARLSTAD Trumpetgatan 70-72, 656 33 Karlstad BULLERBYNS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD VÄSTERDALSVÄGEN 660 50 VÅLBERG CENTRALSJUKHUSET I KARLSTAD 650 05 KARLSTAD JÄRNVÄGSGATAN 7 652 25 KARLSTAD DAGGKÅPANS FÖRSKOLA EKORREN 650 05 KARLSTAD SKOGSVALLVSVÄGEN 43 656 72 SKATTKÄRR DAGGKÅPANS FÖRSKOLA IGELKOTTEN 650 05 KARLSTAD Skogsvallsvägen 43 656 71 Skattkärr DIRIGENTENS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD FLÖJTGATAN 61 656 33 KARLSTAD EDSVALLA SKOLA 650 05 KARLSTAD Åslidsgatan 4b 660 50 Vålberg EHAT01 650 05 KARLSTAD ILANDAVÄGEN 35 653 50 KARLSTAD EHAT01 650 05 KARLSTAD KARLSGRUNDSVÄGEN 1 653 50 KARLSTAD EHAT01 650 05 KARLSTAD BRAKVEDSVÄGEN 2-8 653 51 KARLSTAD EHAT01 650 05 KARLSTAD ANISVÄGEN 1 653 51 KARLSTAD ENHET 4 VÅRD & OMSORG 650 05 KARLSTAD NORRA KYRKOGATAN 4, VÅN 3 653 42 KARLSTAD ENHET:VIKEN ARB.MARKN.OCH SOCIALFÖRV 650 05 KARLSTAD NORRA ALLÉN 24A 654 61 KARLSTAD ENTREPRENAD AVD 650 05 KARLSTAD STADIONVÄGEN 30 653 40 KARLSTAD FAMILJE AVDELNINGEN ASYLBOENDET 651 84 KARLSTAD RINGVÄGEN 13 660 60 MOLKOM FAMILJE AVDELNINGEN, MOTTAGNINGSENH 650 05 KARLSTAD NORRA KYRKOGATAN 6 652 24 KARLSTAD FAMILJEAVD, BOENDEENHETEN VÄSTBY 650 05 KARLSTAD RINGVÄGEN 13 A 660 60 MOLKOM FAMILJEAVD, BOENDEENHETEN VÄSTBY 650 05 KARLSTAD N:a Kyrkogatan 652 24 Karlstad FAMILJEAVD, BOENDEENHETEN VÄSTBY 650 05 KARLSTAD Mariedalsgatan 4 A 652 20 Karlstad FAMILJEAVDELNINGEN/BOENDEENH. ATLAS 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 8 4TR 652 25 KARLSTAD FAMILJEHUSET FENIX 650 05 KARLSTAD HERRHAGSGATAN 40 652 22 KARLSTAD FLÖJTEN AKUT-OCH UTREDNINGS HEM 653 46 KARLSTAD MORKARINSVÄG 1 653 46 KARLSTAD FOGDEMYRENSFÖRSKOLAN ÄLGEN 650 05 KARLSTAD FOGDEMYRSGATAN 102 654 69 KARLSTAD FREDRIKELUNDSKOLAN 650 05 KARLSTAD TALLÅSVÄGEN 2 653 45 KARLSTAD

