Frågor om anmälnings- och delegationsärende anmäls senast dagen före sammanträdet till Barbro Olsson, tel: eller

KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2016-03-31 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: onsdagen den 6 april 2016 kl. 18.00 Plats: stadshuset, rum 601 Frågor om anmälnings- och delegationsärende anmäls senast dagen före sammanträdet till Barbro Olsson, tel: 470601 eller barbro.olsson@landskrona.se Grupperna träffas kl. 17.00 Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Karl Philip Nilsson (L), (Alfred Wolniak (S)) 4. Val av justeringsdag torsdagen den 14 april, kl. 16.00 B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 18 Detaljplan Flygeltofta 19 Tillgänglighetsåtgärder Enligt förslag 20 ScanDust tillståndsansökan 21 Rapporter: a) Fallande stoft PRELIMINÄR b) Gräsrapport PRELIMINÄR 22 Anmälningsärende Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 01 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se miljö S:\Administration\Miljönämnd\Sammanträden\Kallelser\Kallelser 2016\Föredragningslista MN april.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2016-03-31 14:01

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(6) Miljöförvaltningen Datum 2016-03-23 Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för Saxtorp 87:23 Flygeltofta gård Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för del av Saxtorp 87:23 m fl Flygeltofta gård, Landskrona stad. Ärendet har kommit på remiss från Stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden är tveksam till lämpligheten av en så omfattande exploatering för bostadsändamål på Flygeltofta gård. I det fortsatta planarbetet ska följande beaktas: 1. Precisering av hur de värdefulla naturmiljöerna ska kunna säkras för framtiden. 2. Eventuella markföroreningar bör underökas med tanke på den tidigare verksamheten. 3. Utredningen om trafikbullersituationen bör kompletteras med vilka bullernivåerna blir om pågående uppförande av bullervall längs motorvägen inte blir färdigställd som planerat. Bebyggelsen utformas och anläggas så att bullerriktvärdena inte överskrids. Lämpligheten av flervåningshus bör prövas med hänsyn till trafikbullernivåerna. 4. Störningar från trafik och parkering på fastigheterna öster om planområdet utreds. 5. Konsekvenserna av framtida havsnivåförändringar, översvämningsrisker och höjda grundvattennivåer bör utredas bättre. Miljöförvaltningens bedömning Naturmiljön Exploateringsgraden är så pass hög att det kommer bli svårt att behålla karaktären av park och de livsmiljöer som i planbeskrivningen beskrivs vara viktiga för groddjur. Det framgår inte heller av planbeskrivningen hur dessa miljöer ska kunna säkras för framtiden. Den planerade dagvattendammen i väster kan dock Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö S:\Operativ verksamhet\sakområden\plan & Bygg\Förslag till yttrande detaljplan Saxtorp 87_23.docx Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2016-03-29 16:19

2(6) bli en tillgång för groddjuren och det är bra att en stenmur flyttas till den befintliga dammen. Två av de stora träden föreslås få ett formellt skydd i detaljplanen. Dock bör det i sammanhanget beaktas att många kastanjer har under senare år drabbats av sjukdomar och dött. Översvämning och höjd grundvattennivå Framtida havsnivåhöjningar och ökande grundvattennivåer kan vid extrema vädersituationer orsaka problem för bebyggelsen. Markföroreningar Området har tidigare också används för jordbruksändamål så det bör undersökas om det kan förekomma markföroreningar från den tidigare verksamhet. Buller Bullerutredningen visar på att gällande riktvärden för buller i nybyggda bostäder överskrids på vissa våningsplan. Vidare har bullerutredningen tagit hänsyn till den vall som börjat uppföras längs motorvägen. Dock finns inga garantier för att den blir färdigställd. Tilläggas kan att det råder strandskydd 100 m söder om Saxån vilket innebär att det krävs dispens för att kunna anlägga den. Sammanfattning Miljöförvaltningen bedömer det som tveksamt att detaljplanens syfte kan uppfyllas. Bakgrund Detaljplanens syfte är att säkra bevarandevärden på Flygeltofta gård i form av byggnader och trädgård, pröva lämpligheten att komplettera gårdsmiljön med ett 45-tal lägenheter i flerfamiljshus, omvandla ekonomibyggnader till kontor och bostäder samt bevara en gynnsam miljö för groddjur runt befintlig damm. Markytan inom planområdet varierar i nivå mellan ca +3,5 i nordost och +2,1 i sydväst men ligger dock något högre än omgivande ängsmarker västerut. Färdigt golv för föreslagen ny bebyggelse får ej vara under eller lika med +3,3 m vilket införs som planbestämmelse. Befintlig bebyggelse har en golvnivå på cirka +3,0 m. Flygetofta gård omges av en trädgård som i nuläget är vildvuxen. Här finns också en damm där fynd har gjorts av mindre vattensalamander, vanlig padda och vanlig groda. Inga särskilda naturmiljövärden, särskild biologisk mångfald eller skyddsbestämmelser finns som hindrar en exploatering av platsen. Dock tar planförslaget hänsyn till befintlig parkmiljö och de nya flerbostadshusen placeras in med hänsyn till parkens stora hästkastanjer. Samma hänsyn tas i planområdets västra del där gräsytan framför befintlig huvudbyggnad får en planbestämmelse som förhindrar framtida parkering. Området kring dammen utformas med hänsyn till groddjuren och den befintliga stenmuren föreslås flyttas närmre dammen som skydd mot föreslagen ny bebyggelse och den gångväg som kommer att gå genom området. Det som gör dagens

3(6) landmiljön till ovanligt gynnsam för groddjur är de talrika rishögar, stubbar och stockar som finns här och var. Dessa utgör goda gömställen för groddjuren i deras landvistelse. Den ostädade prägeln på parkmiljön föreslås bevaras runt dammens östra sida som en hänsyn till de fridlysta arterna i området. Buller Utredningen gäller buller från E6/E20 för en trafiksituation år 2030 och bullersituationen redovisas i form av ljudutbredningskurvor för ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd över marken samt som frifältsvärden vid fasad för respektive våningsplan. Bebyggelseförslaget omfattar dels ny bostadsbebyggelse men också ombyggd befintlig bebyggelse. Den bullervall som byggs utmed motorvägen har tagits med i beräkningarna. Resultatet av utredningen stäms av mot gällande riktvärden för buller från vägtrafik. Resultatet av beräkningarna visar att ljudnivån inom planområdet är låg men att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad för de övre våningsplanen i de delar av husen som är vända mot E6:an (år 2030). Högst är ljudnivån vid den södra och västra fasaden på det södra bostadshuset. Den ekvivalenta ljudnivån överstiger inte 60 db(a) i någon av de beräkningspunkter som ingått i utredningen. Avstegsprinciper bedöms kunna tillämpas då föreslagen bebyggelse innebär att ny tätare bebyggelse uppförs i en större tätort samt att god kollektivtrafik finns inom räckhåll. Enligt Boverket bör nya bostäder kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45dBA vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpas sida. Nyligen har en bygglovsansökan för två enbostadshus i direkt anslutning till planområdets sydöstra del lämnats in. Parkeringsplatser planeras nära trädgårdarna till den husrad som ligger öster om planområdet. Följande handlingar har tagits fram i samband med detaljplanearbetet och finns tillgängliga på http://www.landskrona.se/pages/page.aspx?pageid=20248 1. Plankarta med planbestämmelser 2. Illustrationsplan 3. Plan- och genomförandebeskrivning 4. Fastighetsförteckning Utöver dessa har följande utredningar tagits fram som underlag till detaljplanen: 1. Översiktligt utlåtande angående de geotekniska förhållandena, 2. PQ Geoteknik & Miljö, 2009-06-30 3. Antikvarisk bedömning av Flygeltoft gård, Lena Hector, 4. stadsantikvarie, 2011-04-18

