Beslut efter kvalitetsgranskning

Ik rn i %er Skolinspektionen Beslut Huvudman info@almhult.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Hallaryds förskola, Älmhults kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund

13e-skst 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte Hallaryds förskola, med Älmhult kommun som huvudman, den 28-29 mars, 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Helena Larson och Vivianne Majoros Wastrell. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Rävarna. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Rävarna, förskolechefen, personal från förskolans övriga avdelning samt en specialpedagog från kommunen. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de eventuella utvecklingsområden som är aktuella för Hallaryds förskola. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- grartskning/kvalitetsgranskning/

Beslut 2 (4) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid Hallaryds förskola till viss del har kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Personalen har inte en gemensam förståelse för vad uppdraget innebär och hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Förskolechefen och personalen pratar om alla barns utveckling på barnkonferenser men då personalen inte har en gemensam bild av uppdraget, kan svårigheter uppstå i att uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. Det finns en arbetsgång om personalen uppmärksammar att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. Förskolechefen informeras kontinuerligt om barngruppen och specialpedagogen kontaktas då ärende skapas kring enskilda barn, men det saknas tydlighet i vem som kontaktar vårdnadshavare. Arbetslaget dokumenterar till viss del tillsammans med förskolechef barnets situation i förskolan. Förskolechefen har inte säkerställt att stödinsatser tas fram utifrån en kartläggning och att stödinsatser kontinuerligt följs upp av arbetslaget. Skolinspektionen bedömer vidare att barns behov av särskilt stöd till viss del kan tillgodoses i den ordinarie verksamheten genom att personalen kan genomföra schemaärtdringar och förändringar i förhållningssätt för att möta barns behov. Dock anpassas verksamhetens innehåll endast efter barns intresse och inte efter barns olika behov. Arbetet genomförs inte alltid så att alla barn har möjlighet att delta. Slutligen bedömer Skolinspektionen att det finns stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det finns vissa förutsättningar genom att tid avsatts för att reflektera, kartlägga och följa upp arbetet med barn i behov av särskilt stöd men förskolechefen har inte säkerställt att detta sker. Förskolan har tillgång till specialpedagog och extern kompetens vid behov. Personalen ges inte den kompetensutveckling som de behöver för att uppmärksamma, kartlägga och bedöma stödinsatser. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att förskolechef och personal gör noggranna pedagogiska överväganden för att försäkra sig om att verksamheten utformas utifrån barns behov av särskilt stöd. Skolinspektionen vill även betona vikten av att personalen utformar och anpassar verksamheten efter varje barn oavsett stödbehov.

Beslut 3 (4) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte tar ansvar för att verksamheten utformas så att alla barn får det särskilda stöd de är i behov av. Huvudmannen behöver se till att förskolechefen har förutsättningar för att ta detta ansvar. Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. I detta ingår att ge personalen kompetensutveckling för att de ska få förutsättningar till att utföra arbetet med barn i behov av särskilt stöd så professionellt som möjligt. Förskolechefen behöver skapa en gemensam förståelse för vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Förskolechefen behöver se till att personalen utformar och anpassar verksamheten efter barngruppens behov. I detta ingår att aktiviteter anpassas på ett sådant sätt att alla barn kan delta.

Beslut 4 (4) Uppföljning Älmhults kommun ska senast den 13 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund, eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Marie Sjöberg och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Vivianne Majoros Wastrell Utredare/Föredragande

Bilaga 1 1 (5) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om Hallaryds förskola Hallaryds förskola är belägen på landsbygden i småorten Hallaryd. Förskolan har sammanlagt 30 barn inskrivna på två avdelningar: Kaninerna och Rävarna. Avdelningen Kaninerna har 15 barn i åldrarna 1 2 år och avdelningen Rävarna har 15 barn i åldrarna 3 5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt fem personer varav en är legitimerad förskollärare. Arbetslagen på förskolan är nya och har arbetat en kort tid tillsammans. På avdelningen Rävarna arbetar två personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare en förskola och för pedagogisk omsorg i kommunen. Resultat från granskningen i Hallaryds förskola Vid intervjuer med personal framkommer att personalen har viss kunskap om förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. I intervjuer uttrycker personalen att förskolans uppdrag är att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter och vara en i gänget. Flera av personalen uttrycker en osäkerhet om vilka svårigheter ett barn i behov av särskilt kan ha men nämner bland annat barn som har olika svårigheter med tal och koncentration. Förskolechefen säger att alla barn ska få det de behöver och få stöd i sin utveckling. Förskolechefen berättar att de pratar om uppdraget på arbetsplatsträffar och när de arbetar med verktyget "pedagogiska observationer". Personalen säger att de har pratat om uppdraget inför Skolinspektionens besök och att kommunens specialpedagog tagit fram en ny arbetsmetod av förskolan kallad "pedagogisk observation". Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd Intervjuer och inkommen dokumentation visar att det finns riktlinjer och en ärendegång för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna visar att det varierar om riktlinjerna och ärendegången är känd för personalen på Hallaryds förskola. Personalen uppger att de tar kontakt med förskolechefen vid frågetecken kring ett barns utveckling och att förskolechefen i sin tur tar kontakt med specialpedagogen vid behov. Behoven styr om specialpedagogen besöker förskolan. Handledning till arbetslagen sker vid vissa tillfällen via förskolechefen utan att specialpedagogen besöker förskolan.

