Plan mt kränkande behandling ch diskriminering S:ta Gertruds skla 2018/2019 S:ta Gertruds skla Sigtuna kmmun
2 (17)
3 (17) Innehållsförteckning 1. Sklutvecklingsprgrammet 2017-2023... 4 1.1 Förskleplan ch sklplan... 4 1.2 Central elevhälsplan... 4 1.3 Lkal elevhälsplan... 4 2. Det demkratiska uppdraget... 5 3. Försklans/sklans värdegrund ch visin... 5 4. Ansvarsfördelning... 6 4.1. Försklechefs/rektrs ansvar... 7 4.2. Persnalens ansvar... 8 4.3. Elevernas ansvar... 8 4.4. Vårdnadshavares ansvar... 9 5. Kartläggning ch nulägesanalys... 9 5.1 Analys... 10 6.Utvecklingsmråden ch mål för kmmande år... 11 6.1 Främjande arbete... 11 6.2 Förebyggande arbete... 12 6.3 Åtgärdande arbete... 12 7. Förankring ch återkppling... 13 8. Bilagr... 14 8.1 Definitiner... 14 8.2 Anmälningsrutiner... 15
4 (17) 1. Sklutvecklingsprgrammet 2017-2023 Sigtuna kmmuns sklr ska vara bland de bästa i Sverige. Därför har samtliga plitiska partier ställt sig bakm ett gemensamt sklutvecklingsprgram, med en tydlig ch långsiktig satsning på kunskap, trygghet ch medarbetare. Sklutvecklingsprgrammet fkuserar på tre övergripande mål sm styr utbildningsverksamheten under periden 2017-2023: - Alla barn ch elever når högre resultat, utvecklar kunskaper, lärande, förmågr ch färdigheter. - Barn ch elever känner trivsel, trygghet ch studier. - Engagerade medarbetare med rätt kmpetens. http://sigtuna.se/glbal/barn_utbildning/barn_ch_ungdm/sklutvecklingsprgram %202017-2023/Sklutvecklingsprgram%202017-2023.pdf 1.1 Förskleplan ch sklplan Försklan ch sklan har utarbetat strategier för hur sklutvecklingsprgrammets mål ska förverkligas i verksamheterna. Detta har gjrts i en förskleplan respektive sklplan. 1.2 Central elevhälsplan Den centrala barn- ch elevhälsplanen är en kmmungemensam plattfrm i barnch elevhälsarbetet. Planen syftar till att: Stärka det hälsfrämjande ch förebyggande arbetet. Underlätta en systematisk ch strukturerad arbetsgång i barn/ elevhälsarbetet i kmmunens samtliga försklr ch sklr. Säkerställa likvärdigheten mellan kmmunens försklr/sklr. Visa på samverkan sm en viktig grundpelare i barn ch elevhälsarbetet. Fungera sm ett stöd för försklechefer ch rektrer i det systematiska kvalitetsarbetet på försklrna/sklrna. 1.3 Lkal elevhälsplan Under försklechefs/rektrs ledning har elevhälsteamet ch sklans persnal upprättat en elevhälsplan på förskle- ch sklnivå där rutiner, arbetssätt ch ansvarsfördelning har dkumenterats för det gemensamma ch sammanhållna elevhälsarbetet på försklan ch sklan utifrån gällande styrdkument. Planen följs upp ch utvärderas årligen sm ett led i det systematiska kvalitetsarbetet ch för att identifiera utvecklingsmråden inm elevhälsan.
