Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.



Relevanta dokument
ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

LÄGESRAPPORT JANUARI 2009 DECEMBER 2009

Nyanlända elevers lärande

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Utbildning för nyanlända elever

Fritidshemmets uppdrag

Den goda organisationen

Instruktioner till skolan

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Språkutvecklande arbetssätt

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Mellan det förflutna och framtiden

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Lokal arbetsplan 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Bringåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015

Hasselbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Flerspråkighet en möjlighet!

Hasselbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsoplan för Tegnérskolan

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Kvalitetsredovisning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Verksamhetsbeskrivning

Det tar tid förstår du

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Hur tycker du skolan fungerar?

Augusti Tyresö kommun

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Hasselbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:

Transkript:

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet Tursunovic, 2010)

Skolans betydelse blir ännu mer påtaglig i de familjer där traumatiserade föräldrar har svårt att fungera på ett adekvat sätt och utgöra det viktiga stöd som barnen behöver. Vardagliga aktiviteter i skolan skapar trygghet i den osäkra situation som asylsökande barn och deras familjer befinner sig i och framstår därför som starka främjande faktorer för de eleverna. En ordnad vardagsstruktur i skolan bidrar starkt till att göra tillvaron hanterbar och meningsfull och därigenom skapa en känsla av positivt sammanhang.

Grunder för vårt förhållningssätt En gång var vi nyanlända Vi har kunskap och erfarenhet om migration och flyktingskap Vi ser varje elev som en hel individ Vi söker kunskap om varje elevs kultur, vanor, seder och t o m språk Vi söker kunskap om elevens förflutna och elevens drömmar Vi utgår från att familjen är den allra viktigaste aktören i elevens liv Vi vet att den nyanlända eleven och familjen har med sig enorma kunskaper och erfarenheter Vi konstaterar dagligen barns och vuxnas inlärningsförmåga och viljan att lära sig nya saker Vi vet att det egna språket är en del av identiteten, tryggheten och bekräftelsen

Vad gör vi Vi har jobbat med utvecklande av en modell för förberedelseklass (modell fbk), där vi använde vårt förhållningssätt och våra kunskaper. Undervisningen var på svenska, somaliska och arabiska Det gick bra! Vi arbetar nu på impulsskolorna med ett urval av metoder från modell fbk: Välkommen till skolan Idrott på nyanlända elevers villkor Musikverkstaden Lära känna din nya stad Tillsammans: eleven, skolan, familjen Stödundervisning på somaliska Stödundervisning på svenska Stöd till elever med svårhanterlig livssituation

Välkommen till skolan 21 lektioner om olika teman såsom Lektion 1: Var kommer jag ifrån Lektion 3: Att leva i Sverige Lektion 15: Vem är jag? Lektion 16: Fritid Lektion 18: Hälsa och välbefinnande Metodens syfte är att förbättra elevens välbefinnande och förebygga emotionella problem Eleven får hjälp att hantera sin otrygghet genom att under lärarens tillsyn dela sina erfarenheter med klasskamraterna.

Nyckelfraserna i undervisningen genom Välkommen till skolan är: från klasskamrater till kompisar bygga broar mellan då, nu och framtiden Under lektionerna utvecklas elevernas självinsikt och kommunikationsförmåga medan läraren får möjligheter att lära känna sina elever. Metoden verkar också förebyggande och läkande angående eventuella konflikter och mobbning i elevgruppen.

Lektion 18 Hälsa och välbefinnande Nyckelord Åkommor Huvudvärk Ont I magen Sömnproblem Bekymmer Doktor

Idrott på sent anlända elevers villkor Tala med föräldrarna och eleverna ingående och vid upprepade tillfällen om idrottens syfte och betydelse för barnets hälsa och välbefinnande. T ex planera samtal om idrott på föräldramöte, visa gärna bilder, filmer etc. Tala också om hygienens betydelse för hälsan och i sociala sammanhang Berätta ingående och vid upprepade tillfällen för barn och föräldrarna om den svenska skolans förhållningssätt om könsrollerna, jämställdhet etc. Glöm inte ta upp temat på föräldramöte dock försiktigt! Fastna inte i detaljer kring klädseln, utan låt tjejerna använda vanliga kläder under förutsättningen att de byter om efter idrottslektionen Uppmana alla att tvätta sig ordentligt även utan att klä av sig Träna på idrottslektionerna (och alla andra lektionerna och tillfällen!) om lagarbete, förhållningsregler som gäller för umgänge mellan könen etc.

Musikverkstaden Arbete i lugn miljö under schemalagd arbetstid med skapande aktiviteter som ger eleven ro, bekräftelse och trygghet. Möjlighet för eleven att berätta om sina tankar och känslor på egna villkor, t ex genom att skapa och spela musik med eller utan text, utan exponering för andras bedömning. Det behövs Litet utrymme, där eleven tillsammans med kamrater med liknande intressen, oavsett begåvning, får tänka, skapa, pröva sig fram, testa och få bekräftelse. Enkel teknisk utrustning: en dator, mikrofon, synt, några instrument. Engagerad och kompetent ledare, som kan identifiera sig med barnets intresse, med förmåga att samarbeta med föräldrarna över språk- och kulturgränser och med andra lärare, framför allt lärare i svenska som andra språk och modersmålslärare

I musikverkstaden får den nyanlända eleven uppmuntran att arbeta självständigt och använda den egna kreativiteten möjligheter att uttrycka tankar, upplevelser och känslor med ord och musik uppleva musik från sitt eget land och från andra länder stöd till språkutveckling genom att skapa, läsa, tolka, anpassa, memorera texter på modersmål och på svenska (även engelska) möjligheter till identifiering med sin egen och sina föräldrars kultur skapa broar mellan familjens kultur och världens kulturer helande stunder av samhörighet och glädje lära sig att producera egen musik via datorn

Eleven, skolan och familjen tillsammans Den svenska skolan saknar kunskap om de sociala koderna som den nyanlända familjen har med sig. Den nyanlända familjen saknar kunskap om de svenska sociala koderna Skolan behöver information om barnets medförda kunskaper och kompetenser Familjen behöver stöd för att påbörja normaliseringen av barnets vardag Alla har behov och nytta av en plan för introduktion av den nyanlända eleven i ordinarie undervisning, men utan underlag om barnets och familjens bakgrund, upplevelser, kompetenser, kunskaper etc. kan man inte utforma planen

Aktiviteter Nätverk av lärare för utväxling av erfarenheter och kompetensutveckling kring nyanlända elever Träffar med nyanlända föräldrar för information om skolsystemet och skolarbetet samt om gymnasiesystemet och undervisningskrav Samtal med enskilda sent anlända elever Samordning av kontakter mellan nyanlända familjer och skolan t ex genom föräldrakvällar

Sedan projektets start Utvecklas parallellt ett systemorienterat synsätt, där projektets principer uttrycks d v s ett holistiskt perspektiv ett interkulturellt förhållningssätt en aktiv föräldradelaktighet Målet är att skapa en bärande struktur bestående av en verksamhet för mottagande av eleven med familjen där bl a en kartläggning genomförs en plan grundad i kartläggningen för elevens introduktion i ordinarie undervisning en undervisnings verksamhet som utrustar den nyanlända eleven, familjen och skolan för elevens delaktighet i ordinarie undervisning