Detaljbudget 2017 Närhälsan beställd primärvård

Sida 1(15) Detaljbudget 2017 Närhälsan beställd primärvård 1. Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård ansvarar för 1177 Vårdguiden på telefon, centrala barnhälsovårdsteamet, psykologenheten för mödra- och barnhälsovård och mödrahälsovård i hela Västra Götalandsregionen. Övriga verksamheter inom styrelsens ansvarsområde finns i delar av Västra Götalandsregionen och är bland annat: Ungdomsmottagningar Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Kompetenscentrum om våld i nära relationer Höjdpunkter Vi får mycket goda resultat i patientenkäter, där resultatet ligger i nivå 97-99% Kunderna skattar att vi har en hög eller mycket hög grad av tillgänglighet. Tillgängligheten ökas via flera olika ingångar till enheterna. Ex genom Mina vårdkontakter, Webbtidbokning och Drop-in mottagning. BUM, Central barnhälsovård och mödrabarnhälsovårdsenheterna är nu i en gemensam organisation. MUX, mottagningen för unga vuxna med psykisk ohälsa, permanentas 2017. Utmaningar Vi förbereder oss för ett eventuellt Vårdval Barnmorskemottagning Vi förbereder att ta över Samrehab i Marks- och Svenljunga kommun VGR 1177 ligger under riksgenomsnittet i antal besvarade samtal och svarstid, samtidigt som antal samtal ökar på såväl svenska som engelska. Beställning 2017 Närhälsans ekonomiska förutsättningar baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Några av de största förändringarna för 2017 är: Minskad beställning Ljusbehandling Tjörn upphör Bassängverksamheten i Norra nämnden upphör och hanteras i särskild ordning

Sida 2(15) Satsningar Ordnat införande cervixcancerscreening i alla nämnder Ersättning för fria läkemedel barn alla nämnder RS beslut satsning Ungdomsmottagningar steg 1 gäller Norra, Södra, Västra och Östra nämnderna. Satsning steg 2 görs av Södra nämnden. Ökade resurser från Göteborgsnämnden avseende Hjällboprojektet, Lymfödem, Gynekologi samt Grön rehab Ökade resurser till Sexualmedicinskt centrum från Södra nämnden Övrigt Satsning steg 2 Ungdomsmottagningar i Västra och Östra nämnden fullföljs inte. För framtiden önskar vi se en bättre process för våra vårdöverenskommelser. I år har processen inte varit värdeskapande och skapat osäkerhet i vår organisation, vilket framförallt har drabbat de inblandade verksamheterna. Några förbättringsområden är: Tidsplaneringen Att ha en sammanhållen process som minskar osäkert och möjliggör att de olika delarna samspelar i processen och inte blir motstridiga. Ekonomi Den beställda primärvården har 2017 en budgeterad omsättning på 1183 mnkr (prognos 2016: 1295 mnkr). En orsak till den minskade omsättningen är en verksamhetsövergång av Närhälsan central administration till Primärvårdsstyrelsens verksamhetsområde. Styrelsen har ett budgeterat nollresultat för 2017. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan leasar samtliga bilar via Regionens Fordon, dessa är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. Under nästar år kommer vi att följa upp verksamhetens användande av leasingbilar i syfte att samutnyttja och på sikt minska antalet fordon att implementera VGR:s uppdaterade resepolicy hos samtliga verksamheter genom åtgärder som fastställs i förvaltningens handlingsplan. att verka för att klimatväxlingskompensation kan bidra till minskat behov av

Sida 3(15) fossilbränsle 2.4.1 Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samband med ny- och ombyggnadsprojekt arbeta för att återanvända inventarier och utrustning i så hög grad som möjligt. Verka för att leverantörer minskar emballage och sampackar/samdistribuerar i större utsträckning Deltagande i utvecklingsprojekt kring cirkulära affärsmodeller 3. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Under denna rubrik har vi samlat de viktigaste områdena och planeringen 2017 för olika utvecklingsområden. Vi arbetar med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna 2016-2017. Mottagning Unga Vuxna, belägen i Haga Göteborg. Verksamheten riktar sig till åldersgruppen 18-29 år och är finansierad av HSN-G. Målgruppen är lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vårdnivån mellan primärvård och specialistpsykiatri. Bemanningen och kompetensen är bred och kraftfull, 8 personer; psykolog, psykiater, sköterska, socionom och sekreterare. Låga trösklar in och en variation av insatser, som ändå skall begränsas till relativt kort tid. Mottagningen skall inte ta över vårdcentralernas uppdrag, men stötta och hjälpa

Sida 4(15) första linjen i den omfattande utmaning som unga vuxna med psykisk ohälsa utgör idag. Remisser är borttagna i samråd med förvaltning och politik, så att vägen in är via telefon och direktbokning. Väntetid ca 1-2 v i snitt. MUX har som förbättringsområde att med befintliga resurser öka tillgänglighet i telefon och på nätet. MUX kommer från 2017 att implementeras i kontinuerlig drift i Närhälsans regi fortsatt, från att tidigare ha varit en tillfällig vårdöverenskommelse. 3.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Närhälsans fortsätter arbeta i nära samarbete med flera aktörer inom området barn- och ungdomspsykiatri: Det neuropsykiatriska uppdraget på BUM mottagningarna i Partille, Härryda och Mölndal har hittills i år resulterat i 60 utredningar av barn, företrädelsevis förskole ålder med autism och / eller ADHD. Detta fortsätter under 2017 Närhälsans Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (NUPH) har i maj bjudit in till en presentation av forskningsresultaten efter två årsuppföljningen av den evidensbaserade individuella föräldrastödsmodellen Family Check-up. Ytterligare olika modeller och metoder är under utarbetande för olika grupper av diagnoser och symtom även under 2017 Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. 3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna 2016-2017.

Sida 5(15) 3.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag det vill säga information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. På ungdomsmottagningarna fortsätter arbetet för att möta den psykiska ohälsan utifrån det ekonomiska tillskott som tillförs ungdomsmottagningarna 2016-2017. 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patientens ställning inom Närhälsan har flera dimensioner. Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Barnläkaren, barnmorskans och psykologens arbete, liksom habilitering exempelvis, involverar och stärker medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården på sin vårdcentral, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden för att: Göra våra medborgare delaktiga i sin egen vård Involvera våra medborgare i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas för att stärka dialogen med medborgarna. Målet är att hälften av alla enheter skall ha detta i slutet av 2017. Nationella patientenkäter genomförs och vi genomför även egna patientenkäter minst två gånger per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Kontaktytor för medborgarna på verksamheterna för blir flera för att möta olika patientgrupper behov. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter involverar vi våra medborgare i allt högre

Sida 6(15) grad. 3.2.1 Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet utifrån vårdgarantin avser i första hand besökstillgänglighet till specialistmottagningarna, samt telefontillgänglighet. Dessa två parametrar bygger på ett traditionellt föråldrat synsätt när dels hälso- och sjukvård utförs i lika hög grad av andra yrkeskategorier än läkare, samt att kommunikationen i högre grad än tidigare är digital. Införande av virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptag vid en tidpunkt och det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: Utveckla vår affärsmässighet En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Genom bl.a. följande prioriterade aktiviteter: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier Webbtidbokning Telefontillgänglighet 1177 Ett självklart mål är att 1177 ska anpassas efter befolkningens behov; att råd, stöd och information kan ges på ett effektivt och adekvat sätt oavsett informationsform. Eftersom 1177 är en nationell angelägenhet förutsätts i varje steg en nationell anpassning. Följande mål är uppsatta för 2017 avseende VGR 1177. 1177 Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Minst 85 % av invånarsamtalen till 1177 Vårdguiden på telefon skall bli besvarade. Medelväntetiden för besvarade samtal ska vara högst 5 min. Plan för fortlöpande rekrytering framtagen för att undvika underbemanning Specialistmottagningar inom Närhälsan Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. De mottagningar inom Närhälsan som är skyldiga att månatligen rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och gynekologiska mottagningar. Specialistmottagningarna omfattas också av kravet att månatligen rapportera i vilken utsträckning man kan erbjuda tid till återbesök inom planerat måldatum samt antal genomförda återbesök inom och efter måldatum.

