2017-06-26 GÖTEBORGS UNIVERSITET Skrivelse Datum: 2017-06-26 Dnr: V 2017/585 Mottagare: Christina Kaspersen Handläggare: Catherine Gillo Nilsson Sammanställning och analys av inkomna handlingsplaner för Studie-och Karriärvägledning vid Göteborgs universitet 2017 Inledning Policyn för studie- och karriärvägledning vid Göteborgs universitet (Dnr V 2014/378) anger verksamhetens övergripande mål och hur de ska följas upp samt att policyn ska kompletteras med en särskild handlingsplan där studie- och karriärvägledning bedrivs. Utbildningsenheten har, enligt Policyn för studie-och karriärvägledning vid Göteborgs universitet (GU), fått i uppdrag att årligen sammanställa och analysera framtagna handlingsplaner. Vidare ingår det i uppdraget att presentera en samlad analys för Utbildningsnämnden vartannat år (policy bifogas). Frågeställningar Syftet med att komplettera policyn med handlingsplaner är att skapa ett verktyg som ska vara styrande och vägledande i att omsätta policyns intentioner till konkret handling på lokal nivå. Den övergripande frågeställning som har formulerats med anledning av de inkomna handlingsplanerna är: Hur beskriver handlingsplanen verksamheten studie-och karriärvägledningen på institutionen/motsvarande samt vilka specifika åtgärder/aktiviteter prioriterades i konkretisering av de beslutade målen i policyn? Denna skrivelse kan även betraktas som en naturlig fortsättning på förra årets rapport (Dnr V 2015/496 bifogas). Material och struktur Sammanställningen och analysen av handlingsplaner i denna skrivelse utgår ifrån de 18 gällande handlingsplaner (varav 17 är nyinkomna) som är fördelade på följande fakulteter: Handelshögskolan (5), Naturvetenskapliga fakulteten (3), Humanistiska fakulteten (2), Konstnärliga fakulteten (2), Samhällsvetenskapliga fakulteten (3), Utbildningsvetenskapliga fakulteten (1), Sahlgrenska akademin (1) och Enheten för utredning och lärarutbildning (1). Ur förra årets sammanställning har sex institutioner för närvarande inte uppdaterat sina handlingsplaner och fyra institutioner hade handlingsplaner utan angiven giltighetsperiod. Det Göteborgs universitet 1 (8) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 10 00 www.gu.se
saknas fortfarande nio handlingsplaner. I förra årets sammanställning och analys (Dnr V 2015/496) presenterades och diskuterades innehållet i de inkomna handlingsplanerna för 2016 utifrån följande fyra temaområden som har direkt anknytning till ett specifikt mål eller kluster av mål i policyn: tillgänglighet, pedagogisk verksamhet, professionell vägledning samt breddad rekrytering och breddat deltagande. Sammanställningen i denna skrivelse redovisar främst identifierade strategier som framhävs i flera handlingsplaner nämligen: uppföljning av studieresultat, samverkan med lärare/pedagoger, samarbete med studenter samt kommunikation och information. I analysdelen, diskuteras dessa, hur de framställs i dokumenten samt deras relevans i förhållande till de fyra övergripande temaområdena ovan. Sammanställning Det saknas fortfarande handlingsplaner på flera fakulteter. Materialets karaktär och bortfall av handlingsplaner gör att sammanställningen och analysen nedan utgår från samtliga gällande handlingsplaner som en helhet. Studie-och karriärvägledningen på institutionerna/motsvarande är organiserade på olika sätt. Det gäller fortfarande att vissa studievägledare är organiserade med utbildningsansvariga eller vice-prefekt som närmaste chef/arbetsledare medan de flesta studievägledare organisatoriskt lyder under institutionens administrativa chef. Studie- och karriärvägledningen vid Sahlgrenska akademin är en del av akademins kansli och är organisatoriskt placerad under utbildningschefen. I en del institutioner ligger ansvaret för studie- och karriärvägledning hos ett team som består av flera personalkategorier (e.g. studievägledare, alumnsamordnare, praktiksamordnare och internationell handläggare). I samband med Lärarutbildningsnämndens (LUN) avveckling har LUN:s studievägledare organisatoriskt flyttats till Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet. Handelshögskolans studie- och karriärvägledning är organiserad med studievägledare på institutionsnivå och Career service på fakultetsnivå. Institutionen för socialt arbete planerar under 2017 att implementera fullt ut en omorganisering av studievägledning. Åtgärder och aktiviteter: Genom olika typer av konkreta insatser behandlar i stort sett de aktuella handlingsplanerna de fyra övergripande temaområdena i förra årets sammanställning: tillgänglighet, pedagogisk verksamhet, professionell vägledning samt breddad rekrytering (V2015/496). I denna sammanställning läggs fokus på att främst lyfta fram institutionernas arbete inom vägledning utifrån följande strategier: (i) Uppföljning av studenternas studieresultat (ii) Samverkan med lärare/pedagoger, (iii)samarbete med studenter, (iv)kommunikation och information till studenter och presumtiva studenter Uppföljning av studenternas studieresultat: Uppföljning av studenternas individuella resultat är ett återkommande tema och har tydligt lyfts fram i nästan varannan inkommen handlingsplan för 2017. Arbetet med uppföljningen av studenternas resultat har i dessa handlingsplaner konstaterats som en åtgärd för att kunna planera stödinsatser bättre och 2 (8)
förebygga onödiga avhopp. Syftet med uppföljningen är att öka genomströmning genom att erbjuda studieplanering och stöd till de studenter som kommit efter. -Handlingsplan 2017, Inst. för marina vetenskaper Sambandet mellan resultatuppföljningen och genomströmning har bl. a Akademin Valand, och Psykologiska institutionen pekat på. Vidare understryker institutionen för marina vetenskaper att det är viktigt att arbeta förebyggande och erbjuda kvalificerat stöd i studieplanering kombinerat med studieteknik i ett tidigt skede. Handelshögskolans Graduate School gör varje termin en genomgång av antagna studenters resultat. Genomgången syftar till att identifiera, aktivt söka upp och erbjuda stödsamtal till de som eventuellt riskerar att inte klara av sina kurser. Psykologiska institutionen har även påpekat hur uppföljning av studenternas resultat kan även ge input till strategisk planering av kurser och utbildningsutbudet. Institution för national ekonomi och statistik och Företagsekonomiska institutionen fortsätter med uppföljning av studenternas studieresultat regelbundet på sina respektive programutbildningar. Samverkan med lärare/pedagoger: Drygt var femte handlingsplan lyfter fram aktiviteter som syftar till en tydlig samverkan med lärare och deltagande i den pedagogiska processen i utbildningen. Sahlgrenska akademin har t ex även hänvisat till Policy för pedagogisk utveckling vid Göteborgs universitet (V 2015/754), som en annan utgångspunkt till sitt arbete med studie- och karriärvägledning. De lyfte fram bl. a. sitt deltagande i utbildningsutvecklande råd och kommittéer, dels för att bidra med vägledningsspecifik kunskap och dels för att uppdatera och fördjupa utbildningsspecifika kompetens. Analogt har studievägledningen på Juridiska institutionen utformat sitt samarbete med bl. a. studierektor och utbildningssamordnare med syfte att förändra och utveckla utbildningen på institutionen. Akademin Valand fortsätter att bidra till att utveckla institutionens personalhandbok som stöd för lärarna, t ex ett kapitel om Studentärenden. Vidare är studievägledningen en aktiv part i genomförandet av introduktionsveckan för nya program- och kursstudenter på Akademin Valand. Institutionen för socialt arbete avser att fördjupa samarbete mellan studievägledare och pedagoger/lärare, främst i termin 1, 5 och 7. Samarbetet ska vara ett led i att stärka studenternas kunskap och ge stöd i reflektion kring yrkesval och karriärutveckling. Samarbete med studenter: De flesta institutioner har initierat former eller avser att utveckla former för olika typer av samarbete och dialog med t ex studentrepresentanter och studentkårer. Flera institutioner genomför en s.k. mitterminsvärderingar för att få in input till kursens/utbildningens utveckling och kvalitetssäkring. Flera handlingsplaner har betonat att studenternas synpunkter tas tillvara i den årliga uppföljningen och revideringen av handlingsplanen. I dialog med studenter tas bl.a. upp olika aspekter av utbildningen utifrån resultat av kursvärderingar samt studenternas stödbehov. Företagsekonomiska institutionen undersöker hur man kan arbeta med studenttränare, där Supplementary instruction kan vara ett alternativ. Studie- och karriärvägledning för ämneslärarprogrammet och KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) avser t ex att involvera bl.a. studentkåren i sitt pågående utvecklingsarbete kring välkomnandet och introduktion av såväl antagna som 3 (8)
