Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen Det är bara appen som behövs! En studie om förskollärares upplevelser av Förskoleappen som digitalt hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation Författare: Josefin Johannesson och Lina Martinsson Handledare: Håkan Fleischer Examinator: Zara Bersbo Termin: Ht 2017 Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå: Grundläggande Kurskod: 2FL01E

Svensk titel: Det är bara appen som behövs! En studie om förskollärares upplevelser av Förskoleappen som digitalt hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation Engelsk titel: The app is all you need! A study about preschool teachers experiences about Förskoleappen as a digital tool in documentation and pedagogical documentation Abstrakt Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation. Nyckelord Förskollärare, Förskoleappen, dokumentation, pedagogisk dokumentation. i

Innehåll 1 Inledning 1 2 Syfte och frågeställningar 3 3 Uppsatsens disposition 4 4 Begreppsdefinitioner 5 4.1 Dokumentation och pedagogisk dokumentation 5 4.2 Applikation och digitala hjälpmedel 6 5 Bakgrund 7 5.1 Digitala hjälpmedel - historik och framtid 7 5.2 Dokumentationshistoria - från 1998 till 2016 7 5.3 Dokumentation idag 8 6 Tidigare forskning 10 6.1 Olika typer av dokumentation i förskolan 10 6.2 Användandet av digital teknik vid dokumentation 10 6.3 Tanke, funktion och form av pedagogisk dokumentation 11 6.4 Fördelar och nackdelar med dokumentation 11 6.5 Nackdelar med pedagogisk dokumentation 12 7 Teoretisk utgångspunkt 13 7.1 Fenomenologi 13 7.1.1 Intentionalitet och förförståelse 13 7.2 Dokumentation och pedagogisk dokumentation 14 7.3 Förskoleappen och alternativa dokumentationshjälpmedel 15 8 Metod 16 8.1 Val av undersökningsmetod 16 8.2 Urval och avgränsningar 16 8.3 Genomförande 17 8.4 Insamlingsteknik 18 8.5 Bearbetning av data 18 8.6 Forskningsetiska övervägande samt etiska regler 18 8.7 Metoddiskussion 19 9 Resultat och analys 21 9.1 Dokumentation av verksamheten i Förskoleappen 21 9.2 Förskoleappen vid pedagogisk dokumentation 22 9.2.1 Fördelar med pedagogisk dokumentation i Förskoleappen 24 9.3 Fördelar och nackdelar med Förskoleappen 25 9.3.1 Identifiera barns intresse och koppling till läroplanen 25 9.3.2 Förskoleappens enkelhet 27 9.3.3 Vårdnadshavares insyn och kontakt i Förskoleappen 28 9.3.4 Nackdel med dokumentation i Förskoleappen 29 10 Diskussion 30 ii

10.1 Resultatdiskussion 30 10.2 Metodkritik 32 10.3 Fördelar och kritiska aspekter 33 10.4 Vidare forskning 33 Referenser 35 Bilagor I Bilaga A Intervjuguide I Bilaga B Informationbrev II iii

1 Inledning Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Skolverket, 2016 s:14). Vår studie tar sin start i citatet ovan som beskriver att personalen i förskolan ska dokumentera, följa upp och utvärdera förskolans kvalitet. Vi upplever och har erfarit citatet som en källa till problematik eftersom Läroplanen för förskolan (2016) framhäver att dokumentation av verksamheten och barn ska genomföras, dock inte hur det kan genomföras. I denna studien fokuserar vi på två typer av dokumentation som förskollärare kan bedriva i verksamheten, dokumentation och pedagogisk dokumentation. Dokumentation innebär att samla in information om verksamheten och den pedagogiska dokumentationen är när förskollärare reflekterar kollektivt över dokumentationer i avsikt att föreslå förändringar samt utveckling för verksamheten. Vi fokuserar på dessa två typer eftersom både dokumentation och pedagogisk dokumentation kan möjliggöra verksamhetsutveckling samt är möjligt för förskollärare att utföra i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Under tidigare erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har vi reagerat på att det diskuteras mycket om begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation som arbetssätt där personalen har uttryckt på olika sätt att det tar fokus och tid från barnen. Vi har erfarit att förskolor dokumenterar på olika sätt i exempelvis portfoliopärmar, bildkollage och digitalt. Vårt intresse för digitala hjälpmedel ligger till grund för arbetet och vår ambition är att undersöka ett digitalt hjälpmedel i förskolan som används vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi kom i kontakt med Förskoleappen och på så sätt blev vi nyfikna på att undersöka just det digitala hjälpmedlet och förskollärares upplevelser av hur applikationen fungerar i dessa pedagogiska verksamheter. Vi anser att det råder en konflikt mellan förskollärarna och deras uppdrag i hur dokumentation och pedagogisk dokumentation kan genomföras. Det står inga tydliga direktiv i Läroplanen för förskolan (2016) hur förskollärare ska bedriva sitt arbete med dokumentation. Detta resulterar i att det finns många olika sätt att dokumentera verksamheten på. Vissa verksamma förskollärare anser att det underlättar med digitala hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation medan andra anser att det tar tid från barnen eftersom förskollärarna behöver lära sig ett nytt sätt att dokumentera. Den här uppsatsen belyser och synliggör hur förskollärare beskriver och upplever användandet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Studien är viktig eftersom vi undersöker förskollärares upplevelser om ett sätt som förskollärare kan bedriva sitt arbete med dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studien bidrar med kunskap om hur verksamma förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. I takt med att den digitala tekniken utvecklas ställs förskolans verksamhet inför nya krav kring användandet av digitala hjälpmedel då det ständigt sker samhällsförändringar kring den digitala tekniken. Bilder och annat dylikt behöver inte längre föras över från en digitalkamera till en dator för vidare bearbetning, utan genom ett digitalt hjälpmedel finns allt samlat på samma enhet. Den digitala tekniken är ett aktuellt ämne och är på förslag av regeringen att skrivas in i en ny reviderad Läroplan för förskolan 2018 (Skolverket, 2017). Vi upplever att digital kompetens kommer med största sannolikhet att krävas mer och mer av personalen ute i verksamheten eftersom den digitala tekniken har utvecklats i en enorm takt och har blivit en del av nutidens samhälle. Vi har därmed ett intresse av att inrikta oss på förskollärares upplevelser kring användandet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen vid dokumentation och 1