Dnr KS-2011-160 sid 40 (55) FRYKENS VÅRDBOENDE 650 05 KARLSTAD MOSSGATAN 87 654 66 KARLSTAD FRÖDINGSKOLAN 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 6 656 32 KARLSTAD FRÖDINGSKOLAN-BIBLIOTEKET 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 6 656 32 KARLSTAD FÄRJESTADSSKOLAN AIHN00 650 05 KARLSTAD FALKGATAN 10 654 65 KARLSTAD FÖRSKOLAN GOMORRONSOL 650 05 KARLSTAD RÅTORPS PARKGATA 8 653 48 KARLSTAD GJUTAREN DV 650 05 KARLSTAD BABORDSGATAN 1 651 21 KARLSTAD GLÄNTAN TALLEN 650 05 KARLSTAD TRUMPETGATAN 68 656 33 KARLSTAD GRINDSTUGANS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD BRAKVEDSVÄGEN 2-8 653 51 KARLSTAD GRUPPBOENDET GRANHULT 650 05 KARLSTAD SLÅNBÄRSLIDEN 21 656 35 KARLSTAD GRUPPBOSTADEN ÖSTRÖMSVÄG 650 05 KARLSTAD ÖSTRÖMSVÄG 10 660 50 VÅLBERG GRUVLYCKESKOLAN 650 05 KARLSTAD GRUVGÅNGEN 4 653 43 KARLSTAD GUSTAVA GRUPPBOENDE 650 05 KARLSTAD FRU GUSTAVAS VÄG 1 653 46 KARLSTAD GYMNASIEFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 45 652 25 KARLSTAD GYMNASIEFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD SÄVEGATAN 7 654 63 KARLSTAD GYMNASIEFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD SUNDSTAVÄGEN 27 654 63 KARLSTAD GYMNASIEFÖRVALTNINGEN KARLSTAD/HAMNA 650 05 KARLSTAD TINGVALLSGATAN 6 654 61 KARLSTAD HAGABORGS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD HAGABORGSGATAN 18 654 62 KARLSTAD HAGABORGSSKOLAN 650 05 KARLSTAD LÄNSMANSGATAN 1 654 62 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN 650 05 KARLSTAD ÅTTKANTSGATAN 9 652 20 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN 650 05 KARLSTAD KARMGATAN 41 653 47 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN 650 05 KARLSTAD KARMGATAN 11 653 47 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN 650 05 KARLSTAD JAKTHORNSGATAN 10-12 656 03 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN 650 05 KARLSTAD NORRA KYRKOGATAN 4 653 42 KARLSTAD HANDIKAPPOMSORGEN VÅRD & OMSORG 650 05 KARLSTAD STAGNELLSGATAN 19 VÅN 2 652 23 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 45 652 25 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD TINGVALLAGATAN 1 C 652 24 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD TEKNIKVÄGEN 4 660 50 VÅLBERG HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD RUDSGÅRDSVÄGEN 4 654 66 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD STORGATAN 30 660 57 VÄSE HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD SKOLGATAN 3A 660 60 MOLKOM HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD JAKTHORNSGATAN 2-4 656 32 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD CENTRUMVÄGEN 8 653 50 KARLSTAD HEMTJÄNSTEN 650 05 KARLSTAD Andstigen 13 656 72 Skattkärr HEMTJÄNSTEN ZON VÄST, VOF 650 05 KARLSTAD NORRA KYRKOGATAN 4, VÅN 4 652 24 KARLSTAD HENSTA FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD STYVERVÄGEN 2-8 653 46 KARLSTAD HERRHAGSENS SKOLAN 650 05 KARLSTAD KARLAGATAN 28 652 23 KARLSTAD HERRHAGSENS SKOLAN FÖRSKOLE EXP 650 05 KARLSTAD KARLAGATAN 28 652 23 KARLSTAD HJÄLPMEDEL 650 05 KARLSTAD RAMGATAN 7 653 41 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN ADM 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSON 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN ALFA-BETA 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONSVÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN ASKEDALA 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN FÖRSKOLAN 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN MÅRBACKA 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD

Dnr KS-2011-160 sid 41 (55) HULTBERGSSKOLAN SKOLKÖK 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN SKROLYCKAN 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN VAKTMÄST 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTBERGSSKOLAN VILDGÅSEN 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONS VÄG 2 653 46 KARLSTAD HULTSBERG/VÅXNÄS SKOLOMRÅDE 650 05 KARLSTAD GRUVLYCKEVÄGEN 8 653 43 KARLSTAD HULTSBERG/VÅXNÄS SKOLOMRÅDE 650 05 KARLSTAD TALLÅSVÄGEN 1 653 45 KARLSTAD HULTSBERG/VÅXNÄS SKOLOMRÅDE 650 05 KARLSTAD TALLÅSVÄGEN 2 653 45 KARLSTAD HULTSBERG/VÅXNÄS SKOLOMRÅDE 650 05 KARLSTAD PLINTGÅNGEN 2 653 47 KARLSTAD HULTSBERGSSKOLAN SOLBERGA 650 05 KARLSTAD NILS HOLGERSSONSVÄG 2 653 46 KARLSTAD HÄLSO OCH SJUKVÅRD VÅRD & OMS. FÖRV 650 05 KARLSTAD HAMNTORGET 5 652 26 KARLSTAD ILANDASKOLAN 650 05 KARLSTAD ILANDAVÄGEN 50 653 50 KARLSTAD INTRESSESKOLAN 650 05 KARLSTAD FLYGFÄLTSGATAN 4 652 30 KARLSTAD IT-ENHETEN 650 05 KARLSTAD ÄLVGATAN 5 652 25 KARLSTAD IT-ENHETEN 650 05 KARLSTAD ÄLVGATAN 11 652 25 Karlstad IT-ENHETEN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 650 05 KARLSTAD NYGATAN 5 652 25 KARLSTAD JACOBSBERGSSKOGENS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KNUD DAHLSVÄG 652 30 KARLSTAD KARLSTAD-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 45 652 25 KARLSTAD KARLSTADSBUSS 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNIN 650 05 KARLSTAD AXEL JOHNSONS VÄG 6 652 21 KARLSTAD KAROLINEN DAGLIG VERKSAMHET 650 05 KARLSTAD VÅXNÄSGATAN 10 653 40 KARLSTAD KLARABORGS SPD BERGSHÖJDEN 2 650 05 KARLSTAD GELINSGATAN 1 652 29 KARLSTAD KLARABORGS SPO BARN & UNGDOMSFÖRV. 650 05 KARLSTAD KÅRGRÄND 2 A 652 25 KARLSTAD KLASMOSSENS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KLASMOSSEVÄGEN 1 656 36 KARLSTAD KOMMUNLEDNINGSKONTORET 650 05 KARLSTAD TAGE ERLANDERGATAN 8A 652 20 KARLSTAD KONTAKTCENTER 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 652 24 KARLSTAD KRONOPARKEN 1 SOLEN 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 2 656 32 KARLSTAD KRONOPARKEN 1 REGNBÅGEN 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 2 656 32 KARLSTAD KRONOPARKEN PARKLEK 650 05 KARLSTAD JAKTHORNSGATAN 50 656 32 KARLSTAD KRONOPARKEN PARKLEK 650 05 KARLSTAD SKALDENS GATA 4 656 38 KARLSTAD KRONOPARKENS FRITIDSGÅRD 650 05 KARLSTAD SIGNALHORNSGATAN 5 656 34 KARLSTAD KRONOPARKSSKOLAN 650 05 KARLSTAD FLÖJTGATAN 61 656 33 KARLSTAD KROONOPARKEN 1 MÅNEN 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 2 656 32 KARLSTAD KROPPKÄRRS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KROPPKÄRRS ALLÉ 2 654 61 KARLSTAD KROPPKÄRRSSKOLAN 650 05 KARLSTAD INKÖRSVÄGEN 3 654 68 KARLSTAD KROPPKÄRRSSKOLAN / SLOTTSBACKEN 652 30 KARLSTAD INKÖRSVÄGEN 3 654 68 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRV. TURISTBYRYRÅ 650 05 KARLSTAD Långatan 57 660 50 VÅLBERG KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALT SUNDSTABAD 650 05 KARLSTAD DROTTNING KRISTINASVÄG 3 654 63 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGATAN 32 652 25 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD VÄSTARA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD PARKLEKEN RUD 654 66 KARLSTAD