Sida 7(15) 3.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Närhälsan har som primärvårdsorganisation ett personcentrerat arbets- och förhållningssätt sedan årtionden. Barnläkaren, barnmorskans och psykologens arbete, liksom habilitering exempelvis, involverar och stärker medborgarens resurser och förutsättningar medicinskt, psykiskt, existentiellt och socialt utefter vad medborgaren har för behov idag. Nytt de senaste åren är tankar om att medborgarna skall vara med och utforma vården, det vill säga att skapa för medborgarna värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient"; det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider m.m. För bland annat dessa nämnda aspekter fortsätter Närhälsan utveckla följande; Enligt Närhälsans Affärsplan 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Involvera kunder/patienter i pågående verksamhetsutveckling Detta fortsätter genomföras genom bl.a. följande prioriterade aktiveter: Systematisk kommunikation med våra medborgare Medborgardialog, som är en del av det personcentrerade arbetssättet, bedrivs i olika former. 40% av enheterna inom vårdval har patientråd, kundråd eller fokusgrupper. Målet är att samtliga enheter skall ha detta utvecklat 2018. Kundenkäter genomförs inom Närhälsan varje år, utöver SKL s nationella patientenkät Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. Nyanställda erbjuds alltid denna kurs, som är under kontinuerlig utveckling. Virtuella möten (videomöten) göres försök med på ungdomsmottagningar. Delaktighet och egenansvar för medborgarna i sin vård och behandling finns med i flera utvecklingsprojekt 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 3.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat. Vi har ett systematiskt sätt att sprida kunskap om handlingsplaner och riktlinjer. Vår patientsäkerhetsplan för 2016-17 har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar framför allt på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Mariautredningar, förbättrad dokumentation och vaccinationer. Närhälsan deltar sedan 2013 i den årliga nationella punktprevalensmätningen av följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet. Vi har även ett självskattningsinstrument inom

Sida 8(15) vårdhygien att använda vid enheternas egen kontroll. 3.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Hälso- och sjukvårdens prestationer beror, som alla verksamheter i samhället, på medarbetarnas inställning, motivation och upplevelse av meningsfullhet på sina respektive arbetsplatser. Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en primärvård i världsklass. Enligt Närhälsans affärsplan 2016-2018 är den gemensamma strategin: Vi har rätt kompetens på rätt plats Vi erbjuder goda utvecklingsmöjligheter Vi skapar en god arbetsmiljö Utvecklar ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra chefer driver utvecklingen Våra fokusområden är: En hög tillgänglighet Värdeskapande vårdprocesser Rätt registrering i rätt tid Våra prioriterade aktiviteter är. Behovs- och kapacitesplanering för alla personalkategorier Utveckla e-hälsoaktiviteter, som exempelvis videomöten För att nå vårt mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i registeroch benchmarkingaktiviteter enligt följande: Kvalitets- och uppföljningsregister rapporterar flera områden till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning. Utveckling av kvalitetsparametrar för att följa upp varje enhet, eller område och i förvaltningsledningen. MedRave används av våra enheter och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori eller individ vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kvalitetsparametrar m.m. Controllingrundor genomförs 2 ggr 3.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Koncernledningen har presenterat tre övergripande mål som är tänkt att ligga till grund för hela hälso- och sjukvårdsområdet i VGR de närmsta 5-10 åren; Nära vård, Koncentration och Digitalisering.

Sida 9(15) Dessa tre övergripande mål ställer krav på hög förändringsbenägenhet i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nära vård; Här har fyller Närhälsan en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära medborgarna och decenniers erfarenhet av ett personcentrerat arbetssätt. Hembesöksenheter och Mobila enheter är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Koncentration; VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna. Detta ställer också högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Detta gäller över hela Närhälsans uppdrag och inte bara vårdvalsdelen. Digitalisering; En självklar och nödvändig förändring av hela hälso- och sjukvårdens arbetssätt där vi för närvarande ligger långt efter de flesta branscher i samhället. Exempelvis sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Automatiserade bedömningar av mätvärdesregistreringar i hemmet m.m. Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Dessa och flera andra möjligheter är självklara för en allt större del av vår befolkning. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. Ovanstående övergripande mål kommer föreslås bli en naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan som en naturlig samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälsooch sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar; Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. Samverkansgrupper kring 3R-journal. Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. Med flera olika referensgrupper och grupperingar. Utveckling av komplexa vårdkedjor mellan akutsjukvården och primärvården.

