1 (12) 2018-07-05 Kursbeskrivning Historiska perspektiv på förskola och förskolepraktiker Historical perspectives on preschool and preschool practices 7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom masterprogrammet i förskoledidaktik Kurskod: UB100M Höstterminen 2018 Kursansvarig Sara Backman Prytz sara.backman.prytz@buv.su.se 08-120 765 55 Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se 08-120 762 52 Lärare Sara Backman Prytz Anne-Li Lindgren sara.backman.prytz@buv.su.se 08-120 765 55 anne-li.lindgren@buv.su.se 072-147 41 90 Examinator Sara Backman Prytz sara.backman.prytz@buv.su.se 08-120 765 55 Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du finner viktig information om kursen. Kursplanen och litteraturlistan publiceras senast 2 månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast 1 månad innan kursstart. Du söker fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: visa brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv kunna diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan, visa förmåga till vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som kan användas inom historiska studier av förskolan visa förmåga att presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan visa kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan
3 (12) Kursens upplägg Kursen ges på helfart under perioden 3/9 3/10 2018. Kursen inleds med två dagars campusförlagd utbildning, därefter är undervisningen nätbaserad. Undervisningen sker i form av nätbaserade seminarier och föreläsningar samt workshops och studentarbete i grupp och individuellt. Kursen förutsätter aktivt deltagande i samtliga schemalagda moment, samt självständigt arbete mellan de schemalagda momenten. Den nätbaserades undervisningen sker i ZOOM. Tjänsten kommer att presenteras på kursintroduktionen. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Schema och innehåll OBS för tider se TimeEdit! Moment Kortföreläsningar förinspelade Vad är historia? Lärare: Sara Backman Prytz Förskolans historia Lärare: Anne-Li Lindgren Litteratur Bahl, T. (2009). Public Child Care in Europe. Historical Trajactories. I: K. Scheiwe & H. Willekens (red.) Child care and Preschool development in Europe. Institutional perspectives, ss. 23-43. New York: Palgrave Macmillan. Cuban, L. (1992). Why Some Reforms Last: The Case of the Kindergarten. Amerian Journal od Education, 100(2), ss. 166 194. Karila, K. (2012). A Nordic perspective on early childhood education and care policy. European Journal of Education, 47(4), ss. 584 595. http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=ebcf f933-afde-4f8c-916a- 8496579c200d%40sessionmgr4005&vid=0&hid=4104 &bdata=jnnpdgu9zwhvc3qtbgl2zq%3d%3d#db=a ph&an=83405062 Korsvold, T. (2007) For alle barn. Barnehagens framvekst i velferdsstaten. Inledning och kapitel 1 och 2. Lindgren, A.-L. och Söderlind, I. (2019, kommande). Förskolans historia: om produktionen av en yrkeskår,