4(6) 5. Inventering av groddjur vid Flygeltofta gård våren 2015, 6. Ekologgruppen, 2015-06-17 7. Bullerutredning Flygeltofta, Ramböll 2015-06-22 8. Dagvattenutredning del av Saxtorp, Flygeltofta Gård 87:23, 9. Structor Mark Malmö AB, 2016-01-27 Jörgen Hanak miljöchef Olle Nordell ekolog Förslaget till detaljplan och övriga handlingar finns på: http://www.landskrona.se/pages/page.aspx?pageid=20248

5(6) För illustrationsplan med full upplösning se: http://www.landskrona.se/documents/landskrona/documents/tsb/detaljplaner/flyg eltofta%20gård/02%20saxtorp%2087-23%20s%20ik.pdf Illustrationsplan.

6(6) För plankarta med full upplösning se: http://www.landskrona.se/documents/landskrona/documents/tsb/detaljplaner/flyg eltofta%20gård/01%20saxtorp%2087-23%20s%20pk.pdf Plankarta.

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Er Referens 2016-03-22 Handläggare Vår Referens Emilie Feuk 2009-000254/34 emilie.feuk@landskrona.se 67 Miljönämnden Landskrona stad Uppföljning av tillgänglighetsarbetet Enlig kommunens Tillgänglighetspolicyn ska varje nämnd årligen fastställa de åtgärder som man ska arbeta med för att uppfylla målen. Åtgärderna ska följas upp årligen. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna bifogad redovisning av uppföljning av tillgänglighetsarbetet 2015 samt förslag till tillgänglighetsarbete för 2016. Motivering Miljöförvaltningen har under 2015 arbetat med de tillgänglighetsfrågor som är möjliga inom miljöförvaltningens myndighetsområdeområde. Förvaltningen arbetar aktivt med att implementera klarspråk i myndighetsskrivelser samt att man vid tillsyn belyser vikten av att verksamheter arbetar med allergifrågor, både när det gäller allergi pga. innemiljön samt födoämnesallergi. Under 2016 kommer förvaltningen fortsättningsvis arbeta med klarspråk samt att allergifrågor kommer belysas vid tillsyn. Jörgen Hanak miljöchef Emilie Feuk miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp18043.DOCX Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2016-03-31 13:56

UPPFÖLJNING 1(1) Datum Vår referens 2016-03-22 2009-000254 Handläggare Emilie Feuk Uppföljning av tillgänglighetsarbetet 2015 samt tillgänglighetsarbete under 2016 Tillgänglighetsarbetet Miljöförvaltningen har under 2015 arbetat med de tillgänglighetsfrågor som är möjliga inom vårt arbetsområde. Förvaltningen arbetar aktivt med att implementera klarspråk i myndighetsskrivelser samt att man vid tillsyn belyser vikten av att verksamheter arbetar med allergifrågor både när det gäller allergi pga. innemiljön samt födoämnesallergi. Klarspråk Miljöförvaltningen har sedan 2013 arbetat aktiv med att skriva myndighetsskrivelser i klarspråk. Under 2013 utbildades personalen på miljöförvaltningen i klarspråk. Klarspråk handlar om att alla ska tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheter. Det är viktigt för att skapa tydlighet i skrivelser och säkerställa att mottagaren förstår innebörden av skrivelsen. Allergi Miljöförvaltningen utför bl.a. tillsyn i skolor, då tas frågor upp hur verksamheten arbetar med allergifrågor, t.ex. rutiner för städning m.m. Vi diskuterar behovet av att göra allergirond. Vid tillsyn inspekteras lokalers skick, om det förekommit problem i byggnaden med t.ex. fukt och mögel som kan innebära risk för att allergi utvecklas. Vid tillsyn av livsmedelsanläggning tas frågor upp hur verksamheten säkerställer att de har kontroll av allergener i livsmedel. Korrekt märkning av livsmedlet tillsynas. Tillgänglighetsarbete 2016 Under 2016 kommer miljöförvaltningen fortsättningsvis aktivt arbeta med klarspråk i våra skrivelser samt att allergifrågor kommer tas upp vid tillsyn. Jörgen Hanak miljöchef Emilie Feuk miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp62845.docx Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2016-03-31 13:57

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Er Referens 2016-03-23 Handläggare Vår Referens Anna Kristoffersson 2010-000378/31 anna.kristoffersson@landskrona.se 9 Miljönämnden Landskrona stad Yttrande angående inkomna synpunkter angående tillståndansökan och länsstyrelsens föreläggande, Befesa ScanDust AB Befesa ScanDust AB (556348-1943) har till Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt inkommit med ett bemötande på Länsstyrelsen Skånes föreläggande, samt andra inkomna synpunkter. Mark- och miljödomstolen har förelagt miljönämnden i Landskrona stad att yttra sig över inkomna handlingar. Markoch miljödomstolens målnummer är: M 5102-13. Förslag till yttrande Miljönämnden kompletterar tidigare yttrande i målet enligt följande: Miljönämnden yrkar på följande villkor för verksamheten, utöver de som angivits i tidigare yttranden: 12. Avvattnat slam från reningen av processvatten ska förvaras nederbördsskyddat Miljönämnden anser också att utredningsvillkoren ska kompletteras med följande: U3. Bolaget ska utreda förekomsten av cyanid i dag- och spillvattenledningar i området, samt föreslå åtgärder inklusive när dessa kan bli genomförda för att förhindra inläckage av cyanid till ledningarna och åtgärder som förhindrar utsläpp av vatten med förhöjd cyanidhalt till recipienten. Arbetet ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten och miljönämnden i Landskrona stad. Prövotiden för detta utredningsvillkor ska vara 6 månader från det att domen vinner laga kraft. Sammanfattande motivering Det finns flera frågetecken kring bolagets hantering av cyanidhaltigt vatten på fastigheten och det finns därför anledning att ställa krav på hur slammet lagras Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp37625.DOCX Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 miljo@landskrona.se www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2016-03-31 13:54

2(3) och på att utreda avloppshanteringen i verksamheten. Bolagets bemötande genom konsulterna påverkar inte miljönämndens syn på frågan. Bedömningar i ärendet och bemötande av synpunkter Miljönämnden gjorde initialt bedömningen att hanteringen av det cyanidhaltiga vattnet i första hand var en tillsynsfråga som behövde redas ut mer akut. Denna fråga behandlades därför inte i samband med yttrandet över tillståndsansökan under våren 2015. Dock har frågan hamnat i fokus under det senaste året och miljönämnden bedömer därför att den nu är central för tillståndsärendet. Bolaget (Befesa ScanDust AB) anser i sitt bemötande att påstådda incidenter i gången tid inte har någon bäring på nuvarande tillståndsärende. Miljönämnden anser dock att detta har en hög relevans. Problematiken kring incidenterna indikerar att kunskapskravet inte till fullo är uppfyllt. Detta har också illustrerats i de genomgångar som länsstyrelsen och miljöförvaltningen i Landskrona har haft med bolaget på plats för att försöka reda ut vilka vattenflöden som uppkommer i verksamheten och vart dessa avleds. I samband med dessa möten har det tydliggjorts att cyanidhaltigt slam förvaras utomhus i slamfickor utan någon form av nederbördsskydd. Regnvatten kan laka ut cyanider och andra föroreningar från slammet vilket leder till att cyanid- och zinkhaltigt vatten ansamlas på gården innan det avleds till det interna dagvattensystemet. Då det finns en risk att detta vatten kan tränga ner i spillvattenledningar genom otäta brunnar och ner i mark, anser miljönämnden att ett villkor gällande förvaring av slam ska föreskrivas verksamheten. Miljönämnden bedömer att det finns flera frågetecken kring hanteringen av cyanidhaltigt vatten på fastigheten och vilka säkerhetsfunktioner som finns för att minimera risken för oavsiktliga utsläpp. Miljönämnden anser därför att ett utredningsvillkor gällande detta föreskrivs för verksamheten. Utredningsarbetet ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten, men även i samråd med miljönämnden i Landskrona, som i dagsläget ansvarar för tillsynen på ledningsnätet och som även övervakar vattenmiljön i Landskrona. Cyanidhalt i fisk Miljönämnden är väl medveten om svårigheterna med att mäta cyanidhalt i fisk och att det inte går att dra några definitiva slutsatser baserat på de halter som mätts upp i de aktuella fiskarna. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) (Bilaga 1) analyserade en rad fiskar och krabbor efter den massdöd i Södra Hamnbassängen som rapporterades till miljöförvaltningen den 22 april 2015. Enligt den rapporten var fiskarna välmående, men uppvisade uppspärrade gällock, vilket indikerar att det var mycket svårt för dem att syresätta sig. Cyanid blockerar upptaget av syre mycket effektivt och orsakar därmed en akut död. Bolagets konsult Toxicon AB anger som alternativ att det skulle kunna vara fritidsfiskare som tömt sina nät som har orsakat massdöden. Miljönämnden bedömer, med tanke på vilka typer av fisk det rör sig om (bland annat spigg), och att det inte fanns någon levande fisk kvar att detta scenario inte är sannolikt. Den stora mängden fisk det rör sig om, SVAs rapport och att fisken påträffades i nära anslutning till bolagets utsläppspunkt, indikerar att orsaken kan vara cyanidförgiftning.

3(3) Cyanid från andra källor Bolaget pekar i sitt bemötande ut Oresund Heavy Industries AB ( Varvet ) som en möjlig källa till cyaniden i avloppsvattnet. Varvet använder så vitt tillsynsmyndigheten känner till inga cyanidhaltiga färger i dagsläget och de har även analyserat nitrifikationshämning på sitt utgående vatten, vilket har visat negativa resultat. Cyanid är också ett ämne som bryts ner snabbt, så att det skulle kunna finna rester kvar från tidigare användning är knappast troligt. Det förekommer heller inte någon cyanid i Euromaints verksamhet och de har även kartlagt sina ledningar och analyserat utgående vatten. Även om det vattnet har visat förhöjda halter av vissa metaller, så är det inte i närheten av de halter som har mätts upp av NSVA i deras uppströmsarbete. Miljönämnden fortsätter att bedriva ett aktivt tillsynsarbete på dessa verksamheter, där avloppsfrågan för närvarande ligger i fokus. Sammantaget så bedömer miljönämnden i Landskrona att Befesa Scandust AB är den mest troliga källan till cyanid i området. De besök och diskussioner som genomförts under den senare tiden förstärker detta intryck. Beräkning av totalmängd cyanid Bolaget har låtit WSP genomföra en uträkning av hur mycket cyanid som kan ha kommit till reningsverket baserat på de mätningar som genomförts av NSVA i samband med förbiledning av det biologiska reningssteget. Miljönämnden vill här påpeka att provtagningen från NSVAs sida har skett en eller ett par timmar efter att det toxiska vattnet kommit in till reningsverket. Föroreningshalten kan ha klingat av och halten cyanid i det vatten som passerat genom ledningen kan ha varit väsentligt högre än vad som uppmätts. WSPs beräkning av den totalmängd som kan nå reningsverket tar inte hänsyn till detta och bör därför inte beaktas som argument för bolagets påverkan på reningsverket. Det faktum att cyanid förekommer i höga halter i avloppsflöden där det inte ska förekomma gör att miljönämnden bedömer att åtgärder behöver vidtas. Sammanfattande bedömning Enligt miljönämndens bedömning finns det en rad frågetecken kring Befesa ScanDust AB:s hantering av spill- och dagvatten, samt vilken påverkan lagringen av zink- och cyanidhaltigt slam kan medföra. Dessa frågor måste redas ut och miljönämnden anser därför att ett utredningsvillkor gällande vattenhanteringen bör föreskrivas om tillstånd enligt miljöbalken ska medges. Krav på att slamhanteringen ska ske nederbördsskyddat, för att minska risken för uppkomst av cyanid- och zinkhaltigt avloppsvatten, bör också ställas. Patrik Karlsson stf miljöchef Anna Kristoffersson Miljöinspektör Bilaga: Rapport från SVA, diarienummer: 2015-001244/12

RAPPORT Slutsvar 1(2) Landskrona kommun Miljöförvaltningen Stadshuset (Drottninggatan 7) 261 80 LANDSKRONA Kundnr 37499 E-post miljo@landskrona.se ; patrik.karlsson@landskrona.se UppdragID U150424-0248 Svarsdatum 2015-11-20 Handläggare Marlene Areskog Kunduppgifter Insändare Djurägare Svarsmott Fakturamott Landskrona kommun, LANDSKRONA S S S S Kommentar Fyra stycken strandkrabbor (måttligt kadaveröst förändrade) insända för undersökning. Två av krabborna provtagna (vissa inre organ sparade i formalin, krabbrester infrysta i -20 C), övriga två krabbor ej provtagna men sparade infrysta (-20 C). Infrysta 2015.04.24. Skrubba skickad, via budbi,l till ALS i Danderyd den 19/11, enligt överrenskommelse. Prov taget Ej angivet Prov ankom 2015-04-24 Material Djurslag Antal Provtagningsorsak Hel djurkropp Skrubbskädda/Skrubba 2 Sjukdom/Skada/Dödsfall Prov taget Ej angivet Prov ankom 2015-04-24 Material Djurslag Antal Provtagningsorsak Hel djurkropp Spigg (Familj) 11 Sjukdom/Skada/Dödsfall Prov taget Ej angivet Prov ankom 2015-04-24 Material Djurslag Antal Provtagningsorsak Hel djurkropp Spätta (Familj) 1 Sjukdom/Skada/Dödsfall Prov taget Ej angivet Prov ankom 2015-04-24 Material Djurslag Antal Provtagningsorsak Hel djurkropp Strandkrabba 4 Sjukdom/Skada/Dödsfall Fiskbakteriologisk undersökning, blodagar 1 Njure Måttlig växt av Blandflora * 2 Njure Måttlig växt av Blandflora * Utlåtande Fisk inkommen för obduktion för påvisande/uteslutande av sjukdomsorsakad död. Obduktion av fisk i förruttnelse. Observationer: Gälarna blekrosa-grå med slam i. Gällocken kraftigt uppspärrade, indikerar svårighet att Analyser markerade med * är utförda med en ackrediterad metod. Om inget annat anges i denna svarsrapport så har de ackrediterade analyserna i uppdraget hanterats enligt de rutiner som finns beskrivna på SVA:s webbplats under "Om SVA/Mer om SVA/Kvalitet". AVDELNINGEN FÖR DJURHÄLSA OCH ANTIBIOTIKAFRÅGOR post. 751 89 UPPSALA telefon. 018-67 40 00, fax. 018-30 91 62 e-post. sva@sva.se, webb. www.sva.se org.nr. 03-202100-1868-01, EU- VAT No. SE 202100186801 1553 ISO/IEC 17025 Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänner annat. SVA är certifierat enligt ISO 9001:2008 (kvalitet), ISO 14001:2004 (miljö) och OHSAS 18001:2007 (arbetsmiljö)

2(2) U150424-0248 syresätta sig. I övrigt inga fynd som indikerar yttre eller inre skador/sjukdom. Normalt hull, mjälte, mag- och tarminnehåll, vilket tyder på en relativt akut död med dessförinnan välmående fisk som ätit föda som normalt. Bakteriologisk undersökning visar måttlig växt av blandflora, vilket är normalt i en delvis ruttnande fisk. Ingen känd sjukdomsalstrande bakterie påvisades. Med vänlig hälsning Eva Jansson. Prisuppgifter Artikel Antal A-pris Rabatt(-)/ Påslag (+) Belopp Valuta Budbil till Stockholm 1 262,50 262,50 SEK Fiskbakteriologisk undersökning blod-agar 2 440,00 880,00 SEK Materialuttag, kräfta 1-5 grundpris 1 950,00 950,00 SEK Obduktion, fisk 1-2 grundpris 1 770,00 770,00 SEK Administrativ kostnad 1 100,00 100,00 SEK Angivna priser är exklusive moms Betalas enligt separat översänd faktura Totalt 2 962,50 SEK Analyser markerade med * är utförda med en ackrediterad metod. Om inget annat anges i denna svarsrapport så har de ackrediterade analyserna i uppdraget hanterats enligt de rutiner som finns beskrivna på SVA:s webbplats under "Om SVA/Mer om SVA/Kvalitet".

Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2015 Emilie Feuk Rapport: 2016: 6 Preliminär version Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar utförts i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fem olika mätstationer, Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten och Vallgården (ny central mätplats som tillkommit under 2013). Proverna analyseras med avseende på sju olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer. Bly Nedfallet av bly är som störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. De uppmätta fallande stoftvärdena för bly uppvisade under 2015 generellt sätt inte så stor skillnad från året innan. Provpunkt S:a Bergsöes värden för bly har ökat något från året innan och värdena för ScanDust har sjunkit något och har inte varit så låga sedan 2000. Nickel Provpunkt Sydpunkten visar på höga nedfallande stoftvärden för nickel, så höga värden har inte uppmätts sedan mätningen startade 1988. Kadmium Provpunkt Sydpunktens nedfallande stoftvärden för kadmium har inte varit så höga sedan 2002, och när det gäller värdena för ScanDust och Bergsöe har de inte varit så låga sedan mätningen startade 1988. Koppar När det gäller koppar, så visar årets mätning på återigen höga kopparvärden för provplats Sydpunkten, liksom år 2012 och 2013. Zink och krom Provpunkt Sydpunkten visar på höga nedfallande stoftvärden för zink och krom, så höga värden har inte uppmätts sedan mätningen startade 1988. Fördelningen av vindriktningen och vindhastigheten styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Den förhärskade vindriktningen under året var västlig följt av nordlig. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Resultatet för 2014 och 2015 tyder på trendbrott med väsentligt lägre nedfall, men det är för tidigt att dra slutsaten att detta kommer vara bestående. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet2015, var ca 28 gånger större vid mätpunkten ScanDust och ca 45 gånger större vid mätpunkt S Bergsöe i jämförelse med mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2015 var nästan 200 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i på Söderåsen. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger. 2 (24)

Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Mätprogrammets omfattning Mätlokaler & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fem (se figur 1). Tre av lokalerna, S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan och den femte, Vallgården som ligger centralt i Landskrona är en ny mätstation från och med 2013. Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na), kalcium (Ca) och antimon (Sb). Vallgården Figur 1: Mätplatser 3 (24)

Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS. Figur 2: Nedfallstratt 4 (24)

Meteorologisk data Diagram 1*. Visar en vindros över året 2015 *Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden 2015-01-01 till 2015-12-31. Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 10 %. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2015 till den 31 december 2015, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 36 %), följt av nordlig (ca 29 %) och för syd (ca 24 %) samt östlig (ca 11 %). 5 (24)

Resultat Stoftsammansättning I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2015 i snitt per månad. Figur 3. Visar stoftsammansättningen för Hilleshög Figur 4.Visar stoftsammansättningen för S:a Bergsöe Figur 5. Visar stoftsammansättningen för ScanDust Figur 6. Visar stoftsammansättningen för Sydpunkten Figur 7. Visar stoftsammansättningen för Vallgården 6 (24)

Vid mätstationen S:a Bergsöe består stoftsammansättning till väldigt stor del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4). Stoftsammansättning vid mätstationen ScanDust (figur 5) består till lika stor del av bly som zink medan vid mätstationen Sydpunkten dominerar zink följt av bly och koppar (figur 6). Hilleshög och Vallgården har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra tre mätstationerna som ligger inne på industriområdet (figur 3 och 7). Trenddiagram år I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2015 inkluderade för alla fem mätstationerna. Värdena är uttryckta i mg/m 2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år. Figur 8. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden 1988-2015. Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid S:a Bergsöe och har varit så sedan mätningarna började 1988. Men under åren 2010, 2012 och 2013 har blynedfallet varit högst vid mätplats ScanDust. Under 2014 var blynedfallet nästan lika högt för både S:a Bergsöe och ScanDust. Under 2015 är det åter S:a Bergsöe som står för störst nedfall av bly. Blymängden har också varierat mycket under mätperioden. Under år 2010 påvisades fördubblade blyvärden på provplatsen ScanDust, jämfört med de tre föregående åren. 2011 avtog blyvärdet igen och var lägre än det var 2007-2009. År 2012 har blyvärdet stigit igen på ScanDust till mer än dubbelt jämfört med 2011. 2013 var värdet nästan dubbelt så högt jämfört med 2012 och 2014 minskade värdet till en fjärdedel jämfört med 2013. Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd. Månadsvärdena ligger som regel högst under sommarmånaderna. Det totala nedallet av bly 2014 och 2015 är de lägsta nedfallsnivåerna under hela mätperioden. 7 (24)

Figur 9. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i industriområdet ( S:a Bergsöe, Sydpunkten och ScanDust ). Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätstationerna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 9). Figur 10. Trenddiagram som visar det summerade årsmedelvärdet blynedfall i området kring Boliden Bergsöe och ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden 1990-2015 (25år) är 145 mg/m2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m2 och under perioden 2011-2015 (5 år) var det 111 mg/m2. De två mätstationerna ligger närmast Boliden Bergsöe och visar att trenden blivit bättre med mindre utsläpp under de senaste 2 åren. 8 (24)

Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden 1988-2015. Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ScanDust, men från 2001 till 2015 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid Sydpunkten (figur 11). Vid mätstation Sydpunkten kan en topp observeras vid år 2001. Under 2014 var det mycket små skillnader i de uppmätta nickelmängderna för S Bergsöe, Scandust och Sydpunkten. För år 2015 uppmättes höga nickelmängder vid Sydpunkten, så höga värden har inte förkommit sedan mätningen startade 1988. Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden 1988-2015. Kadmiumnedfallet ligger på relativt låga nivåer jämfört med flera av andra uppmätta metaller. Nedfallet under åren 2012 och 2013 var väsentligt högre än de närmaste sex föregående åren. 2014 års nedfall var de lägsta nivåerna sedan mätningarna började 1988. 2015 års nedfall var de högsta vid Sydpunkten sedan 2002. 9 (24)

Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden 1988-2015. Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 13). Från 1988 fram till 1991 fick alla provplatser relativt mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 sjunka till en relativt låg nivå. 1999 till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för att 2006 vara nere vid samma låga värden som 1992-1998. Efter denna period har alla provplatser varit relativt stabila förutom Sydpunkten som haft några år med stora mängder. Värdet för 2011 ansågs vara relativt högt på Sydpunkten men 2012 är värdet betydligt högre, nästan 4 gånger högre än under 2011. Under 2013 och 2014 har nedfallet av koppar på Sydpunkten avtagit något igen medan nedfallet på S Bergsöe har ökat. Nedfallet vid Sydpunkten 2015 har återigen ökat jämfört med 2014. Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden 1988-2015. 10 (24)

Mängden nedfall av zink har två tydliga trender genom åren (figur 14). Från 1988 till 1999 dominerade zinkvärdena på provplats ScanDust för att sedan under år 2000 avta och därefter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället Sydpunkten som haft mest nedfall av zink. 2013 och 2014 har värdena minskat för samtliga provplatser och värdena för S Bergsöe, Scandust och Sydpunkten skiljer sig inte åt lika mycket. 2015 års mätning visar på de högsta zinkmängderna vid Sydpunkten sedan mätningen startade 1988. Figur 15. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden 1988-2015. Nedfallet av krom har samma trend som zink i form av två tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 hade ScanDust mest nedfall av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället vid Sydpunkten som de största mängderna kromnedfall uppmätts. 2013 och 2014, har även Sydpunktens värde stabiliserats på en låg nivå. 2015 års värde har liksom för zink ökar kraftigt från föregående år och är det högsta krommängderna sedan mätningen startade 1988. Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt Sydpunkten kan nog till stor del förklaras med att denna mätplats för 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust. 11 (24)

Årsdeposition senaste 5 åren I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren 2011-2015. Stapeln för ScanDust bör vara något högre eftersom, det saknas 2 månaders mätdata för den provplatsen. Figur 16. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av bly Det man kan sammanfatta från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 16) är att blymängden varierar mycket både på provplats S Bergsöe och ScanDust. Värdena för provplatserna Hilleshög och Sydpunkten är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Från 2008 fram till 2015 har Boliden Bergsöe genomfört åtgärder för att minska den diffusa damningen (som till stor del består av bly) från företaget och 2009 hade mängden bly blivit mindre vid S:a Bergsöe. Samtidigt ökade blynedfallet vid ScanDust kraftigt under 2013. Under 2014 och 2015 har mängderna sjunkit för S Bergsöe och inte minst för mätplats ScanDust. Figur 17. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av nickel De senaste 5 år har nickelmängden vid främst Sydpunkten varierat kraftigt (figur 17). De övriga mätstationerna har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period. Under 2015 är nickelmängderna markant mycket högre än åren tidigare. 12 (24)

Figur 18. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av kadmium Kadmiumnedfallet har varierat mycket de senaste fem åren. 2012 och 2013 skedde en ökning i kadmiummängden vid framförallt ScanDust men även vid S Bergsöe. Under 2014 har mängderna sjunkit markant för alla fem mätstationerna. 2015 har kadmiumnedfallet nästan tredubblats vid Sydpunkten, från året innan. Figur 19. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av koppar Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätstationerna de senaste 5 åren (figur 19). Dock har kopparmängderna vid Sydpunkten varierat väldigt mycket, med mycket höga värden under 2012, 2013 och 2015. 13 (24)

mg/m 2, år Figur 20. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av zink. Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 20) och även för zink är det Sydpunkten som har högst värden och varierar mest i mängderna de senaste 5 åren. 2015 års värde för Sydpunkten är mycket högt. Nedfall av krom 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 2011 2012 2013 2014 2015 år Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten Vallgården (from 2013) Figur 21. 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 års deposition av krom. Krommängderna har varit relativt stabila vid ScanDust och S:a Bergsöe de senaste 5 åren medan mängderna vid Sydpunkten har varierat kraftigt under samma period (figur 21). 2015 har nedfallet av krom varit mycket högt vid Sydpunkten, liksom zink. 14 (24)

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad Trenddiagram månader I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till 2015. I figur 22 och 23, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna S:a Bergsöe och Hilleshög. S:a Bergsöe har ersatts av ScanDust i figur 24, 25, 26 och 27 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmånadersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt. Generellt visar mätvärdena en nedåtgående trend fram till 2000-talet för de aktuella ämnena, men därefter kan det inte ses en fortsatt nedåtgående trend med minskande metallmängder. Under månaden juli 2001 återfinns en topp för S:a Bergsöe vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Orsaken var troligtvis branden i Boliden Bergsöes batterilager. Efter 2010 visar diagrammet nedan att på sjunkande bly-värden. De högsta månadsvärdena påvisas under sommarmånaderna under 2015. 160 140 120 Nedfall av bly 100 80 60 S Bergsöe Hilleshög 40 20 0 år Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. 15 (24)

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 krom 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad Nedfall av kadmium 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 S Bergsöe Hilleshög år Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. 6 Nedfall av krom 5 4 3 Hilleshög ScanDust 2 1 0 år Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. 16 (24)

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 nickel 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 2007 zink 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad Nedfall av zink 500 450 400 350 300 250 ScanDust Hilleshög 200 150 100 50 0 år Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. 4,5 4 3,5 3 Nedfall av nickel 2,5 2 1,5 1 0,5 0 ScanDust Hilleshög år Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. 17 (24)

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2006 koppar 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mg/m 2, månad 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nedfall av koppar ScanDust Hilleshög år Figur 27. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden 1988-2015. Jämförelse av bly och antimon Mätningarna visar att det finns en tydlig korrelation mellan nedfallet av bly och antimon, utom för mätplats Hilleshög och Sydpunkten. Sambandet visar att den huvudsakliga blykällan är Boliden Bergsöe då de tillsätter antimon till blyet vid raffineringen. Antimon tillsätts kampanjvis till blyet och ej kontinuerligt. Det kan i sin tur förklara att man inte alltid får en tydlig korrelation av blyhalt och antimon. Diagrammen nedan visar nedfall av antimon med en faktor 10 för att kunna se ev. korrelation med bly (figur 28, 29, 30, 31 och 32). 18 (24)

Figur 28. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt S:a Bergsöe under 2015. Figur 29. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt ScanDust under 2015. 19 (24)

Figur 30. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt Hilleshög under 2015. Figur 31. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt Sydpunkten under 2015. 20 (24)

Figur 32. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt Vallgården under 2015. Jämförelse med bakgrundsnivåer För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används depositiondata från Vavihill i Svalövs kommun som jämförelse (tabell 1). Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2015 och deposition vid Vavihill 2015. Ämne (V) Deposition Bakgrund Vavihill, Svalöv mg/m 2, år (2015) (H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m 2, år (2015) Kvot H/V (M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m 2, år (2015) Pb 0,4 1,7 4 77,3 193 Cr 0,47 1,6 3 18,74 40 Cu 0,55 5,5 10 34,4 63 Cd 0,02 0,02 1 0,78 39 Zn 3,69 11,1 3 347 94 Ni 0,93 0,57 0,6 19 20 Kvot M/V Tabell 1. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2015 och deposition vid Vavihill i Svalövs kommun 2015. 21 (24)

Jämförelse med andra städer Kommun Pb Cd Cr Zn Ni Cu mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år Landskrona, maxvärde 2015 Landskrona, minvärde 2015 77,3 0,78 18,74 347 19 34,4 1,7 0,02 1,06 11,1 0,57 5,5 Vallgårdens värde 2015 6,25 0,04 1,06 20,8 1,13 7,07 Malmö (2009/2010) 0,55* 0,04* 0,35* 15,8* 0,31* 3,3* Stockholm (2003/2004)** 0,48** 0,01** 0,22** 1,61** 0,22** 0,73** Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2015) mot nedfallsmätningar i andra städer. * mätning av torrdeposition hösten 2009 till hösten 2010 Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speciellt tydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Även krom, zink och kopparmängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och Stockholm. Mätningar av i Malmö 2014/15 visar på nedfall i samma storleksordning som 2003/04. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m 2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 5 mätstationer är i industriområde). Källor i Landskrona till fallande stoft av tungmetaller Källan till bly och troligtvis kadmium är batterismältverket Boliden Bergsöe. Möjlig källa för koppar är Öresundsvarvet (OHI). Källa för nickel, zink och krom är främst Befesa ScanDust AB. 22 (24)

Diskussion & slutsatser Bly är den mest utmärkande tungmetallen i nedfallet i Landskrona. Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras även 2015 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätningarna påbörjades 1988. Resultatet för 2014 och 2015 tyder på trendbrott med väsentligt lägre nedfall, men det är för tidigt att dra slutsaten att detta kommer vara bestående. Utsläppskälla för bly är Boliden Bergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink bedöms vara ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden 1990-2015 är 145,5 mg/m 2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m 2 och under perioden 2011-2015 (5 år) var det 111,1. Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller; - Fram t.o.m. 2001 var blymängderna klart störst vid S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ScanDust. - Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan 2001. - För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall abrupt från ScanDust till Sydpunkten. - Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter 2001. Mätstationen Sydpunkten hade störst nedfall av zink i år Mätstationen ScanDust dominerades av nedfall av bly och därefter zink Mätstationen S:a Bergsöe hade störst nedfall av bly och därefter zink Mätstationen Vallgården hade högst nedfall av zink. Bakgrunds-mätstationen Hilleshög hade högst nedfall av zink. De uppmätta fallande stoft värdena för bly var under 2015 generellt sätt låga för alla provpunkter jämfört med föregående år. Provpunkt S:a Bergsöes nedfallande stoftvärden för bly har ökat något sedan 2014, och när det gäller värdena för ScanDust har de inte varit så låga sedan 2000. Provpunkt S:a Bergsöes och ScanDust nedfallande stoftvärden för kadmium har inte varit så låga sedan mätningen startade 1988. När det gäller koppar, så har så höga fallande stoft värden återingen påvisats vid Sydpunkten liksom 2012 och 2013. Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt Sydpunkten kan nog till stor del förklaras med att denna mätplats för 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust. Vid fallande stoft undersökningen 2014 och 2015 har det gjorts en jämförelse av nedfallet av bly respektive antimon vid de olika mätstationerna. Syftet var att ta reda på om det finns något samband mellan nedfallet av bly och antimon, eftersom Boliden Bergsöe tillsätter antimon till blyet vid deras raffinering. Undersökningen visar att det finns en viss korrelation mellan tungmetallerna förutom för mätplats Hilleshög. Det stärker teorin om att Boliden Bergsöe är den huvudsakliga källan till blynedfall. Fördelningen av nedfallet under 2015 visar att de högsta månadsvärdena för alla metaller främst är under sommarmånaderna. Den förhärskade vindriktningen under sommaren (1 juni till den 1 september) var nordvästlig. En teori skulle kunna vara att en del verksamheter drar 23 (24)

ner på sin verksamhet under sommaren, t.ex. filterbyte och vattenbegjutning görs kanske inte i samma utsträckning som vid full drift, vilket i sin tur möjligen skulle kunna leda till ökad diffus damning. Vindriktningen styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Det förhärskade vindriktningen under hela året var västlig (ca 36 %), följt av nordlig (ca 29 %) och för syd (ca 23 %) samt östlig (ca 10 %). En förklaring till förändrat nedfallsmönstret kan vara skillnader i vindriktningsfördelningen över åren. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet, var ca 28 gånger större vid mätpunkterna ScanDust och ca 45 gånger större vid mätpunkt S Bergsöe i jämförelse med än mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Jämförelsen i tabell 1 och tabell 2 visar tydligt på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med depositionen i Vavihill och med en del andra städer i Sverige. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2015 var 193 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i Svalövs kommun 2015, till skillnad från 171 gånger högre som det var föregående år. Vavihill är en mätstation på Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Vavihill är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 140 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10, jämfört med 103 gånger högre som det var föregående år. Mätpunkt Vallgården hade ett årsnedfall av bly som var 4 gånger högre än nedfallet för Hilleshög, vars nedfall i sin tur var fyra gånger högre än vid Vavihill. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Sett till gradienten så bör nedfallet vara mycket högre för bostadsområdena närmare södra industriområdet än vid Vallgården. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar på industrierna och kommunala verksamheter ger. 24 (24)

1(15) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2015 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 2016:7 Mars 2015

2(15) Sammanfattning I jämförelse med 2014 uppmättes en minskning av tungmetallhalterna i gräs under 2015 förutom för bly och krom där det uppmätts en liten ökning. En jämförelse mellan åren 1988 till 2015 gällande blyhalten i det odlade gräset visar på toppar under 2001 till 2004. De senaste sju åren har blyhalten varit relativt låga. Det finns tydliga samband på att högre metallhalter förekommer nära industriområdet. Under 2015 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet. Kadmiumhalten har minskat sedan mätningarna startade med en topp under år 2002 och under 2015 har kadmium inte varit mätbart på någon mätstation. Koppar har efter en tydlig topp 1989 kraftigt sjunkit för att sedan gå upp och ner. Zink fluktuerar mycket över tidsperioden i fråga och någon klar trend för tungmetallen går inte att se. Krom och nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend. Bild 1. Karta med 2015 års provtagningsplatser utmärkta

3(15) Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att gräsodlingarna startade var att det förekom verksamheter, däribland Boliden-Bergsöe och ScanDust, som hade mycket utsläpp av metaller. I Landskrona utfördes vid tidpunkten då gräs började odlas redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft. 1988 kompletterades dessa mätningar med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekomst i gräs ansågs vara en förhållandevis billig och enkel mätning med givande resultat. Metod I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset drivs upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca 55 C i 12-20 timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten g/g (mikrogram metall/gram gräs). Provplatserna i Landskrona är idag på följande platser; Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården, St Olovsvång, Polishuset och Gränsgatan (se bilaga 1). Prover togs under 2015 vid 7 tillfällen från provtagningsplatserna, från början på juni till i mitten av september. I denna rapport presenteras resultatet av analyserna i diagram med kortare förklaringar. I det första diagrammet presenteras fördelningen av tungmetallerna i de olika provtagningspunkterna. I diagram 2-5 visas blyutsläppen i olika jämförande diagram. Diagram 5-11 redovisar resultaten gällande övriga tungmetaller.

