Sid 1:9 Lidköpings Kommun Samhällsbyggnad Tora Gustafsson Objekt: Adress: Nuvarande ägare: Uppdrag: Fördjupad undersökning RIA-Huset Fastigheten Ekorren 8 Lidköpings Kommun Gamla Kållandsgatan 34, 531 30 Lidköping Lidköpings Kommun Samhällsbyggnad Som ett följduppdrag till en övergripande statusbesiktning 2017-10-03 har undertecknad fått i uppdrag att göra fördjupad undersökning av de konstruktioner och förhållande som togs upp i föregående utlåtande under rubrik kommentar, enligt nedan. Undantaget i uppdraget är undersökning av dränering runt källare. Med bakgrund av vad som framkommer av den fördjupade undersökningen efterfrågas även utlåtande över de åtgärder som krävs för att få byggnaden fritt från de skador som upptäcks i förhållande till att riva befintlig byggnad och bygga en ny. Besiktningsdag: 2017-11-01, 2017-11-03 1. Utreda omfattning av rötskador i fasad och väggstomme. 2. Orsak till varför väggskivor släppt på övervåning. 3. Utreda orsak till och omfattning samt konsekvens av mikrobiell lukt i bygganden 4. Utreda orsak till färg och putssläpp i källaren. 5. Utreda skick och funktion på dränering runt källare. 6. Utreda orsak till svikt i golv och om det har samband med de upptäckta fuktskadorna i bottenbjälklaget. 7. Utreda omfattning till läckage i yttertaken. Närvarande vid besiktningen: Jan Andersson Byggnad: Byggnaden är ett 2-planshus byggt (troligtvis) 1925. Huvudbyggnad har byggts ihop med en mindre friggebod via en kort oisolerad byggnad. Grundkonstruktionen på huvudbyggnad är källare, på friggebod betongplatta på mark. Stomme består av trä (plank), fasad är trä. Tak på huvudbyggnad är halvvalmat mansardtak belagt med lertegel. Friggebod har sadeltak med lertegel. Fönster är kopplade 2-glsafönster. Uppvärmning fjärrvärme Ventilation självdragsventilation. Skaraborgs Fukt & Byggnadsmiljö AB Orgnr: 556790-3942 Adress: Kållandsö Vasalund 3 531 99 Lidköping Telefon: 0706-881120 E-post: jan.andersson@sfbm.se
Sid 2:9 Inspektion Provhåltagning Fuktmätning Analys: 1. Utreda omfattning av rötskador i fasad och väggstomme. Fasaden är i behov av underhåll/utbyte. Generellt kan sägas om rötskadorna i fasaden att det främst är vid de liggande detaljerna såsom midjebrädor, vattlister, fönsterfoder osv som uppvisar de kraftigaste rötskadorna. Lokalt är rötskadorna i fasaden så kraftiga att det lett till vissa följdskador i den bärande väggstommen av liggande plank. Det är dock ej sannolikt att det gått så långt att bärigheten i stommen påverkats något nämnvärt tack vare att ytterväggar är så dåligt isolerade att spillvärme från huset hållit stommen relativt varm och därmed torr genom åren. Vid en fasadrenovering får man räkna med att vissa delar i väggstomme får bytas ut eller repareras. En fullt övergripande bild av eventuella skador får man inte förrän fasaden avlägsnas och stommen frilagts. 2. Utreda orsak till varför väggskivor släppt på övervåning. Väggskivorna mot ytterväggen på det övre planet har lokalt släppt från väggen och buktar ut från vägg. Det finns även gått om tapetsläpp i framförallt tapetskarvar. Ett invändigt provhål togs upp i ytterväggen i det nordvästra hörnet på övre plan. Följande konstruktion noterades - Väggtapet - 13 mm mjuka träfiberskivor (Tretex) - Ett antal lager med väggtapeter. - 25 mm hyvlade spontade brädor. - Ca 2mm tjock pappskiva med väggtapeter på båda sidor. - 75 mm liggande råsågade spontade plank. - Vindpapp. - 25 mm träpanel (fasad). (Se bild) Tretexskivorna är ej fackmässigt monterade mot ytterväggen, ej tillräckligt fastspikade. På grund av naturliga rörelser i trästommen beroende på ute och inneklimat över året uppstår rörelser i trästommen, sprickor och glipor uppstår samt att det material som ej har tillräckligt vidhäftning kan lossna.