Sida 10(15) 4. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 4.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara ett viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom till exempel handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och regionens chefskandidatprogram. Resultat: alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal med sin närmaste chef en gång per år alla specialistläkare ska ha minst 10 kompetensutvecklingsdagar per år 4.1.1 Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom den beställda primärvården når vi VGRs normtal för antal medarbetare per chef, 10 till 35 stycken. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: ökar fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer god introduktion till nya chefer chefsutvecklingsprogram NyChef handledning för chefer individuellt eller i grupp kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer utvecklingsprogram för teamledare

Sida 11(15) strukturerade avgångssamtal genomförs med alla avgående chefer inför årlig utvärdering 4.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Vi ser det som en naturlig del i allt utvecklingsarbete att vara öppen för nya arbetssätt och nya yrkeskategorier inom vården. Inte minst för att klara den stora efterfrågan på vård till första linjens hälso- och sjukvård. För att öka tillgängligheten i telefonen ser vi över möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. 4.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Vi inför den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor under 2017. 4.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska 4.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV-361-2013 som innehåller följande områden Ledarskap och medarbetarskap Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete Friskvård Förebyggande processer Rehabilitering och arbetsanpassning Aktiviteter: resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro

Sida 12(15) uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år. 4.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. De åtgärder vi fokuserar på är fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro ett ökat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbete enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Närhälsans ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2017 baseras på de vårdöverenskommelser som är tecknade med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren 2016-2017 redovisas nedan: Generella förutsättningar Samtliga nämnder ger primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent Minskad beställning Läkartimmar till Ungdomsmottagningen i Gamlestaden Göteborg upphör Ljusbehandling Tjörn upphör Bassängverksamheten i Norra nämnden tas bort från beställningen och hanteras i särskild ordning Spädbarnsmottagningen i Alingsås utgår ur VÖK men blir istället en TÖK Utväg Södra Älvsborg utgår ur VÖK men blir istället en TÖK Satsningar Ordnat införande cervixcancerscreening i alla nämnder Ersättning för fria läkemedel barn alla nämnder RS beslut satsning Ungdomsmottagningar steg 1 gäller Norra, Södra, Västra och Östra nämnderna. Satsning steg 2 Södra nämnden. BUM engångssatsning för ökad hyra på Öckerö i Västra nämnden

Sida 13(15) Hjällboprojektet i Göteborgsnämnden Ökad beställning Lymfödem i Göteborgsnämnden Ökad beställning gynekologi i Göteborgsnämnden Ökad beställning Grön Rehab Solbacken i Göteborgsnämnden Ökad beställning Sexualmedicinskt centrum i Södra nämnden Övriga förändringar Mottagning Unga Vuxna är inlagd i VÖK Nattjour Uddevalla är inlagd i VÖK Satsning steg 2 Ungdomsmottagningar i Västra och Östra nämnden fullföljs inte Utväg Skaraborg, oklart kring huvudmannaskap Arbete pågår med att förbereda inför ett eventuellt vårdval inom mödravården. Likaså pågår förberedande arbete med att ta över Samrehab i Marks- och Svenljunga kommun i form av en beställning för 2017. Nedan redogörs för förändringar mellan åren 2016-2017 på intäkts- och kostnadssidan. Regionintäkter och övriga intäkter Budgeten för regionintäkter är 9,6% lägre än prognosen för 2016. Budgeten för externa intäkter är 16,1% högre jämfört med prognosen för 2016. Intäktsbudgeten innehåller statliga medel avsedda för flyktingrelaterad vård. Nettominskningen för totala intäkter på 8,6% jämfört med prognos 2016 beror på verksamhetsövergång av administration från Närhälsan beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Personalkostnader och bemanningsföretag Budgeten för personalkostnader minskar med 8,5% jämfört med prognos 2016, även här är orsaken verksamhetsövergång av administration, se kommentar under punkten intäkter. Budgeten för bemanningsföretag är 14,4 mnkr och är 10,5% högre jämfört med prognos 2016 och avser framförallt köp av läkare och psykologer. Läkemedel Budgeten för läkemedel ökar med 11,1% jämfört med prognos 2016 och ökningen avser fria läkemedel för barn. Hela den beräknade kostnadsökningen finansieras av de fem nämnderna. Övriga kostnader inkl medicinsk service och lokalkostnader Budgeten för övriga kostnader och lokalkostnader minskar med 12,5% jämfört med prognos 2016 och beror på verksamhetsövergång av administration, se kommentar under punkten intäkter. Budgeten för medicinsk service ökar något jämfört prognos 2016 och avser främst ökade kostnader för laboratorietjänster inom mödravård och gynekologi.