4 (12) Kursintroduktion barn och barndom. Malmö: Gleerups (kopia från författarna). Lärare: Sara Backman Prytz, Anne-Li Lindgren Scheiwe, K. & Willekens, H. (2009). Introduction: Path dependencies and change in Child-care and Preschool institutions in Europe: Historical and Institutional Perspectives. I: K. Scheiwe & H. Willekens (red.) Child care and Preschool development in Europe. Institutional perspectives, ss. 1-22. New York: Palgrave Macmillan. Westberg, J (2008). Förskolepedagogikens framväxt: pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945 = The birth of early childhood education : Pedagogical changes in Swedish early childhood care and education programs, 1835-1945. Diss. Uppsala : Uppsala universitet Föreläsning Förskolans arkiv Lärare: Sara Backman Prytz Backman Prytz, S. (2017). Arkivkurragömma med historiens flickor ett genusperspektiv på barn och ungdomshistoriska källor. I: Catharina Hällström (red.) Tillbaka till framtiden barnkultur i dialog med vårt förflutna. (Centrum för barnkulturforsknings skrifterie 50), Stockholm: Stockholms universitet, ss. 37-48. Stangaard Jensen, H. (2017). Digitala arkiver som medskabere i ny historieskrivning. I: Kirsten Drotner & Sara Mosberg Iversen (red.) Digitale metoder. At skabe, analysere og dele data. Samfundslitteratur, ss. 69-86. Tesar, M. (2015). Ethics and Truth in Archival Research. History of Education, 44(1), ss. 101 114. Workshop historiska källmaterial Lärare: Sara Backman Prytz, Anne-Li Lindgren Bahl, T. (2009). Public Child Care in Europe. Historical Trajactories. I: K. Scheiwe & H. Willekens (red.) Child care and Preschool development in Europe. Institutional perspectives, ss. 23-43. New York: Palgrave Macmillan. Cuban, L. (1992). Why Some Reforms Last: The Case of the Kindergarten. Amerian Journal od Education, 100(2), ss. 166 194. Karila, K. (2012). A Nordic perspective on early childhood education and care policy. European Journal
5 (12) of Education, 47(4), ss. 584 595. http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=ebcf f933-afde-4f8c-916a- 8496579c200d%40sessionmgr4005&vid=0&hid=4104 &bdata=jnnpdgu9zwhvc3qtbgl2zq%3d%3d#db=a ph&an=83405062 Korsvold, T. (2007) For alle barn. Barnehagens framvekst i velferdsstaten. Inledning och kapitel 1 och 2. Lindgren, A.-L. och Söderlind, I. (2019, kommande). Förskolans historia: om produktionen av en yrkeskår, barn och barndom. Malmö: Gleerups (kopia från författarna). Scheiwe, K. & Willekens, H. (2009). Introduction: Path dependencies and change in Child-care and Preschool institutions in Europe: Historical and Institutional Perspectives. I: K. Scheiwe & H. Willekens (red.) Child care and Preschool development in Europe. Institutional perspectives, ss. 1-22. New York: Palgrave Macmillan. Westberg, J (2008). Förskolepedagogikens framväxt: pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945 = The birth of early childhood education : Pedagogical changes in Swedish early childhood care and education programs, 1835-1945. Diss. Uppsala : Uppsala universitet Kortföreläsning Materialitet och rumslighet i och runt förskolan (förinspelad) Lärare: Anne-Li Lindgren Forssberg, A.-M & Sennefelt, K. (red.) (2014). Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Prochner, L. (2011). Their little wooden bricks : a history of the material culture of kindergarten in the United States, Paedagogica Historica Vol. 47, No. 3: ss. 355 375. Rasmussen, K. (2004). Places for Children - Children's Places. Childhood 11(2), ss. 155-173. Seminarium Materialitet och rumslighet i och runt förskolan Lärare: Anne-Li Lindgren Forssberg, A.-M & Sennefelt, K. (red.) (2014). Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Prochner, L. (2011). Their little wooden bricks : a history of the material culture of kindergarten in the United States, Paedagogica Historica Vol. 47, No. 3: ss. 355 375.