pedagogiska dokumentation. Ambitionen är att bidra med kunskaper kring ett sätt att dokumentera verksamheten men även att vår studie kan bidra till diskussioner om användandet av digitala hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning är att vi kan bidra med nya kunskaper och erfarenheter utifrån förskollärarnas upplevelser och beskrivningar kring att använda det digitala hjälpmedlet Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi önskar att vald aktuell forskning, litteratur och våra tankar och funderingar som behandlar ämnet även kan öppna upp för diskussion mellan andra verksamma förskollärare i hur de bedriver sitt arbete med dokumentation. 2

2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att synliggöra hur förskollärare upplever användandet av Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation av förskolans verksamhet. Frågeställningar: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? 3

3 Uppsatsens disposition Uppsatsen innehåller tio kapitel. I det första kapitlet finns inledningen som presenterar varför vi valt att fokusera på dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. Därefter redogörs syfte och frågeställningar för studien. Syftet efterföljs av denna disposition av uppsatsen och därefter en begreppsdefinition av centrala förekommande begrepp i studien. I nästkommande kapitel beskrivs bakgrunden som beskriver digitala hjälpmedel och dess framväxt samt dokumentations historia från 1998 till idag. I det sjätte kapitlet diskuterar vi tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är av relevans för studien. I det sjunde kapitlet beskrivs vilken teoretisk utgångspunkt som ligger till grund för studien. Vi presenterar fenomenologin som är studiens teoretiska utgångspunkt och begrepp som förförståelse och intentionalitet beskrivs. I detta kapitel redogör vi även för dokumentation och pedagogisk dokumentation samt beskriver Förskoleappen närmare. Därefter redogör vi för metodens alla delar som valts för genomförandet av forskningsstudien samt forskningsetiska principer följt av en metoddiskussion. I det nionde kapitlet presenteras resultat och analys. Vi har identifierat teman utifrån förskollärarnas upplevelser och beskrivningar i användandet av Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultatets alla teman följs av en diskussion som sker i det sista kapitlet där vi diskuterar vårt resultat och ger förslag på vidare forskning inom ämnet. 4

4 Begreppsdefinitioner I avsnittet nedan beskrivs centrala begrepp för att förtydliga uppsatsen. Därför har vi valt att presentera nedanstående centrala begrepp som är förekommande i vår studie. Vår förhoppning är att detta avsnitt skapar en tydligare förståelse för innehållet. Begreppen som beskrivs är dokumentation, pedagogisk dokumentation, applikation och digitala hjälpmedel. 4.1 Dokumentation och pedagogisk dokumentation Dokumentation är ett centralt begrepp i vår studie och det finns många sätt att dokumentera förskolans verksamhet. Dokumentation är ett begrepp som har flera innebörder beskriver Eidevald (2013). Dokumentation är alltså ett begrepp som ges flera olika innebörder, från att i princip endast betyda att samla in information, vidare till att mäta barns kunskaper och slutligen till att arbeta med det som kallas pedagogisk dokumentation - som även innefattar att (kollektivt) reflektera över materialet i syfte att föreslå förändringar (Eidevald, 2013:48). Dokumentation är ett komplext begrepp. Vi har valt att presentera ett urval av dokumentationsmetoder som Svenning (2011) beskriver. Detta för att synliggöra dokumentationens mängd och mångfald: planeringsdokument (dokument som beskriver vad förskollärarna tänkt genomföra) observationer (där förskollärare skriver ner vad de iakttar, protokoll, aktiviteter, berättelser) Barnsamtal Barnintervjuer barns kreationer (teckningar, skapelser) nedskriven information till föräldrarna fotografier video inspelningar (ljud) I vår studies kontext är dokumentation ett sätt att synliggöra verksamheten och dess innehåll. Detta kan genomföras i olika dokumentationsmetoder som är listade ovan. Beroende på vilken eller vilka dokumentationsmetoder som framträder i verksamheten kan detta illustrera hur förskollärarna ser på dokumentation. Ovanstående punkter är inte bara olika dokumentationsmetoder som kan användas i verksamheten utan det är även olika sätt att se på dokumentation. I Förskoleappen är dokumentation i former av bilder, video och text beskrivningar centrala. Den pedagogiska dokumentationen är något som sker utöver dokumentationen. Detta sker när dokumentationen används och blir en produkt i en pedagogisk reflektion, såsom diskussion, analys och tolkning. Dialogen är en central funktion i pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att reflektera tillsammans i en kollektiv process för att kunna öppna upp för flera tolkningsmöjligheter för att bidra till verksamhetsutveckling. Dessa reflektioner kan ske mellan förskollärare, barn och vårdnadshavare och dessa i relation till varandra. Det är i denna kollektiva process som dokumentationen blir pedagogisk dokumentation (Svenning, 2011). Dokumentationen används i det avseende som en grund för bedömning vid pedagogisk dokumentation som syftar till att utvärdera verksamhetens kvalitet och bidra till verksamhetsutveckling. 5

4.2 Applikation och digitala hjälpmedel En applikation beskriver Pardon-McCarthy (2007) syftar till ett specifikt ändamål eller ett specifikt syfte för den som använder den. Ett applikationsprogram brukar förkortas som app och användaren kan ladda ner och installera programmen själv. Applikationer kan installeras på mobiltelefoner eller andra mobila enheter som till exempel digitala plattformar. Digitala hjälpmedel beskriver Lundgren Öhman (2014) som hjälpmedel för att underlätta kommunikation, interaktion, dokumentation och reflektion. Med digitala hjälpmedel syftar vi till surfplattor, mobiltelefoner och dess applikationsprogram. Med tiden och genom den digitala tekniken i samhället har antalet möjligheter till olika dokumentationsmetoder ökat vilket har resulterat i att fler förskolor har tillgång till dessa digitala hjälpmedel. På ett digitalt hjälpmedel kan förskollärare skriva, fota, filma samt spela in ljud. Det digitala hjälpmedlet som vi vill synliggöra genom förskollärarnas upplevelser är Förskoleappen. 6

