Årsredovisning 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: 2017-03-13 Diarienummer: HSN 2017-12 www.regionostergotland.se
Innehåll Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter... 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar... 3 Uppföljning... 5 Sammanfattning... 6 Bilagor: Resultaträkning... 15 Kassaflödesanalys... 16 Balansräkning... 17 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp... 18 1
Inledning Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av Region Östergötlands insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden, lämnar till regionfullmäktige. Verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år 2016 genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan 2016. Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Under året har analyser genomförts inom följande områden: Depression och ångest hos unga vuxna Utomlänsvård Hudsår med fokus på långvariga svårläkta sår Förlossningsskador Under året har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför 2017. Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i mars 2014. Ett inslag i behovsstyrningen är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnades förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. Samtidigt som beslut om överenskommelserna för 2016 togs, beslutade HSN även att fördela ytterligare 240 miljoner kronor i ramhöjande medel. Även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de ytterligare resurserna. I tabellen på nästa sida framgår de sjukdoms- och behovsgrupper som tillfördes medel. 2
Område 2015 Ramhöjande 2015 Engångsmedel 2016 Ramhöjande 2016 Engångsmedel Cancersjukdomar 22,3 0,8 92,0 0,0 Primärvård 25,0 0,0 26,0 0,0 Ambulansverksamhet 0,0 0,0 25,0 0,0 Hjärt- och kärlsjukdomar 16,0 0,0 24,0 0,0 Kvinnosjukvård/kvinnors hälsa, jämlik vård 4,5 1,0 20,0 0,0 Psykisk hälsa 11,5 6,9 18,0 0,0 Diabetessjukdom 0,0 0,0 10,0 0,0 Öron- näsa- och halssjukdomar 0,0 0,0 10,0 0,0 Centralt finansierade läkemedel och utomlänsvård 20,0 0,0 7,0 0,0 Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsjukdomar 8,0 0,0 6,0 0,0 Barnsjukdom/hälsa 17,0 0,0 4,0 0,0 Lungsjukdomar 0,0 0,0 4,0 0,0 Sällsynta diagnoser 3,5 0,0 2,0 0,0 Omfördelade medel inom HSN 0,0 0,0-8,0 0,0 Rörelseorganens sjukdomar 17,0 0,0 0,0 0,0 Neurologiska sjukdomar 8,8 0,0 0,0 0,0 Behovsgruppen äldre 4,0 0,0 0,0 0,0 Ögonsjukdomar 2,0 0,0 0,0 0,0 Allergisjukdom 2,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 161,6 8,7 240,0 0,0 Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar 2015 och 2016 (miljoner kronor) Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Samordningsberedningen har under 2016 varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSNberedningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom SSVO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av dialogtillfällen och kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. 3
Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har under 2016 haft ansvar för att politiskt samordna arbetet med fyra behovsanalyser och medborgardialog, vilka var: Förlossningsskador Hudsjukdomar inklusive hudsår Patienter med del av vårdprocess i annat län Depression och ångest unga vuxna Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden En brukardialogberedning har varit kopplad till respektive område. Beredningen har fört en kontinuerlig dialog med beredningarna för brukardialog, både om deras specifika uppdrag och på ett mer övergripande plan. Beredningen har uppgiften att genomföra uppföljningar ur ett behovsperspektiv och har under 2016 haft ansvar för att följa upp de överenskommelser som gjordes utifrån 2013 års behovsanalyser. Tre sådana uppföljningar har genomförts kring följande områden: Missbruks- och beroendevård Screening Barn och unga med funktionsnedsättning Utveckling av uppföljningsarbetet har skett i samverkan med utskottet för uppföljning där beredningens presidium och utskottets presidium har träffats vid ett tillfälle. Dialog har förts på utskottets sammanträde där tjänstemannastödet deltagit. Beredningen för primärvård och annan nära vård Under 2016 har beredningen fortsatt med fördjupade kunskapsinhämtningar om primärvård och annan nära vård, dels genom studiebesök, omvärldsbevakning och genom dialog med verksamhetsföreträdare. Beredningen har löpande under året haft avstämning och dialog med utredaren för Nära vårdutredningen och den tjänsteman som ansvarade för att ta fram en ägarstrategi för den regiondrivna primärvården. Beredningen har också fortsatt att bevaka utvecklingen och implementeringen av de förslag på åtgärder som utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård levererade. Detta har främst skett genom dialogmöte med representanter från styrgruppen för genomförandet och processledarna för implementeringen av åtgärdsförslagen. En av beredningens viktigaste frågor under 2016 var att ta fram en vision för primärvård i Östergötland. Visionen som lyder Med dig, för din hälsa, genom hela livet, godkändes av HSN den 30 augusti och därefter har visionen skrivits in i regelbok för Vårdval Primärvård i Östergötland 2017. Inför 2016 gav HSN beredningen i uppdrag följa effekterna av regionens tolkning av patientlagen och löpande föreslå ändringar i regionens regelverk för att möta patienternas behov av flexibilitet och hög tillgänglighet. Vid den uppföljning som gjordes under hösten framkom inget som tyder på att några större förändringar vad gäller patienternas besöksmönster eller listningsmönster skett 4
efter HSN beslut 2015, vilket HSN samordningsberedning fick en rapport om den 6 december. Beredningen avser att fortsätta bevaka frågan även under 2017. Beredningen har även haft i uppdrag att se över hur tillgängligheten och organiseringen av vårdcentraler i landsbygd skulle kunna se ut i framtiden. Under senhösten 2015 påbörjades ett arbete i form av en omvärldsbevakning som presenterades för beredningen i början av 2016. Därefter har dialoger skett med verksamhetsföreträdare från landsbygdsvårdcentraler. Även detta arbete kommer att fortgå under 2017. Under hösten anordnade beredningen en hearing med fackliga företrädare på temat framtidens primärvård. Till hearingen inbjöds även ledamöter i regionstyrelsens utskott för personal- och kompetenshöjning, regionråd, oppositionsråd och polisiska sekreterare. Utskottet för uppföljning Under 2016 har uppföljningsutskottet fortsatt hämta in kunskap om den uppföljning som görs idag i olika verksamhetsområden och vilken information som förmedlas till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Utskottet har också diskuterat själva utformningen, det vill säga på vilket sätt resultat och värderingar presenteras för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Bland annat följande aktiviteter har genomförts under år 2016: Förslag till ämnesval och genomförande av verksamhetsförlagd uppföljning våren och hösten 2016 Diskussion om uppföljningen av tillgängligheten till hälso- och sjukvård Diskussion om befolkningens syn på hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern Patientupplevelser enligt nationell patientenkät (NPE) Patientnämndens ärenden och erfarenheter Diskussion med Centrum för Hälso- och vårdutveckling om faktaunderlag för uppföljning av jämlik vård Uppföljning av ambulanssjukvården och SOS Alarm Diskussion om uppföljning av privata vårdgivare på samma villkor som regiondriven hälsooch sjukvård tillsammans med regionjurist inom Region Västra Götaland Deltagande i internationell kvalitetskonferens i Göteborg Återrapportering till Samordningsberedningen och Hälso- och sjukvårdsnämnden Utskottets möjligheter att påverka den uppföljning som beskrivs i HSNs verksamhetsplan Innehåll och omfattning i delårsrapporter och årsredovisning Innehållet i SKLs Vården i Siffror Resultatgenomgång av uppföljningsbesök på vårdcentraler och kvalitetsrapporter Information om utskottets arbete till nationella nätverket Uppdrag Hälsa Uppföljning HSN:s verksamhetsplan har följts upp via: Månatliga delårsrapporter Regionens årsredovisning 5
Därutöver har även andra uppföljningsaktiviteter haft, mer eller mindre, bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med regionstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal/regelbok Olika redovisningar med uppföljningsinslag, bland annat om tillgänglighet; patientupplevelser inom specialiserad vård och primärvård, befolkningens uppfattningar om hälso-och sjukvården, med mera. Dialogtillfällen på HSN:s sammanträden med verksamhetsrepresentanter HSN:s verksamhetsförlagda uppföljning Ekonomiskt resultat Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i bokslut 2016 ett positivt resultat på 4,6 miljoner kr och det är ett högre resultat