Kursbeskrivning. Historiska perspektiv på förskola och förskolepraktiker. Om barn, barndom och professionalisering

Transkript

1 1 (8) Kursbeskrivning Historiska perspektiv på förskola och förskolepraktiker. Om barn, barndom och professionalisering Historical perspectives on preschool and preschool practices. On children, childhood and professionalization 7,5 hp, Forskarnivå, helfart Kurskod: UB30031 Våren 2018 Kursansvarig/kursledare Anne-Li Lindgren Kursadministratör Beatrice Chaveroche Lärare Professor Anne-Li Lindgren; Professor Johannes Westberg; Lektor Sara Backman-Prytz; Professor Kristen Nawrotzki; Professor Kristina Fjelkestam; Docent Ingrid Söderlind; Lektor Helle Stangaard Jensen Examinator Anne-Li Lindgren Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B institutionen Stockholm

2 2 (8) För deltagare i kursen: Historiska perspektiv på förskola och förskolepraktiker. Om barn, barndom och professionalisering Kurskod: UB30031 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Undervisningen sker i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens lokaler i Frescati Hage, Hus 24. Adress: Frescati Hagväg, 24. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker fram kurshemsidan på: Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas den forskarstuderande kunna: Visa brett kunnande och en systematisk förståelse av förskolans historia i ett nordiskt och internationellt perspektiv, det vill säga kunna kritiskt diskutera och reflektera kring hur materiella, politiska, sociala och ekonomiska aspekter i historien skapat specifika förståelser av vad förskola är för verksamhet Visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik inom förskolans historia Visa förmåga till vetenskaplig analys och självständig vetenskaplig granskning med utgångspunkt i teorier och metoder som används inom förskolans historia Visa förmåga att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning inom förskolans historia Visa kunskap om hur forskning om förskolans historia kan bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande Visa vetenskaplig redlighet och kunskap om forskningsetiska bedömningar med relevans för förskolans historia. Kursens upplägg Kursen ges på helfart dagtid vecka 7 (13/2-15/2) och vecka 9 (27/2-28/2) med lärarledd undervisning, workshops och seminarier. Däremellan sker enskilt arbete. Arbetsformerna på kursen inkluderar föreläsningar, seminarier, workshops, opponering och självständigt skrivarbete. Kursen avslutas med författande av individuellt paper som presenteras för övriga

3 3 (8) kursdeltagare på minikonferens (20/3). I uppgiften ingår att opponera på annans paper. Sista dag för inlämning av slutgiltigt paper är 26/3. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Deltagande i föreläsningar, seminarier, lärplattformen och författande av individuellt paper samt opposition på annans paper. Schema & innehåll Vecka 7 Kurstillfälle 1, 13/2 9-10: Introduktion och presentationer: Varför vill jag läsa en kurs om förskolans historia? 10-12: Föreläsning: Att forska om barn och barndom i svenska och internationella perspektiv Föreläsare: Johanna Sköld 13-16: Föreläsning och seminarium: En svensk förskolepolitik formuleras: produktionen av en yrkeskår och förskolebarndom Föreläsare och seminarieledare: Ingrid Söderlind & Anne-Li Lindgren Kurstillfälle 2, 14/2 9-12: Föreläsning och seminarium: Förskolans historia med fokus på ekonomi och rumsligheter Föreläsare och seminarieledare: Johannes Westberg 13-17: Preschool history: a transnational practice Föreläsare och seminarieledare: Kirsten Nawrotzki 17-18: Postseminarium (frivilligt deltagande) Kurstillfälle 3, 15/2 9-12: Föreläsning och seminarium: Förskoleforskningens arkiv: att studera materialiserade relationer via texter och bilder Föreläsare och seminarieledare: Sara Backman-Prytz & Anne-Li Lindgren 13-16: Workshop med utgångspunkt i arkivmaterial: Etik, teorier och metoder.

4 4 (8) Vecka 9 Kurstillfälle 4, 27/2 9-12: Digitala arkiv och forskning om små barn, institutioner och utbildning Föreläsare och seminarieledare: Helle Stangaard Jensen 13-16: Workshop med utgångspunkt i arkivmaterial: Etik, teorier och metoder. Kurstillfälle 5, 28/ : Föreläsning och seminarium: Temporalitet i historieforskning: Vad kan historia vara? Föreläsare och seminarieledare: Kristina Fjelkestam Vecka 11 12/3, senast kl. 24. Inlämning av paper inför presentation och opposition 20/3. Vecka 12 Kurstillfälle 6, 20/3 Minikonferens: Presentationer av individuella paper och opposition på paper. Examinator: Anne-Li Lindgren Vecka 13 26/3, senast kl. 24. Inlämning av individuellt paper till examinator. Digital kursvärdering. Litteratur Kurstillfälle 1, 13/ Fass, Paula S. (2008). The world is at our door: why historians of children and childhood should open up, Journal of the History of Childhood and Youth, 1:1, Neunsinger, Silke. (2010). Cross-over! Om komparationer, transferanalyser, histoire croissée och den metodologiska nationalismens problem, Historisk Tidskrift, 130:1, Lindgren, Anne-Li och Ingrid Söderlind (2018, kommande). Förskolans historia: om produktionen av en yrkeskår, barn och barndom. Malmö: Gleerups (kopia från författarna). Kurstillfälle 2, 14/ Larsson, Anna. (2013). A children s place? The school playground debate in postwar Sweden, History of Education: Journal of the History of Education Society, 42:1, Read, Jane. (2006). Free play with Froebel: Use and abuse of progressive pedagogy in London's Infant schools, 1870-c Paedagogica Historica, 42(3),