presumtiva studenter. Denna åtgärd kopplar institutionen till sitt utvecklingsarbete kring breddat deltagande. Kommunikation och information till studenter/presumtiva studenter: Studie- och karriärvägledningen ska öka institutionens tillgänglighet och synlighet genom att: ta fram informationsfilmer -Handlingsplan 2017, Statsvetenskaplig institution Insatser som berör kommunikation om vad studie- och karriärvägledningen kan erbjuda, information om vanligt förekommande studie- och karriärrelaterade frågor samt tillgänglighet i form av olika kontaktvägar lyfts fram i samtliga handlingsplaner. Institutionen för svenska språket har särskilt betonat utveckling av sitt arbete med informations- och kommunikationshantering bland sina planerade lokala aktiviteter och mål. Analys I detta avsnitt görs en analys av innehållet i handlingsplanerna, främst utifrån de fyra strategier som redogjordes i sammanställningen. Dessa strategier diskuteras i relation till de fyra övergripande temaområden som lyftes fram i förra årets rapport. Var och en av de konkreta strategier som nämndes i sammanställningen ovan har direkt samband till de fyra temaområdena: breddad rekrytering och breddat deltagande, pedagogisk verksamhet, professionalitet i vägledning samt tillgänglighet (V 2015/496). Uppföljning av studenternas studieresultat har identifierats av UHR (Universitets- och högskolerådet) som en särskild strategi för breddat deltagande. Det är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda bättre stöd och förebygga avhopp. Bland goda exempel om arbetet med breddat deltagande har UHR lyft TRACKIT-projektet (UHR rapport, 2016:177). Sambandet mellan studentuppföljning och breddat deltagande har även påpekats i flera av årets handlingsplaner. Det vore en stor fördel om arbetet kunde genomföras på ett systematiskt sätt och med tyngdpunkt på förebyggande och kvalitetsfrämjande åtgärder. Det innebär att studentuppföljning direkt kopplas till utbildningsutvecklingsarbete samt utformning av bättre stödåtgärder utifrån identifierade behov. Uppföljningen av programstudenternas studieresultat är en nödvändig åtgärd för institutionen. Det behövs bättre koll på de antagna studenternas förutsättningar och uppfyller förkunskapskraven inför fortsatta programstudier med tanke på den garantiplats som normalt erbjuds för kurser inom program. Det kan konstaterats att uppföljning av studenternas resultat görs i mindre utsträckning på fristående kurser jämfört med programutbildningar. Det är problematisk att dra slutsatser kring studenters studieresultat i en fristående kurs eftersom dåligt resultat kan bero på olika saker beroende på individens syfte med att läsa en specifik fristående kurs. Överlag kan en systematisk uppföljning av studenternas prestationer över tid inom ett program uppfattas lättare att genomföra än för studentgrupper som läser fristående kurs. I detta fall kan ett universitetsgemensamt verktyg, utformat system och väldefinierade rutiner ge stöd och kvalitetssäkring i arbetet. Uppföljning av studieresultat görs regelbundet på institutionens program men är svårare att göra för studenter som läser fristående kurs / / Vi inväntar ett funktionellt administrativt verktyg från GU central för att kunna förbättra uppföljningen av våra studenter. -Handlingsplan 2017, Institution för nationalekonomi och statistik 4 (8)
Samarbete med lärarna har även nära samband till studentuppföljning. Då stödbehovet som klargörs vid uppföljningen ofta pekar på pedagogiskt- och studierelaterade behov kan studievägledningen och lärare utforma/utveckla former för samarbete kring bl. a. studenter som har svårigheter i studiesituationen och riskerar att inte klara studierna. Juridiska institutionen nämner t ex sin avsikt att utarbeta rutiner för att stödja studenter som möter svårigheter i sina studier. Detta utvecklingsarbete kan öppna upp nya möjligheter till ett nära samarbete med lärarna som ansvarar för den pedagogiska processen. Att kunna möta studenternas behov vid vägledning under studierna, såväl generellt som utbildningsspecifikt hänger även samman med vägledarens kompetens- och professionella utveckling. Förutom den universitetsgemensamma kompetensutvecklingsinsatsen, kan möjligheten till kunskapsoch erfarenhetsutbyte för att ge varandra stöd i det dagliga arbetet, lyftas fram. Sahlgrenska akademin framhäver en s.k. Interprofessionellt lärande (IPS) som syftar till studievägledarnas