Dnr KS-2011-160 sid 42 (55) KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD VÅLBERG SIM OCH SPORTHALL 66050 VÅLBERG KULTUR&FRITIDSFÖRVALTNINGEN UNGDOM- 650 05 KARLSTAD BIBLIOTEKSHUSET 651 84 KARLSTAD KULTURSKOLAN 650 05 KARLSTAD KÅRGRÄND 2 B 652 25 KARLSTAD KVARNBERGETS FÖRSKOLA 652 29 KARLSTAD ÄLVDALSGATAN 10 652 29 KARLSTAD KVARNBERGSSKOLAN 650 05 KARLSTAD ÖLMEGATAN 10 652 30 KARLSTAD KVARNHÖJDEN 650 05 KARLSTAD ÖLMEGATAN 10 652 30 KARLSTAD KVARNHÖJDEN 650 05 KARLSTAD ÄLVDALSGATAN 3 652 29 KARLSTAD KÄLLANS GRUPPBOENDE 650 05 KARLSTAD Centrumvägen 8 653 50 Karlstad KÄLLANS VÅRDBOENDE 650 05 KARLSTAD CENTRUMVÄGEN 8 653 50 KARLSTAD LARMPATRULLEN VÅRD & OMSORG 650 05 KARLSTAD RAMGATAN 7 653 41 KARLSTAD LORENSBERGS FÖRSKOLA HJORTRONET 650 05 KARLSTAD KRONOSKOGSGATAN 1 654 68 KARLSTAD LORENSBERGS FÖRSKOLA SALTKRÅKAN 650 05 KARLSTAD KRONOSKOGSGATAN 1 654 68 KARLSTAD LÄRKKÄNGENS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD HOLMVÄGEN 3-5 660 50 VÅLBERG MAAN71 650 05 KARLSTAD TREFFENBERGSVÄGEN 1-4 651 84 KARLSTAD MARIEBERGSSKOLAN 650 05 KARLSTAD ORRHOLMSGATAN 4 652 26 KARLSTAD MEDBORGARKONTORET 650 05 KARLSTAD SIGNALHORNSGATAN 21 650 09 KARLSTAD MEDIACENTER VÄRMLAND 650 05 KARLSTAD LAGERGRENSGATA 4 652 26 KARLSTAD MEDN03 650 05 KARLSTAD NORRA STRANDGATAN 12 652 24 KARLSTAD MENN03 650 05 KARLSTAD RÄDDNINGS CENTER SANDBÄCKEN 653 40 KARLSTAD MILJÖFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 32, BAKSIDAN 652 25 KARLSTAD MILJÖFÖRVALTNINGEN/RÅDRUMMET 650 05 KARLSTAD KUNGSGATAN 12 652 24 KARLSTAD MILJÖFÖRVALTNINGEN/RÅDRUMMET 650 05 KARLSTAD Västra Torggatan 26 651 84 Karlstad MJÖLNARTORPETS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD SKALDENS GATA 4 656 38 KARLSTAD MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA 650 05 KARLSTAD MEJERIVÄGEN 3 660 60 MOLKOM MOLKOMS SKOLOMRÅDE/EXP. 650 05 KARLSTAD SKOLGATAN 3 660 60 MOLKOM MOLKOMS SKOLVÅRDSOMRÅDE/NYED 650 05 KARLSTAD SKOLGATAN 3 660 60 MOLKOM MOLKOMS SKOLVÅRDSOMRÅDE/NYED 650 05 KARLSTAD Skolgatan 3 660 60 Molkom MORKULLANS FÖRSKOLA BJÖRKDUNGEN 650 05 KARLSTAD ANNELUNDSVÄGEN 1 656 71 SKATTKÄRR NOBELGYMNASIET 650 05 KARLSTAD NOKIAGATAN 20 654 66 KARLSTAD NORRSTRANDSSKOLAN 650 05 KARLSTAD ORRHOLMSGATAN 4 652 26 KARLSTAD NYEDS SKOLA 650 05 KARLSTAD SKOLGATAN 3, 660 60 MOLKOM ODLINGSBERGS DAGLIG VERKSAMHET 650 05 KARLSTAD BJÖRKÅS 110 653 42 KARLSTAD ORRHOLMSSKOLAN 652 27 KARLSTAD TULLHUSGATAN 41 652 27 KARLSTAD PARKLEKEN ORRLEKEN 650 05 KARLSTAD TULLHUSGATAN 652 27 KARLSTAD PERLARGÅRDENS VÅRDBOENDE 650 05 KARLSTAD VENTILGATAN 18 653 45 KARLSTAD PERSONLIGASSISTANS ENHETEN 650 05 KARLSTAD NOKIAGATAN 20 651 84 KARLSTAD PERSONLIGT OMBUD 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 11 2 TR 652 25 KARLSTAD REF IRSE00 650 05 KARLSTAD SIGNALSHORNSGATAN 124 656 34 KARLSTAD REF: AENN08 650 05 KARLSTAD SÄVEGATAN 7 654 63 KARLSTAD REF: MAHT02 650 05 KARLSTAD KÖPMANNAGATAN 2 HUS B 652 26 KARLSTAD REF:SANN12 650 05 KARLSTAD LAGERGRENSGATAN 2 652 26 KARLSTAD REFKOD: SAMR01 650 05 KARLSTAD FALKGATAN 10 654 65 KARLSTAD REFKOD: SAMR01 650 05 KARLSTAD Falkgatan 10 654 65 Karlstad REGNBÅGEN FÖRSKOLA/MOLKOMS SKOLOMR. 650 05 KARLSTAD STATIONSGATAN 16 660 60 MOLKOM

