Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Relevanta dokument
Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

RELATIONER OCH FUNKTIONER

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

SF1625 Envariabelanalys

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

Några saker att tänka på inför dugga 2

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Dagens teman. Mängdlära forts. Relationer och funktioner (AEE 1.2-3, AMII K1.2) Definition av de naturliga talen, Peanos axiom.

Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon delta definition).

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Lektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.

P03. (A) Visa, att om en aritmetisk serie med differensen d har a som första och b som sista term, så är seriens summa b + a 2.

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

Lösningsförslag TATM

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

Kap 5.7, Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder.

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.

Modul 1 Mål och Sammanfattning

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

DUBBELINTEGRALER. Rektangulära (xy) koordinater

MA2047 Algebra och diskret matematik

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

SF1626 Flervariabelanalys

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

6.2 Implicit derivering

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Experimentversion av Endimensionell analys 1

Lösningsförslag TATM

Matematik 1. Maplelaboration 1.

= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

Lösningsförslag TATA

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

TATM79: Föreläsning 8 Arcusfunktioner

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

TATM79: Föreläsning 7 Arcusfunktioner och hjälpvinkelmetoden

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

601. (A) Bestäm MacLaurinutvecklingarna av ordning 2 till följande uttryck. Resttermen ges på ordoform.

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

6. Samband mellan derivata och monotonitet

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

KOMPLETTERANDE UPPGIFTER TILL MATEMATISK ANALYS - EN VARIABEL AV FORSLING OCH NEYMARK

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard. Prov i matematik Prog: Datakand., Frist. kurser Derivator o integraler 1MA014

MA2047 Algebra och diskret matematik

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

HF0021 TEN2. Program: Strömberg. Examinator: Datum: Tid: :15-12:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 10, H15

Studietips infö r kömmande tentamen TEN1 inöm kursen TNIU22

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Block 4 - Funktioner. Funktionsbegreppet Definitionsmängd

= 0 vara en given ekvation där F ( x,

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

Teorifra gor kap

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

Transkript:

Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller avbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B. Att unktionen avbildar avbildas på betecknar vi eller ( ) =. Om = () säger vi att är bilden av originalen. Att är en unktion rån A till B betecknar vi på öljande sätt : A B Mängden A ar unktionens startmängd (eng: initial set ). Mängden B är unktionens målmängd (eng: inal set, target set ) A D B =() V : A B Deinitionsmängden (eng: domain) D till unktionen är mängden av alla originaler dvs mängden av alla på vilka tillämpas (den gula mängden i graen). Värdemängden (eng: range) V är mängden av alla bilder som ås då genomlöper deinitionsmängden, eller mer precis V = ( ) : D }. { Notera skillnaden mellan startmängden och deinitionsmängen; värdemängden V och målmängden B ). Generellt gäller: D Aoch V B. Sida av

Deinitionsmängd I envariabelanals, som standard, gäller öljande överenskommelse: Om vi inte anger, på eplicit sätt, deinitionsmängden ör en unktion =(), menar vi att unktionens deinitionsmängd består av alla reella ör vilka () är ett reellt tal. Dvs, vi menar att D ( i ett sådant all) är den största möjliga deinitionsmängden ör (). Eempel. Låt : R R, där ( ) =. För den här unktionen är startmängden= R, målmängden = R, deinitionsmängden=[-,] och värdemängden =[0,] Eempel. (Ett diskret eempel) För unktionen som deinieras med hjälp av graen gäller: : A B, startmängden=a= {,,,4 } målmängden = B = { a, b, c, d, e}, deinitionsmängden är D = {,, }, värdemängden är V = { a, c}. ================================================================ I den här kursen (Envariabelanals) betraktar vi reella unktioner = () av en reell variabel, med andra ord, både och är reella tal. Alltså i vår kurs gäller otast : R R För att deiniera en unktion måste vi ange. unktionens deinitionsmängd D. och. ett uttrck = () ( dvs en regel som till varje D ordnar eakt ett reellt tal () ). Lägg märke till att vi kan beteckna variabler med andra bokstäver: T e, vi betraktar ( ) = + 8, R och g( t) = t + 8, t R som två lika unktioner Sida av

Deinitionsmängd Funktionens värdemängd dvs V är mängden av alla () då varierar inom deinitionsmängden V = { ( ) : D } Deinitionsmängden ör unktionen () i iguren till höger är D = (,8 ] medan värdemängden består av två intervall V = (,4) [6,8] Graen till en unktion, G, är mängden av alla punkter (, ( )) då varierar inom deinitionsmängden, dvs G= {(, ( )) : D }. Motsvarande kurva i -planet kallas unktionskurva. För varje i deinitionsmängden D har vi eakt en punkt (, ( )) på unktionsgraen. Kurvan i igur A är en unktionskurva ( ör varje reellt tal = har vi högst en motsvarande punkt på unktionskurva. [Om ligger i deinitionsmängden då har vi eakt en motsvarande punkt på unktionskurvan.] Kurvan i igur B (en ellips) är INTE en unktionskurva ( ör minst ett = har vi minst två motsvarande punkter på graen. ------------------------------------------------------- Sida av

Deinitionsmängd Två unktioner ( ) : D = och D = D och ( ) = g( ) ör alla D. = g( ) : D är lika om och endast om T e =, [,5 ] och =, [0,] är två olika unktioner. --------------------------------------------------------------------- RESTRIKTION AV EN FUNKTION. Låt och g vara två unktioner med deinitionsmängder A respektive B där B A. Om ( ) = g( ) ör alla B säger vi att g är restriktionen av unktionen till B. Med andra ord, en restriktion g har samma regel som ( uttrck ()=g() ) men har en mindre deinitionsmängd ( B A ). T e. Om ( ) = +, med deinitionsmängden D = [, 5], och g ( ) = +, med D = [, 4] då är g restriktionen av unktionen till [, 4] g Eempel : Rita unktionen =, där <. Bestäm unktionens värdemängd. Lösning: Funktionens deinitionsmängd är mängden av alla reella tal sådana att <. Alltså D = { R < } som vi skriver på kortare sätt D = [, ). Vi ritar den del av parabeln =, <. där Lägg märke till att punkten (, 4) inte tillhör graen. Vi ser att 0 < 4. Därmed är unktionens värdemängd = { R : 0 < 4} V Vi skriver på kortare sätt V = [0, 4). Eempel : Sida 4 av

Deinitionsmängd Låt =. Bestäm unktionens deinitionsmängd ( dvs den största möjliga deinitionsmängd) och värdemängd. Rita graen till unktionen.. Lösning. är ett reellt tal om och endast om 0. Funktionen antar alla värden 0 Svar : D = [ 0, ), = [ 0, ) V Deinitionsmängd ör elementära unktioner. a) Följande elementära unktioner är deinierade ör alla reella =, = 5, = 7 = sin, cos =, = arctan, = arccot = a, där > 0 a t e = e, = 5 =, n polnom, = an + + a + a0, n är ett naturligt tal. b) Funktionen = är deinierad om 0 c ) = ln() är deinierad om 0 > d) e ) ) = är deinierad om 0 = arcsin är deinierad om = arccos är deinierad om a g ) Potensunktionen =, där a är ett reellt tal är deinierad åtminstone ör >0. a I ) Om eponent a är positivt heltal då är =, deinierad ör alla Sida 5 av

Deinitionsmängd 4 t e unktionen, = har D = (, + ) a II ) Om eponent a är negativt heltal då är, = deinierad ör alla 0 4 t e unktionen = =, är deinierad ör alla 0 4 a III) Om eponent a är ett positivt tal men inte heltal då är, t e unktionen, = är deinierad ör alla 0. a III) Om eponent a är negativt tal men inte heltal då är, t e unktionen = =, är deinierad ör alla > 0. / = deinierad ör alla 0 = deinierad ör alla 0 > Anmärkning: Lägg märke till att öljande två unktioner = och = inte har samma deinitionsmängd: = är deinierad ör alla även negativa, t e 8 = = är deinierad ör 0 medan,. De två unktioner är lika endast ör 0. Alltså = är korrekt endast om 0!!! Eempel : Bestäm deinitionsmängden till = 5 + + 8 + sin + 4cos + e + arctan + arccot Svar : D = (, ) = R (R= mängden av alla reella tal) Sida 6 av

Deinitionsmängd. Funktionen = u() är deinierad om ( ) 0 u. Eempel 4: Bestäm deinitionsmängden till = Lösning. 0. Svar: D = [, ) Eempel 4: Bestäm deinitionsmängden till = + Lösning. + 0. ör alla. Svar: = (, ) D Eempel 5: Bestäm deinitionsmängden till = sin Lösning. sin 0 kπ π + kπ där k = 0 ± ±, Svar: Funktionen är deinierad om kπ π + kπ där k = 0 ± ±,. Funktionen )) = ln( u( är deinierad om ( ) > 0 u. Eempel 6. Bestäm deinitionsmängden till = ln( 4) Lösning. 4 > 0 < eller >, Svar: D = (, ) (, ) 4. Den rationella unktionen p( ) = är deinierad om ( ) 0 q( ) q. Sida 7 av

Deinitionsmängd Eempel 7. Bestäm deinitionsmängden till = 4 9 Svar: Funktionen är deinierad om ± 5. Funktionen tan = sin cos = är deinierad om cos 0, dvs om π + kπ 6. Funktionen cos = cot = är deinierad om sin 0 sin, dvs om kπ Eempel 7. Bestäm deinitionsmängden till = tan( ) Lösning. π cos( ) 0 + kπ π kπ + 6 Svar: Funktionen är deinierad om π kπ + 6 7. Funktionen arcsin( u( )) u ( ) = är deinierad om 8. Funktionen arccos( u( )) u ( ) = är deinierad om Eempel 8. Bestäm deinitionsmängden till = arccos( ) Sida 8 av

Deinitionsmängd Lösning. Svar: D = [, ] Eempel 9. Bestäm deinitionsmängden till unktionen 4 = +. Lösning: 4 a) Funktionen är deinierad om 0. 0 4 0 + + + 0 + 4 + 0 ej + de Deinitionsmängden : D = (, 0] (, ) Eempel 0. Bestäm deinitionsmängden ör ln(6 5 ) = Lösning: b) Villkor : 6 5 > 0 > 0 6 5 > 0 ( 5)( ) > 0 ( 5)( ) < 0( teckenstudium) < < 5 > 0 ( ) > 0 ( teckenstudium) < 0 eller > Sida 9 av

Deinitionsmängd Båda villkoren är uppllda ör < < 5. Svar: < < 5 Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) = ln( ) + arcsin( ) + e + sin Lösning: Villkor : > 0 < Villkor : Villkor och ger: < Svar: < Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) = ln( ) + arccos( ) + 4 + 4cos Lösning: Villkor : > 0 < Villkor : ( vi adderar +) Villkor och ger: < Svar: < Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) = ln( ) + + e 6 Sida 0 av

Deinitionsmängd Svar: < 4 Eempel 4. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) = + ln(50 ) + sin( 4) + arctan Svar: < 5 Sida av