5 (17) 2. Det demkratiska uppdraget Verksamheten i försklan ch sklan vilar på demkratins grund. Skllagen fastslår att utbildningen ska leda till att barnen/eleverna ska inhämta kunskap ch utveckla värden. All planering, alla aktiviteter ch utvärderingar ska genmsyras av ett gemensamt förhållningssätt, sm präglas av respekt, slidaritet ch tlerans. Det demkratiska uppdraget, sm är frmulerat i skllagen, lärplaner ch kursplaner, består av lika delar: - Att främja barns ch elevers lika rättigheter. - Att mtverka diskriminering. - Att mtverka alla frmer av kränkande behandling. Var ch en sm verkar inm förskla ch skla ska aktivt mtverka diskriminering ch kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen ch i det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt. 3. Försklans/sklans värdegrund ch visin På S:ta Gertruds skla strävar vi efter att ge alla barn den kunskap de behöver för att fungera i ett framtida samhälle arbetar vi efter de mål ch de överenskmmelser sm vi tillsammans har bestämt tar var ch en ett eget ansvar finns mycket glädje ch humr sätter vi människan i centrum respekterar vi varandras likheter samarbetar vi känner sig alla delaktiga i det gemensamma arbetet trr vi på framtiden Tre viktiga begrepp sm vi vill att sklan ska förmedla: Kunskap. Sklans uppdrag är att alla ska få de grundläggande kunskaperna individen behöver för att gå vidare i livet. Att kunna läsa, skriva ch räkna ska vi lära alla barn, men vi vet att barn lär på lika sätt ch i lika takt. Kreativitet. Vi vill att det här ska vara en skla där barn får lära med alla sinnen genm att: Göra, Höra, Känna, Lukta, Smaka, Pröva m.m. Glädje. Vi sm arbetar här, både barn ch vuxna, ska kmma hit med glädje. Barns ch vuxnas nyfikenhet ch lust till lärande ska finnas kvar länge.
6 (17) S:ta Gertruds värdegrund bygger på trygghet, ansvar ch respekt. Att skapa trygghet ch respekt för varandra är en förutsättning för att lyckas i arbetet tillsammans. Vi har enats i några ställningstaganden sm vi tycker är viktiga: Trygghet är: - att vara sedd ch accepterad för den man är. - att man bryr sig m ch tar hand m varandra. Ansvar är: - att man respekterar ch följer sklans trivselregler. - att man får ta knsekvensen av sina handlingar. Respekt är: - att visa varandra hänsyn. - att acceptera att vi är lika ch har rätt att vara det. 4. Ansvarsfördelning Skllagens 6 kapitel gäller till skydd för barn ch elever i försklan ch sklan. Syftet med kapitlet är att mtverka alla frmer av kränkande behandling. Lagen definierar kränkningar sm ett uppträdande sm utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap. 3 skllagen). Ansvaret att anmäla kränkande behandling är riktat mt huvudman, försklechef/rektr ch persnal. I första hand avser kapitlet att förhindra kränkande behandling eller repressalier från persnalens sida gentemt elever. Kränkningar mellan elever avses ckså. Kränkningar mellan vuxna eller från elevernas sida gentemt persnalen mfattas dck inte. Skllagen ställer även krav på att sklan har ett aktivt ch målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. I 8 åläggs huvudmannen att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av elever. Denna plan skall innehålla en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under det kmmande året. En redgörelse för hur de planerade åtgärderna har genmförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att mtverka diskriminering ch främja lika rättigheter avsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslag, 1 kap 1 ) Enligt diskrimineringslagen skall sklan arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter ch möjligheter för barn ch elever. Det innebär att sklrna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
7 (17) Vidare ska sklan göra allt för att förebygga, utreda ch vidta åtgärder mt att någn elev utsätts för trakasserier sm har samband med någn av vanstående diskrimineringsgrunder (Diskrimineringslag, 3 kap 13-15 ). Dessutm ska sklan varje år upprätta en likabehandlingsplan sm innehåller en översikt över det sm behöver göras för att främja lika rättigheter ch möjligheter för barn ch elever, dels förebygga ch förhindra trakasserier. (Diskrimineringslag, 3 kap 16 ). Denna plan kan samrdnas med den plan sm skllagens 6 kap 6-8 föreskriver. 