5 5 (8) Greene, Gina. (2017). Architecture, Medicalization, and the Aesthetics of Hygiene at the Écoles maternelles. Canadian Bulletin of Medical History, 34(1), Westberg, Johannes. (2016). In the Name of Froebel: Fundraising for Kindergartens in Sweden, In Helen May, Kristen D. Nawrotzki, & Larry Prochner, Eds. Kindergarten Narratives on Froebelian Education: Transnational Investigations, pp London: Bloomsbury. Rasmussen, Kim. (2004). Places for Children - Children's Places. Childhood 11(2), Helen May, Baljit Kaur and Larry Prochner, eds. (2014). Foreword. Empire, Education, and Indigenous Childhoods. Surrey: Ashgate, pp. xv-xxii. Available at: re_education_and_indigenous_childhoods_teaches_us Helen May, Baljit Kaur and Larry Prochner, eds. (2014). Introduction. Empire, Education, and Indigenous Childhoods. Surrey: Ashgate, pp Nawrotzki, Kristen. (2009). Greatly Changed for the Better : Free Kindergartens as Transatlantic Reformance, History of Education Quarterly 49: 2, Harry Willekens, Kirsten Scheiwe and Kristen Nawrotzki, eds. (2015). Introduction, The Development of Early Childhood Education in Europe and North America: Historical and Comparative Perspectives. Basingstoke, Palgrave, pp Kurstillfälle 3, 15/2 9-12, Backman-Prytz, Sara. (2017). Arkivkurragömma med historiens flickor ett genusperspektiv på barn och ungdomshistoriska källor. I: Catharina Hällström red., Tillbaka till framtiden barnkultur i dialog med vårt förflutna. (Centrum för barnkulturforsknings skrifterie 50), Stockholm: Stockholms universitet, Lindgren, Anne-Li and Sofia Grunditz. (submitted, forthcoming). Seeing children s looking practices children s embodied ways of seeing in preschool. An analysis of observations from the 1930s. (copy from the authors). Prochner, L. (2011). Their little wooden bricks : a history of the material culture of kindergarten in the United States, Paedagogica Historica Vol. 47, No. 3: pp Kurstillfälle 4, 27/2 9-12, Hitchcock, Tim. (2013). Confronting the Digital. Cultural and Social History 10:1, Putnam, Lara. (2016). The Transnational and the Text-Searchable: Digitized Sources and the Shadows They Cast. The American Historical Review, 121: 2,

6 6 (8) Stangaard Jensen, Helle. (2017). Digitala arkiver som medskabere i ny historieskrivning. I: Kirsten Drotner & Sara Mosberg Iversen (red), Digitale metoder. At skabe, analysere og dele data. Samfundslitteratur, Kurstillfälle 5, 28/ Ambjörnsson, Fanny och Maria Jönsson, red. (2010). Inledning, i Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Sthlm: Makadam. Fjelkestam, Kristina. (2016). Antropomorf anakronism. Historiens gestalt i Anna-Karin Palms Snöängel och Faunen, Historiens hemvist 1: Den historiska tidens former, red. Victoria Fareld och Hans Ruin. Sthlm: Makadam, s Jönsson, Maria. (2010). 'Det släpar efter i mig'. Osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap, i Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Sthlm: Makadam, s Rydström, Jens. (2007). Att queera historien, Scandia 73:2: Examination Kursen examineras på följande vis: Examination 1 Aktivt deltagande med inläsning inför och diskussioner under seminarierna och workshops. Examination 2 Deltagarna examineras genom ett individuellt paper och opposition på paper. Omfång: Paper om 7-10 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter). Problematisera och diskutera utifrån egenformulerad fråga i relation till kurslitteratur, föreläsningar/seminarium, workshops, och eget avhandlingsarbete. Inlämning: Paper insändes digitalt till kursansvarig senast den 26/3 kl Referenssystem: APA eller annat vedertaget system. Omexamination Omexamination äger rum den 12/9. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per 1/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.

7 7 (8) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier G. Bra Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad stringent och självständigt formulerad PM. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska och den egenvalda kurslitteraturen, samt föreläsningarna. Bra jämförelser och diskussioner kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inkl. korrekt referenshantering). Väl genomförd diskussion i relation till egenvalt material. U. Otillräckligt, Uppgiften är helt otillräckligt genomförd. Texten är bristande på några av följande punkter: Osammanhängande struktur, felaktiga referenser. För kortfattad PM. Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag. Refererar ej till den valda metodologiska traditionen. Diskussion saknas. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar.

8 8 (8) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: