Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Relevanta dokument
Avdelningen för vård och omsorg 1

Ansvarsfördelning och samverkan

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Gränsdragningsproblem

Kommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Gränsdragningsproblem

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Lagstiftning, organisation och samverkan

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Behandling vid samsjuklighet

SKL:s arbete inom området psykisk hälsa rapport från ett nationellt perspektiv Avdelningen för vård och omsorg 1

Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna så här vänder vi utvecklingen! Socialchefsdagarna Umeå 26 september 2019

Psykisk funktionsnedsättning

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Länsdialog Malmö Handlingsplan mot missbruk och beroende Tisdagen den 3 september

Lagstiftning kring samverkan

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Samordnad individuell plan

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Sammanhållen vård. Kontaktpersonmöte patientsäkerhet SKL Göran Stiernstedt

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Antagen av Samverkansnämnden

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Samordnad individuell plan, SIP

xe8&feature=related

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

IFO nätverket 19 maj 2017

Samordnad individuell plan

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Datum Antal sidor 1(1)

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

/2018 1(5) Socialdepartementet

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Inledning

Lagstiftning, organisation och samverkan

g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för missbruksvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Transkript:

Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn? Eskilstuna 24 oktober 2018 Mikael Malm 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 1

Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgivar- och medlemsorganisation med huvuduppgift att... vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare, främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen, med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvård och socialtjänst, väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion, utgöra en nationell politisk arena för våra förtroendevalda, vara en mötesplats för medlemmarna. SKL-huset på Hornsgatan 20 i Stockholm 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 2

Utvecklingen Synen på missbruk och beroende har förändrats över tid Medicinska diagnoser enligt ICD-10 och DSM V Tillgång till och användning av kunskaps- och evidensbaserade metoder har ökat Nationella riktlinjer tillgängliga sedan 2007 Balans mellan en restriktiv narkotikapolitik och harm reduction 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 3

Missbruk och beroende en prioriterad fråga för SKL Inriktningsmål # 73 för kongressperioden 2016-2019: SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning. Priofråga 2017-2018: Beslut om en handlingsplan för missbruk och beroende med syfte att bidra till att minska missbruket bland unga genom att stödja utvecklingsarbetet för tidig upptäckt, bättre samverkan och samordning samt kunskapsbaserad stöd och behandling, bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och tydliggöra gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst när det gäller behandling och stöd till personer med missbruks- och beroendeproblematik, tydliggöra behovet av åtgärder samt stödja etablering och skapande av hållbara strukturer på lokal, regional och nationell nivå för att uppnå ovanstående. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 4

Bruk, riskbruk, missbruk och beroende utifrån ett hälsoperspektiv Hälsodimensionen: Individens subjektiva upplevelse av sitt bruk, riskbruk, missbruk, beroende. Hälsa D A Sjuk Sjukdomsdimensionen: En professionell och objektiv bedömning utifrån patientens symtom, svårighetsgrad och varaktighet. C Ohälsa Frisk 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 5 B * Enligt ICD-10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F 10-19). F 63.0 Spelberoende som tillhör gruppen Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F 60-66). ** I DSM V har de tidigare separerade missbruks- och beroendediagnoserna ersatts av det samlade begreppet Substansbrukssyndrom. I DSM V är den kliniska diagnosen för spelberoende Hasardspelsyndrom.

Vilka lagar är aktuella? Sveriges grundlagsstiftning Socialtjänstlag (2001:453), SoL Lag om vård av unga (1990:52), LVU Lag om vård av missbrukare (1988:870), LVM Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lag om psykiatrisk tvångsvård/rättspsykiatrisk vård (1991:1128/1991:1129), LPT och LRV Patientlagen (2014:821) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Kommunallagen (2017:725), KL Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 6

Förändringar i lagstiftning och föreskrifter Nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (HSLF- FS 2016:1) gäller fr.o.m. 160215. Prop. (2016/17:15) Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige Beslutades i riksdagen 11 januari 2017 Ikraftträdande 1 mars 2017 Prop. (2016/17:85) Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk Beslutades i riksdagen 20 juni 2017 Ikraftträdande 1 januari 2018 Dataspelsberoende har av WHO klassats som en sjukdomsdiagnos 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 7

Gränssnittet hälso- och sjukvård och socialtjänst Juridiken vs. Verkligheten HSL SoL HSL SoL Psykosocialt arbete/stöd/samtal Omvårdnad, omsorg 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 8