4(15) Resultat Under 2015 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet. Nedfallet av metaller styrs till en stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 10 juni 2015 till den 3 september 2015, var den vanligaste vindriktningen nordvästlig. I bilaga 2 finns en vindros som visar fördelningen av vindar under mätperioden. Den övervägande västliga vindriktningen under mätperioden tyder på att tungmetaller kommer från industriområdet och att nedfall sker vid provtagningsplatser belägna väst om industriområdet. Provtagningsplatsen Hydro har i samtliga analyser förutom zink och koppar haft högst halter av tungmetaller och provtagningsplatsen Reningsverket är den mätplats som har näst högst halter i tungmetaller förutom för nickel och zink. Om resultaten av mätningarna jämförs med föregående år, 2014, så har medelvärdet för samtliga tungmetaller i gräs minskat förutom för krom. Kadmium har inte detekterats i något gräsprov under 2015 års prover. Detektionsgränsen är 0,01 g. Fördelningen av metaller på de olika provplatserna visas i diagram 1 och är baserade på mätningar utförda under 2015. 0,70 Fördelning av metaller 2015 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Zn Cr Cu Ni Pb Cd 0,00 Diagram 1. Fördelning av metaller på samtliga provplatser (medelvärde av uppmätt metallhalt för plats/medelvärde av uppmätt metallhalt totalt) 2015. Enheten är mikrogram metall /gram gräs. Diagram 1 visar fördelning av metaller på de olika provtagningsplatserna i Landskrona. Resultaten visar att det odlade gräset innehåller ungefär samma mängd zink och koppar på alla provtagningsplatser. Blyhalten är hög på provtagningsplatserna Hydro, Reningsverket och Elverket i förhållande till övriga provtagningsplatser. Bly och krom ligger högst på Hydro. Blyhalten på Hydro är mer än dubbelt så högt jämfört med Reningsverket. På Elverket är det uppmätt en högre zinkhalt jämfört med övriga provtagningsplatser.

mikrogram/gram 5(15) Bly Huvudsakliga utsläppskällan för bly i Landskrona är Boliden Bergsöe. Bly förekommer bland annat i bilbatterier och kan förekomma i en del färger. Bly förekom tidigare i bensin. 1 Under 2015 var medelvärdet för blyhalterna för samtliga mätplatser i Landskrona 6,61 g/g jämfört med 5,16 g/g år 2014. Blyhalterna under 2015 var högst vid Hydro där medelvärdet var 34 µg/g. Diagram 2 visar hur medelvärdet varierat från 1988 till 2015. 160 Medelvärde blyhalt 140 120 100 80 60 40 20 0 Diagram 2. Medelvärdet för blyhalt för alla provplatser från 1988 till 2015. En del gräsodlingar är belägna nära industriområden. Två gräsodlingar belägna nära industriområdet är Hydro och Reningsverket. Diagram 3 visar en jämförelse mellan medelvärde i blyhalt från 1987 till 2015 på dessa platser i jämförelse med provtagningsplatsen Syngenta, belägen längre bort från industriområdet. I diagram 4 jämförs årets resultat från Hydro, Reningsverket och Syngenta. Proverna är tagna 10 juni, 25 juni, 9 juli, 22 juli, 6 augusti, 18 augusti och 3 september. 1 Naturvårdsverket(2010)-Utsläpp i siffror, bly

µg/g mikrogram/gram ts 6(15) 900 Blyhalt 1987-2015 800 700 600 500 400 300 Blyhalt Hydro Blyhalt Reningsverket Blyhalt Syngenta 200 100 0 Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, 1987-2015. Diagram 3 visar att blyhalten varit högre vid provtagningsplatser belägna nära industriområdet i jämförelse med platser belägna längre ifrån industriområdet under hela mätperioden 1987 till 2015. Halterna som uppmätts vid Syngenta (0,4 µg/g) är låga i förhållande till Hydro (34 µg/g) och Reningsverket (13 µg/g). Detta blir 34 mg bly per kg gräs på Hydro och 13 mg per kg gräs på Reningsverket vilket är mycket höga värden om man ska jämför med livsmedel där gränsvärden för bly i grönsaker är 0,3 mg per kg. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Blyhalt vid Hydro,Reningsverket och Syngenta 2015 Hydro Reningsv erket Syngenta Diagram 4. Blyhaltens fördelning över mätperioden 2015 för Hydro, Reningsverket och Syngenta.

mikrogram bly/gram gräs mikrogram Cd/gram gräs 7(15) Diagram 4 visar resultat från provtagningsplatser belägna nära industriområdet jämfört med provtagningsplats belägen längre ifrån. Resultat från mätningar finns från sju olika tillfällen under 2015 med start 10 juni och slutdatum 2 september. Även i detta diagram visar resultaten att blyhalten är högre vid provtagningsplatser nära industriområdet. Blyhalten på Hydro ökar drastiskt från provtagningen den 5 augusti till den 19 augusti och även de andra metallerna ökar på Hydro mellan dessa två provtagningstillfällen. Vad som orsakar detta är inte helt känt men anses bero på att det kan ligga partiklar innehållande bly och andra metaller i området som sveps iväg när det blir kraftigare vind. Vindriktningsfördelningen under mitten på augusti var sydostlig. Bly förekommer i bilbatterier och även kadmium kan finnas i en del batterier främst uppladdningsbara 2. Vid en jämförelse av medelvärdet för blyhalt i förhållande till medelvärdet för kadmiumhalt i det odlade gräset tyder resultaten på att dessa två tungmetaller följs åt. I diagram 5 visas mätningar gjorda från 1988 till 2015. 160 Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt Blyhalt Kadmium 0,5 140 120 100 80 60 40 20 0 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Diagram 5. En jämförelse av medelvärdet för bly och kadmium från 1988-2015. Diagram 5 visar en jämförelse mellan bly och kadmium. Axeln på vänster sida visar blyhalten (0-160 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (0-0,5 mikrogram/gram). Även om kadmiumhalten är betydligt lägre än blyhalten följs kurvorna åt. Kadmium Huvudsaklig utsläppskälla av kadmium i Landskrona är Boliden Bergsöe och långväga transporter. Kadmium förekommer i en del uppladdningsbara batterier, förekommer vid tillverkning av metaller och sprids vid förbränning av fossila bränslen. 3 Kadmium har inte under 2015 års prover. Detektionsgränsen är 0,01 g. 2 Naturvårdsverket (2013)-Batterier. Hämtad 2014-01-02. 3 Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor- Kadmium.

mikrogram/gram 8(15) Under 2015 har inget kadmium kunnat uppmätas i något i gräs på någon av provplatserna. Detektionsgränsen är 0,01 g. 2014 var medelvärdet 0,03 g/g. I diagram 6 visas medelvärdet av kadmiumhalten från år 1988 till 2015. I zinkmineraler förekommer både kadmium och bly och dessa metaller kan därför spridas via zinken 4. I diagram 7 illustreras detta i ett diagram över medelvärdet för kadmium i förhållande till medelvärdet för zink under åren 1988 till 2015. 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Medelvärde kadmiumhalt Diagram 6. Medelvärdet av kadmium i det odlade gräset, från 1988 till 2015. Diagram 6 visar hur medevärdet för kadmium varierat mellan åren 1988 till 2015. Under 2000- talet har halterna fluktuerat med en tydlig topp under 2002. 4 Naturvårdsverket (1997) Allmänna råd 97:4 Varmförzinkning

mikrogram/gram mikrogram/gram 9(15) 100 Medelvärde kadmiumhalt i förhållande till zinkhalt Zink Kadmium 0,5 90 0,45 80 0,4 70 60 50 40 30 20 10 0 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Diagram 7. En jämförelse av medelvärdet för kadmium och zink från 1988-2015. Diagram 7 visar resultaten från 1988-2015 gällande zink och kadmiumförekomst i det odlade gräset i Landskrona. De två kurvorna i diagram 7 följer samma mönster. Axeln på vänster sida visar zinkhalten (0-100 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (0-0,5 mikrogram/gram). Zink De huvudsaklig utsläppskällan av zink i Landskrona anses vara ScanDust. Resultaten från mätning år 2015 visar att medelvärdet för zinkhalt i det odlade gräset var 38 µg/g. Högst zinkhalt under 2015 av alla provplatserna hade Elverket på 103 g/g. Diagram 8 visar hur zinkhalten varierat under åren 1988 till 2015. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Medelvärde zinkhalt Diagram 8. Medelvärdet av zink i det odlade gräset, från 1988 till 2015.

mikrogram/gram 10(15) Koppar Det finns en lokal utsläppskälla, men det är inte känt vilken. Det finns misstankar om att Varvet kan vara bidragande orsak till kopparutsläppen. Från Varvet är det möjligt att visst kopparutsläpp kommer från blästring av båtar med kopparhaltig färg. I dagsläget anses även biltrafiken vara en betydande källa till kopparutsläppen. Under 2015 var medelvärdet för koppar för samtliga mätplatser i Landskrona 6,8 g/g. Kopparhalten under 2015 var högst vid Gränsgatan med 8,9 g/g. Diagram 9 visar hur medelvärdet varierat under mätperioden 1988 till 2015. 60 Medelvärde kopparhalt 50 40 30 20 10 0 Diagram 9. Medelvärdet av koppar i det odlade gräset, från 1988 till 2015. Nickel De huvudsakliga utsläppskällorna i Landskrona anses vara ScanDust och långväga transporter. Nickel används i industrin som exempelvis i rostskyddsmedel och sprids vid förbränning 5. I Landskrona var medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset 0,7 µg/g. Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro 1,2 µg/g med mätplatserna Örja Kyrkby och Syngenta med näst högst värde på 1,0 µg/g. Värdena för samtliga mätplatser har legat förhållandevis jämnt under 2015 och det är ingen mätplats som sticker ut. I diagram 10 visas variationen i medelvärdet från 1988 till 2015. 5 Naturvårdsverket (2010)Utsläpp i siffror-nickel.

mikrogram/gram mikrogram/gram 11(15) 2,5 Medelvärde nickelhalt 2 1,5 1 0,5 0 Diagram 10. Medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset från 1988 till 2015. Krom Den huvudsakliga utsläppskällan av krom i Landskrona anses vara ScanDust. Precis som en del andra metaller används krom som rostskyddsmedel och det sprids vid förbränning 6. Under 2015 var medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset i Landskrona 0,6 µg/g. Högst kromhalt under 2015 uppmättes i proven vid Hydro 1,7 µg/g. I diagram 11 visas en kurva över kromhalten i odlat gräs från 1988 till 2015. 4 Medelvärde kromhalt 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Diagram 11. Medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset, från 1988 till 2015. 6 Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffror, Krom, Cr

12(15) Diskussion Mätningarna som pågått i 27 år visar hur metallhalterna varierar från år till år. Metallerna bedöms släppas ut från industrier och däribland Boliden Bergsöe och ScanDust. Även andra faktorer så som förbränning och långväga transporter tros påverka resultaten. Bly Blyhalten som uppmätts i odlat gräs i Landskrona har varierat under åren. Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på 22-27 g/g för att sedan sjunka till runt 10-12 g/g t under åren 1990-2000. Under 2000-talet har en ökning av blyhalten skett. Under 2002 noterades den högst blyhalten. Sedan 2009 har medelvärdet av blyemissionerna inte förändrats något nämnvärt utan de har legat på värden mellan 5-8 µg/g, men man ser en ökning på provplats Hydro från 2013. Det högsta blyvärdet under 2015 uppmättes på provtagningsplatsen Hydro med ett medelvärde på 34 µg/g. Det högsta värdet uppmättes vid den 19 augusti (141 µg/g)och innan dess förekom värden mellan 1-7 µg/g. Vad som orsakar detta är inte helt känt men kan bero på att det kan ligga partiklar innehållande bly i området som sveps iväg när det blir kraftigare vind. När en jämförelse görs mellan de tre provtagningsplatser belägna nära industriområdet, Hydro, Reningsverket och Elverket med provtagningsplatsen på Syngenta som är belägen längre bort från industriområdet märks en tydlig skillnad i blyhalt. Att blyhalten är högre nära industriområdet är något som märks i årets mätning men även under hela mätperioden från 1987 till 2015. Blyhalten har varierat under mätperioden 2015. Det finns inget tydligt samband mellan en ökad blyhalt en viss period utan det varierar mellan provtagningsplatserna när den högsta blyhalten uppmätts. Resultaten från Hydro och Reningsverket följer dock en ungefärlig kurva vilket tyder på att ökade utsläpp i industriområdet skett under vissa perioder, se diagram 4. Kadmium Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium att halterna sjönk för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. 2003 var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden 1989 till 1999. Sedan 2009 har värdena för kadmium svagt ökat. Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren 1988-2014, med endast några få avvikelser, se diagram 5. En anledning tros vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som en förorening i zink. Detta kan urskiljas från diagram 7 där man ser att kadmium och zink följs åt. 2015 har inget kadmiumhalter uppmätts i det odlade gräset på någon av mätplatserna. Koppar och Zink Kopparhalten har varit relativt stabil under 1988 till 1998 förutom en kraftig avvikelse 1989. Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt. Zink är den tungmetall, som har en väldigt fluktuerande trend. Under 2015 minskade zinkhalten i jämförelse mot 2014. Krom och Nickel Halterna för krom varierar mycket år från år, dock kan det sedan 2009 urskiljas en trend att kromhalten minskar. Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Trots det kan man urskilja att halten verkar avta. Slutsats I jämförelse med 2014 uppmättes en minskning av tungmetallhalten i gräs under 2015 förutom för bly (ökning på 1,5 g/g) och krom (ökning på 0,05 g/g) där det uppmätts en knappt märkbar ökning.

13(15) Bilaga 1 Karta med provtagningsställena.