Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi
Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter
Statsandelar Statsandelar milj. Prognos 2017 2016 2015 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 35,8 36,9 34,6 Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. +3,5 +2,0 +2,5 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet +0,9 +0,3 +0,1 TOTALT 39,2 39,2 37,2
Pietarsaari 1 000 S 0 Yhteenveto TILIVUOSI 2015 2016 2017** 2018** 2019** Verolaji Kunnallisvero 68 907 67 731 66 455 66 808 68 489 Muutos % 1,1-1,7-1,9 0,5 2,5 Yhteisövero 5 867 5 177 6 002 5 905 6 093 Muutos % 9,7-11,8 15,9-1,6 3,2 Kiinteistövero 5 438 4 677 5 225 5 225 5 225 Muutos % -0,8-14,0 11,7 0,0 0,0 VEROTULOKSI KIRJATTAVA 80 213 77 585 77 683 77 938 79 808 Muutos % 1,6-3,3 0,1 0,3 2,4
Inkomstslag från egen verksamhet Milj. 2016 andel 2015 förändrin g Försäljningsintäkter 69,0 75,6 % 71,5-3,5 % Avgiftsintäkter 13,2 14,5 % 12,3 +7,7 % Understöd o bidrag 3,9 4,3 % 4,5-13,1 % Övriga verksamhetsintäkter 5,0 5,5 % 5,8-12,6 % TOTALT 91,2 100,0 % 94,1-3,1 %
Totala intäkterna Milj. 2016 andel 2015 förändrin g -3,1 Verksamhetens intäkter 91,2 43,7 % 94,1 % Skatteinkomster 77,5 37,2 % 80,2-3,3 % Statsandelar 39,2 18,8 % 37,2 +5,3 % Finansiella intäkter 0,7 0,3 % 0,8-8,7 % TOTALT 208,6 100,0 % 212,3-1,7 %
BUDGET OCH EKONOMIPLAN Kommunens verksamhet och ekonomi regleras i Kommunallagen. Kommunen ska enligt 110 Kommunallagen ha en budget för ett kalenderår samt en ekonomiplan som sträcker sig över minst tre år. Budgetåret är det första i ekonomiplanen. Kommunens budget ska godkännas av stadsfullmäktige före utgången av föregående år, alltså budgeten för 2018 ska vara godkänd före 31.12.2017. Både budgeten och ekonomiplanen godkänns samtidigt. Beslut om ändringar i fastställd budget fattas av stadsfullmäktige. Budgeten ska innehålla målsättningarna för kommunens verksamhet utgående från kommunstrategin. Målsättningarna ska utformas så att de är mätbara i euro eller annan mätbar form, så att man i bokslutet kan konstatera huruvida målsättningarna uppfyllts. Budgeten är bindande för kommunens organ och personal och är därmed ett instrument för övervakning och styrning.
Externa verksamhetskostnader BS 2016 andel BS 2015 förändring Personalkostnader 107,2 51,9 % 109,4-2,0 % Köp av tjänster 65,9 31,9 % 62,7 +5,0 % Material och förnödenheter 13,6 6,6 % 13,4 +1,3 % Understöd 9,0 4,4 % 9,0 +0,5 % Övriga verksamhetskostnader 11,0 5,3 % 10,7 +2,7 % TOTALT 206,7 100,0 % 205,2 +0,7 %
Kalender Mars April-Maj Maj-Juni Juni Augusti-September Oktober-November November-December Bokslutet för föregående år färdigställs EUK och stadsdirektören förbereder förslag till budgetramar för nästa period Stadsstyrelsens förslag till budgetramar Stadsfullmäktige slår fast budgetramarna Stadsfullmäktige behandlar bokslutet för föregående år Nämnderna gör budgetförslag för resp. nämnd utifrån ramarna EUK behandlar nämndernas budgetförslag Stadsdirektörens budgetförslag behandlas på stadsstyrelsens budgetseminarium Stadsstyrelsens budgetförslag fastslås Stadsfullmäktige behandlar och godkänner budgeten
Budgeten består av Allmänna motiveringar och en strategiplan Driftsekonomidel Beräknade inkomster och anslag enligt resultatenhet, uppgiftens mål i mätbar form, mål i enlighet med stadens strategi Resultaträkningsdel Finansieringsanalys Investeringsdel
Begrepp Anslag = en till belopp och användningsändamål begränsad fullmakt att använda medel, som fullmäktige ger en nämnd eller direktion. Beräknad inkomst= ett inkomstmål som fullmäktige fastställer för en nämnd eller en direktion. Bindande enligt nettoprincipen. Verksamhetsbidrag= Nettoutgifter inom driftsekonomin Årsbidrag= anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Viktig indikator när det gäller att bedöma den interna finansieringens tillräcklighet. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Avskrivningar= ger en bild av det genomsnittliga behovet av ersättande investeringar. Om årsbidraget täcker avskrivningarna (de ersättande investeringarna), behöver kommunen inte skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller långsiktiga placeringar eller minska på sitt verksamhetskapital för att säkerställa att de produktionsmedel som behövs för tjänsteproduktionen hålls i funktionsdugligt skick. Om årsbidraget är negativt, räcker den interna finansieringen inte ens till för att täcka de löpande utgifterna.
Bokslut Enligt 113 Kommunallagen omfattar bokslutet Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till dem Tablå över budgetutfallet Verksamhetsberättelse med utvärdering av målsättningarna Ska vara klart att revideras före utgången av mars. Dessutom ska en kommun som tillsammans med dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta samt i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Stadsstyrelsen undertecknar bokslutet.
Soliditetsgrad = mäter kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på längre sikt. (god= 70 %) Soliditeten låg 2016 på 62,7 % (62,9 % 2015). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. Skuldsättningsgrad= mäter hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. (god=30%) Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Främmande kapital= lån Det ackumulerade överskottet uppgick 2016 till 77,7 milj. euro (4015 /inv). Stadens skuldbörda låg 2016 på 2257 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2016 på 2930 euro per invånare. 2017 är den budgeterade skuldbördan per invånare 2457 euro.
Krav på balans i ekonomiplanen Ekonomin anses vara i balans då årsbidraget= avskrivningar enligt plan=reinvesteringar Kommunens ekonomi bör inte visa underskott mer än tre år i rad. Analyser av orsaker till underskottet och plan för balansering av ekonomin bör läggas fram (av stadsstyrelsen).
DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Jakobstads Energi Ab 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Jakobstads Hamn Ab 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Jakobstads Alerte Ab 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,91 % Jakobstads Gamla Hamn Ab 51,62 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,67 % Jakobstads Ishall Ab 68,02 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,00 % Svenska Österbottens Förbund för bildning och kultur 4,48 % Österbottens Förbund 12,35 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab (via Jakobstads Energi Ab) 40,32 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral Concordia 41,00 % Oy Timberpak Ab (via Jakobstads Hamn Ab) 24,59 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 49,50 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 30,00 % Österbottens Biogas Ab 31,10 % Baltic Boat Yard Oy 62,50 %
Dotterbolag= kommunen har beslutanderätt i samfundet och kan t.ex. utse styrelse Intressesamfund= kommunen äger 20-50% i samfundet men har inte majoritetsbeslutanderätt Samkommun= samarbetsform mellan kommuner
www.jakobstad.fi/förvaltning och beslut/drätselkontoret www.kuntaliitto.fi www.vm.fi Tack!