samarbete över programmen inom fakulteten. Studievägledningen för ämneslärarutbildning avser att ha kollegial handledning en gång i månad för att i större utsträckning kunna tillämpa pedagogiska modeller i vägledningssamtal. De anser att tillämpningen av en pedagogisk modell skulle leda till att studenter får likvärdigt samtal oavsett vilken studievägledare de möter. Ett forum för dialog om former och innehåll för samverkan mellan studievägledningen och lärare är önskvärt och utgör ett utvecklingsområde i många avseenden. Det är viktigt att studenterna upplever att med deras lärande i fokus kan de olika funktionerna samarbeta med varandra. Utformning och utveckling av samarbete mellan studievägledare och pedagoger/lärare har varit en aktuell fråga även i förra årets handlingsplaner. Detta samarbete är en betydande del av studie- och karriärvägledning som professionell och pedagogisk verksamhet. Samarbete med studenter är en väsentlig del av verksamheten då policyn för studie- och karriärvägledning föreskriver en uppföljning av handlingsplanen i samverkan med studenter. Allmänt förekommer samarbetet med studenter i handlingsplanerna i form av studenternas deltagande i kursvärderingar och möten som berör utbildningsutveckling. Mitterminsvärderingar som nämns av några institutioner är en strategiskt viktig aktivitet då den ger studenterna stora möjligheter att påverka sin studiesituation under pågående termin. Samtidigt får institutioner värdefull input i t ex hur undervisningen och stöd kan riktas in och utvecklas så att studenterna skulle få bättre förutsättningar för att uppnå terminens lärandemål. Med tanke på att studenterna också utgör varandras studiemiljö är det angeläget att studenterna är aktiva samarbetspartner för institutioner vid genomförandet av utbildning. En del institutioner involverar studenter i samband med studievägledningens breddade rekryteringsinsatser (t ex Sahlgrenska akademins skugga en student ) och välkomnandet av de nyantagna studenterna. Företagsekonomiska institutionen nämnde supplementary instruction som en möjlig stödåtgärd. Flera institutioner på Humanistiska fakulteteten har sedan några år tillbaka en mentorsverksamhet som drivs av frivilliga studenter och i samverkan med bl. a. studievägledare och mentorkoordinator. Dessa verksamheter förutsätter 5 (8)
även kontinuerlig dialog och samverkan med lärarna. All studentmedverkan i genomförandet av aktiviteter inom ramen för studievägledningens uppdragsområde kräver kvalitetssäkringsinsatser, i form av t ex kompetensutveckling av personal, utbildning och handledning av studenter samt uppföljning av genomförda insatser. En naturlig utvidgning av detta område är förstås att etablera en långsiktig relation och samverkan med dessa studenter som redan har utvecklat färdigheter och skaffat sig erfarenhet av samarbete med lärare och studievägledningen. Som alumner kommer de även att utgöra en viktig resurs för framtida studenter. De flesta handlingsplanerna innehåller redan åtgärder för att utveckla kontakter och samarbete med alumner, med syfte att dels få återkoppling och retroaktiv utvärdering av den egna utbildningen och dels för att få ökad kunskap om arbetslivet inom de olika sektorerna samt arbetsmarknad. Institutionen för socialt arbete pekar på möjligheten att verka för att studie- och karriärvägledningen ska integreras i nätverk och mötesstruktur där arbetsmarknads- och yrkeslivsrepresentanter är involverade. I detta avseende kan bl.a. tidigare studenter underlätta processen genom sina nuvarande kontaktytor. Kommunikation och information till studenter/presumtiva studenter är en grundförutsättning för verksamheten. Det som belyses i handlingsplanerna är hur olika former och modeller kan tillämpas för att nå ut till olika typer av målgrupper, inte minst de identifierade underrepresenterade grupperna. Detta kan vara ett viktigt led i bl.a. arbetet med breddad rekrytering till högre utbildning. Kommunikation och information ska vara tillgänglig och inkluderande, t ex presenteras i olika former, språk- och bildval. Studie- och karriärvägledningens innehåll och hur en kan ta del av stödet behöver kommuniceras på ett tillgängligt sätt till såväl presumtiva studenter som antagna studenter. Allmän information om universitetsstudier och tillträde till högre utbildning samt möjlighet till vägledning behöver synliggöras genom olika