Dnr KS-2011-160 sid 43 (55) RESURSCENTRUM 650 05 KARLSTAD ROSENBADSGATAN 2 652 26 KARLSTAD ROSENBORGSSKOLAN 652 30 KARLSTAD ROSENBORGSGATAN 28 652 27 KARLSTAD RUD 650 05 KARLSTAD VÄNORTSGATAN 7 654 67 KARLSTAD RUDSDALENS FÖRSKOLA /RUDS SKOLOMR. 650 05 KARLSTAD MOSSGATAN 225 A 654 67 KARLSTAD RÅTORPS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KASERNHÖJDEN 17A 653 39 KARLSTAD RÅTORPSSKOLAN 650 05 KARLSTAD FAGERSTAGATAN 6 653 49 KARLSTAD RÄDDNINGSCENTER SANDBÄCKEN 653 40 KARLSTAD RÄDDNINGSCENTER SANDBÄCKEN 653 40 KARLSTAD SANN12 650 05 KARLSTAD LAGERGRENSGATAN 2 652 26 KARLSTAD SERVICEAVD / POSTSERVICE 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD SERVICEBOENDE KARMGATAN 31 650 05 KARLSTAD KARMAGATAN 31 653 44 KARLSTAD SERVICEBOENDET AVENYN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 3 D, VÅN 1 652 24 KARLSTAD SERVICEBOSTAD JAKTHORNSGATAN 90 650 05 KARLSTAD JAKTHORNSGATAN 90 656 32 KARLSTAD SERVICEBOSTAD KARMGATAN 11 650 05 KARLSTAD KARMGATAN 11 653 47 KARLSTAD SERVICEBOSTAD KARMGATAN 41 650 05 KARLSTAD KARMGATAN 41 653 47 KARLSTAD SERVICEBOSTADEN FRÖJDINGSHÖJD 650 05 KARLSTAD FRÖDINGSHÖJD 22 656 33 KARLSTAD SERVICEBOSTADEN HANTVERKARGATAN 1 650 05 KARLSTAD HANTVERKARGATAN 1 1TR 654 60 KARLSTAD SJÖSTAD BACKSTUGA 650 05 KARLSTAD VÄSTRA SJÖSTADSGATAN 7 654 60 KARLSTAD SKATTKÄRRSSKOLAN 656 72 KARLSTAD SKATTKÄRRSVÄGEN 44-46 656 72 SKATTKÄRR SKATTKÄRRSSKOLAN BJÖRKNÄS 650 05 KARLSTAD SKATTKÄRRSVÄGEN 44-46 656 72 SKATTKÄRR SKATTKÄRRSSKOLAN MELLANSTADIET 650 05 KARLSTAD SKATTKÄRRSVÄGEN 44-46 656 72 SKATTKÄRR SKATTKÄRRSSKOLAN SÅLLAREN 650 05 KARLSTAD SKATTKÄRRSVÄGEN 44-46 656 72 SKATTKÄRR SKOGSBACKESKOLAN 650 05 KARLSTAD MOSSGATAN 225 654 67 KARLSTAD SKÅRE FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KARLSGRUNDSVÄGEN 1 653 50 KARLSTAD SKÅRE HEMTJÄNST ENHET 2 650 05 KARLSTAD CENTRUMVÄGEN 8 653 50 KARLSTAD SKÅRE HERRGÅRDS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD TUGGELITEVÄGEN 2 653 50 KARLSTAD SKÅRE HERRGÅRDS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD ILANDAVÄGEN 34 653 05 KARLSTAD SKÅRE SKOLAN 650 05 KARLSTAD ILANDAVÄGEN 34 653 50 KARLSTAD SLALOMVÄGENS GRUPPBOSTAD 650 05 KARLSTAD SLALOMVÄGEN 1 653 50 KARLSTAD SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD SANDBÄCKSGATAN 4 653 40 KARLSTAD SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 41 B VÅN. 3 652 26 KARLSTAD SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD KÖPMANNAGATAN 2 652 26 KARLSTAD SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD GRUPPBOSTADEN 43 653 50 KARLSTAD SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD Tingvallagatan 1 D 652 24 Karlstad SOCIALFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD Östra Infarten 39 654 61 Karlstad STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 32,BAKSIDAN 652 25 KARLSTAD STJÄRNHUSET ADM 650 05 KARLSTAD STAGNELLSGATAN 14 B 652 23 KARLSTAD STOCKAFALLETS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD KRÅKMYRSGATAN 2 654 69 KARLSTAD STOCKAFALLETS FÖRSKOLA/SKOLA FRITIDS 650 05 KARLSTAD KRÅKMYRSGATAN 2 654 69 KARLSTAD STODENESKOLAN 650 05 KARLSTAD INGEFÄRSVÄGEN 2 653 51 KARLSTAD STUVARGATAN 1 652 21 KARLSTAD STUVARGATAN 1 652 21 KARLSTAD SUNDSTA GYMNASIESKOLA 650 05 KARLSTAD SÄVEGATAN 7 654 63 KARLSTAD SUNDSTAGYMNASIET BIBLIOTEK BAER00 650 05 KARLSTAD SÄVEVÄGEN 7 654 63 KARLSTAD SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD SVALGÅNGEN 2 654 65 KARLSTAD SÖDRA RÅTORPS SKOLA 650 05 KARLSTAD RÅTORPS PARKGATA 9 653 48 KARLSTAD

