Plan mot diskriminering och kränkande behandling 180226 Denna plan tillhör Noltorpsskolans fritidshem Planen gäller för läsår 2017-2018 Vår vision Ingen elev på Noltorpsskolans fritidshem och heller inte vuxen som arbetar på våra fritidshem ska känna sig diskriminerad, mobbad eller kränkt. Noltorps områdes värdegrund: Noltorps område prioriterar lärande och kunskap. Noltorps område är till för alla barn och elever. Noltorps område skall skapa delaktighet och trygghet. Noltorps område skall inte avspegla samhället utan vara som samhället borde vara. Noltorps område skall ha en hälsofrämjande miljö. Ansvariga för planen Maria Sandwall Biträdande rektor Barnens/elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom fritidsråd, där eleverna bidrar med synpunkter på arbetsmiljön och utevistelse. Eleverna blir också delaktiga via olika typer av trivselenkäter.
Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får del av plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldrasamrådsmöten där rektor och personalrepresentant närvarar. Vårdnadshavare får även svara på enkäter från Skolinspektionen. Personalens delaktighet Skolans resultat presenteras på APT. Handlingsplanen färdigställs i dialog med personal, EHT och rektor. Resultatet sammanfattas i Nulägesanalysen. Förankring av planen Elever: I början av terminen arbetas intensivt med trygghet och trivsel. Trivselreglerna lyfts vid samlingar. Personalen: Förankras på APT Vårdnadshavare: Planen lyfts på Föräldrasamrådet i början av hösten. Planen finns på hemsidan. Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen.
Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Åtgärderna har diskuterats och utvärderats på fritidshemmets kategorimöte i juni 2017. De åtgärder som har genomförts är: Alltid samma grupp av fritidspersonal som är rastvärdar. Rastvärdarna har tid efter rast att lösa ev konflikt som har uppstått under rasten. Elevrådet har tagit fram skolgårdsregler som gäller hela dagen. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Representanter från alla fritidshem. Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) Systemet med rastvärdar fungerar ganska väl. Det är mycket bra för eleverna att det är samma personal runt eleverna större del av dagen. Blir ordinarie rastvärd sjuk har det varit svårt för vikarien att axla rollen. Om det har hänt något på rasten så har rastvärdarna möjlighet att lösa konflikten. Det ger även större möjlighet att kommunicera eventuell händelse till vårdnadshavare. Det fungerar mycket bra med skolgårdsregler som gäller hela dagen. Den pedagogiska personalen lyfter reglerna med eleverna under fritidstiden. Det finns även regler runt t.ex. kompisgungan och snurran, allt för att underlätta och minska konflikterna runt dessa lekredskap. Förbättringsåtgärder: Utbildning i konflikthantering Fortbildning i att leda uteaktiviteter Årets plan ska utvärderas senast I samband med APT september 2018
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personal: Utvärderas vid APT i form av samtal. Senast september 2018. Elever: Kontinuerligt på fritidsråden. Föräldraenkät våren 2018 Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Biträdande rektor, Maria Sandwall och fritidshemspersonal. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. Kartläggningsmetoder Enkät om Trivsel, trygghet och arbetsro Fritidsråd identifierar otrygga platser Incidentrapporter Vårdnadshavare: Vid föräldrasamrådet (fem möten per läsår där skolledningen och representanter för vårdnadshavarna träffas) förs samtal om bland annat arbetsmiljön på skolan
Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat enkät om Trivsel, trygghet och arbetsro. Diskussioner på fritidsråd Hur har personalen involverats i kartläggningen Skolans egna trivsel- och trygghetsenkäter avseende elevers arbetsmiljö. Samtal på APT Resultat och analys Resultat av kartläggning höstterminen 2017: De allra flesta av eleverna på fritidshemmen trivs och har det bra. De har kamrater och har saker att göra. I bland måste fritidshemspersonalen hjälpa till att reda i konflikter mellan eleverna. Vissa elever kan ha svårt att få i gång någon lek och behöver då stöttning av en pedagog. Eftersom de olika fritidshemsavdelningarna delar skolgård finns det möjlighet för eleverna att leka med barn på andra fritidshem. Under skollov planerar pedagogerna aktiviteter där flera avdelningar kan vara med på samtidigt tex sångstunder i gymnastiken och bingo i matsalen allt för att öka barnens sociala kontakter. Eftersom det är samma personal som är rastvärdar och fritidspersonal så ökar tryggheten för eleverna. Målet är att eleverna skall kunna uppsöka vilken pedagog som helst på skolgården och vara trygg med den vuxna. Elevrådets gemensamma skolgårdsregler underlättar för eleverna då det är samma regler som gäller hela dagen både i skolan och på fritids.
Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever, pedagoger, elevhälsans personal och skolledningen utformar skolans regler tillsammans. Vi har regelbundna fritidsråd. Rastvärdar är ute på skolgården med väl synliga västar på sig. Alla vuxna uppmärksammar och stärker positiva beteenden. Vi är lyhörda och närvarande för att vara uppmärksam på barns relationer och beteenden. Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) Pedagogerna skapar en tillåtande och trygg atmosfär i fritidsgruppen, där det är tillåtet att vara olika. Vi undviker fria av grupperingar för att undvika att någon hamnar utanför. Utveckla samarbetet mellan de olika fritidshemsavdelningarna. Eleverna ska känna att fritidstiden är lärorik. Eleverna ska känna sig trygga på fritidshemmet både ute och inne.
Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Genom trivsel- och trygghetenkäter Fritidsråd När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Ansvariga är pedagogerna på fritidshemmen på Noltorpsskolan. Utvärderas KU-dagarna juni 2018 Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) Samtal (enskilt) med den elev som utsatts för kränkande behandling och eventuellt med kamrater, för att skapa en bild av vad som har hänt. Samtal med den /de som utsatt annan elev för kränkande behandling. Samtal med vårdnadshavare till den utsatte eleven. Samtal med vårdnadshavare till den /de som utgetts har deltagit i kränkningen. Rektor beslutar om eventuellt möte mellan alla inblandade vårdnadshavare.
Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal Rektor samtalar med den vuxne Rektor eller annan vuxen samtalar med eleven och förhör sig om vad som har hänt. Rektor samtalar med vårdnadshavare. Anmälan till huvudman om rektor gör bedömning att detta behövs. Åtgärderna dokumenteras i elevens akt i ProReNata. Interna rutiner för uppföljning Ansvarig pedagogisk personal har uppföljande samtal med berörda elever vid ett eller flera tillfällen. Detta överenskommes i samband med att en handlingsplan för utredning och åtgärdande av kränkande behandling upprättas. Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) På APT går skolledningen i genom rutiner för dokumentation. Incidentrapport skrivs av pedagogisk personal och sparas hos personalen. Efter upprepade incidenter rapporteras till rektor på blanketten Anmälan om kränkande behandling / diskriminering / trakasserier. Registreras i ProReNata. Rektor informerar EHT och rektor beslutar om åtgärd och tillsammans med EHT utformas en plan för utredning av kränkningen. Ansvarsförhållanden/områden Pedagogisk personal: Ansvarar för incidentrapporter Ansvarar för att rapportera upprepande incidenter till rektor. Rektor: Ansvarar för att ta emot Anmälan om kränkande behandling.. Ansvarar för att informera EHT Ta beslut om upprättande av handlingsplan för åtgärder. Ansvara för att uppföljning sker Ansvarar för registrera anmälan i ProReNata
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Ansvarig pedagog Skolhälsovården Elevhälsoteamet Skolledning Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra.
Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utredningsoch åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)
Datum: 161124 Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46 Administrativ chef 0322-61 63 51
Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 2) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 2) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 2) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 2) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.
Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK 160322
Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum:
Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK 150825