Bilaga 1 2 (5) Förskolechefen informeras av specialpedagogen om arbetslagets handledning, då oftast via mail. Specialpedagogen uppger att personalen skriver en "arbetslagshandlingsplan" när stödinsatser i verksamheten utformas men att hen inte är involverad i denna process. Vidare säger specialpedagogen att hen kopplas in när ett ärende skapas kring ett enskilt barn. Förskolechefen uppger att personalen kontinuerligt informerar henne om verksamheten och enskilda barn på arbetsplatsträffar, på arbetslagets reflektioner och vid förskolechefens besök på förskolan. Vidare berättar förskolechefen att hon för viss dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd men att det mesta är muntligt och skrivs inte ner. Förskolan har börjat använda sig av arbetsmetoden "pedagogisk observation" för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Dock varierar det huruvida personalen är insatt i arbetsmetoden eftersom den inte fullt ut är implementerad i förskolan. Metoden innebär bland annat att förskolechefen leder samtal med arbetslag på förskolan, två gånger varje termin med syfte att uppmärksamma varje barn och se varje barns utvecklingspotential. De intervjuade berättar att arbetsmetoden är ny och att de vid Skolinspektionens besök har genomfört ett tillfälle med "pedagogisk observation" på en bantkonferens. Vidare berättar personalen att de på barnkonferensen tillsammans med förskolechefen reflekterar kring varje barns styrkor och behov[...] utifrån minnet och att de inte använder sig av någon nerskriven dokumentation. Vi känner barnen väl, så vi vet vilka styrkor de har och vet om det skulle vara något. Förskolechefen uppger vid komplettering att samtalen vid "den pedagogiska observationen" grundar sig på den dokumentation som sker vid barnens respektive utvecklingsamtal, som beskriver barnets utveckling. Personalen säger att de genom att vara närvarande pedagoger uppmärksammar svårigheter hos de enskilda barnen i vårt dagliga arbete. Arbetslagen har reflektionstid kontinuerligt där de för löpande anteckningar kring verksamheten. Personalen berättar att förskolechefen inte tar del av arbetslagens reflektionsprotokoll. Förskolechefen uppger att när personalen uppmärksammar att ett barn är i behov av särskilt stöd tar de kontakt med föräldrarna och kallar till ett utvecklingssamtal. Personalen uttrycker dock en osäkerhet om vem det är som informerar vårdnadshavare. Förskolechefen uppger att förskolan ännu inte tagit fram några stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd eftersom de arbetar mycket med att vara nära barnen för att det ska bli så bra som möjligt. Vid komplettering uppger förskolechefen att persånalen har ändrat sitt arbetssätt för att möta enskilda barns behov.