med 4,6 miljoner kr jämfört med den senaste helårsbedömningen från augusti. Bokslut 2016 Helårsbedömning 2016-08 Tabell 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat - avvikelser mot budget Bokslut 2015 Område Regionsjukvård 2,5 1,0 4,9 Närsjukvård 27,8 5,0 9,1 Länssjukvård 11,7 12,0 26,3 Utomlänsvård -19,2-13,0-11,8 Privata vårdgivare 5,8 18,0 16,8 Tandvård 12,2 8,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 2,9 5,0 24,2 Smittskyddsverksamhet 18,3 14,0 11,1 Solidariskt finansierade läkemedel -13,5-13,0-0,1 Övrigt -43,9-37,0-57,3 Totalt Resultat 4,6 0,0 37,5 Områdena närsjukvård/länssjukvård och smittskyddsverksamhet redovisar störst överskott, medan utomlänsvård och övrigt redovisar störst underskott. Inom närsjukvård/länssjukvård har målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av regionens produktionsenheter och vite motsvarande 26 miljoner kronor har återbetalats till nämnden. Underskottet inom utomlänsvården beror på höga kostnader för remitterad vård som ingår i försäkringslösningen för utomlänsvård. 6
Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. Diagram 1: Kostnader för hälso- och sjukvård 2016 Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 45 procent, varav något mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens kostnadsandel utgör 39 procent. Den i diagrammet angivna posten övrigt innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel såsom exempelvis blödarpreparat, sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård har fördelats inom områdena högspecialiserad vård, specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent. Det är oförändrat jämfört med föregående år. Privata vårdcentraler har fortsatt öka sin andel av listade patienter under 2016. Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för 2016 och resultatet för året är knappt 3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Överskottet inom regionsjukvård går att hänföra till ej utbetalad rörlig ersättning. 1 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (10 721 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-194 miljoner kr) = 10 915 miljoner kr. 7
Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är 4 654 miljoner kronor för 2016 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inkl privata vårdcentraler). Ersättning för närsjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 291 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen är prestationsbaserad eller är rörlig till dess att avsedd verksamhet är etablerad. Kostnaderna för närsjukvård är 28 miljoner kronor lägre än budgeterat, varav 16 miljoner kronor går att hänföra till sjukhusvården och 12 miljoner kronor till primärvården. När det gäller sjukhusvården finns de största avvikelserna som genererat överskott jämfört med budget inom primärvårds-st (+10 miljoner kronor), psykiatriersättning (+4 miljoner kronor), standardiserad vårdförlopp cancer (+4 miljoner kronor), psykisk ohälsa barn (+3 miljoner kronor) och telefontillgänglighet (+3 miljoner kronor). Därutöver finns det flera mindre avvikelser som påverkat resultatet positivt (+9 miljoner kronor). Poster som genererat underskott är ersättning via avropsavtal för vissa läkemedel (-10 miljoner kronor) och ersättning för rättspsykiatri (-7 miljoner kronor). Endast ett marginellt vitesbelopp gällande uppsatta tillgänglighetsmål har dragits under 2016. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är 12 miljoner kronor lägre än budgeterat. Förklaringar till överskottet är bland annat målrelaterad ersättning till den övergripande barnhälsovården som inte betalats fullt ut, ersättning till hälsolyftet som endast utbetalats till en tredjedel av budgeterat belopp samt tilläggsuppdrag till vårdcentraler med hög andel listade med socioekonomisk tyngd som inte betalats fullt ut. Länssjukvård Den totala budgeten för länssjukvård är 3 900 miljoner kronor. Ersättningen till länssjukvården betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 181 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen är prestationsbaserad eller är rörlig till dess att avsedd verksamhet är etablerad. Kostnaderna för länssjukvård är 12 miljoner kronor lägre än budgeterat. När det gäller länssjukvården finns de största avvikelserna som genererat överskott jämfört med budget inom erhållet vite för tillgänglighetsmål (+27 miljoner kronor), ryggkirurgi (+4 miljoner kronor) och telefontillgänglighet (+3 miljoner kronor). Maximalt vitesbelopp är för innevarande år 72 miljoner kronor och fördelar sig enligt följande; Sinnescentrum 14 miljoner kronor, Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård 7 miljoner kronor samt Hjärt- och medicincentrum 6 miljoner kronor. Den enskilt största posten som genererat underskott är ersättning via avropsavtal för vissa läkemedel (-32 miljoner kronor). Härutöver finns ett flertal mindre avvikelser som sammanlagt genererar ett överskott (+10 miljoner kronor). Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år 2016. Jämfört med bokslut 2015 är kostnaderna för utomlänsvård 2016 ungefär 21 miljoner kronor högre. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård 19 miljoner kronor högre än den budgeterade. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med cirka 6 miljoner kronor. Budgeten för utomlänsvård utökades med 13 miljoner kronor inför 2016. Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari 2015. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. 8
Under 2015 sågs en stor ökning av kostnaderna för oplanerad vård utomläns (20 miljoner kronor) medan ökningen endast är 5 miljoner kronor under 2016. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. I denna försäkringslösning har 65 miljoner kronor utbetalats och nämnden hade avsatt 42 miljoner kronor för 2016. Ersättningen har utbetalats till följande produktionsenheter: Barn- och kvinnocentrum 39 miljoner kr Hjärt- och medicincentrum 14 miljoner kr Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 7 miljoner kr Närsjukvården i östra Östergötland 2 miljoner kr Närsjukvården i centrala Östergötland 2 miljoner kr Kostnaderna totalt för utomlänsvård i regionen har ökat med cirka 10 procent jämfört med förra året och uppgår totalt till 376 miljoner kr. Den remitterade vården har ökat markant (16 procent) medan den oplanerade utomlänsvården har ökat något (3 procent) jämfört med 2015. I tabell 3 nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela regionen, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Vårdområde Bokslut 2016 (mkr) Bokslut 2015 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård 163 158 5 3,2% Läkemedel förskrivna utomläns 25 21 4 19,0% Remitterad specialistvård utomläns 153 131 22 16,8% Valfrihetsremiss 5 4 1 25,0% Vård enligt vårdgarantin 20 21-1 -4,8% EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) 10 7 3 42,9% Summa 376 342 34 9,9% Tabell 3: Regionens ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Rebus) Sedan 2014 har data från den köpta utomlänsvården kunnat läsas in i vårddatalagret och det gör att statistik finns samlat för östgötarnas konsumtion av vård. Mer detaljerad statistik finns också i rapporter i KUL regionens datasystem för köpt utomlänsvård där alla remisser och fakturor registreras. Uppföljningen delas upp i två delar, oplanerad vård och primärvård respektive remitterad vård. Oplanerad vård och primärvård Det är 18 300 östgötar som fått oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting under 2016 och det är en ökning med ungefär 1 000 personer jämfört med föregående år. Ökningen är störst inom EU-vård och primärvård. Kostnaden per patient ligger ungefär på samma nivå som 2015. Kostnaden för vården har varit störst i Jönköping, Kalmar, Stockholm, Sörmland och Skåne och avser akutsjukvård medan det är primärvård som har haft flest patienter, se tabell 4. 9
Vårdområde Belopp 2016 (mkr) Antal patienter 2016 Belopp 2015 (mkr) Antal patienter 2015 Akutsjukvård 99,0 7 149 97,1 6 864 Sjukvård i gränsområde Eksjö/Tranås 37,5 1 766 37,4 1 795 Primärvård 28,3 10 767 23,9 10 296 Försäkringskassan EU-vård 10,1 1 220 6,5 717 Summa 174,9 18 296 164,9 17 314 Tabell 4: Regionens ekonomiska utfall avseende oplanerad vård och primärvård utomläns(miljoner kronor) (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 2 Det är svårt att veta för vilka diagnoser östgötarna söker oplanerad vård utomläns. Vid faktureringen kan landstingen uppge exempelvis DRG-kod men i många fall faktureras vårdkontakten utan angivande av kod, 16 procent av vårdtillfällena och 77 procent av öppenvårdsbesöken har fakturerats utan kod. Där DRG-kod finns är vårdtillfällen för förlossning, cirkulationsorganens sjukdomar (till exempel bröstsmärta och hjärtrytmstörning) och