4.1. Försklechefs/rektrs ansvar Det är försklechefs/rektrs ansvar enligt lag: - Att se till att all persnal, alla barn ch elever, samt vårdnadshavare känner till att diskriminering ch kränkande behandling inte är tillåten på försklan ch i sklan. - Att se till att ett målmedvetet arbete bedrivs för att främja barns ch elevers rättigheter, att mtverka kränkande behandling samt att mtverka diskriminering på grund av ålder, kön, könsidentitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinsnedsättning, religin eller annan trsuppfattning ch sexuell läggning. - Att årligen upprätta, utvärdera ch revidera planen mt kränkande behandling ch diskriminering. - Att skyndsamt anmäla all upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier till huvudman på den kmmungemensamma blanketten. - Att på uppdrag av huvudman utreda upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Detta ska dkumenteras på den kmmungemensamma blanketten ch ska leda till ett beslut m en kränkning har ägt rum eller inte. - Att m en kränkning har ägt rum, se till att persnal tillsammans med försklechef/rektr, barn/elev ch vårdnadshavare vidtar åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Åtgärderna ska dkumenteras i en handlingsplan. Försklechef/rektr har även ansvar för att vidtagna åtgärder dkumenteras i en handlingsplan ch att handlingsplanen följs upp. Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanrdnare arbeta i fyra steg: 1. Undersöka m det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier ch sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter ch möjligheter. 2. Analysera rsakerna till de risker ch hinder sm har upptäckts. 3. Åtgärda genmföra åtgärder för att förebygga diskriminering ch främja allas lika rättigheter ch möjligheter. 4. Följa upp ch utvärdera arbetet. Arbetet ska genmföras ch dkumenteras löpande http://www.d.se/ samt http://www.d.se/stdmaterial/frskla-skla-ch-hgskla/nyabestammelser-fr-frskla-ch-skla/
8 (17) 4.2. Persnalens ansvar Persnal ska visa respekt för individen ch medverka till att det skapas ett demkratiskt klimat i sklan, där samhörighet ch ansvar kan utvecklas ch där eleverna får möjlighet att visa slidaritet. Det är persnalens ansvar: 1. Att följa sklans plan mt kränkande behandling ch diskriminering. 2. Att följa sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 3. Att vid terminsstart, utvecklingssamtal ch vid behv infrmera ch samtala med barn/elever ch föräldrar m innehållet i planen mt kränkande behandling ch diskriminering ch m sklans trygghetsarbete. 4. Att ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar, sm hen förmedlar genm sitt förhållningssätt ch bemötande i sitt arbete ch i sin undervisning. 5. Att skyndsamt anmäla all upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier till rektr på den kmmungemensamma blanketten. 6. Att på uppdrag av rektr utreda upplevd kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Detta ska dkumenteras på den kmmungemensamma blanketten ch ska leda till ett beslut m en kränkning har ägt rum eller inte. 7. Att m en kränkning har ägt rum tillsammans med försklechef/rektr, barn eller elev ch vårdnadshavare vidta åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Åtgärderna ska dkumenteras i en handlingsplan. Handlingsplanen ska följas upp. 4.3. Elevernas ansvar Eleverna görs delaktiga i samtal m likabehandling ch sklans värdegrund i det dagliga arbetet. Deras förslag ch idéer ska beaktas för att skapa delaktighet ch möjliggöra inflytande i värdegrundsarbetet.
9 (17) Det är alla elevers ansvar: 1. Att följa sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 2. Att påtala diskriminering ch kränkande behandling sm förekmmer på sklan. 3. Persner sm elever kan vända sig till för samtal, stöd ch hjälp: Klassläraren/mentr, annan lärare/persnal, Trygghetsgruppens samrdnare Niclas Cederkäll, sklsköterska Linda Bryggman, rektr Erika Björklund ch biträdande rektr Eva Lagerdahl 4.4. Vårdnadshavares ansvar Det är alla vårdnadshavares ansvar: 1. Enligt Föräldrabalken 6 kap. 2 att hindra barnet att rsaka skada för någn annan. 2. Att tillsammans med sitt barn prata m sklans gemensamt utfrmade värden, nrmer ch trivselregler. 3. Persner sm vårdnadshavare kan vända sig till för samtal, stöd ch hjälp: Klassläraren/mentr, annan lärare/persnal, Trygghetsgruppens samrdnare Niclas Cederkäll, sklsköterska Linda Bryggman, rektr Erika Björklund ch biträdande rektr Eva Lagerdahl. 