Sida 14(15) Närhälsan redovisar ett budgeterat nollresultat för 2016. Närhälsan beställd Budget primärvård 2016 Prognos 2016-08 Budget 2017 Regionintäkter 1 175,3 1 245,0 1 125,2 Övr intäkter 89,8 50,1 58,1 Summa intäkter 1 265,1 1 295,1 1 183,3 Personal -899,2-870,0-795,9 Bemanningsföretag -3,7-13,0-14,4 Läkemedel -19,1-25,0-27,8 Medicinsk service 52,4-53,0-56,7 Lokalkostnader -91,8-92,7-82,3 Övriga kostnader -299,7-232,4-202,1 Avskrivningar -3,4-3,4-3,5 Summa kostnader -1 264,5-1 289,5-1 182,7 Finansiella poster -0,6-0,6-0,6 Resultat 0,0 5,0 0,0 5.2 Eget kapital Närhälsan beställd primärvård har för 2017 ett ingående eget kapital på 21,7 mnkr. Det prognosticerade resultatet för 2017 är 0 mnkr. Närhälsan beställd primärvård avser inte att nyttja det egna kapitalet under 2017. Det beräknade egna kapitalet för 2017 är 21,7 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/1 2016 UB Prognos Budget 2016(augusti) 2017 31/12 2017 Beställd 16,7 5 0 21,7 primärvård 5.3 Investeringar Investeringsbehovet bedöms för 2017 uppgå till 10,0 mnkr för medicinsk utrustning och inventarier. Det avser främst reinvesteringar av ultraljudsapparater samt nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Investeringsramen för fastighetsinvesteringar är 1 mnkr, där det för 2017 finns planer för lokalinvesteringar i av regionen ägda lokaler men inga detaljbeslut. Övriga lokaprojekt som genomförs inom Närhälsan sker i externt förhyrda lokaler, där ny-och ombyggnationer finansieras via hyran. Principen i förvaltningen är att verksamheten investerar för det belopp man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten för avskrivning- och driftskostnader, samt via hyra.

Sida 15(15) 6. Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Närhälsan beställd vård är en mindre del av Närhälsans totala verksamhet. Med införande av vårdval barnmorskemottagningar 2017 kommer beställd vårds del av Närhälsans totala budget var runt 20%. Produktionsbudget förändras endast marginellt 2017 jämfört med 2016 Närhälsan beställd primärvård Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Digital kontakt läkare (fr 2015) 800 1 000 1 000 Läkarbesök 22 000 24 200 24 000 Sjuksköterskebesök 370 000 373 800 374 000 Övriga besök i primärvården 33 000 35 500 35 000 Besök beteendevetare (from 2015) 25 000 26 500 26 000 Övrig specialistvård (ex BUM och gyn) Digital kontakt läkare (from 2015) 12 200 10 750 12 000 Läkarbesök 32 000 31 400 32 000 Besök övriga yrkeskategorier 32 000 30 350 32 000 527 000 533 500 536 000 BPV: Beställningen inför 2017 är relativt oförändrad, dock visar trenden på ett ökat antal besö 7. Intern kontroll Styrelsen har den 22 september genomfört en riskinventering inför beslut om plan för intern kontroll 2017. Styrelsen hade då också att ta ställning till den riskanalys som genomförts av Närhälsans kompetensgrupp för intern kontroll. Resultatet har förankrats i stab och presidie. Styrelsen har vid möte den 28 oktober beslutat om riskhantering för att slutföra risk- och väsentlighetsanalysen. Beslut om Plan för intern kontroll 2017 tas på november månads styrelsemöte baserad på analysens resultat. Risker som är kvar från i 2016 års plan kommer att föras över till den nya planen. Som en del av den interna kontrollen har en inventering av styrande dokument gjorts. Av inventeringen framgår förvaltningsinterna riktlinjer och rutiner, kontrollmoment, uppföljning och återrapportering. Syftet är att ta fram ett underlag till styrelsen för att bedöma brister i möjligheten till styrning och kontroll samt plan för rapportering. Till förvaltningen ger styrelsen i planen uppdrag att se över de egenkontroller som ingår i lokala rutiner och processer utifrån deras ändamålsenlighet och tillförlitlighet.