Bilaga 1 3 (5) Ärendegången när det gäller att ta fram stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd är enligt inskickad dokumentation att specialpedagog och förskolechef med hjälp av gjord kartläggning tillsammans planerar stödinsatser. Personalen berättar att de inte har genomfört ändringar i verksamheten utifrån enskilda barns behov utan att de försöker ändra i verksamheten utifrån barngruppens intresse. Personalen berättar att de tidigare har genomfört schemaändringar för att möta barns behov och då även analyserat och genomfört förändringar i förhållningssätt och bemötande. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Personalen delar upp barnen vid promenader med syfte att barn som inte leker tillsammans ska ha utbyte av varandra. I den fria leken delar barnen själva upp sig i mindre grupper men de lärarledda aktiviteterna som observeras sker i storgrupp. I en lärarledd aktivitet utomhus lämnar barnen den pågående aktiviteten och går iväg och gör annat. Personalen fortsätter aktiviteten för de fyra barn som visar intresse. Observationerna visar att inte alla barn får utrymme eller möjlighet att delta i de aktiviteter som genomförs. Exempelvis sker detta i en sagostund i storgrupp då flertalet barn påtalar att de inte ser bilderna i boken. Vilket får till följd att flera barn tittar i en egen bok och ett barn sitter bakom soffan och leker med annat material. Personalen samspelar med barnen men inte med hela gruppen. Exempelvis observeras detta i en samling då personalen samtalar med ett barn i taget och inte inbjuder de övriga barnen att delta i samtalet. Personalen observeras gå in och stötta i konfliktlösningar, är närvarande i den fria leken inomhus men inbjuder inte barnen till att samspela med varandra. Det observeras tillfällen då barn rör sig ensamma längre stunder utan att personal uppmärksammar detta. Exempelvis observeras barn som håller sig en bit bort ifrån leken och går fram och leker när materialet är ledigt. Under de observerade måltiderna får barnen huvudsakligen mat och dryck serverad av personal. Personalen sitter med vid måltiderna men äter inte tillsammans med barnen. Personalen uppger i intervjun att detta beror på att det inte finns kostnadsfria pedagogiska måltider i kommunen. Förskolechefen bekräftar att de pedagogiska måltiderna inte är kostnadsfria. Personal uttrycker att det är problematiskt att inte äta en pedagogisk måltid med barnen. Det kan vara ett barn som inte smakar på maten. Jag kan inte vara en förebild. Man pratar mer med barnen om vi kan diskutera hur det smakar. Observationerna visar att personal inte vägleder barnen i måltidssituationerna.

Bilaga 1 4 (5) Barn och personal sitter mestadels tysta vid matbordet och det det som sägs är främst frågor om barnen vill ha mer och korta uppmaningar. Vid intervjuerna uppger personalen att syftet med barnens placeringar vid matbordet är att det ska vara lugnt under måltiden. Avdelningens fysiska miljö är tillgänglig för alla barn och inbjuder till olika aktiviteter. Det finns bildstöd uppsatt med dagens aktiviteter och det observaras några tillfällen då TAKIC (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) används som stöd till det talande språket. Av intervjuerna framgår att personalen anpassar miljö och material efter barnens visade intressen, men inte efter varje barns behov. Vidare uppger personalen i intervjun att de inte anpassar verksamheten utifrån barnens olika behov. De intervjuade uppger att uppföljningar mest sker muntligen och inte dokumenteras. Enligt de till Skolinspektionen inskickade rutinerna bestäms dock datum för uppföljning då en handlingsplan kring ett enskilt barn är upprättad. Specialpedagogen uppger att hen medverkar i majoriteten av uppföljningarna av handlingsplanerna. Behovet styr om specialpedagogen medverkar eller inte. Stödstrukturer och stödfunktioner Arbetslaget har tillgång till kommunens specialpedagog som har en handledande och stödjande funktion på de 18 förskolorna i kommunen. Dock uttrycker personal en önskan att specialpedagogen kunde visa sig mer och att det tar ett par veckor innan specialpedagogen kommer ut till förskolan. Specialpedagogen uppger att hen ger handledning till arbetslag, arbetar förebyggande och även ger arbetslagen handledning via generellt utformade dokument med olika anpassningstema. Personalen uppger att kontakt med specialpedagog ibland inte tas trots att personalen har behov av stöd i arbetet. Istället bollar [förskolechefen] tillbaka till oss igen. Personalen uppger att personal i tidigare arbetslag fått gå kurs i TAKK, men att de själva inte har fått någon kompetensutveckling utifrån barngruppens behov. Förskolechefen uttrycker att det finns ett behov på förskolan, främst med anledning av de nya arbetslagen, att få handledning och att utveckla arbetet med hjälp av kommunens utvecklingspedagog. Förskolechefen uppger att hon följer upp och utvärderar tillgången till stödfunktioner tillsammans med specialpedagog men att utvärdering inte har skett med arbetslagen.

Bilaga 1 5 (5) Personalen uppger i intervju att de saknar tillgång till den dokumentation som upprättats av specialpedagogen eftersom de upplever det som svårt att återge i ord vad som tidigare blivit sagt. Förskolorna i kommunen har förutom tillgång till specialpedagog även tillgång till resurs- och stödenheten/central elevhälsa vid behov. Personalen säger att de ännu inte har haft behov av kontakta resurs- och stödenheten. Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.

Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. I detta ingår att ge personalen kompetensutveckling för att de ska få förutsättningar till att utföra arbetet med barn i behov av särskilt stöd så professionellt som möjligt. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Förskolechefen behöver skapa en gemensam förståelse för vad uppdraget innebär och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska bedrivas. _ Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet:

Bilaga 2 2 (2) Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 3: Förskolechefen behöver se till att personalen utformar och anpassar verksamheten efter barngruppens behov. I detta ingår att aktiviteter anpassas på ett sådant sätt att alla barn kan delta. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: