Projektplan. Elektroniskt bevarande



Relevanta dokument
Elektroniskt bevarande. Caspar Gielissen Eskilstuna stadsarkiv

Elektroniskt bevarande, etapp 2. Caspar Gielissen, projektledare

Välkommen till Eskil"una

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Elektroniskt bevarande Säkra för framtiden. Caspar Gielissen Föreningen Sambruk

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

Projekt earkiv

DoÄr E-arkivering. Projektplan

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Elektronisk arkivering

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Elektroniskt bevarande. Caspar Gielissen Eskilstuna kommun, Stadsarkivet

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning

GR-Västkom Göteborg

Österåkers kommuns styrdokument

Projektprocessen. Projektprocess

Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149

Projektprocessen. Projektprocess

Svenska kyrkans bestämmelser

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Arkivfrågor när en myndighet startar

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

FormatE. Om översynen av RA-FS 2009:2

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

SAMARBETE MELLAN 9 LANDSTING R7E-PROJEKTETETS RESA TILL GEMENSAMT E-ARKIV 29/ Flera landsting ett gemensamt e-arkiv

Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun

Avec e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Reglemente för arkiv

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

E-arkiv Kronoberg och Blekinge

Arkivansvar ROLLBESKRIVNING FÖR ARKIVANSVARIG OCH ARKIVREDOGÖRARE. Koncernkontoret

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Arkivfunktionen. - beskrivning av roller och ansvar för arkivansvariga och arkivredogörare Styrdokument Version 1.

Österåkers kommuns författningssamling, ÖFS 2019:1

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen Dnr RA /4754 A-K Andersson

Vem bestämmer om arkiv i kommunen?

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Ortsutveckling ett delprojekt inom Färdpan Flen

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun

ARKIVREGLEMENTE FÖR SIGTUNA KOMMUN

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Riktlinjer för digital arkivering

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

Projektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund

Arkiv- och informationshantering i Stockholms stad en introduktion April 2019

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Riksarkivets författningssamling

Resultaten från eard projektet Om förvaltningsgemensamma specifikationer

YTTRANDE 1 (5) Riskarkivets föreskrifter anger att överenskommelse eller avtal ska upprättas när handlingar hanteras av annan än myndigheten.

Arkivreglemente för Helsingborgs stad

Strategi för bevarande, Linköpings kommun

Projektplan. Projektnamn: Förberedande insatser inom området e-arkiv - Systeminventering med informationsfokus. Upprättad av: Christian Jarnekrantz

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

Bevara eller gallra? Gallringsråd för utbildningsväsendet

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping

Arkivreglemente för Motala kommun

Projektarbete. Innehåll

Ramverk för projekt och uppdrag

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Transkript:

Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektnamn: Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektägare: Sambruk Styrgrupp: Inte bestämd Projektledare: Caspar Gielissen Tel. 073-950 42 10 Epost cas.gielissen@eskilstuna.se Startdatum: 1 september 2010 Slutdatum: 31 augusti 2011 Sambruk, 21 maj 2010 Sidan 1 av 7

1 Direktivet... 3 1.1 Definitioner och begrepp... 3 2 Beskrivning... 3 2.1 Effektmål... 3 2.2 Projektmål etapp 2... 4 2.3 Avgränsning... 4 2.4 Prioritering... 4 2.5 Koppling till andra projekt/processer... 5 2.6 Förutsättningar... 5 2.7 Avvikelser... 5 2.8 Konsekvenser för hållbar utveckling och effektiv organisation... 5 3. Tidplan... 5 4. Resursplan... 5 5. Budget... 6 6. Organisation... 6 7. Risker... 6 8. Kommunikation... 6 8.1 Inom projektet... 6 8.2 Kommunikationsplan... 6 9. Avslut... 6 9.1 Leverans och överlämning... 6 9.2 Projektavslut... 7 10 Övrigt... 7 Sidan 2 av 7

1 Direktivet Arkivmyndighetens kärnuppdrag är att ta emot, bevara och tillhandahålla allmänna handlingar, både i pappers- och elektronisk form, samt att utöva tillsyn. Mer och mer skapar vi allmänna handlingar i digital form, som ska bevaras i all evighet. Idag finns inga digitala system som kan uppfylla lagens krav på bevarande och arkivering. Sambruks projekt Elektroniskt Bevarande har som övergripande mål att skapa förutsättningar för ett elektroniskt arkiv (eller system för bevarande, se 1.1 Definitioner och begrepp). Huvudsyftet med etapp 2 är framtagning av en kravspecifikation för ett system för bevarande för att kunna bevara elektroniska handlingar som skapas i kommunernas IT-system. Arbetet beräknas ta ett år. Deltagandet i projektet är öppet för både Sambruk-medlemmar och icke Sambrukmedlemmar. 1.1 Definitioner och begrepp I detta projekt används följande definitioner och begrepp: e-arkiv: elektroniskt arkiv (e-arkiv) utgörs av myndighetens elektroniska handlingar oavsett format, med tillhörande dokumentation, som anses arkiverade i enlighet med arkivförordningen eller Riksarkivets föreskrifter (*) system för bevarande: ett system för bevarande ska hantera myndighetens elektroniska handlingar, med tillhörande dokumentation, som överförts till bevarande och som lagras i format för bevarande och via integrerade system kan förvaltas och vårdas så att de kan återsökas, tillhandahållas, administreras, migreras, dokumenteras samt överföras till nya databärare. De uppgifter som tillkommer i hanteringen av de elektroniska handlingarna inom systemet ska kunna överföras till format för bevarande (*) handling: dokument eller information som skapas, sammanställs eller mottas som en enhet och är fäst på ett hållbart medium eller i ett beständigt format. Omfattar text, bild, ljud och film och kan exempelvis vara elektroniska filer, SMS, fotografier och kartor. (*) Källa: Riksarkivet, Statusrapport System för bevarande, dnr RA 22-2007/3552 2 Beskrivning 2.1 Effektmål Syftet med projektet Elektroniskt bevarande är att möjliggöra för kommuner och andra myndigheter att leva upp till offentlighetslagstiftningens krav på bevarande av allmänna handlingar i elektronisk form. Informationen som bevaras elektroniskt måste även kvalitetssäkras över tid för att inte autenticitet och proveniens ska gå förlorad. Övriga effektmål: att höja kvalitén på arkivmyndighetens uppdrag mot kommunala verksamheter och allmänheten att tydliggöra ansvaret i kommunerna gällande hantering av elektroniska allmänna handlingar att effektivisera bevarandet av elektroniska handlingar att minska kostnader för hantering av allmänna handlingar (mindre söktid och pappershantering, kostnader för lagring av ett pappersarkiv, färre utskrifter, strukturerad information) Sidan 3 av 7

2.2 Projektmål etapp 2 Etapp 2 huvudsakliga mål är att ta fram ett underlag som innehåller krav på funktioner och innehåll för system för bevarande. Underlaget ska kunna användas av kommunerna vid upphandling, utveckling eller andra lösningar för att tillvarata, bevara, förvalta och tillhandahålla elektroniska arkiv. Delaktiviteter - huvudmål kravspecifikation för hur ett verksamhetssystem ska leverera till ett system för bevarande metadata filformat marknadskartläggning (RFI request for information) Delaktiviteter sidoprojekt checklista för nödvändiga åtgärder som varje organisation behöver vidta innan implementering av ett system för bevarande. Checklistan kan innehålla frågor kring organisation, ansvarsfördelning, inventering av information etc. rekommendationer och riktlinjer för organisation och juridiska villkor för ett system för bevarande hållbarhetsanalys av ett gemensamt elektroniskt arkiv för många kommuner och andra myndigheter: organisation, juridik, genomförande etc. definition av begreppet mellanarkiv 2.3 Avgränsning Projektet är generellt och inte inriktat på specifika verksamheter eller enskilda kommuner. Oavsett kommunal verksamhet ska systemet för bevarande kunna användas för långsiktig och tillförlitlig arkivering av elektroniska handlingar i syfte att bevara dessa i elektronisk form och göra dessa åtkomliga på ett säkert och effektivt sätt. Kravspecifikationen kommer att göras för processer inom kommunal verksamhet. Styrgruppen bestämmer vilka processer som projektet kommer att arbeta med. Projektet begränsas till elektroniska handlingar. Vad som inte ingår i projektet är: upphandling av ett system för bevarande anpassning till enskilda kommuners tekniska plattformar och system klassificering av kommunal verksamhet efter enskilda kommunernas dokumenthanteringsplaner pappersarkiv eller skanning/digitalisering av pappershandlingar 2.4 Prioritering Med hänsyn till den budget som är föreslagen för projektet och uppdragets komplexitet är det rimligt att kvalitén väger ungefär lika mycket som tidsåtgången. Tiden för projektet är relativt generöst tilltagen. Med kvalitet menas att systemet måste vara användbart. Projektets prioriterar enligt följande fördelning: kvalitet 40 %, kostnad 35 % och tid 25 %. Projektet och dess prioriteringar utvärderas efter ett halvt år. Sidan 4 av 7