matsmältningsorganens sjukdomar (till exempel buksmärta och blindtarmsoperation) vanligast. Tabell 5 visar Östergötlands kommuner och kostnad per invånare för oplanerad utomlänsvård och primärvård. Det är tydligt att gränsområdet till Jönköpings län, Ydre kommun har den största kostnaden för utomlänsvård. I annan uppföljning ser vi att invånarna i denna kommun har väldigt få vårdtillfällen vid sjukhusen i Östergötland, utan de görs framför allt vid Höglandssjukhuset Eksjö och Nässjö. Det är stor skillnad mellan åren för vissa kommuner och det kan bero på enskilda patienter som har varit kostsamma vissa år. Kommun Kr/invånare 2016 Kr/invånare 2015 Ydre 11 705 11 615 Ödeshög 844 682 Finspång 480 426 Boxholm 454 487 Valdemarsvik 409 452 Kinda 344 295 Åtvidaberg 319 264 Linköping 294 281 Motala 277 228 Vadstena 261 251 Norrköping 257 251 Mjölby 233 214 Söderköping 214 240 Genomsnitt 389 371 Tabell 5: Kostnader per kommun och invånare för oplanerad vård och primärvård utomläns (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 2 Antal patienter går ej att summera eftersom samma patient kan finnas med inom flera vårdområden. 10
Remitterad vård Det är 2 153 östgötar som fått planerad vård i ett annat landsting under 2016, antingen genom en specialistvårdsremiss eller genom vårdgarantiremiss. Det är ungefär 500 fler patienter än år 2015. Kostnaden mellan åren har ökat med 9 procent (15 miljoner kronor) och genomsnittskostnaden per patient har minskat från 94 000 kronor till 82 000 kronor. På de betalningsförbindelser för remitterad vård som skickas till andra landsting från kliniker i Östergötland registreras diagnoser. Därför har regionen en mer heltäckande bild av den remitterade vården än den oplanerade. De produktionsenheter som har störst kostnad för utomlänsvård är Barn- och kvinnocentrum (73 miljoner kronor), Hjärt- och medicincentrum (36 miljoner kronor) samt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (36 miljoner kronor). De sjukhus där vården utförts är framför allt Skånes universitetssjukhus i Lund, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge respektive Solna, Akademiska sjukhuset samt Sahlgrenska universitetssjukhuset. De diagnoser som genererat högst kostnader är för tidigt födda barn, kronisk njursvikt, medfödda missbildningar, spinal stenos, hjärtsjukdomar samt levertransplantation. De sjukdomsgrupper där flest vårdkontakter förekommit är inom kataraktoperationer, smärta och värk, njursjukdomar samt spinal stenos. Diagram 2 visar antal vårdtillfällen för remitterad vård utomläns i olika åldergrupper och könsindelat för åren 2015-2016. Den äldsta person som fått remitterad vård i annat län var 98 år. Diagram 2: Antal vårdtillfällen i olika åldersgrupper och kön för remitterad vård (Källa: Vårddatalagret) 11
Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 434 miljoner kronor för 2016. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger 6 miljoner kronor under den budgeterade nivån och genererar ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Detta är 12 miljoner kronor lägre än den senaste helårsbedömningen. Jämfört med 2015 ligger kostnaderna cirka 4 miljoner kronor högre. Ersättningen till många av de privata vårdgivarna är beroende av produktion och det finns en trend som är nedåtgående. Under 2016 har några privatläkare stängt sina mottagningar och både budgetbelopp och produktion har flyttats över till regionens verksamhet. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för 2016. 1 januari 2013 infördes tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). De berättigade individerna erhåller bastandvård till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Antalet individer som nåtts av tandvårdsstödet har stigit men är fortfarande lågt i förhållande till uppskattat antal berättigade individer. Informationsinsatserna fortgår för att fler berättigade individer ska nås av tandvårdsstödet. Utfallet för tandvården blev 273 miljoner kronor, vilket är cirka 12 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Huvudförklaringen till överskottet är att medlen som avsatts för tandvård för personer med stora behov av F-tandvård, befolkningsansvar för barn och ungdomar, tvärsektoriella projekt inom områden med sämre tandhälsa samt uppdrag kring samhällsodontologiska projekt inte utnyttjats fullt ut. Transparensredovisningen inom tandvården har medfört att i stort sett samtliga ersättningar inom tandvården numera är rörliga och prestationsbaserade. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 265 miljoner kronor för 2016. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är 3 miljoner kronor lägre än den beräknade nivån. Jämfört med 2015 är kostnaderna 36 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård utökades med 33 miljoner kronor (samt indexuppräkning) inför år 2016. Detta på grund av de nya avtalen som började gälla den 1 februari 2016. Budgeten för sjukresor sänktes däremot med 23 miljoner kronor inför 2016. Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för 2016. Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 18 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta är 4 miljoner kronor högre än senaste helårsbedömningen. Kostnader för läkemedel inom detta område ökade markant under sista halvåret 2014 och har fortsatt att ligga på en hög nivå, både 2015 och 2016. Nämnden hade dock budgeterat för ytterligare ökning och denna har uteblivit. 12
Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för 2016. Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-medel till unga, specialkost samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger över de budgeterade med 13 miljoner kronor, vilket överensstämmer med helårsbedömningen. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 78 miljoner kronor och utfallet för 2016 är 44 miljoner kronor högre och är en försämring jämfört med helårsbedömningen på 7 miljoner kronor. Inom posten övrigt redovisas kostnader som inte ingår i ovan angivna områden, exempelvis asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer, satsningar i projekt, höstens tillgänglighetssatsning samt vissa kostnader av engångskaraktär som omfördelas inom nämnden. Omfördelningar fastställs under året när prognoser visar att ytterligare satsningar kan göras och är en förklaring till att differenser kan uppstå när man jämför budget och prognos med faktiskt utfall. Precis som förra året har berörda verksamheter kompenserats med ersättning för ökade kostnader i samband med flyktingsituationen, 25 miljoner kronor beslutades i oktober och betalades ut för ökade kostnader för språktolk, infektionssjukdomar, barnsjukvård samt primärvård. Nämnden fick utökat regionbidrag motsvarande utbetalningarna. I samband med bokslut fick nämnden ytterligare 24 miljoner kronor i kompensation för ökade kostnader utöver budget för asylsjukvård och ersättning till Flyktingmedicinskt centrum. De största posterna som betalats ut av engångskaraktär är ett antal nystartade projekt (exempelvis suicidprevention, preventivt hälsoarbete för barn och unga, e-hälsa samt uteblivna på gynekologisk cellprovskontroll) 10 miljoner kronor, tillgänglighetssatsning 8 miljoner kronor för att öka tillgängligheten i vården samt ersättning för psykiatripatienter, 7 miljoner kronor har betalats till närsjukvården för första halvåret då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar i regionen i större grad än beräknat. Från och med 1 juli bedrivs vuxen specialistpsykiatrisk öppenvård som vårdval och hela ersättningen är rörlig för de besök patienterna gör. Då verksamheten inte fullt ut uppfyllde utlovade mål för vård i rimlig tid möjliggjorde avdragna vitesbelopp nedan tillgänglighetssatsningar under hösten 2016, se tabell på nästa sida. 13
Åtgärd (verksamhet) Gråstarroperation (Sinnescentrum) Operationer av halsmandlar och polyper (Sinnescentrum) Plastikkirurgisk operation (Sinnescentrum) Ablation vid hjärtarytmi (Hjärt- och medicincentrum) Endoskopier(Hjärt- och medicincentrum) Hjärtoperationer till Örebro (Hjärt- och medicincentrum) Extra resurs fristående vårdlots (Sjukvårdsrådgivningen) SUMMA Belopp 1,5 mkr 0,8 mkr 0,3 mkr 0,3 mkr 1,0 mkr 3,5 mkr 0,1 mkr 7,5 mkr Tabell 6: Vitesbelopp tillgänglighetssatsningar hösten 2016 14
