Individbaserad systematisk uppföljning



Relevanta dokument
Individbaserad systematisk uppföljning

Beslut på bättre grund.

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kunskap och verktyg för arbetet med försörjningsstöd (som tagits fram på enheten för kunskapsutveckling / IMS)

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

UBU-VB. Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

SOSFS 2011:9 ersätter

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Att följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Brukarundersökning och systematisk uppföljning inom ekonomiskt bistånd. Fokus ekonomiskt bistånd, 5 feb. 2018

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Riktlinje för riskanalys

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

SU-Pilot. Manual till ett datorbaserat verktyg för systematisk uppföljning

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Policys. Vård och omsorg

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet Ringgården i Färgelanda.

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Uppföljning av resultat inom den sociala barn- och ungdomsvården. ett utvecklingsprojekt under 2016

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Program. för vård och omsorg

Informationsblad om vissa juridiska aspekter på systematisk uppföljning i socialtjänsten och EU:s dataskyddsförordning

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Nya föreskrifter och allmänna råd

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Södermalms stadsdelsförvaltning. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 0 (25) Sociala avdelningen. Sociala avdelningen. stockholm.

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Välkommen till Återföringsdialog!

Evidensbaserad praktik till Sverige.

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Trygghetslarm och systematiskt kvalitetsarbete

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Transkript:

Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21

Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis Personens erfarenhet och önskemål Bästa tillgängliga kunskap

Olika slags kunskap behövs i EBP Vetenskaplig forskning Kunskap om bedömningar och standardiserade bedömningsmetoder Lokal kunskap om den egna verksamheten (systematisk uppföljning = SU)

Systematisk uppföljning handlar om att: Beskriva, mäta och dokumentera enskilda personer problem/behov, insatser och resultat Sammanställa informationen på gruppnivå för att utveckla verksamheten 2015-09-21 4

Nyttan med systematisk uppföljning Systematiserar kunskap om målgruppens situation och insatser (visar t ex om kvinnor och män får samma service) Tydliggör utvecklings- och förbättringsområden (visar t ex om insatserna passa för målgruppen) Beskriver verksamhetens arbete i siffror (vilket stärker dess position i kommunala diskussion om resurser etc.) Gynnar kritiskt förhållningssätt till EBP (resultaten i den egna verksamheten kan jämföras medeffektstorlekar i nya evidensbaserade metoder)

Exempel på SoS-produkter som vill främja SU: Normerande: - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) - Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) - Föreskrifterna för Våld i nära relationer (SOFS 2014:4) Kunskapshöjande: - Skrift om systematisk uppföljning med steg-för steg beskrivningar och exempel från praktiken - Webbutbildning i systematisk uppföljning med övningsmoment - SU-modeller SoS-produkter som skulle få ökad kvalitet om det bedrevs SU: - Nationella kvalitetsregister - Öppna jämförelser 2015-09-21 6

Hinder mot att bedriva SU Ovana av siffror och mätningar av klientarbetet Osäkerhet kring SoLPuL och rätten att ha register Liten erfarenhet av att bedriva SU Svårt = dyrt att upphandla de variabler som behövs för SU om man ej har erfarenhet av SU Uppfattning att alla it-system måste vara integrerade 2015-09-21 7

Vad kan systematisk uppföljning ge svar på? Vilka problem har våra klienter? Vilka insatser får våra klienter? Har klienternas situation förändrats efter insatserna? Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra klienter? Vad tycker klienterna om insatserna? Speglar våra insatser klienternas behov? 2015-09-21 8

Nytta på tre nivåer I arbetet med klienter (individuell uppföljning) på verksamhetsnivå för att utveckla kvalitetsarbetet (verksamhetsuppföljning) på nationell nivå i ex. nationella kvalitetsregister (nationell uppföljning) Systematisk uppföljning

Exempel: Missbruk Övergripande fråga: Skiljer sig vårdtyngden hos de klienter vi själva behandlat mot de som får institutionsbehandling? Svar Tvärtemot antagandet att klienter med högre vårdtyngd placerades på institutioner så var vårdtyngden densamma för alla, oavsett behandlingsform. Konsekvens Vi kan själva behandla fler klienter i den egna verksamheten och få lika bra resultat eftersom vår egen behandling är mer kostnadseffektiv.

Systematisk uppföljning HUR? Skrift som är praktiskt inriktad på hur man kan tänka om SU. Systematisk uppföljning beskrivning och exempel Webbutbildning om SU, inkluderar handledning där man testar på egen verksamhet i lite skala (oktober). Regeringsuppdrag att ta fram modeller för SU inom våld (oktober) och ekonomiskt bistånd (2016). 2015-09-21 11

1. Planera systematisk uppföljning 2. Beskriv situationen före insats 3. Mät situationen under insats 4. Följ upp situationen efter insats 5. Sammanställ uppgifterna 6. Analysera resultaten Systematisk uppföljning

1. Planera systematisk uppföljning Bestäm syftet Vilka klienter ska följas upp? Vilka uppgifter ska samlas in och följas upp? Hur ska uppgifterna registreras? Planera hur, när och av vem uppgifter ska samlas in 2015-09-21 13