5 Bakgrund I detta kapitel presenterar vi vår bakgrund som redogör för en historik kring digitala hjälpmedel och dess utveckling i förskolan. Vi redogör även mer djupgående för dokumentation och dess historia samt dokumentation i förskolans verksamhet idag. 5.1 Digitala hjälpmedel - historik och framtid En värld med digitala hjälpmedel har växt fram och blivit en betydelsefull del av den värld vi lever i idag. Numera existerar kommunikationsformer som är digitalt baserade som kan användas av förskoleverksamheter (Liberg och Säljö, 2010). Lundgren Öhman (2014) beskriver att barn introduceras in i den digitala världen eftersom det präglar dagens samhälle. Författaren beskriver att det är betydelsefullt att förskollärarna är medvetna om samt har kunskap i användandet av digitala hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten eftersom digital teknik präglar dagens samhälle vilket resulterar i att digital kompetens kommer med största sannolikhet att krävs i ett framtidsperspektiv. Skollagen (2017) beskriver hur världen har förändrats till en ökad digitalisering. I en pågående debatt finns uppdraget att revidera Läroplanen för förskolan 2018. De ändringarna som är på förslag att skrivas in beskriver Skollagen (2017) bör innefatta att förskollärare behöver besitta en ökad digital kompetens. Detta för att alla barn ska få bästa möjliga förutsättningar till att kunna tillägna sig de kunskaper som behövs för att leva och anpassa sig till det moderna samhälle vi lever i idag men också i framtiden. Barnen är viktiga samhällsmedborgare som kommer att leva i en framtid vi inte vet något om, och vi måste bemöta dem utifrån den vetskapen. Men vi kan anta att teknik och digitala verktyg kommer att vara en självklarhet (Kyrk Seger, 2014, s.39). Vi tolkar citatet som att om förskollärarna är digitalt medvetna och kompetenta ökar barnens möjligheter och förutsättningar till att bli mer digitalt kompetenta vilket kommer att krävas i framtiden. Detta beskriver Carlsson (2011) att barns digitala kompetens kan växa fram vid användandet av digitala hjälpmedel vilket kan bidra till att barnen utvecklar en digital kompetens. Detta visar på att vår studie är betydelsefull och aktuell eftersom vi vill undersöka hur förskollärarna upplever arbetet med ett digitalt hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. Applikationen Förskoleappen kan användas av förskollärare, barn och vårdnadshavare som ett hjälpmedel för dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet och därmed bidra till en ökad digital kompetens hos dessa aktörer. Detta kan vara en tillgång för förskollärarna samt barn och vårdnadshavare för att kunna utveckla verksamheten och en digital kompetens samt bidra till en hög kvalitet i förskolan. 5.2 Dokumentationshistoria - från 1998 till 2016 Kunskap är en förutsättning för att kunna fungera som medborgare i ett kunskapssamhälle. (Vallberg Roth 2011:108). Vallberg Roth (2011) redogör för den första Läroplanen för förskolan som träder i kraft 1998 och beskriver en önskad riktning på arbetet i förskolan. Målen som beskrivs är endast strävansmål och beskriver en önskad riktning på hur arbetet i förskolan kan genomföras. 2010 revideras läroplanen och antalet riktlinjer och mål i läroplanen utökats från ursprungsversionen från 1998. Målen beskriver dock fortfarande endast en riktning på arbete och inte hur arbetet i förskolan ska bedrivas. Förskollärarens roll förstärks och tydliggörs genom särskilda ansvar i läroplanen för 2010 eftersom förskolläraren har det övergripande ansvaret för att läroplanen genomsyrar den pedagogiska verksamheten. För att säkerställa förskolans kvalitet framträder dokumentations begreppet ytterligare i den reviderade läroplanen från 2010. Dokumentation av barn och verksamhet samt pedagogisk dokumentation 7

