Stockholms universitets riktlinjer för studie- och karriärvägledning

Transkript

1 1 (7) SU FV Handläggare: Katarina Fjellström Studie- och karriärvägledare Studentavdelningen Stockholms universitets riktlinjer för studie- och karriärvägledning Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Universitetsvägen 12 Telefax: Stockholm E-post:

2 2 (6) Innehåll 1. Inledning Allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Allmän studie-och karriärvägledning Institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Etik och bemötande Vägledarens kompetens och kompetensutveckling Studentinflytande Uppföljning och utvärdering... 6 Bilaga 1 Anvisningar för studie- och karriärvägledning vid institution

3 3 (6) 1. Inledning Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs, (högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 3 ). Studie- och karriärvägledning inbegriper i vid bemärkelse all verksamhet som bidrar till att främja välgrundade val av studie- och karriärvägar, från allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Studie- och karriärvägledningens syfte är att skapa förutsättningar för och stödja välgrundade val av studie- och karriärvägar som främjar individens utveckling. Tillgänglig och kompetent studie- och karriärvägledning befrämjar hög kvalitet i utbildningen och utvecklar den sociala och etniska mångfalden vid universitetet. I arbetet med breddad rekrytering och i karriärvägledning är studievägledningens roll att visa på arbetsmarknadsanknytning och utbildningens relevans och användbarhet. Studie- och karriärvägledningen är också en viktig del av universitetets samverkan med det omgivande samhället. Ett av de fyra huvudområdena i Stockholms universitets strategidokument för är just nationell och internationell samverkan. Här har studievägledningen en viktig roll. Vid institutionsspecifik vägledning kan det t.ex. innebära samordning av studentutbyte och alumnverksamhet. I strategidokumentet lyfts bl.a. vikten av att betona de generiska kompetenser studenter tillägnar sig genom utbildningen såväl gentemot arbetsmarknaden som gentemot studenterna själva. Även utifrån denna aspekt kan gedigen studie- och karriärvägledning som bidrar till självreflektion och kompetensinventering fylla en viktig funktion. Studie- och karriärvägledningen ska vara tillgänglig för alla som står inför, för närvarande bedriver eller nyligen avslutat studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Stockholms universitet. Som ett led i att detta infrias ska alla institutioner/motsvarande fastställa anvisningar för studie- och karriärvägledare.

4 4 (6) 2. Allmän och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Vid Stockholms universitet finns både allmän- (erbjuden av Studentavdelningen) och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning. Vägledningssamtal och övrig informationsförmedling erbjuds både allmänt och vid institution. Vägledning sker genom personliga möten, via telefon och e-post. Telefon- och mottagningstider dimensioneras efter studenters behov och erbjuds vid minst ett par gånger i veckan under terminstid. Tillgängligheten bör stärkas under ansökningsperioderna. En viktig funktion med studie- och karriärvägledningssamtalet är att med god samtalsmetodik bidra till ökad självinsikt, underlätta för studenten att se sin egen potential, vidga perspektiven och se konsekvenserna av olika val. Studievägledning kan innefatta information om exempelvis Stockholms universitets utbud, behörighetsregler etc. 2.1 Allmän studie-och karriärvägledning Studentavdelningen ansvarar för att tillhandahålla allmän studie- och karriärvägledning som främst riktar sig till presumtiva och befintliga studenter under utbildning. Målgruppen presumtiva studenter återfinns inte bara i gymnasieskolan och komvuxutbildningar, utan även bland vuxna som vill fort- och vidareutbilda sig. Vidare har Studentavdelningen en samordnande roll, till exempel när det gäller vägledarfortbildning för institutionsvägledare. Chefen för Studentavdelningen är ansvarig för organisation av och kvalitet för den allmänna vägledningen. 2.2 Institutionsspecifik studie- och karriärvägledning Samtliga studenter har rätt till studie- och karriärvägledning oavsett om studierna bedrivs som fristående kurs eller inom ett program. Tyngdpunkten ligger på ämnesspecifik vägledning och information om institutionens kurs- och programutbud, kombinationsmöjligheter och relevans på arbetsmarknaden. Ansvarig för studie- och karriärvägledningen vid institutioner och centrum är prefekt eller föreståndare. Institutionsstyrelsen/motsvarande fastställer anvisningar för vägledning vid institution. Mall för anvisningar enligt bilaga Etik och bemötande Vägledningsarbetet kännetecknas av ett etiskt och professionellt förhållningsätt som främjar både den presumtive studentens och den befintliga studentens studie- och karriärval. Studenter behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller

5 5 (6) uttryck, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vidare verkar vägledaren för rättvisa och öppenhet och står för ett förhållningssätt som främjar både inkludering och arbete för ett jämställt och jämlikt universitet. Bemötandet är stödjande och tillåtande och studentens integritet respekteras alltid. Känsliga uppgifter om studenter behandlas med diskretion och vägledare vid universitetet iakttar tystnadsplikt avseende alla frågor som rör den enskilde studentens personliga förhållanden (se offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 kap. 5 ). Vägledaren måste vara medveten om de intressekonflikter som kan uppstå mellan olika roller på en institution, t.ex. när det gäller att vara både vägledare och examinerande lärare. I övrigt rekommenderas vägledaren följa Sveriges vägledarförenings Etisk deklaration och etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning : 4. Vägledarens kompetens och kompetensutveckling Studie- och karriärvägledning är en processinriktad verksamhet där samtalet är ett viktigt redskap. Ett vägledningssamtal bidrar till att studenten kan fatta beslut och lösa problem som har med studie- och karriärval att göra. För att klara denna uppgift fordras att vägledaren har en väl utvecklad kommunikativ kompetens, goda språkkunskaper samt goda kunskaper inom sitt område liksom förmåga att visa empati och trovärdighet. Det är angeläget att vägledare har akademisk grundexamen och att vägledaren vid en institution har goda kunskaper i det aktuella ämnet. Omfattningen av uppdraget som vägledare vid institution bör i normalfallet vara minst 50 procent av heltidstjänst. För att försäkra studenternas tillgång till kompetent vägledning kan små institutioner med få studenter överväga möjligheten att dela vägledare med angränsande ämnen. Totala vägledningsinsatsen bör i det fallet överstiga 50 procent av heltidstjänst. Vägledaren håller sig väl underrättad om utvecklingen inom sitt område, dess arbetsmarknad, internationaliseringen av utbildningen samt studiesociala frågor. Detta kräver att det inom ramen för anställningen finns tid för och ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling inom tjänsten. Vägledaren ska exempelvis ges möjlighet att delta i kurser i vägledningsmetodik. Vägledarfortbildningen som erbjuds via Studentavdelningen omfattar bland annat introduktionskurs för nyanställda vägledare och regelbundna utbildningstillfällen under terminen.

6 6 (6) 5. Studentinflytande Stockholms universitet har en policy och riktlinjer för studentinflytande där studievägledare ses som en viktig resurs och länk mellan studenter och institutionens personal. Ett reellt studentinflytande är ett kraftfullt verktyg för att höja och säkra kvaliteten i universitetets utbildningar. 6. Uppföljning och utvärdering För att säkerställa att universitetets arbete med vägledning har hög kvalitet krävs regelbundet återkommande uppföljning. Ansvaret för uppföljning och utvärdering av universitetets vägledningsarbete vilar på Studentavdelningen och på respektive institution. Studentavdelningen ska vart tredje år initiera en översyn av Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet.

7 Bilaga 1 Mall för anvisningar för studie- och karriärvägledning vid institution Dessa anvisningar är avsedda att vara ett komplement till Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet. 1. Vägledaren ska vara tillgänglig för kontaktmöjligheter med studenterna. Under terminstid nås vägledaren via telefon och e-post samt tar emot besök på fasta och/eller bokningsbara tider. Dessa tider ska, om möjligt, inte sammanfalla med schemalagd och obligatorisk undervisning. 2. Vägledaren vid en institution besitter goda ämneskunskaper och ger muntlig och skriftlig information om den kompetens och användbarhet som institutionens utbildningar kan leda till. Vägledaren har även god kännedom om utbildningsväsendet i stort och andra högskoleutbildningar inom ämnesområdet. 3. För att kunna fullgöra arbetet behöver vägledaren ägna del av sin tid till uppdatering, inläsning och fortbildning. Vägledarens kunskaper och erfarenheter skall även tas tillvara vid övergripande planerings- och utvecklingsarbete av studierelaterade frågor. Det kan exempelvis ske genom att vägledaren ges närvarooch yttranderätt i institutionsstyrelsen och i andra organ och arbetsgrupper som fattar/förbereder beslut i utbildningsfrågor. 4. Vägledaren bör ansvara för samordning av ämnesintroduktion för nya studenter. Vägledaren bör även fortlöpande följa upp studenternas studieresultat och därigenom uppmärksamma och erbjuda stöd. 5. Vägledaren bör fungera som en länk mellan studenter och lärare samt övrig personal vid institutionen. Vägledaren bör också vara delaktig i det löpande pedagogiska arbetet och kvalitetsarbetet. 6. Dessa anvisningar ska uppdateras och fastställas av institutionsstyrelsen eller motsvarande.