Dnr KS-2011-160 sid 44 (55) SÖDRA RÅTORPSFÖRSKOLA/SKOLA 650 05 KARLSTAD SANNAGATAN 19 653 49 KARLSTAD SÖDRA RÅTORPSFÖRSKOLA/SKOLA 650 05 KARLSTAD FAGERSTAGATAN 6 653 49 KARLSTAD SÖRMO VERKET 650 05 KARLSTAD SJÖSTADVERKET 2 654 60 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD DROTTNINGGATAN 32/BAKSIDAN 652 25 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD TINGVALLAGATAN 13 652 25 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD TRÄDGÅRDSGATAN 2 652 26 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD SJÖSTAVERKEN 652 21 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 652 21 KARLSTAD TEKNIK & FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD Stormgatan 4 652 21 KARLSTAD TINGVALLA GYMNASIET 650 05 KARLSTAD TULLHUSGATAN 6 652 26 KARLSTAD TINGVALLA GYMNASIET SALUHALLEN REST 650 05 KARLSTAD TINGVALLAGATAN 2 BRYGGAN 2 652 24 KARLSTAD TRYCKSERVICE AERM00 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD TUGGELITESKOLAN 650 05 KARLSTAD BÄRNSTENSVÄGEN 4 653 50 KARLSTAD TUMMEN FÖRSKOLETEAM 650 05 KARLSTAD POSTHORNSGATAN 2 656 32 KARLSSTAD TURISTBYRÅ KARLSTAD-HAMMARÖ 650 05 KARLSTAD VÄSTRA TORGGATAN 26 651 84 KARLSTAD ULVSBY SKOLOMRÅDE /4-6 650 05 KARLSTAD DIAMANTVÄGEN 12 655 93 KARLSTAD ULVSBY SKOLOMRÅDE /EXP 650 05 KARLSTAD DIAMANTVÄGEN 12 655 93 KARLSTAD ULVSBY SKOLOMRÅDE /F-3 650 05 KARLSTAD DIAMANTVÄGEN 12 655 93 KARLSTAD ULVSBY SKOLOMRÅDE /VAKTMÄSTERI 650 05 KARLSTAD DIAMANTVÄGEN 12 655 93 KARLSTAD UPPHANDLINGSENHETEN 650 05 KARLSTAD Drottninggatan 32 651 84 Karlstad VÅLBERGSSKOLAN 650 05 KARLSTAD ÅSLIDSGATAN 4B 660 50 VÅLBERG VÅLBERGSSKOLAN EXPEDITIONEN 650 05 KARLSTAD ÅSLIDSGATAN 4B 660 50 VÅLBERG VÅRD & OMSORGSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD GRÄSDALSGATAN 16 653 43 KARLSTAD VÅRD & OMSORGFÖRV ADMINISTRATION 650 05 KARLSTAD HAMNTORGET 5 652 26 KARLSTAD VÅRD & OMSORGFÖRV ADMINISTRATION 650 05 KARLSTAD LARMPATRULLEN 660 60 MOLKOM VÅRD & OMSORGFÖRV ADMINISTRATION 650 05 KARLSTAD VENTILGATAN 18 653 45 KARLSTAD VÅRD & OMSORGFÖRV ADMINISTRATION 650 05 KARLSTAD RUDSGÅRDSVÄGEN 4 654 66 KARLSTAD VÅRD & OMSORGFÖRV ADMINISTRATION 650 05 KARLSTAD Rosenbadsgatan 4 652 26 Karlstad VÅRD OCH OMSORG 650 05 KARLSTAD NYGATAN 17 652 20 KARLSTAD VÅRD OCH OMSORG 650 05 KARLSTAD GYLLENIUSGATAN 46 654 55 KARLSTAD VÅRD OCH OMSORG VÅRDBOENDETS KONTOR 650 05 KARLSTAD ÅTTKANTSGATAN 12 652 20 KARLSTAD VÅRD OCH OMSORGVÅRDBOENDETS KONTOR 650 05 KARLSTAD HANTVERKAREGATAN 1 654 60 KARLSTAD VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 650 05 KARLSTAD STORGATAN 30 660 57 VÄSE VÅRDBOENDE GRUVAN 650 05 KARLSTAD KUNGSGATAN 6 652 24 KARLSTAD VÅXNÄS SERVICEHUS 650 05 KARLSTAD VENTILGATAN 18 653 45 KARLSTAD VÄNERVIKEN 650 05 KARLSTAD ANDSTIGEN 6 656 72 SKATTKÄRR VÄNERVIKEN ADM 650 05 KARLSTAD Andstigen 6 656 72 Skattkärr/Karlstad VÄRMLANDS ARKIV 650 05 KARLSTAD HÖÖKSGATAN 2 652 29 KARLSTAD VÄSE SKOLA/FÖRSKOLA FÖRSKOLA 650 05 KARLSTAD GUSTÅSGATAN 6 660 57 VÄSE VÄSTERSTRANDSSKOLAN 650 05 KARLSTAD SOLVIKSGATAN 34 653 42 KARLSTAD ZAKRISDALS VÅRDBOENDE 650 05 KARLSTAD STORKULLAGATAN 11 653 42 KARLSTAD ÄLVKULLEGYMNASIET SVJN03 650 05 KARLSTAD SUNDSTAVÄGEN 27 654 63 KARLSTAD ÄLVKULLENS CAFETERIA 654 63 KARLSTAD SUNDSTAVÄGEN 27 654 63 KARLSTAD