6 (12) Grupparbete om ca 5 studenter/grupp, gruppen producerar ett gemensamt dokument som sedan lämnas in till lärare Rasmussen, K. (2004). Places for Children - Children's Places. Childhood 11(2), ss. 155-173. Seminarium eget källmaterial Lärare: Sara Backman Prytz Till detta seminarium skall varje student ha besökt en arkivinstitution eller sökt i digitala arkiv och hittat förskolehistoriskt källmaterial användbart att diskutera i den avslutande examinerande skrivuppgiften. (Närmare instruktioner om hur man söker i arkiv kommer att lämnas dag 2 på kursen!) Seminariet ägnas åt gruppdiskussioner om de källmaterial som studenterna hittat. Efter seminariet skickar varje student in en kortfattad presentation av sitt utvalda källmaterial. Uppgift läggs ut i Mondo: Miniföreläsning transnationella perspektiv Varje student får i uppgift att skriva en kort föreläsning på temat transnationella perspektiv utifrån kurslitteraturen nedan. Föreläsningen skall vara ca 15-20 minuter lång och kommer att presenteras gruppvis. Närmare instruktioner kommer att lämnas i Mondo. Backman Prytz, S. (2017). Arkivkurragömma med historiens flickor ett genusperspektiv på barn och ungdomshistoriska källor. I: Catharina Hällström (red.) Tillbaka till framtiden barnkultur i dialog med vårt förflutna. (Centrum för barnkulturforsknings skrifterie 50), Stockholm: Stockholms universitet, ss. 37-48. Stangaard Jensen, H. (2017). Digitala arkiver som medskabere i ny historieskrivning. I: Kirsten Drotner & Sara Mosberg Iversen (red.) Digitale metoder. At skabe, analysere og dele data. Samfundslitteratur, ss. 69-86. Tesar, M. (2015). Ethics and Truth in Archival Research. History of Education, 44(1), ss. 101 114. Fass, Paula S. (2008). The world is at our door: why historians of children and childhood should open up, Journal of the History of Childhood and Youth, 1:1, ss. 11-31. May, H., Kaur, B & Prochner, L. (red.) (2014). Introduction. Empire, Education, and Indigenous Childhoods. Surrey: Ashgate, ss. 1-20. Neunsinger, S. (2010). Cross-over! Om komparationer, transferanalyser, histoire croissée och den metodologiska nationalismens problem, Historisk Tidskrift, 130:1, ss. 3-24. Putnam, L. (2016). The Transnational and the Text- Searchable: Digitized Sources and the Shadows They Cast. The American Historical Review, 121: 2, ss. 377 402. Willekens, H., Scheiwe, K., & Nawrotzki, K. (red.) (2015). Introduction, The Development of Early Childhood Education in Europe and North America: Historical and Comparative Perspectives. Basingstoke, Palgrave, ss. 1-28.
7 (12) Miniföreläsningar i smågrupper. Lärare: Sara Backman Prytz Fass, Paula S. (2008). The world is at our door: why historians of children and childhood should open up, Journal of the History of Childhood and Youth, 1:1, ss. 11-31. Individuella redovisningar av miniföreläsningarna sker gruppvis. Manus eller ppt skickas in till lärare efter avslutad redovisning. May, H., Kaur, B & Prochner, L. (red.) (2014). Introduction. Empire, Education, and Indigenous Childhoods. Surrey: Ashgate, ss. 1-20. Neunsinger, S. (2010). Cross-over! Om komparationer, transferanalyser, histoire croissée och den metodologiska nationalismens problem, Historisk Tidskrift, 130:1, ss. 3-24. Putnam, L. (2016). The Transnational and the Text- Searchable: Digitized Sources and the Shadows They Cast. The American Historical Review, 121: 2, ss. 377 402. Willekens, H., Scheiwe, K., & Nawrotzki, K. (red.) (2015). Introduction, The Development of Early Childhood Education in Europe and North America: Historical and Comparative Perspectives. Basingstoke, Palgrave, ss. 1-28. Utkast till examinerande paper skickas till kursare i skrivarpar. Som en del i arbetet med den individuella avslutande skrivuppgiften delas studenterna in i par och kommenterar varandras utkast. Slutgiltig inlämning av examinerande paper. Seminarieuppgifter Följande seminarieuppgifter är obligatoriska: 1. Grupparbete: Materialitet och rumslighet i och runt förskolan 2. Individuell uppgift: eget källmaterial 3. Miniföreläsning: transnationella perspektiv 4. Paperutkast
8 (12) Examination Examinerande individuell skriftlig uppgift Betygsskala: A-F Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift som utgår från kursmålen. Uppgiften presenteras vid kursstart. Examinationsuppgiften skall lämnas in på Mondo senast den 3/10 kl 17.00. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras. Datum för omexamination meddelas vid kursstart. Betygsskala och betygskriterier Individuell skriftlig uppgift Betygskriterier A. Utmärkt - Studenten visar brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv, - Studenten kan kritiskt och självständigt diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet. - Studenten visar förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan. - Studenten visar fördjupad förmåga till kritisk och självständig vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som används inom historiska studier av förskolan - Studenten visar förmåga att självständigt presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan - Studenten visar kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan. - Referenshantering utan brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. B. Mycket bra - Studenten visar brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv,