Resultaträkning Bilaga 1 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Not Intäkter Landstingsbidrag 10 725 263 10 725 263 10 169 331 Koncernbidrag 0 0 4 458 1) Patientavg sjukvård/tandvård 10 182 0 8 964 2) Försäljning sjukvård/tandvård 23 216 1 700 20 976 3) Övr intäkt huvudverksamh 7 313 7 189 6 859 4) Försäljning övriga tjänster 0 0 0 Statsbidrag 152 160 0 128 705 5) Övriga bidrag 7 107 0 0 6) Försålt mtrl varor övr intäkt 247 0 925 Summa Intäkter 10 925 488 10 734 152 10 340 218 Personalkostnader Lönekostnader -102 0-228 Arbetsgivaravgifter -46 0-92 Övriga personalkostnader -8 188-8 088-6 339 7) Summa Personalkostnader -8 337-8 088-6 659 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -10 249 228-10 294 695-9 716 409 8) Verksamhnära material o varor -536 486-284 675-444 178 9) Lämnade bidrag -18 672-57 525-45 237 10) Övriga verksamhetskostnader -108 195-89 170-90 267 11) Summa Övriga kostnader -10 912 582-10 726 064-10 296 092 Finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 0 0 1 Finansiella kostnader -12 0-11 Summa Finansiella kostnader/intäkter -11 0-10 Årets resultat 4 557 0 37 456 Noter till resultaträkningen: 1)Koncernbidrag 2015 avser bidrag för flyktingsituationen. 2) Avser specialkost, hörselrehabilitering samt förskottsbetalda öppenvårdsavgifter. 3) Avser intäkter för utomlänspatienter. 4) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 5) Avser ersättning från migrationsverket för asylsökande. Ökningen jämfört med föregående år beror på att antalet asylsökande är 6) högre. Avser engångsmedel från RS för ALMA-team. 7) Avser personalkostnader i diverse projekt. 8) Avser överenskommen/avtalad vård med regionens olika utförare samt år 2016 ersättning för flyktingsituationen. 9) Avser kostnader för läkemedel, hörselhjälpmedel samt specialkost. 10) Avser bidrag till föreningar, ersättning hälsopott samt år 2015 ersättning för flyktingsituationen. 11) Avser till största delen kostnader för sjukresor samt hyreskostnader för ambulanssjukvården. 15
Kassaflödesanalys Bilaga 1 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Bokslut 2016 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 4 557 Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 557 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 12 637 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 16 154 Kassaflöde från den löpande verksamheten 33 349 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital -4 557 Årets kassaflöde 28 791 Likvida medel vid årets början 6 702 Likvida medel vid årets slut 35 493 16
Balansräkning Bilaga 1 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) Bokslut 2016 Bokslut 2015 Not TILLGÅNGAR Kundfordringar 68 0 1) Förutbet kostn upplupna intäkt 23 422 36 127 2) Kassa och bank 35 493 6 702 Summa Omsättningstillgångar 58 983 42 829 SUMMA TILLGÅNGAR 58 983 42 829 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat 4 557 37 456 Justerat eget kapital -4 557-37 456 3) Summa Eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt 58 983 42 829 4) Summa Skulder 58 983 42 829 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 58 983 42 829 Noter till balansräkningen: 1) Avser fordran privat sjukgymnast som är återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald ersättning. 2) Avser periodisering av intäkter, till största del ersättning från Migrationsverket för asylsökande. 3) Justering av årets resultat är utfört i enlighet med Region Östergötlands ekonomiska styrprinciper. 4) Avser periodisering av leverantörsfakturor. 17
Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla regioner/landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer ett diagram på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under 2016 fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som hälso- och sjukvårdsnämnden betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Diagram 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader per sjukdomsgrupp 2016 i miljoner kronor. Gruppen Ej registrerad diagnos befinner sig efter bokslut 2016 på nionde plats vilket är bättre än bokslut 2015. Kostnaderna inom denna grupp har minskat från cirka 11 procent 2011 till 6 procent 2016. Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Faktorer av hälsobetydelse. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser samt dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. Gruppen Cirkulationsorganens sjukdomar återfinns på tredje plats och där återfinns högt blodtryck och förmaksflimmer. På fjärde plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår andningsbesvär samt ospecificerade bröst- och buksmärtor. Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård finns på femte plats. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på sjätte och sjunde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. 18