5. Kartläggning ch nulägesanalys Vi har haft ett tufft år med tanke på att ca 80 elever är målsägande i en rättegång mt en tidigare anställd sm kmmer inledas i april 2018. Det har påverkat både elever, föräldrar ch persnal. Vi har märkt av ett tuffare klimat med fler elever sm har ett kränkande språkbruk ch fler elever sm är utåtagerande. Dessa elever är få men påverkar andra elever ch även persnal sm ibland upplever sig sakna verktyg i bemötandet. Vi riskerar att hamn i en maktkamp mellan elever ch persnal där de åtgärdande disciplinära åtgärderna trappas istället för att vi skapar utrymme för att arbeta främjande ch utveckla undervisningen så att eleverna får uppleva kmpetens, autnmi ch tillhörighet. Faktrer sm vi vet främjar lärande, trygghet, trivsel ch studier. Förutm Sigtuna kmmuns årliga Trivsel- ch trygghetsenkät ch Brukarenkät genmförs även andra aktiviteter för att kartlägga ch belysa frågr m trivsel. Några exempel: - Sklhälsvården genmför hälssamtal med alla elever i förskleklass ch åk 4. Samtalen innefattar frågr m trivsel ch kamratskap. - Klassråd, där frågr m trivsel ch trygghet kmmer upp, hålls varje eller varannan vecka. Elevrådet, med möte en gång/månad arbetar med frågan. - Vid utvecklingssamtalen, sm hålls en gång/termin, tas trygghet ch trivsel upp. - Samtal sker inm klassens ram vad gäller kamratskap, raster ch ev. knflikter sm uppstått. - En gång/termin har vi elevknferens, där vi går igenm alla elever samt klimatet i klassen. Trivsel- ch trygghetsenkäten 2017/2018 visar att i frågr sm rör allmän trivsel ch bemötande får S:ta Gertrud lika eller någt sämre resultat än Sigtuna kmmun sm
10 (17) helhet. Åttiåtta prcent (88 %) instämmer i att de trivs i sklan ch 89 % känner sig trygga. Frågan m studier på lektinerna har förbättrats avsevärt sedan förra året. När det gäller kränkningar anger en någt högre andel på S:ta Gertrud (31 %) än i kmmunen sm helhet (28 %), att de har utsatts för kränkningar i sklan i år. Femti prcent (50 %) av dessa elever uppger att de har utsatts för upprepade kränkningar. Minst trygga platser uppges vara sklgården, mklädningsrum, klassrum ch krridrer. På fritidshemmet instämmer 95 % med att de trivs ch känner sig trygga, mt 93 % i Sigtuna kmmun sm helhet. Elever i årskurs 3 ch 4 trivs någt sämre på fritids ch tycker heller inte att de får vara med ch påverka sysselsättningen i lika hög grad sm elever i F-2. 5.1 Analys I sklans arbete tas det årligen fram handlingar ch insatser sm vi gör utifrån utvärdering ch enkätsvar. Elevrådet ch Trygghetsgruppen samt all persnal är delaktiga i analysen ch i de insatser sm planeras för att göra ständiga förbättringar i vårt arbete. Med utgångspunkt från resultaten på Trivsel- ch trygghetsenkät 2017/2018 ch övrig kartläggning under året kmmer sklan att frtsätta arbetet med nll-tlerans mt alla typer av kränkningar. Vi intensifierar även arbetet med att skapa arbetsr i samtliga klasser ch öka tryggheten i krridrer ch på sklgården. Värdegrundsfrågr hålls ständigt aktuella. Vi lyfter särskilt värdet av likhet ch definitiner på rättvisa ch arbetsr under året. Under de första veckrna på terminen arbetas särskilt intensivt med värdegrundsfrågr då klassens överenskmmelser utfrmas varje nytt läsår ch Åtgärdstrappan gås igenm i respektive klass. På klassråd har vi en stående punkt m bemötande av varandra. Vi arbetar praktivt med att bygga relatiner. Klassråd ch elevråd diskuterar kamratskap, trivsel ch trygghet. Grundpaketet för en tillgänglig lärmiljö tillämpas i Sigtuna kmmuns sklr. Se bilaga. Indelningen i mråden på sklgården för rastvärdar är i enligt analysen av trivselenkäten. Vuxna ska initiera aktiviteter ch cirkulera på sklgården för att täcka hela rastmrådet. Rastvärdar bär västar för att kännas igen på sklgårdar. Fritidspersnal arrangerar rastverksamhet 1-2 gånger/vecka. Eleverna inbjuds att arrangera rastaktiviteter åt varandra. Persnal ska ha kntinuerlig uppsikt i elevernas mklädningsrum. Persnalen arbetar för att utveckla en samsyn gällande sklans nrmer ch värden. Persnalen ska arbeta för att utveckla samarbetet mellan skla ch hem. Rll ch ansvarsfördelningen mellan sklan ch hemmet frmas ch tydliggörs i det samarbetet. Vi har utfrmat en Föräldrabesöksplicy sm ska implementeras. Kartläggning: Det förekmmer knflikter på rasterna, både inmhus ch utmhus. Det kan ber på att vissa barn har svårt att kmma in i aktiviteter. Det leder till misslyckande för de inblandade eleverna ch bidrar till en känsla av trygghet för vissa andra av eleverna. Detta har framkmmit i klassråd ch elevråd.