informationskanaler och kommunikationsmedier. Det är en viktig insats, t ex för nyanlända med flyktingbakgrund och målgrupper i områden med lågt andel studenter som fortsätter till högre utbildning. Det är därför angeläget att information är tillgänglig i olika former genom olika kanaler och att kommunikationen sker genom varierande medier för att minimera risken att exkludera vissa grupper (t ex de som inte har Facebook-kontot). Slutsats och det fortsatta arbetet Göteborgs universitet ska vara inkluderande, öppet och tillgängligt. -ur Policy för breddad rekrytering och breddat deltagande för Göteborgs universitet Eftersom handlingsplanen är ett verktyg för att omsätta intentioner i policy för studie- och karriärvägledning till handling är det viktigt att handlingsplanen tydligt definierar uppföljningsbara mål och strategier för att uppnå målet. Utifrån de strategier som presenterades och diskuterades i de föregående avsnitten dras slutsatser som kan rikta in det fortsatta utvecklingsarbetet och ge input till revidering. 6 (8)
De flesta handlingsplanerna framhäver ökad genomströmning som ett viktigt uppföljningsbart mål i arbetet med breddat deltagande. För att uppnå detta mål behövs alla fyra strategier som nämns i sammanställningen, även om handlingsplanerna nämner i första hand uppföljning av studenternas studieresultat. Såsom det framgår i analysen, krävs även välutvecklat samarbete med både lärare och studenter i genomförandet. Studievägledning som en pedagogisk verksamhet kan förverkligas genom detta samarbete med fokus på studenternas lärande och utveckling. Tillgänglig och inkluderande information och kommunikation är också ett viktigt redskap i vardagen. Att göra verksamheten synlig och tillgänglig på flera olika sätt och utveckla former för att nå ut till flera grupper kan öka studenters såväl som presumtiva studenters möjlighet att ta del av resurserna. Åtgärder för breddat deltagande / inkluderande studier kommer även i förlängningen främja breddad rekrytering. Studenter som lyckas och har positiva erfarenheter av universitetsstudier (i synnerhet, studenter från underrepresenterade grupper) är bland de bästa ambassadörerna för högre utbildningen. En systematisk kartläggning och genomtänkt uppföljning av studenter före, under och efter utbildningen är ett led i att rikta in arbetet inom området. Utifrån kunskap om studenternas studieresultat och upplevelse av högre studier kan institutioner/fakulteter/universitet agera för att göra utbildningen tillgänglig och inkluderande. Professionalitet i vägledning lyftes fram på många olika sätt. Studievägledarna på ämneslärarprogrammet och KPU lyfter frågan om kvalitet till ett generellt plan och strävar efter likvärdighet i vägledning genom tillämpning av pedagogiska modeller. Likabehandling betyder att alla ska behandlas utifrån sina förutsättningar, dvs. en likvärdig utbildning är målet. Detta medför även beredskap i att ifrågasätta normer och värderingar som hotar och begränsar likvärdigheten. Genom ett medvetet normkritiskt förhållningssätt och ett intersektionellt perspektiv kan studie- och karriärvägledning bidra till förändringar som främjar en inkluderande studie- och arbetsmiljö. Det övergripande målet för breddad rekrytering och breddat deltagande (V 2016/694) fastställs som en vision och en värdering, som ska genomsyra all verksamhet inom universitetet. Avslutningsvis kan konstateras att universitetet som organisation för kunskap och lärande förutsätter att arbetsformer vilar på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. 7 (8)
Bilaga Bilaga A: Förteckning över inkomna handlingsplaner Referenser Policy för studie-och karriärvägledning vid Göteborgs universitet http://www.medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1516/1516453_policy-f--r-studie-och-karri--rv--gledning-vid-gu.pdf Handlingsplan för breddad rekrytering (dnr V 2013/515) http://www.medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1458/1458649_handlingsplan-f--r-breddad-rekrytering.pdf Pedagogiskt idéprogram vid Göteborgs universitet http://pil.gu.se/digitalassets/1544/1544787_pedagogiskt-ideprogram-151001.pdf UHR rapport 2016: Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2016/uhr-kan-excellens-uppnas-i-homogenastudentgrupper.pdf Analys och sammanställning av handlingsplaner för studie- och karriärvägledning vid Göteborgs universitet 2016 (dnr V2015/496) 8 (8)