2.5 Koppling till andra projekt/processer Elektroniskt bevarande berör den totala kommunala verksamheten med tillhörande processer. För att projektet ska bli framgångsrikt måste deltagande kommuner förankra projektet både hos ledningen och hos verksamheten vars information ska levereras till ett system för bevarande. Projektet ska finnas med i Sambruks projekt Öppen teknisk plattform och bör även kopplas till Sambruks kommande projekt Sammanhållen ärendehantering. 2.6 Förutsättningar De legala krav som finns kring hantering av allmänna handlingar inom offentlig förvaltning. För att projektet ska bli framgångsrik behövs ett aktivt deltagande från deltagande kommuner. Erfarenheterna från etapp 1 visar att kunskapen kring att bygga system för bevarande inte är särskilt väl utbredd och att det ännu inte finns särskilt många referensexempel. Därför kommer det oundvikligen att medföra inslag av inlärning och utbildning inom ramen för projektet. Till detta måste avsättas viss tid. 2.7 Avvikelser Avvikelser hanteras genom regelbundna avstämningar gentemot styrgruppen. 2.8 Konsekvenser för hållbar utveckling och effektiv organisation Elektronisk åtkomst till informationen leder inte bara till mindre resor utan främjar framförallt organisationens effektivitet. Projektet gynnar en hållbar utveckling genom att minska användning av papper. Under projektets gång fördelas arbetet och/eller delprojekt på ett regionalt sätt för att undvika långa och dyra resor. 3. Tidplan Projektet Elektroniskt bevarande etapp 2 startar 1 september 2010 och avslutas 31 augusti 2011. Viktiga datum: September 2010: start av projektet etapp 2 och introduktionsmöte med alla deltagare, förutsättningar, fördelning av arbetsuppgifter, fastställning av milstolpar Februari 2011: avstämningsmöte alternativt interimutvärdering med alla deltagare September 2011: etapp 2 avslutas med en rapport, gemensamt möte med alla deltagare. Rapporten lämnas över till alla deltagare samt föreningen Sambruk. 4. Resursplan En viktig framgångsfaktor i projektet är att deltagare kommer från arkivet, verksamheten och IT, helst med en jämn fördelning. För att undvika resandet och därmed stora kostnader organiseras geografiska arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp arbetar utifrån kunskaper och uppdrag med var sitt område det vill säga del av projektet. Projektledaren samordnar alla grupper. För att hämta in extern expertis och kunskaper behöver projektet externa konsultinsatser. Kostnader för en konsult ingår i projektets budget. Arbetstid och utgifter för deltagare bekostas av de kommuner de representerar. Det är viktigt att varje deltagare avsätter arbetstid för arbetet med projektet. Arbetsinsatsen bör vara förankrad i organisationen. Sidan 5 av 7

5. Budget Projektledare: 300 000 Konsultinsatser: 150 000 Utbildningsinsatser: 100 000 Övrigt: 50 000 Totalt: 600 000 6. Organisation Detta är ett projekt som ägs av Sambruk och är beställt av medverkande kommuner. Deltagandet i projektet är öppet för både Sambruk-medlemmar och icke Sambrukmedlemmar. Beskrivning av organisationen runt och inom projektet: samordnande projektledare: Caspar Gielissen - Eskilstuna kommun projektgrupp: Eva Lindelöw Sjöö (Gävle kommun), Maria Bring (Botkyrka kommun), Ria Larsson (Gnesta kommun), Susanne Strangert (Järfälla kommun), Mats Nafsund (Västerås stad), Sven Jonsson (Uppsala kommun) referensgrupp (som tidigare?) styrgrupp (som tidigare?) 7. Risker Sårbarheten ligger i om kommunerna inte kan bidra med deltagare eller framför allt plockar bort deltagare. Det är viktigt att varje part avsätter tid mellan varje workshop för arbete med projektet. För att (för-)säkra deltagandet bör projektet förankras på respektive kommunens hemmaplan. 8. Kommunikation 8.1 Inom projektet Kommunikation med deltagare sker via en egen projektplats på Sambruks hemsida. De olika regionala arbetsgrupperna möts varje månad enligt uppgjord mötesplan, samt ett telefonmöte varje vecka. Varje kvartal samlas alla deltagare för ett gemensamt, övergripande möte. Styrgruppen har möten två gånger om året liksom referensgruppen. 8.2 Kommunikationsplan All dokumentation samlas på Sambruks projektportal. Se även 8.1, Inom projektet. 9. Avslut 9.1 Leverans och överlämning Slutprodukten för etapp 2 är en sammanställd kravspecifikation som utöver tekniska krav kommer att innehålla beskrivningar över vilka förutsättningarna är kring elektroniska arkiv med utgångspunkt från legala krav kring hantering av allmänna handlingar. Till specifikationen kommer att tas fram beskrivningar av de nödvändiga åtgärder som varje kommun behöver vidta innan man kan övergå till implementering av ett system för bevarande. Dessa åtgärder handlar om organisation, fördelning av ansvar, inventering av Sidan 6 av 7

informationsinnehåll det vill säga vilka allmänna handlingar som finns och övriga teknikoberoende insatser. Projektet redovisas på ett särskilt seminarium för alla deltagare och överlämnas därefter till alla deltagare. 9.2 Projektavslut Projektet avslutas med en rapport. Den innehåller: en kravspecifikation för ett system för bevarande en översikt av leverantörer inklusive en beskrivning av deras lösningar/produkter en beskrivning av metadatastandard alternativ metadataprofil för kommuner en rapport om möjligheterna för ett gemensamt system för bevarande checklista för nödvändiga åtgärder som varje organisation behöver vidta innan implementering av ett system för bevarande rekommendationer och riktlinjer för organisation och juridiska villkor för ett system för bevarande 10 Övrigt Projektets resultat ägs av Sambruk. Sidan 7 av 7