2. Beskriva situationen före insats Bakgrundsinformation Mäta och dokumentera huvudsakliga problem Formulera mål Mål: Ökad närvaro i arbetsmarknadsprojekt. Mått: Antal närvarodagar de senaste tre månaderna. Mål: Minska problematisk och riskabel konsumtion av alkohol. Mått: Värde på en standardiserad skala (t.ex. AUDIT) 2015-09-21 14

Antal samtal 3. Mäta situationen under insats 7 6 Figur 1. Antal samtal som avlutas utan konflikt under veckorna 10-19 (A = före insats; B = under insats; C = efter insats) A B C 5 4 3 Mor Son 2 1 0 v10 v11 v12 v13 v14 v15 v16 v17 v18 v19 2015-09-21 15

4. Följa upp situationen efter insats Mäta det som man velat förändra Relatera till mål Mätningar endast efter insats Brukarundersökningar Upplevd förändring Tillfredsställelse med specifika komponenter Tillfredställelse generellt 2015-09-21 16

5. Sammanställa uppgifterna Vilka uppgifter kan sammanställas? Vilka demografiska grupper av klienter finns i verksamheten? Vilka problem eller behov har klienterna? Förändras de huvudsakliga problemen över tid? Vilken är problemnivån före och efter avslutad insats? Hur stor är andelen fullföljda insatser? Vad tycker klienterna om kvaliteten på bemötandet och insatserna? 2015-09-21 17

6. Analysera resultaten. Det finns naturligtvis en mängd analyser man kan göra. Förändringar hos klienterna: Både förbättringar och försämringar i gruppen Klienter med försämrat resultat Förändringar i andra avseenden än de förväntade 2015-09-21 18

Slutsatser som underlag för verksamhetens utvecklingsarbete: Verkar det som om verksamheten har relevanta insatser för de hjälpbehov som klienterna har? Hur ser sammansättningen ut av våra klienter? Uppnår verksamheten förväntade mål och skiljer sig det från hur vi når uppsatta mål mellan olika grupper av klienter? Hur uppfattar klienterna den hjälp de fått, och skiljer det sig mellan olika grupper och måluppfyllelse? 2015-09-21 19

Individbaserad systematisk uppföljning - webbutbildning Baseras på rapporten Systematisk uppföljning beskrivning och exempel För personal inom vård- och omsorg fokus på socialtjänst Fokus på hur man arbetar med systematisk uppföljning Blended learning Webbutbildning Handledningsmaterial Handledningsmaterialet hjälper till att skapa ett pilotprojekt i egen verksamhet Lanseras oktober 2015 2015-09-21 20

Utbildningens uppbyggnad Vad och varför? Här får du kortfattad information i text och bild om vad steget handlar om och vad det har för syfte. Hur? Här får du se filmade intervjuer med Jourpatrullen, som berättar hur de gjorde. Du kan också läsa kortfattade praktiska tips för genomförande. Övning Här får du öva på viktiga moment i systematisk uppföljning, med hjälp av Marias videodagbok. Reflektion Som avslutning på varje avsnitt får du fundera över hur det fungerar och skulle kunna fungera i din egen verksamhet. 2015-09-21 21

2015-09-21 22

2015-09-21 23

2015-09-21 24

Introduktionsfilm https://vimeo.com/socialstyrelsenutbildn/review/128232 395/53850f1bef 2015-09-21 25

Handledningsmaterial Gemensam introduktion till webbutbildni ng och fördjupning Individuellt arbete i webbutbildningen Fördjupningstillfälle 1 Vad vill vi veta? Fördjupningstillfälle 2 Hur ska vi göra? Fördjupningstillfälle 3 Vad har vi fått reda på? Fördjupningstillfälle 4 Hur går vi vidare? 2015-09-21 26

Verktyg för systematisk uppföljning i våldverksamheter Utvecklingsprojekt, regeringsuppdrag Datorapplikation för SU Klart 2015 2015-09-21 27

Några tidiga beslut i SUV-projektet Praktisk tolkning av modell = datorbaserad modell (inte tolka som att vi ska göra en teoretisk modell) Göra en modell att växa i, ej nödvändigt att använda hela modellen Göra en modell för våldsutsatta samtidigt 2015-09-21 28

Utvecklingen av SUV SUV har utvecklats i samverkan med sju verksamheter Verksamheterna har registrerat faktiska ärenden i SUV för att bedöma SUV:s relevans Sakkunniga på SoS och SKL har gett synpunkter Jurist på Socialstyrelsen har utrett juridiska förutsättningar för SUV IT-säkerhetsföretag har bedömt säkerhet i programmet 2015-09-21 29

Innehåll i SUV Bakgrunduppgifter Före insats Insatser Under insats Efter insats Brukaruppföljning Avslutning Återaktualisering 2015-09-21 30

Gränssnitt i SUV 2015-09-21 31

Gränssnitt i SUV 2015-09-21 32

Allmänt om SU-modeller Innehåller uppgifter om enskilda klienter Handläggare kan registrera uppgifter när som helst under ett ärende Liknar webbenkät Filer med avidentifierade ärendenummer sparas krypterade i en databas Uppgifter kan sammanställas både för en enskild klient, för samtliga klienter eller grupper av klienter 2015-09-21 33

Allmänt om SU-modeller Programmet laddas ned från en projektplats på Socialstyrelsen Programmet läggs på ett gemensamt nätverk i verksamheten En verksamhet kan välja att använda hela eller delar av en modell (frågor kan döljas) 2015-09-21 34