Dnr KS-2011-160 sid 45 (55) Bilaga 2 Nedan visar de kartorna vart leveranspunkterna är placerade i kommunens olika delar. Karlstad tätort

Molkom Dnr KS-2011-160 sid 46 (55)

Skåre Dnr KS-2011-160 sid 47 (55)

Skattkärr Dnr KS-2011-160 sid 48 (55)

Vålberg Dnr KS-2011-160 sid 49 (55)

Vallargärdet Dnr KS-2011-160 sid 50 (55)

Väse Dnr KS-2011-160 sid 51 (55)

Dnr KS-2011-160 sid 52 (55) Bilaga 3 Leverantörer som i nuläget ingår i ramavtal med Karlstads kommun gällande varugrupper aktuella för en samordning. Leverantör Varugrupp Ansvarig upphandlare Specificerat Avtal Grolls AB Arbetskläder Anders Lindsten gatu-, teknik-, fastighetspersonal, vård, hemtjänst Puvab AB Arbetskläder Anders Lindsten gatu-, teknik-, fastighetspersonal 2014-06-30 2014-06-30 Rekal Svenska Ab Städ Anders Lindsten 2013-08-31 KJ papper emballage Städ Anders Lindsten 2014-02-14 JA kemi AB Kemikalier Per-Åke Andersson 2013-05-31 AGA gas AB Kemikalier Börje Hällström 2014-02-28 Akzo Nobel industrial chemicals by Kemikalier Börje Hällström 2016-01-31 Brenntag Nordic AB Kemikalier Börje Hällström 2016-01-31 SMA mineral AB Kemikalier Börje Hällström 2016-01-31 Yara AB Kemikalier Börje Hällström 2016-01-31 Puvab AB Verktyg Anders Lindsten 2013-06-30 Unilever GB Glass Börje Hällström 2014-02-28 Alere toxicology Sjukvård Börje Hällström drogstickor 2014-11-30 Maskin miljöteknik i Karlstad Nilfisk Advanc AB Danmark filial Städ Börje Hällström 2014-02-14 Städ Börje Hällström 2014-02-14 Staples AB Blöjor, städ Jeanette Karlsson blöjor, underlägg, tvättlappar Sixbackens AB hembageri Filmbiblioteket/filmdata AB 2014-06-30 Bröd Jeanette Karlsson 2013-06-30 Böcker Jeanette Karlsson dvd, pc-spel, 2013-10-14 Bokus AB Böcker Jeanette Karlsson Böcker, ljudböcker 2013-10-14 BTJ Sverige AB Böcker Jeanette Karlsson Böcker, ljudböcker 2013-10-14 Swet information service AB Läromedia Örebro bokhandel Böcker Jeanette Karlsson Tryckta tidningar, tidsskrifter 2013-10-14 Böcker / Läromedel Jeanette Karlsson Böcker, läromedel 2013-08-31 Ikea Diverse Jeanette Karlsson 2013-12-31 Lekolar AB Förbrukningsmaterial Jeanette Karlsson Bild och småslöjd 2014-04-30 Office Depot AB Förbrukningsmaterial Jeanette Karlsson Skolmaterial, kontorsmaterial 2014-04-30 Värmlandspotatis grönsaker Jeanette Karlsson 2013-05-31 Bong Sverige AB Kuvert Jeanette Karlsson 2014-11-30