beskriver Vallberg Roth (2011) är framträdande metoder för att säkerställa förskolans kvalitet. Målen i förskolans läroplan är fortfarande enbart strävansmål och beskriver en önskad riktning på arbete och kvalitetsutveckling av förskolans verksamhet efter ytterligare revidering 2016. Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, (Skolverket 2016:14). I den aktuella Läroplanen för förskolan (2016) beskrivs det att det är förskollärarens ansvar att dokumentationer av verksamheten och barn utförs. I Läroplanen för förskolan (2016) beskrivs det att det är barnets utveckling som dokumenteras och ska följas och hur väl verksamheten har bidragit och möjliggjort till barnets utveckling. Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Skolverket 2016:13). Vårdnadshavaren ska vara delaktig i utvärderingen och vårdnadshavarens synpunkter om verksamheten beaktas och tas tillvara på. Förskollärare, barnen och vårdnadshavarna är intressanta att betrakta för vår studie eftersom alla tre parter ska ges möjlighet till delaktighet kring dokumentationer om verksamheten. Vår studie är intressant eftersom det i läroplanen inte står hur förskollärare ska dokumentera verksamheten. Dokumentation i praktiken kan då utformas på olika sätt eftersom det inte föreskrivs i läroplanen hur. Vi forskar därför i ett sätt att dokumentera verksamheten på i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. I Läroplanen för förskolan (2016) beskrivs det att det som ska dokumenteras är hur väl verksamheten möjliggör barnens förutsättningar för utveckling. Vi tolkar Läroplanen för förskolan (2016) som att dokumentationen kan användas som ett underlag för kommunikation mellan barn, förskollärare och vårdnadshavare. I denna dialog kan barn och vårdnadshavare få möjligheten till delaktighet och inflytande över verksamheten. När dokumentationen används av förskollärare som diskussionsunderlag i arbetslaget, med barn eller med vårdnadshavare kan dokumentationen bli pedagogisk. Pedagogisk dokumentation kommer vi att redogöra för längre ner i kapitlet. 5.3 Dokumentation idag Barns rätt till delaktighet i sin omvärld står skrivet i Barnomsorgslagen (1976) och i Barnkonventionen (2009). Innehållet i dessa texter beskriver barns rätt till att göra sig hörda och ha delaktighet och möjlighet till att påverka sin situation. Vid dokumentation framhäver Svenning (2011) att det är viktigt att låta individen träda fram men även hela gruppen. Personalen i förskolan har möjligheten att lyssna på barnet och närma sig barnets perspektiv vid dokumentation. Personalen får avgöra hur mycket inflytande som är rimligt att ge barn i olika situationer och kan skapa möjligheter till barns medverkan och inflytande vid dokumentation. Vid dokumentation kan barn ges möjlighet till medverkan genom att få möjlighet till att få inflytande och till att skapa dokumentationer. Författaren beskriver att vid dokumentation är det alltid personalens professionella ansvar att visa respekt för barnets intentioner i dokumentationen. Den dokumentation med och av barn som personalen i förskolan gör är intern, den ska alltid stanna i förskolans kontext. Svenning (2011) betonar även att dokumentationen riskerar att bli asymmetrisk om den vuxne styr aktiviteten eller uppdraget och barnet skapar en produkt som den vuxna vill få fram. Om barnen har skapat en fin produkt efter en insats från en personal är det lätt att bara se till det fina resultatet och inte själva vägen dit utan den vuxna har styrt aktiviteten så att produkten blir ur ett vuxenperspektiv. Detta beskrivs som att dokumentationen istället blir dekoration i förskolans verksamhet 8

där personalen har styrt barnets intentioner. Författaren beskriver även att dokumentation kan vara en betydelsefull informationskälla till barns vårdnadshavare som kan visa vad barnen gör på förskolan. Det möjliggörs även till ett deltagande i barnens liv åt barnens vårdnadshavare och därmed kan möjliggöra för samverkan mellan hemmet och förskolan. 9

6 Tidigare forskning I det här avsnittet behandlas tidigare forskning som är relevant för studien för att ge en översikt om dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi beskriver olika typer av dokumentation, pedagogisk dokumentation samt digital teknik utifrån aktuell forskning. 6.1 Olika typer av dokumentation i förskolan En forskningsstudie gjord av Alvestad och Sheridan (2014) i Norge har undersökt förskollärares perspektiv på planering och dokumentation i förskolan. Forskningens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter av utmaningar, problem och dilemman i relation till planering och dokumentation. I vår studie är dokumentations aspekten av relevans. Resultatet visar att förskollärarna använder dokumentation i flera syften. Det framhävs att det är av vikt vad och varför förskollärarna dokumenterar men även hur dokumentationen tolkas och används av förskollärarna. Forskarna har i resultatet identifierat tre typer av dokumentationer som förskollärare dokumenterar på och dessa beskrivs utifrån tre teman. Det första temat är Limited documentation, det beskrivs som en typ av dokumentation som blir problematisk för både barn och förskollärare. Den visar sig i typen av en samling av foton, likt ett traditionellt fotoalbum. Limited documentation kan även visa sig som en dokumentation av individuella barns utveckling och kunskaper inom vissa pedagogiska områden. Denna typ av dokumentation är informativ, tidskrävande och kan inte användas till att förbättra verksamheten och ses som ett hinder för utveckling av verksamheten. Det andra temat som beskrivs är Child-centred documentation och det är en typ av dokumentation som fokuserar på aktiviteter som barnet har varit delaktig i. Denna form av dokumentation används främst i informationssyfte för både barn och vårdnadshavare. Child-centred documentation kan inte användas som ett hjälpmedel för reflektion kring verksamhetens innehåll. Både Limited documentation och Child-centred documentation kan ses som informativ dokumentation men används inte som hjälpmedel för reflektion. Dokumentationen blir då i dessa teman oreflekterad och oanvändbar för verksamhetens utveckling. Det tredje temat är Learning-oriented documentation och fokuserar på verksamhetens och barnens utveckling. Denna typ av dokumentation kan kopplas samman med de krav som policydokument beskriver och kan användas i pedagogiskt syfte i förskolans verksamhet. Det visar sig dock i studiens resultat att Learningoriented documentation är sällsynt i förskolans verksamhet. De övergripande resultaten betonar betydelsen av reflektion hos förskollärare kring vilken typ av dokumentation de behöver utföra för att öka sin förståelse kring verksamhetens innehåll för att utveckling av verksamheten ska kunna möjliggöras (Alvestad och Sheridan, 2014). 6.2 Användandet av digital teknik vid dokumentation I en forskningsstudie gjord av Parnell och Bartlett (2012) i Washington, USA undersöktes frågan kring hur digital och teknologisk dokumentation kan se ut i förskollärarnas vardag genom intervjuer. Forskarnas resultat visar att användandet av mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan digital teknik underlättar förskollärarnas arbete vad gäller dokumentation. Forskarna beskriver att ett digitalt hjälpmedel kan hantera många funktioner samtidigt. Detta är en av faktorerna som resultatet belyser som anledningen till att förskollärare anser att digitala hjälpmedel är enkelt och smidigt att använda i den pedagogiska verksamheten. Forskarna beskriver att det digitala hjälpmedlet kan användas till att fota, skriva anteckningar, spela in ljud och film som de kan lägga över dokumentationer i barnens digitala portfolios. Det framhävs i resultatet en tidsaspekt vid dokumentation. Förskollärarna upplevde att det sparar tid genom att dokumentera via digitala plattformar. En annan fördel som lyfts fram är att surfplattan 10