Ansvarsfördelningen när det gäller missbruk och beroende Båda huvudmännen ska kunna erbjuda psykosocial behandling enligt regeringen Enligt SKL är det korrekt så länge endast landstinget erbjuder och utför hälso- och sjukvårdsinsatser Gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst? Vad är psykosocial behandling? Och var går gränsen mellan psykosocial behandling och psykologisk behandling? Lagstöd saknas för att kommunen ska kunna ge hälso- och sjukvårdsinsatser i öppna verksamheter och HVB Juridiskt blir det en konflikt HSL Psykosocial behandling SoL 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 9

om risken att kommunen bedriver hälso- och sjukvård utan lagstöd Ett konkret exempel är om det finns lagstöd för kommunerna att erbjuda KBT? Enligt öppna jämförelser så erbjuder mer än hälften av kommunerna KBT. man skulle ju aldrig komma på tanken att kommunen skulle förmedla KBT vid depression, eller ångest eller stress.. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 10

Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen (2001:453) Enligt 3 kap. 7 första stycket ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Av 5 kap. 9 samma lag framgår att socialnämnden aktivt ska sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som hen behöver för att komma ifrån missbruket. Vidare ska nämnden enligt bestämmelsen i samförstånd med den enskilda planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Fr.o.m. 1 januari 2018 har också socialnämnden ansvar för personer med spelmissbruk (Prop. 2016/17:85). 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 11

Landstingets ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Med hälso- och sjukvård avses enligt 2 kap. 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstingens ansvar omfattar all hälso- och sjukvård utom sådan hälso- och sjukvård som är kommunerna ansvar (8 kap. HSL). Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar framgår av 12 och 14 kap. HSL. Hälso- och sjukvårdens ansvar för missbruk och beroende skiljer sig inte åt jämfört med andra psykiatriska och somatiska sjukdomstillstånd. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 12

Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar gäller bara i följande sammanhang: 1. För personer som efter beslut av kommunen bor i särskilt boende (enligt SoL och motsvarande boenden enligt LSS), och 2. i samband med dagverksamhet (enligt SoL och motsvarande enligt LSS). 3. Kommunen får även erbjuda de som vistas i kommunen s.k. hemsjukvård i ordinärt boende. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 13

Kommunal hemsjukvård Kommunerna kan överta landstingens skyldighet att erbjuda hemsjukvård och bär då ansvar för den hemsjukvård som omfattas av avtalet (14 kap. HSL). Det är endast hälso- och sjukvård som är att betrakta som primärvård som kommunerna har juridisk kompetens att bedriva i ovanstående sammanhang. Annan hälso- och sjukvård t.ex. specialistsjukvård, som de personer kan behöva som bor på särskilda boenden, är på dagverksamhet eller får hemsjukvård, är landstingens ansvar (se t.ex. prop. 2005/06:115 s. 178). Kommunerna kan alltså inte bedriva sjukvård i öppenvårdssammanhang eller på HVB det kan endast landstingen göra. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 14

Tillnyktring och abstinensvård I SoL och HSL är inte ansvaret för tillnyktringsverksamhet eller abstinensvård närmare reglerat. I praktiken råder det framför allt oklarhet om vilken huvudman som har eller bör ha ansvaret för att erbjuda ändamålsenlig tillnyktringsverksamhet och på många håll råder brist på sådan verksamhet, vilket drabbar den enskilde i behov av hjälp. Regeringen anser att dimensionering, organisering och samverkan med berörda aktörer när det gäller tillnyktring, abstinensvård och omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer (LOB) lämpligen kan avgöras inom ramen för de lokala överenskommelserna. Regeringens proposition (2012/13:77) God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården, sid 20. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 15

Krav på samarbetsöverenskommelser Likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (16 kap. 3 ) och socialtjänstlagen (5 kap. 9 a ) om skyldigheten att ingå gemensamma överenskommelser. Fr.o.m. 1 januari ska överenskommelserna också omfatta personer med spelmissbruk. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 16