Dnr KS-2011-160 sid 53 (55) Kils slakteri kött Jeanette Karlsson 2013-11-30 ABA Skol Ab Lekmaterial Jeanette Karlsson 2014-04-15 Wesco Lekmaterial Jeanette Karlsson 2014-04-15 Menigo foodservice Livsmedel Jeanette Karlsson 2013-04-30 Arla AB Livsmedel Jeanette Karlsson 2013-04-30 Greeks handelsträdgård Livsmedel Jeanette Karlsson 2013-05-31 Lyreco Sverige AB Papper Jeanette Karlsson 2014-02-28 Nestlé Sjukvård Jeanette Karlsson nutrition 2015-12-12 Fresenius Kabi Sjukvård Jeanette Karlsson nutrition 2015-12-12 Nutricia nordiea Sjukvård Jeanette Karlsson nutrition 2015-12-12 Onemed Sjukvård Jeanette Karlsson nutrition 2015-12-12 Textilhuset swelogent Slöjd / Hobby Jeanette Karlsson 2014-01-31 Slöjddetaljer Slöjd / Hobby Jeanette Karlsson 2014-01-31 SAXI Sports AB gymnastik, sport Jerker Bäckström 2014-08-31 Ahlsell AB El-material Per-Åke Andersson 2013-05-31 Elektroscandia AB El-material Per-Åke Andersson 2013-05-31 Selga AB El-material Per-Åke Andersson 2013-05-31 JA Kemi AB Kemikalier Per-Åke Andersson 2013-05-31 Storköksinnovationer Allingsås i Köksutrustning Per-Åke Andersson 2014-03-31 BBM AB Mattläggning Per-Åke Andersson 2015-10-31 Golvcenter Mattläggning Per-Åke Andersson 2015-10-31 Lebe Golv Mattläggning Per-Åke Andersson 2015-10-31 AB Byggbeslag Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30 Biltema Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30 Bygg & Fritid Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30 Joisab svets & maskin Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30 Karl Åke Kronlund AB Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30 Österbergs industrihandel Verktyg Per-Åke Andersson 2013-06-30

Dnr KS-2011-160 sid 54 (55) Bilaga 4 Olika distributionsmodeller Modell 1: En transportör där centralen ägs av antingen transportör eller kommun, leveransflödet består enbart av kommunala leveranser.

Dnr KS-2011-160 sid 55 (55) Modell 2: En transportör där centralen ägs av antingen transportör eller kommun, leveransflödet består av både kommunala och leveranser till transportörens övriga beställare. Modell 3 Flera transportörer inblandade där samlastningscentralen ägs av kommunen, man delar upp kommunen i olika zoner, där transportörerna får ansvar för olika zoner.