är tillgänglig och gör det enklare att dokumentera i nuet. Forskarna visar även på i resultatet att det är enklare för vårdnadshavare att nå dokumentationer kring deras barn och verksamheten online. Vårdnadshavarna kan enkelt komma åt dokumentationerna och detta kan öppna upp för dialog mellan vårdnadshavarna, barnen och förskollärarna om hur dagen på förskolan har varit och vad som har skett under dagen. Forskarnas övergripande resultat visar på att genom ett ökat användande av surfplattor, datorer och mobiltelefoner i samhället är det en viktig aspekt att förskollärarna har kunskap om hur de kan använda digitala hjälpmedel på ett sätt som främjar verksamhetens utveckling. 6.3 Tanke, funktion och form av pedagogisk dokumentation Knauf (2015) har gjort en forskningsstudie i Tyskland där forskaren fokuserat på pedagogisk dokumentation. Forskaren beskriver två skillnader i resultatet kring tanken, funktionen och formen på pedagogisk dokumentation. Den första skillnaden beskriver pedagogisk dokumentation som en strategi för att interagera med barn och vårdnadshavare. Här sammankopplar forskaren sitt resultat med Reggio Emilias tankesätt kring dokumentation. Reggio Emilias syn på dokumentation beskrivs som en pedagogik av lyssnandet, där barnet kan synliggöras. I detta synsätt ses pedagogisk dokumentation som en tillgång att stärka inflytande och demokrati i förskolan. Den andra synen på pedagogisk dokumentation är att den används som bedömning och utvärdering av barns prestationer. I denna syn används pedagogisk dokumentation som ett bedömningsverktyg för att mäta barnens utveckling. I dessa fall, används en abstrakt mätsticka för vad som är normalt att kunna vid en viss ålder. Det är skillnad mellan dessa två synsätt att se på pedagogisk dokumentation då det första synsättet fokuserar på processer och teman medan det andra synsättet fokuserar på resultat och prestation. Resultatet visar dock, vid närmare inspektion att det ena synsättet inte utesluter det andra. Dokumentation som i första hand är process och tema-orienterat kan även användas i bedömningssyfte. Istället för att dela upp dokumentationen i olika former är det mer meningsfullt att lyfta fram att det finns två sidor av pedagogisk dokumentation och använda sig av dessa. 6.4 Fördelar och nackdelar med dokumentation I en forskningsstudie gjord av Rintakorpi (2016) undersöktes vilka nackdelar och fördelar som ett urval av finska förskollärare upplevde vid dokumentation av sitt arbete. Den empiriska studien gav uttryck för fördelar i förskollärarnas användande av dokumentation. Dokumentationen visade sig vara ett professionellt hjälpmedel, underlättade kommunikationen med barn och barns vårdnadshavare. Resultaten i studien visar tydligt att majoriteten av de deltagande förskollärarna 72 % ansåg att det var fördelaktigt att använda dokumentation i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultaten att trots det höga antalet av fördelaktiga tankar vid dokumentationen så upplever många förskollärare nackdelar såsom tidsbegränsningar, kompetensbrister samt svårigheter att lära sig dokumentations-metoderna. Tidsaspekten ansåg förskollärarna utgjorde ett stort hinder vid dokumentation då det beskrivs som en nackdel att hitta tid och att dokumentationen inte värderas vilket innebär att dokumentation inte räknas in i arbetstiden. Resultaten i studien visade att förskollärarna upplevde att lära sig dokumentera var en nackdel. Det hade dels att göra med tidsaspekten då förskollärarna inte hade tiden till att diskutera olika frågor och arbetssätt i arbetslaget. Vidare beskrivs fördelar som lyfts fram med dokumentation. Dessa fördelar är yrkesutveckling, pedagogiska processer, deltagande och att barnen är i centrum. I resultaten synliggörs att genom dokumentation har förskollärarna fått nya idéer, färdigheter samt motivation till att lära och utvecklas. Det framkommer även att 11

det egna arbetet och verksamhetens innehåll har med hjälp av dokumentation blivit mer meningsfullt och inspirerande än det var tidigare. 6.5 Nackdelar med pedagogisk dokumentation Alnervik (2013) undersökte pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg. Forskaren ställer sig kritiskt till den reviderade läroplanen då dokumentation, mål och utvärdering betonas som betydelsefulla för en likvärdig förskola och för kvalitetsarbetet i förskolan. Begrepp som är centrala i Läroplanen för förskolan (2016) är kunnande och lärande. Kunnande är ett begrepp som kan associeras till kunskaper, färdigheter eller kompetenser som förskollärarna ska stämma av vid olika tillfällen. Begreppet lärande associeras till något som förändras och är i ständig rörelse och är inte fast och bestämt. Läroplanen för förskolan (2016) balanserar mellan processer och att visa på resultat. Pedagogisk dokumentation är en viktig del i kvalitetsarbetet och forskaren framhäver att det inte framgår hur och på vilket sätt dokumentationen ska gå till. En annan motsättning i styrdokumenten gäller hur och på vilket sätt förskolans dokumentationsarbete ska utformas. Ska tyngdpunkten läggas på förskolans kontext eller ska dokumentationsarbetet fokusera individens utveckling och lärande och i så fall på vilket sätt? (Alnervik 2013:43 44). Alnervik (2013) framhäver att det finns problematiska aspekter, enkla och komplicerade, i att arbeta med pedagogisk dokumentation. En aspekt som lyfts fram är att många förskolor saknar resurser för att arbeta med pedagogisk dokumentation. En del förskolor har inte tillgång till exempelvis datorer eller digitala hjälpmedel. En annan aspekt som lyfts fram är att förskollärare upplever att dokumentation är ytterligare en del i arbetet som läggs på dem i en redan ansträngd, stressad arbetssituation. Ett annat problem är att förskollärare upplever att det är svårt att dokumentera och vara med barnen samtidigt. Här är det tidsaspekten som lyfts fram som ett problem. Det finns inte tid till att ta ett steg ut och frigöra sig från situationen för att kunna dokumentera verksamheten. Ytterligare ett problem som är framträdande är att förskollärarna upplever att det är svårt att hitta tid med andra förskollärare för samtal och för analys av dokumentationen. Ett annat dilemma som Alnervik (2013) beskrev är när förskollärare ska lära sig ett nytt sätt att dokumentera som har utgångspunkten att dokumentera verksamhetens innehåll och när förskolläraren inte har en färdig mall att utgå ifrån. Förskollärarna behöver då lära sig att genomföra dokumentation och pedagogisk dokumentation istället för att följa en färdig mall. Det beskrivs i resultatet att förskollärare upplever att det är svårt att dokumentera verksamhetens innehåll och att se vad som synliggörs. Vid pedagogisk dokumentation ska det fortsatta arbetet ta sin utgångspunkt i de kollegiala diskussioner som uppstår kring dokumentationen. Dessa kollegiala diskussioner ska sedan ligga till grund för riktningen i det fortsatta arbetet med barnen. Dessa diskussioner kan även genomföras med barn och vårdnadshavare. Det övergripande resultatet visar på att den pedagogiska dokumentationen är svår att genomföra när det saknas resurser, när tiden inte räcker till eller när förskollärarna inte vet hur eller vad de ska dokumentera. 12