9 (12) - Studenten kan kritiskt diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet. - Studenten visar förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan. - Studenten visar fördjupad förmåga till kritisk vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som används inom historiska studier av förskolan - Studenten visar förmåga att självständigt presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan - Studenten visar kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan. - Referenshantering utan brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. C. Bra - Studenten visar brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv, - Studenten kan kritiskt diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet. - Studenten visar förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan. - Studenten visar god förmåga till vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som används inom historiska studier av förskolan - Studenten visar god förmåga att presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan - Studenten visar kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan. - Referenshantering utan större brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. D. Tillfredsställande - Studenten visar brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv, - Studenten kan diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet. - Studenten visar förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan. - Studenten visar god förmåga till vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som används inom historiska studier av förskolan - Studenten visar förmåga att presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan - Studenten visar kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan. - Referenshantering utan större brister. Tillfredsställande språkbehandling E. Tillräckligt - Studenten visar brett kunnande och en systematisk förståelse för förskolans historiska bakgrund i ett nationellt och internationellt perspektiv,
10 (12) - Studenten kan diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet. - Studenten visar förtrogenhet med vetenskaplig metodik i fråga om historiska perspektiv på förskolan. - Studenten visar förmåga till vetenskaplig analys med utgångspunkt i teorier, material och metoder som används inom historiska studier av förskolan - Studenten visar förmåga att presentera och diskutera forskning som ger ett historiskt perspektiv på förskolan - Studenten visar kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för historiska studier av förskolan. - Referenshantering utan större brister. Tillfredsställande språkbehandling Fx, Underkänd, något mer arbete krävs - Studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg. F, Underkänd, mycket mer arbete krävs - Examinationen uppvisar stora brister i relation till kraven för godkänt betyg vilket inkluderar kraven på en språklig godtagbar text enligt instruktion i examinationsuppgiften och godtagbar referenshantering. - Studentens examination uppfyller ej angivna kriterier för E (tillräckligt). Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E examinationsuppgiften, fullgjorda obligatoriska uppgifter samt fullgjord närvaro. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finns en sammanställning av beslut som omfattar studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik, 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567).
11 (12) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursens mål, kurslitteratur, upplägg och examination finns möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Svaren från kursvärderingen sammanställs i en kursrapport som ligger till grund för fortsatt utveckling av kursen. Det finns ett studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen som arbetar med studiebevakning, studenträttigheter, studiemiljö och studiesociala frågor. Studentrådet utser också studeranderepresentanter till olika beslutande och beredande organ. Läs mer på www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder hjälp kring studievanor, att tala inför grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information finns på www.su.se/utbildning/studera-med-funktionsnedsättning Studentförsäkring Du är försäkrad under den tid du är på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte
12 (12) kostar något (www.gratisstudentforsakring.se). Om du råkar ut för en personskada, anmäl det via www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på mitt.su.se kan du: se schemat för de kurser du är registrerad på komma åt din kurssajt via universitetets lärplattform Mondo se dina betyg och registreringar samt skriva ut intyg aktivera universitetskontot och beställa ett universitetskort som behövs för användning av Stockholms universitetsbibliotek, kopiatortjänsten Printomat m.m. För att du ska kunna ta del av viktig information om dina studier behöver vi ha aktuella kontaktuppgifter till dig. Ändra din e-postadress under https://kontohantering.su.se och https://minastudier.su.se