Sid 3:9 Närheten till genomfartsled/gata samt järnväg som trafikeras av tung trafik, bidrar även till rörelser/skakningar i huset. Övrigt noterbart är att pappskivan med tapet på båda sidor som är inbyggd i väggen efter tidigare renoverings eller moderniseringsarbeten i huset uppvisar synlig mikrobiell påväxt och luktar svagt mikrobiellt (samlingsnamn för lukt orsakad av mikroorganismer). Viss mikrobiell lukt sitter även de andra tapetlagren samt tretexskivor. En fuktkvot på 0,15 kg/kg uppmättes i den liggande väggstommen. (gränsvärde för mikrobiell aktivitet är 0,17 kg/kg). 3. Utreda orsak till samt konsekvens av mikrobiell lukt Den mikrobiella lukten som finns i huset känns som tydligast på entréplanet samt i källaren. Lukten känns även på övre plan men ej lika stark. Synbara fuktskador i form av färg och putsläpp i källaren vittnar om en fuktig miljö i källaren. Med anledning av ovanstående togs därför upp provhål i bottenbjälklaget ovanför källaren, men även ovan den krypgrundsdel under entrén som ej är inspekterbar. Provhål i golv utanför städskrubb, stora salen. Mikrobiell lukt känns i provhålet. Följande golvkonstruktion noterades: - 2 lager plastmatta - 6 mm träfiberskiva (masonit) - 30 mm hyvlade spontade golvbrädor. - Pallningsvirke i olika dimensioner - 100 x 320 golvbjälkar - 30 mm brädor (innertak källare) Fyllningen i bjälklaget består av spån, div byggspill skräp som tegel och betongskrot, papp, träflisor mm. Musspillning förekommer. Mikrobiell lukt känns från fyllningen, golvbjälkar, golvbrädor, masonit samt plastmattor. Fuktkvotsvärden på 0,14 kg/kg uppmättes i bjälkar och i brädor mot källaren (källarens innertak) är värden på 0,16 kg/kg.
Sid 4:9 Provhål i golv mot norra ytterväggen i nordöstra sovrummet. Mikrobiell lukt känns i provhålet. Följande golvkonstruktion noterades: - Plastmatta - 10mm träfiberskiva (masonit) - 30 mm hyvlade spontade golvbrädor. - Pallningsvirke i olika dimensioner - Golvbjälkar - 30 mm brädor (innertak källare) Fyllningen i bjälklaget är likt det i tidigare provhål. Synlig mikrobiell påväxt finns på undersidan av masonitskiva. Ytterväggsyllen (nedersta liggande plankan/bjälken) mot grundmur frilades. Syllen vilar på en tjärpapp ovan grundmur. Synlig mikrobiell påväxt finns på syllen. Närmast grundmuren är syllen rötskadad i nedkant. Golvbjälkens ände är upplagd på grundmur, även nedkant på golvbjälken är rötskadad likt det pallningsvirke som lagts mellan grundmur och golvbjälke. (Se bild) Mikrobiell lukt känns från fyllningen, golvbjälkar, golvbrädor, masonit samt plastmatta. Fuktkvotsvärden på 0,14 kg/kg uppmättes i bjälkar och i brädor mot källaren (källarens innertak) är värden på 0,16 kg/kg. Provhål i golv ovan krypgrund En blandning av lukt från musurin/spillning samt lukt av träskyddsmedel och mikrobiell lukt känns i provhålet. Följande konstruktion noterades: - Plastmatta - 10 mm masonit - 30 mm spontade golvbrädor. - Golvbjälkar av olika dimensioner, vars ändar är upplagda på grundmurar. - Blindbotten består av 10mm masonitskivor, dessa har bågnat.
Sid 5:9 Ändar på golvbjälkar, ytterväggsyllar samt läktor som bl.a. håller blindbotten uppe har behandlats med träskyddsmedel (grön Cuprinol). Fyllning består av mineralull, som är ett tillhåll för möss som byggt gångar, uträttat sina behov och där lagrat föda (kärnor m.m.)i stor omfattning. Rötskador finns i nedkant av golvbjälkar mot grundmurar. Fyllning och material i golvbjälklaget luktar likt den tidigare beskrivningen av lukten som man möttes av när provhålet togs upp. Bottenbjälklaget är renoverat och visst material utbytt under senare tid. Fuktkvotsvärden i reglar ligger på 0,16-0,17 kg/kg. Krypgrund Mikrobiell lukt samt lukt av träskyddsmedel (Cuprinol) känns i krypgrunden. Organiskt material samt annat skräp ligger ovan marken som är fuktig. Kvarsittande formvirke efter trappgjutning är behandlat med grön cuprinol. Detta till trots förekommer rötskador. (Se bild)
Sid 6:9 Provhål i yttervägg entréplan För att utreda konstruktion och även förhållande i ytterväggen på entréplan togs ett hål upp i den norra väggen i det nordöstra sovrummet. Följande konstruktion noterades: - Väggtapeter - 9 mm gipsskiva - 13 mm mjuka träfiberskivor (Tretex) - 25 mm hyvlade spontade brädor. - Ca 2mm tjock pappskiva med väggtapeter på båda sidor. - 75 mm liggande råsågade spontade plank. - 30 mm mineralull - Vindpapp. - 25 mm träpanel (fasad). Synlig mikrobiell påväxt finns på de spontade brädorna på sidan mot pappskivan med tapet på båda sidor. Den tapetklädda pappskivan har buktat sig, varit fuktpåverkad samt uppvisar synlig mikrobiell påväxt. Mikrobiell lukt känns ifrån materialet i väggen -------------------------------------------------------------------------Mikrobiell lukt, som är ett samlingsnamn för lukt orsakad av mikroorganismer (bakterier, mögel, rötsvampar). Uppstår då organiskt material (trä, papp, smuts, fett m.m) fuktas upp så mycket av sin omgivning att det blir möjligt för mikroorganismer att aktivera sig. För homogent trämaterial (gran,fur) är den gränsen 0,17 kg vatten per kilo torrt trä, och det motsvarar ca 70-75 % relativ fuktighet (RF) i luft. RF utomhus över året i våra trakter, ligger i medel på ca 80%. Alltså är trämaterial omgivet av 70-75 % RF så aktiverar sig mögel och bakterier och mikrobiell lukt uppstår. Lukten sprider sig och kan över tid sätta sig i andra material som i sig inte nödvändigtvis behöver vara fuktiga, tex porösa material, kläder, läder, platsmaterial m.m. Hur klimatet och fukttillståndet varit i den aktuella byggnaden genom åren kan vi bara gissa oss till, förmodligen har det varierat. Det man kan konstatera är att det utförts förändringar i dels byggnadens uppvärmningssätt, dels i väggkonstruktionen som inte varit till fördel ur fuktsynpunkt.
Sid 7:9 Genom att man förändrat uppvärmningssätt i byggnaden till fjärrvärme, är murstockarna numera kalla och den ventilerande funktionen i murstocken/stockarna har avsevärt försämrats. I och med detta blir även källaren blir i kallare och även fuktigare, speciellt under sommarhalvåret. Så även grundmurar och betongplatta som då ej klarar av att stå emot den fuktpåfrestning som alltid finns från omgivande mark, även om dränering runt källaren är gott skick. Fukten som finns i luften i källaren sprider sig uppåt i byggnaden. Beroende på levernet i huset (antal boende, verksamhet, duschning, tvätt m.m) späds fuktinnehållet i luften i byggnaden på, man får ett fukttillskott i byggnaden. Blir fukttillskottet för stort riskerar det bli konsekvenser i form av fuktskador i byggnaden. Risken uppstår när det är kall väderlek utomhus. Fukt vill alltid ställa sig i jämnvikt med omgivande miljö. Alltså, är det mer fukt i luften inomhus än utomhus vandrar fukten genom diffusion genom ytterväggar och tak/vind. Om det då finns material eller skikt som är tätare än de övriga i t.ex. en väggkonstruktion samlas fukten upp och kan tom leda till kondens inuti konstruktionen. Troligtvis är det detta som inträffat i ytterväggarna i RIA-huset. Den pappskiva som har tapeter på båda sidor är tätare (ej lika fuktgenomsläpplig) som det övriga materialet i ytterväggarna. Innan de senare invändiga väggkonstruktionerna utfördes hände ingenting då pappskivan satt på insidan och var varm och därmed torr (jämför dagens byggande med tät plastfolié som alltid placeras mot insidan av en yttervägg). När sedan väggen byggts på invändigt med spontade brädor och tretexskivor (som dessutom har viss isolerförmåga) hamnade pappen längre ut i väggkonstruktionen och blev därmed kallare och fuktkänsligare. Ovanstående förklarar varför pappen buktat sig, uppvisar mikrobiell påväxt samt luktar mikrobiellt. Detta är även förklaringen till den mikrobiella påväxten (blånaden) på de spontade brädorna närmast tapetpappen i ytterväggen på entréplan. Det finns alltså fler orsaker till den mikrobiella lukten. Dels sprider sig lukten från källaren och krypgrunden upp i huset, dels sitter det lukt i golvbjälklag och väggar tack vare att material blir luktsmittat men även från fuktproblemet som beskrivits ovan i ytterväggarna. Om man vill komma ifrån luktproblemet i byggnaden krävs att källare och krypgrund blir torra och luktfria, samt att det material som det sitter lukt i idag, både i bjälklag och väggar rivs bort. Med andra ord innebär det att byggnaden görs stomren.