7 Teoretisk utgångspunkt Teorikapitlet redogör för fenomenologin som ligger till grund för vår metod samt begreppen intentionalitet och förförståelse. Vi redogör även för dokumentation och pedagogisk dokumentation samt beskriver Förskoleappen närmare. Fenomenologi är vår teoretiska utgångspunkt då vi vill undersöka förskollärares upplevelser av dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. 7.1 Fenomenologi Teorin fenomenologi framhäver Denscombe (2016) innefattar ett tillvägagångssätt som berör beskrivning, tolkning, medverkan samt subjektivitet. Fenomenologisk forskning handlar om att sträva efter människors uppfattningar, erfarenheter, attityder, känslor av ett fenomen. Fenomenologi ligger till grund för vår studie eftersom vi vill undersöka förskollärares upplevelser om dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. Fenomenologi associeras med den humanistiska forskningen som använder kvalitativa metoder som tillvägagångssätt. Fenomenologin beskriver världen som en samling av fenomen. Fenomenologisk forskning strävar efter att beskriva människors upplevelser av olika fenomen. Genom fenomenologisk forskning kan beskriva hur en individ upplever olika objekt som fenomen. Med andra ord fånga individens beskrivningar eller upplevelser av ett fenomen. Fenomenologin är användbar i kontexter för forskare inom olika områden där det handlar om att få en inblick och förståelse för hur och vad en individ inom forskningsområdet beskriver eller upplever någonting. Fenomenologin strävar efter att beskriva individers upplevelser av den värld som individen är involverad i. Det som fenomenologin vill beskriva är något som är intimt förankrat hos varje individ, dess upplevelser, i relation till något specifikt fenomen. Ett och samma objekt kan upplevas olika och på så sätt bli till skilda fenomen beroende på vem det är som upplever fenomenet. Fenomenologin är individers betraktelse av fenomen och hur fenomen visar sig för individens medvetande (Denscombe, 2016). Fleischer (2013) beskriver att fenomenologin handlar om att beskriva hur världen uppfattas och individers erfarenheter om olika fenomen. Individers uppfattningar och tankar om fenomen är i ständig rörelse och utveckling. Inom fenomenologin bildas kunskap mellan subjekt och objekt. Kunskapen existerar i form av en relation mellan subjekt (människan) och objekt (det kunskapen riktas mot). 7.1.1 Intentionalitet och förförståelse Inom fenomenologi är intentionalitet ett framträdande begrepp. Fleischer (2013) beskriver att vår medvetenhet alltid är riktad mot något. Individers medvetande innehåller alltid mentala handlingar som riktas mot något. Att vara riktad mot något i sitt medvetande innebär att annat får stiga åt sidan. Denna medvetenhetens riktning kallas intentionalitet och enligt fenomenologin är vår medvetenhet alltid riktad mot något. De upplevelser vi upplever och känner eller tänker kring, utför vi internationella akter, det vill säga, människan ger upplevelsen en innebörd och en mening. Människan agerar med sin förståelse av händelsen eller situationens innebörd och mening. Det är alltså den intentionala akten som skapar upplevelsen och ger den innebörd och mening. Vad vi är riktade mot, vilken internationalitet vi har påverkas av vår historia, det vill säga vår förståelse, och vår uppfattning om framtiden i form av exempelvis konsekvenser, förhoppningar och rädslor. Nuet existerar alltså aldrig fristående, utan som en del i en båge bestående av historia-nutid-framtid. Denna båge kallas för den intentionala bågen. Detta innebär således att vid tolkning av omvärlden använder individer sin historia-nutid-framtid, vilket beskrivs som förförståelse. Det som individen föreställer sig eller ser riktas mot något, exempelvis ett objekt som är fysiskt eller 13

psykiskt. Detta kallas det intentionala objektet. Intentionalitet är ett samband mellan subjekt och objekt och relationen däremellan. Detta innebär att beroende på vad individen riktar sin medvetenhet mot återspeglas vad individen ser. Kunskapsbildning och kunskapens karaktär är därför alltid satt i relation med människans förförståelse varför vi aldrig kan nå kunskap om ett objekts rena essens (Fleischer, 2013:54). Fleischer (2013) beskriver begreppet förförståelse som att kunskap endast kan utvecklas med utgångspunkt i något som individen redan känner till. Individer gör alltid sin tolkning av omvärlden utifrån sin förförståelse. Detta innebär att vid tolkning av omvärlden använder individen alltid sin förförståelse i en intentional båge mellan historia-nuet-framtid. I vår studie blir fenomenologi ett relevant och användbart tillvägagångssätt för att kunna ta reda på förskollärares intentionalitet vid dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. Genom ett fenomenologiskt tillvägagångssätt kan vi synliggöra förskollärares intentionala akter kring det intentionala objekten, dokumentationerna i Förskoleappen. 7.2 Dokumentation och pedagogisk dokumentation Dokumentation i förskolans verksamhet kan synliggöra den pedagogiska verksamheten och dess innehåll. Dokumentation kan ske genom exempelvis bilder, video eller textbeskrivningar (Svenning, 2011). Fokuset vid pedagogisk dokumentation är enligt Eidevald (2013) verksamhetens innehåll och utveckling som diskuterats kollektivt. Genom att gemensamt reflektera i arbetslag, med barn eller vårdnadshavare kan dokumentationen bli pedagogisk dokumentation. Alnervik (2013) beskriver i sin avhandling att om dokumentationen behandlas av flera individer innebär detta att förskollärarna närmar sig dokumentationen från olika perspektiv och utgångspunkter. Om en dokumentation uppmärksammas av flera individer samt diskuteras och reflekteras kring kan dokumentationen bli pedagogisk. På detta vis skapas inte bara ett sätt att se på dokumentationen utan istället belyser mångfalden. Detta kan dock vara både berikande och vara en källa till problematik. Svårigheter kan uppkomma när exempelvis förskollärarna ska komma överens om en pedagogisk samsyn. Ytterligare en studie gjord av Bjervås (2011) framhävs att pedagogisk dokumentation kan användas som ett alternativt bedömningsverktyg för förskollärarna och på så sätt kunna synliggöra vad de erbjuder barnen i verksamheten. Författaren framhäver en svårighet i förskollärarnas uppdrag. Förskollärarna ska bedöma och utvärdera verksamheten genom olika bedömningar av barn. Samtidigt är det verksamheten som ska vara i fokus för granskning, inte barnen. Pedagogisk dokumentation innehåller oundvikligt någon form av bedömning och granskning på det individuella barnet. Det gäller att förskollärarna försöker se och förstå det som sker i det pedagogiska arbetet. Förskollärarna gör bedömningar av barn i relation till den verksamhet som de erbjuder barnen. Självreflektion eller självbedömning vid pedagogisk dokumentation beskriver Eidevald (2013) och Dahlberg, Moss och Pence (2013) som betydelsefulla aspekter i den pedagogiska praktiken. Förskollärare kan genom att bli en reflekterande praktiker upptäcka nya tankesätt kring sitt arbete i verksamheten. Pedagogisk dokumentation kan vara ett hjälpmedel för självreflektion då det kan leda till att förskollärare få syn på sitt eget förhållningssätt. Pedagogisk dokumentation kan synliggöra relationer som framträder ute i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med dokumentation och pedagogisk dokumentation kan vårdnadshavare, förskollärare samt barn ges inflytande i verksamheten på så vis att de får ta del av dokumentationer och kommunicera kring dessa. Vidare betonar författarna att pedagogisk dokumentation kan frambringa en reflekterad, demokratisk pedagogisk praktik som kan ge förskollärare möjlighet till att kunna se och bedöma vad som pågår i verksamheten. Termen pedagogisk dokumentation beskriver Dahlberg, Moss och Pence (2013) utifrån två begrepp, process 14

och innehåll. Pedagogisk dokumentation som process innebär att förskollärare reflekterar såväl individuellt, i arbetslaget, med barnen samt med barnens vårdnadshavare kring dokumentationen. Pedagogisk dokumentation som innehåll definieras av det som barnen säger och gör samt förskollärares förhållningssätt till barnen. Innehåll kan kännetecknas av exempelvis videoinspelningar, bilder eller en teckning som ett barn har målat. Innehåll synliggör det pedagogiska arbetet och arbetet med dokumentationer. 7.3 Förskoleappen och alternativa dokumentationshjälpmedel Caperio (2016) är ett It-bolag som erbjuder IT-tjänster varav en av dessa är Förskoleappen. It-bolaget beskriver att applikationen är tillgänglig för surfplattor, datorer och mobiltelefoner. Förskoleappen kan användas vid information, dokumentation, pedagogisk dokumentation, vilket kan innebära, uppföljning, utvärdering och utveckling samt administrativt arbete. I Förskoleappen existerar strävansmålen som finns i Läroplanen för förskolan (2016). Strävansmål kan kopplas samman med den dokumentation som publiceras i Förskoleappen. Vårdnadshavare kan genom det digitala hjälpmedlet följa arbetet på förskolan och dokumentationen gällande sitt barn och verksamheten. I Förskoleappen kan förskollärarna publicera bilder, filmer, texter och dokument som delas med vårdnadshavarna (Caperio, 2016). Det existerar andra digitala hjälpmedel som används vid dokumentation av barn och verksamhet samt samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Unikum, infomentor och pedagogiska bloggar är exempel på digitala hjälpmedel som kan användas i förskolans verksamhet. Det förekommer även att förskollärarna dokumenterar barn och verksamhet i portfoliopärmar som inte är digitalt baserade. 15