Konsekvenser av en oklar reglering av ansvaret Att vårdbehoven bedöms utifrån olika principer och insatser ges enligt olika lagstiftningar beroende på var i landet en person med missbruks- och beroendeproblematik är bosatt. Risk att kommuner utför hälso- och sjukvårdsinsatser utan att lagstöd finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och i strid mot kommunallagens (2017:725) grundläggande bestämmelser om kommunernas och landstingens befogenheter: Om huvudmännen gör olika tolkningar finns risken att det gemensamma ansvaret innebär att ingen av huvudmännen tar ansvar för vissa delar av vården med hänvisning till den andra huvudmannen. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 17

Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Förälskelse 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 18

Förälskelse och kärlek Francesco Alberoni* jämför förälskelse med revolutionen och kärleken samt äktenskapet med institutionen Förälskelse drabbas vi av kärleken skapar vi och får arbeta hårt för att bevara! *Förälskelse och kärlek (1979) 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 19

Precis som med samverkan. Samverkan skapar vi och får arbeta hårt för att bevara! 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 20

Behovet av samverkan ökar Sjukvården och socialtjänsten blir mer specialiserad Fler utförare Fler personer med samsjuklighet och komplexa behov Den psykiska ohälsan är omfattande Krav på ökad effektivitet, kontinuitet i vårdkedjan Lagstiftning ställer allt större krav på samverkan och samordning Lagstiftning om SIP sedan 2010 i SoL och HSL 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 21

Krafter som verkar i motsatt riktning Begränsade ekonomiska resurser ökar behovet av gränsdragningar Frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning ställs på sin spets 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 22

Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Invånare 20 64 år Senaste 20 åren har varit hanterbara Invånarnas behov av välfärdstjänster Kommande 20 år blir tuffare -0,2 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Källa: SKL. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 23

Exempel på aktörer som en person med missbruk möter Källa: Myndigheten för vårdanalys, (PM 2016:1) 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 24

Samverkan är inte ett mål i sig utan ett medel.. där huvudsyfte är en väl fungerande vård- och omsorgsorganisation och sammanhållen vårdkedja där den enskilde får adekvat stöd och hjälp på rätt nivå. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 25

Idealet möter verkligheten I den bästa av världar Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling I verkligheten Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Ökad effektivitet 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 26

Olika synsätt mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Hur hanterar vi det? Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 27

Möten mellan olika professioner Inre bilder av yttre händelse, situation, problematik Möte mellan en socialsekreterare och läkare Fördelar och nackdelar med diagnos? 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 28

Modellsvag möter modellstark? Möte mellan olika professioner 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 29

Utmaningar för att uppnå en mer samordnad vård och omsorg 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 30

1. En patient- och brukarcentrerad organisationskultur med en gemensam vision Utmaningar: Det saknas kunskap om vad samordning innebär och vad man gemensamt med andra professioner kan uppnå med samordning. Bristande ledarskap och styrning för samordning. Vårdplaner och samordnade planer är mer en pappersprodukt än en fungerande plan för samordning. Källa: Vårdanalys (PM 2016:1). Samordnad vård och omsorg En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 31

2. Administrativa system som underlättar samordning Utmaningar: Den nuvarande informationsstrukturen i IT-stöden ger inte tillräckliga förutsättningar till samordning och lagstiftningen hindrar att information delas. Källa: Vårdanalys (PM 2016:1). Samordnad vård och omsorg En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 32

3. Samverkan mellan organisationer som skapar förutsättningar för samordning över organisationsgränserna Utmaning: Kommuner och landsting har svårt att få samverkansavtal att ge effekt för patienter och brukare. Källa: Vårdanalys (PM 2016:1). Samordnad vård och omsorg En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 33

4. Systemövergripande policyer, lagar och riktlinjer som ger förutsättningar för samordning Utmaningar: Primärvården har inte förutsättningar att ta den samordnade roll av vårdinsatser som den förväntas ha. Informationsöverföring hindras av lagstiftning. Finansieringssystemet skapar inte incitament till samordning. Källa: Vårdanalys (PM 2016:1). Samordnad vård och omsorg En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 34

Samverkan kan jämföras med kärlek och äktenskap Olika synsätt och värderingar ska integreras istället för att motverka varandra Vilja att komma överens Gemensam målsättning Gemensamt ansvarstagande Tolerans och respekt Kronprinsessan Victoria och prins Daniel 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 35

Tack för att ni lyssnat! Mikael Malm, handläggare 08-452 78 31 mikael.malm@skl.se https://twitter.com/mikaelmalm1 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg 36