11 (17) Mål: Från ch med 2018-03-25 ska det förekmma meningsfulla rastaktiviteter flera gånger i veckan. Främjande arbete: Vi skapar möjlighet för alla att vara delaktiga i aktiviteter på raster. Lärarna frågar eleverna innan lektinens slut vad de ska göra på rasten. Syftet är att sprida idéer ch bjuda in till gemenskap. Förebyggande arbete: Vi anställer en rastvärd. Vi utbildar två i persnalen i rastlekar. Vi köper in rastvärdsvästar även till elever, så att de ckså kan initiera lekar. Åtgärdande arbete: Vi utser ansvariga för rastaktiviteterna samt ser över rastschemat så att vi har vuxennärvar även vid hög persnalfrånvar. Vi utvecklar en app så att persnalen snabbare kan täcka upp för varandra m det fattas persnal. Uppföljning/utvärdering ch dkumentatin: Åtgärderna följs upp på vårens sista elevråd samt när persnalen utvärderar årets arbete. 6. Utvecklingsmråden ch mål för kmmande år Öka trygghet, trivsel ch studier. 6.1 Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att hitta ch stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling för att skapa en trygg sklmiljö. Arbetet ska bedrivas systematiskt ch långsiktigt, det ska rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet utan förekmmen anledning. Arbete för att utveckla en undervisning sm möter alla elever enligt Centrala elevhälsans Grundpaketet Utveckla tillgängliga lärmiljöer med start på fritids ch förskleklass. I samarbete med Sigvändan tillföra material sm leder till icke-könssteretypa aktiviteter. Alla klassrum har en Mångkulturell kalender för att uppmärksamma högtider sm våra elever firar. Vi ser till att vi väljer sånger på våra avslutningar sm speglar de elever sm går på sklan. Medvetet anställer vi flerspråkig persnal ch persnal med lika utbildningsbakgrund. Ta tillvara ch utveckla arbetet ALLA MED- prjekt. Ta tillvara ch utveckla grupplärande ch inkludering- utifrån ett frskningsprjekt där elever ch lärare i år 5 deltagit
12 (17) 6.2 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet ska syfta till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ch mfattar sådant sm i kartläggningen av verksamheten har identifierats sm risker. Alla klasser arbetar med värderingsövningar ch diskussiner utifrån Maktspråksbken under hela läsåret för att skapa ett tryggare klimat. Eftersm de flesta knflikterna sker på rasterna har två av fritidspersnalen fått en två-dagars utbildning i rastaktiviteter för att främja meningsfulla ch aktiva raster. Öka antalet rastaktiviteter genm att invlvera både eleverna via elevrådet ch de vuxna. All persnal får skriva under en integritetsplicy för att värna barns rätt till sin egen krpp. All persnal ch alla besökare bär namnskylt. Vi har tagit fram en föräldrabesöksplicy tillsammans med Föräldrasamrådet för att tydliggöra syfte med föräldrabesök i sklan ch vara tydliga med vilka förväntningar vi har på dem. Utbilda all persnal i sklmedling. Metden handlar m att skapa ett gemensamt förhållningssätt för hur all persnal på en skla kan arbeta med knflikter ch mtsättningar i vardagen. Det innefattar att kunna pausa en pågående knflikt, att sm persnal arbeta med ett partiskt förhållningssätt mt eleverna samt att ha ett verktyg för att kunna hantera situatinen på ett knstruktivt sätt. Minimedling är verktyget för att hantera de mindre situatinerna (där föräldrar ännu inte blivit inblandade). 6.3 Åtgärdande arbete Detta arbete kräver gda rutiner för att upptäcka, utreda ch åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Detta avser både långsiktiga åtgärder baserat på sklans kartläggning ch analys ch åtgärder sm ska påbörjas genast när det kmmer signaler m att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, vilket innebär att verksamheten måste vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att hindra att kränkningarna upprepas. Trygghetsgruppen ansvarar för att sammanställa ch analysera de kränkningar sm förekmmit. Det ger underlag för hur vi ska priritera våra åtgärder. Ett exempel är den Språkbrukskampanj sm vi genmförde under våren. Den innebar att vi diskuterade kränkande språkbruk i klasserna ch knsekvent infrmerade föräldrarna m deras barn använda kränkande rd. Vi har anställt en sklvärd för att skapa tryggare inmhusmiljö. Alla lärare har fått en mbilförvaring där de kan samla in ch ansvara för att förvara elevernas mbiler under skltid i enlighet med sklans regler.
13 (17) Vi har vuxennärvar i mklädningsrummen ch ett abslut mbilförbud där inne. Elevrådets förslag utifrån höstens trygghet- ch trivselenkät: Bli bättre kmpisar Att man ska klla igenm sklans regler ch att de gäller för både barn ch vuxna Äldre ska sluta kalla de yngre en massa saker Prata m telefnerna i mklädningsrummen ch vuxen närvar 7. Förankring ch återkppling Höstterminen inleds med att Likabehandlingsplanen går igenm på ett anpassat sätt utifrån elevernas ålder. Alla klasser skapar överenskmmelser sm gäller arbetet i klassrummet. Höstens trygghet- ch trivselenkät ch vårens brukarenkät prcessas i klassråd, elevråd ch på föräldrasamrådet. Elever ch föräldrar blir i dessa frum delaktiga i arbetet för att analyser resultaten ch kmma med förslag på åtgärder.
14 (17) 8. Bilagr 8.1 Definitiner Diskriminering Diskriminering är när försklan eller sklan på sakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn eller elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genm att behandlas sämre än andra barn eller elever, m missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinhinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Att inte kunna vara med på vissa lektiner på grund av en funktinsnedsättning är ett exempel på direkt diskriminering. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev behandlas sämre genm att försklan eller sklan agerar på ett sätt sm inte direkt upplevs sm diskriminerande, men sm ändå får en diskriminerande effekt. Ett exempel på indirekt diskriminering är att alla serveras ch förväntas äta fläsk, även när det finns de sm inte äter fläsk på grund av sin religin. Trakasserier Trakasserier är en behandling, sm kränker ett barns eller en elevs värdighet ch sm har kppling till någn av de skyddade diskrimineringsgrunderna, d.v.s. kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinshinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande, sm kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara av lika slag, t. ex: Fysiska: slag ch knuffar Verbala: ht, svrdmar, öknamn Psyksciala: utfrysning, blickar, alla går när man kmmer Texter ch bilder: lappar, ftgrafier, sms ch andra meddelanden på lika sciala medier
15 (17) 8.2 Anmälningsrutiner Checklista för chefer vid misstänkt kränkning från medarbetare I Sigtuna kmmuns verksamheter har vi elever, ungdmar, bende, kunder ch brukare sm möter våra medarbetare. De ska alltid mötas med respekt ch värdighet utifrån vår värdegrund. Om chef får signal m att detta inte sker ska följande gälla: 1. Om den akuta situatinen kräver det vidta medelbart lämplig åtgärd för att förhindra frtsatt kränkning. 2. Infrmera överrdnad chef m händelsen 3. Infrmera HR m händelsen för att vidta eventuell arbetsrättslag åtgärd 4. Utredning ska göras, m inte särskild lagstiftning kräver plisanmälan. I dessa fall ska direktiv i Skllagen etc. följas. 5. Arbetsgivaren ska alltid göra en egen utredning sm ska vara färdig senast inm 2 månader 6. Om utredningen visar på brister i rganisatinen eller förhållningssätt ska arbetsplatsens rutiner ses över. 7. Dkumentatin ska ske löpande Se även Riktlinje ch rutin vid kränkande särbehandling, sexuella trakasserier ch trakasserier sm gäller mellan medarbetare. Anmälan till scialtjänsten Om en elev/barn far illa ch någn i persnalen får kännedm m detta eller bara anar att det förhåller sig så inträder en skyldighet att anmäla detta till Scialtjänsten. (14 kap 1 Scialtjänstlagen, SL). Vid skla är det rektr sm gör anmälan till scialtjänsten. Om det inte sker är den anställde sm uppmärksammat prblemet själv skyldig att göra anmälan.
16 (17) All persnal vid sklan är skyldig att lämna scialnämnden uppgifter sm kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behv av skydd. (14 kap 1, 4:e st Scialtjänstlag) Anmälan görs skriftligt. Av anmälan skall följande framgå: Lagrum för anmälan: 14 kap 1 SL Elevens/barnets namn ch persnnummer Vårdnadshavares namn Anledning för anmälan ch krt redgörelse Vem sm lämnar infrmatinen; namn ch befattning. Samråd med barn ch elevhälsan skall ske m det inte är uppenbart behövligt. En anmälan täcker inte in händelser sm inträffar senare Om ytterligare mständigheter framkmmer ska en ny anmälan göras. Innan anmälan görs bör vårdnadshavaren infrmeras m att sklan överväger att göra en anmälan. Vid ett överlämnande av sådan infrmatin medverkar rektr/försklechef ch representant för barn ch elevhälsan. Vårdnadshavaren ska inte infrmeras m misstanken gäller att någn av vårdnadshavarna utsätter barnet för misshandel eller andra brttsliga gärningar. Anmälan till scialtjänsten görs genm denna blankett: https://insigt.sigtuna.se/glbal/organisatin/ifo/mallar%20ch%20blanketter/mallar%2 0ch%20blanketter/Anm%c3%a4lan/Anm%c3%a4lan%20enligt%20SL%20frmul%c3 %a4r.pdf Infrmatinsfilm från scialstyrelsen: http://www.scialstyrelsen.se/barnchfamilj/barnchungaiscialtjansten/anmalanarbarnf arilla Anmälan till Arbetsmiljöverket Enligt Arbetsmiljöförrdningen (Arbetsmiljöförrdning 2 ) skall rektr utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket m lycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare persnskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Detsamma gäller vid tillbud sm har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta ställer krav på att all persnal på försklan/sklan medelbart kntaktar försklechef/rektr m de får kännedm m en allvarlig händelse. Definitiner på svårare persnskada: Benfrakturer Öppen eller sluten skada sm rsakar blödning Skada på nerv, muskel eller inre rgan
17 (17) Brännskada eller kylskada Förlust av krppsdel Definitiner på tillbud Knivht Ht med skjutvapen Annat ht m våld mt persn Svårare fall av mbbing eller kränkande behandling Anmälan till plisen Försklan/sklan följer principen att alla tillbud av vanstående slag ska anmälas utan dröjsmål. Om tvekan råder ska Arbetsmiljöverket kntaktas via telefn. Samtalet ska då dkumenteras ch av dkumentatinen ska det framgå dels när samtalet ägde rum, dels med vem man talat med på Arbetsmiljöverket Skyldighet att anmäla brtt regleras av 23 kap 6 Brttsbalken (BrB). Sklan ska vara återhållsam med plisanmälningar sm gäller barn under 12 år. Justitiembudsmannen (JO) JO har i ett antal fall ställt sig kritisk till när sklr plisanmäler unga elever. I beslut dnr 4418-2006 knstaterar JO att det visserligen inte finns någt frmellt hinder mt att sklan plisanmäler en yngre elev, men att grundtanken är att ansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas mt barn ch unga sm begår brtt i första hand vilar på scialtjänsten ch inte på rättsväsendet. För det fall sklan, eventuellt efter samråd med plisen, kan förutse att någn utredning inte kmmer att ske menar JO att sklan bör avstå från att göra plisanmälan. Sklan ska i samtliga fall sm rör brtt av elever eller brtt mt elever alltid överväga m sklan ska anmäla saken till scialtjänsten. När det gäller brtt sm misstänks ha begåtts av minderåriga vidarebefrdrar plisen ärendet till scialtjänsten. Plisens vidarebefrdran ersätter dck aldrig sklans skyldigheter enligt 14 kap 1 SL. Om ett brtt riktar sig mt en elev bör sklan överväga m samtycke ska inhämtas från elev eller vårdnadshavare innan anmälan görs. Sklan har skyldighet att lämna ut vissa uppgifter till plis. (Offentlighets- ch sekretesslag, 6 kap 5 ). Sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut m det är nödvändigt för att plisen skall kunna göra sitt arbete (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 2 ), m uppgiften angår misstanke m vissa brtt där fängelse är föreskrivet (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 21 ), m uppgiften angår misstanke m brtt där fängelse är föreskrivet (Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 23-24 ), eller m det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför de intressen sm sekretessen ska skydda.( Offentlighets- ch sekretesslag, 10 kap 27 ) Utgångspunkten är att rektr gör anmälan sm representant för sklan.