Sid 8:9 4. Utreda orsak till färg och putssläpp i källaren Denna punkt hänger ihop med nr 5, utreda skick och funktion på dränering. Eftersom kontrollen av dränering är undantagen i detta uppdrag då det krävs grävinsats av maskin m.m får denna punkt vänta med att utredas. Är inte dräneringens skick känd så blir det mer eller mindre gissningar om orsak till fuktskador i källaren. 6. Utreda orsak till svikt i golv och om det har samband med de upptäckta fuktskadorna i bottenbjälklaget. Båda provhålen i bottenbjälklaget på entréplan togs upp ovan de ifrån källaren synliga fuktfläckarna i innertaket. Dessa fuktfläckar har åstadkommits av att vatten på något sätt runnit ut ovan golven och ner genom bottenbjälklaget. Vattnet/fukten har ej orsakat några skador på golvbjälkar som försämrat hållfastheten. Däremot är bottenbjälklaget en tung konstruktion, inte minst av fyllningen som tom till viss del består av betongskrot. Spännvidden mellan upplagen för golvbjälkar är relativt lång och då uppstår svikt. För att komma tillrätta med svikt måste golvbjälklaget förstärkas. 7. Utreda omfattningen till läckage i yttertaken. Läckage förekommer och har förekommit på ett flertal ställen i yttertaket. Lokalt har läckage även orsakat skador på vindsbjälklag. Läckagen är av den omfattningen att yttertaket är i behov av omläggning. Nya takpannor, läkt och takpapp samt plåtbeslag. Inte förrän taket klätts av kan omfattningen av skador i underlagstaket klargöras. Så pass mycket kan däremot sägas att utbyte av delar av underlagstaket kommer att krävas. Takstolar är ej skadade, men eventuellt krävs förstärkning för att klara dagens konstruktionskrav. Samtidigt som takbytet utförs bör även skorstenar muras om och förses med regnskydd.
Sid 9:9 Utlåtande över erforderliga åtgärder: Av den fördjupade undersökning som genomförts framkom byggnaden är akut behov av mycket stora och kostsamma åtgärder. Det är i stort sett plankstommen i huset som blir kvar när all nödvändig rivning utförts. Erfarenheten är även att det ofta kommer upp ytterligare skador som det ej finns kännedom om idag när så omfattande arbeten pågår i huset. Åtgärderna som krävs är ej att betrakta som normala underhållsarbeten utan är att betrakta som ändring av byggnad och därmed får uppbyggnaden anpassas och utföras efter dagens samhällskrav vad gäller nya byggnader. Med tanke på ovanstående, på tidskostnad för varsam rivning, osäkerhet vad gäller grundläggning/dränering, ny projektering vad gäller bärighet mm. Så är min bedömning att det är mer kostnadseffektivt att byggnaden rivs och om behov finns ersätts med en ny. Även det slutliga resultatet blir bättre då man ej behöver ta nödvändig hänsyn till den gamla stommen och grundläggningen för att anpassa utformningen av byggnaden. Kållandsö 2017-12-13 Jan Andersson