8 Metod Nedan presenteras val av undersökningsmetod vilket beskriver och motiverar vårt metodval som har använts i studien. Vidare förklaras hur urval, datainsamling, genomförande, insamlingsteknik samt bearbetning av data har gått till. I metodkapitlet redogörs även för de forskningsetiska principerna som legat till grund för studien samt en avslutande metoddiskussion som berör begreppen överförbarhet, tillförlitlighet, trovärdighet och validitet. Dessa metoder används för att besvara våra frågeställningar utifrån vårt syfte med undersökningen. 8.1 Val av undersökningsmetod Vi utgår ifrån den fenomenologiska traditionen eftersom denna fokuserar på människors upplevelser (Denscombe, 2016). Utifrån våra frågeställningar vill vi undersöka förskollärares upplevelser då vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever användandet av Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. Inom fenomenologi ingår kvalitativa intervjuer som en forskningsstrategi. Kvalitativa intervjuer kännetecknas av dess bestämda fokus men liknar ett vanligt samtal till formen (Kihlström, 2007). Intervjuaren bestämmer fokuset på samtalet och det är intervjuarens ansvar att intervjun behåller fokuset. Det är viktigt i kvalitativa intervjuer att ställa öppna frågor samt att inte styra respondenten. Vid kvalitativa intervjuer är det respondentens uppfattningar som är centrala och intervjuaren ska inte lägga in egna värderingar i intervjun. Det är viktigt att intervjuaren är flexibel vid ämnenas ordningsföljd. Detta för att respondenten ska ges möjlighet till att tala utförligt och ha tid att utveckla sina tankar och idéer kring de ämnet och frågor som intervjuaren tar upp. Fokuset vid en semistrukturerad intervju är, utöver ämnet, att respondenten ska framhäva sina upplevelser och synpunkter. Vi har valt kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod eftersom det kan ge oss möjligheten till ett tillträde in i förskollärarnas upplevelser och erfarenheter av Förskoleappen. Detta innebär att vi kan bilda nya kunskaper utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter eftersom det är förskollärarna som är källan till den nya kunskapen. 8.2 Urval och avgränsningar I vår studie har urval och avgränsningar gjorts gällande vilka som ska delta utifrån deras utbildning och erfarenhet av Förskoleappen. Förskollärarna har det övergripande ansvaret för att arbetet utifrån Läroplanen för förskolan (2016) följs och genomsyrar arbetet i förskolan. Därför väljer vi att endast intervjua utbildade förskollärare med erfarenhet av Förskoleappen. Studiens fokus är att synliggöra förskollärares upplevelser av dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Vi har ett urval av sex verksamma förskollärare som har varierande yrkeserfarenhet. Den gemensamma faktorn mellan förskollärarna är att alla använder sig av Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi har valt att avgränsa vårt urval till sex verksamma förskollärare på två skilda förskolor som använder Förskoleappen. Vår studie är begränsad till 10 veckor och därför gjordes en avgränsning till sex personer. I vår studies kontext har vi endast förskollärare som använder Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation och på detta sätt har vi minskat risken för urvalsfel. För att lokalisera förskolor som använder Förskoleappen mailade vi Caperio, som är utgivare av Förskoleappen för att få hjälp. Vi fick svar inom några dagar där Caperio angav ett urval av förskolor som använder Förskoleappen i Sverige. Vi kontaktade senare två av förskolornas förskolechefer, först via telefon där vi fick svaret att de ville delta i studien. Vi mailade senare över 16

ytterligare information (se bilaga B) om syfte samt frågeställningar om vår studie som förskolecheferna vidarebefordrade till förskollärarna som ville delta i studien. Därefter kontaktade vi förskollärarna som skulle intervjuas och bestämde tid för intervju. Förskollärarna som deltog i studien arbetar på två förskolor i olika kommuner i Sverige. Förskollärarna arbetar i olika arbetslag. Åldern och yrkeserfarenheten på förskollärarna som deltagit i studien varierar. Vi har på grund av konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2012) valt att presentera urvals personerna som förskollärare 1,2,3,4,5 och 6. Förskollärare 1, är 35 år och har arbetat som förskollärare i snart 4 år. Användare av Förskoleappen i sex månader. Förskollärare 2, är 37 år och har arbetat som förskollärare i snart 5 år. Användare av Förskoleappen i 18 månader Förskollärare 3, är 28 år och har jobbat i 3 och ett halvt år. Användare av Förskoleappen i sex månader. Förskollärare 4, är 46 år och har jobbat i 24 år som förskollärare. Användare av Förskoleappen i 3 år och sex månader. Förskollärare 5, 49 år och har jobbar i 11 år som förskollärare. Användare av Förskoleappen i 3 år och sex månader. Förskollärare 6, är 37 år och har jobbat 8 år som förskollärare. Användare av Förskoleappen i 3 år och sex månader. 8.3 Genomförande Den första kontakten kommunicerades via telefon med förskolecheferna där vi presenterade oss själva och berättade att vi var två förskollärarstudenter från Linnéuniversitetet i Växjö som ska genomföra en forskningsstudie om Förskoleappen vid dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi informerade om att vi går sista terminen och som ett avslutade moment i vår utbildning skulle skriva ett självständigt arbete. Vi informerade om vårt syfte och våra frågeställningar samt att arbetet innefattar riktlinjer från Vetenskapsrådet om God forskningsed (2012) och att dessa efterföljs. Vi informerade även om att vi har tystnadsplikt. Vi klargjorde vad detta innebar, alltså att deras och förskolans identitet förblir konfidentiellt. Sex förskollärare tillfrågades av deras förskolechefer om de ville delta i vår studie om förskollärares upplevelser kring dokumentation och pedagogisk dokumentation i Förskoleappen. De förskollärare som tillfrågades tackade ja, därefter bokades tid och datum inför intervjuer. Intervjuerna genomfördes på förskollärarnas arbetsplatser i en lugn och bekant miljö för våra respondenter och intervjuerna tog i snitt 30 minuter per förskollärare. Vi valde att intervjua en förskollärare åt gången eftersom det ger oss möjligheten att jämföra förskollärarnas svar samt att förskollärarna inte påverkas av varandra. Intervjuerna genomförde vi tillsammans varav en ansvarade för intervjun och den andra för anteckningar på ipad. Detta möjliggjorde att båda var lyhörda och delaktiga under intervjutillfället. Vilket vi upplevde bidrog till att det blev ett avslappnat intervjuklimat. Vi anser att om vi genomför intervjuerna på en plats som är bekant för våra förskollärare som deltar i studien kan detta ha en positiv effekt på intervjun eftersom respondenterna förhoppningsvis är bekanta och bekväma i miljön. Vi strävade efter att skapa ett klimat som var bekvämt och positivt vid intervjun. Detta för att skapa möjligheten för förskollärarna att kunna slappna av och fokusera på ämnet. Vi kontaktade förskollärarna en vecka innan vi skulle ha intervjuerna för att delge syfte och frågeställningar. Våra förskollärare fick information en vecka innan intervjun via mail om vårt syfte, våra frågeställningar samt intervju längden (se bilaga B). Vi meddelade även att vi besöker deras arbetsplatser och genomför intervjun där. 17