KV BRYGGERIET NORA Lägesrapport november 2009 Anders Håberger Historisk bakgrund Området längs den ca 300 meter långa sträckan av Hagbyån från den gamla landsvägsbron i söder till Hagbydammen i norr har en lång industrihistorisk tradition på grund av tillgången på vattenkraft. De ursprungligen tre naturliga vattenfallen med en sammanlagd fallhöjd på drygt 16 meter har åtminstone från 1600-talet utnyttjats för järnhammare, sågverk, mjölkvarnar mm. Under den moderna industrialismens framväxt i slutet av 1800-talet, då den klassiska järnhanteringen i Bergslagen fick allt mindre betydelse, växte ett nytt industriområde fram vid vattenfallen i Hagbyån. Staden anlade bland annat elverk och vattenverk, och tre privata industriföretag, Nora Bayerska Bryggeri, Nora Tändrörsfabrik och Nora Sågbladsfabrik etablerade sig i området. 1
De tre fabrikerna fick stor betydelse för utvecklingen i Nora under första hälften av 1900-talet. Den enda verksamhet som idag har anknytning till den ursprungliga industriverksamheten är Gyttorp Cartridge AB, som nu planerar att flytta till andra lokaler i Nora. Större delen av den industribebyggelse som växte fram, huvudsakligen under 1900- talets första hälft, finns dock kvar och befinner sig i förhållandevis bra skick. Länsstyrelsen konstaterar i en kulturhistorisk utredning från 2000 att de till stor del väl bevarade industribyggnaderna ger området ett betydande industrihistoriskt intresse. Framtida utveckling av bryggeriområdet Fastigheten Bryggeriet 2, som innehåller f.d. Nora Bayerska Bryggeri och f.d. Nora Tändrörsfabrik, förvärvades 2006 av Norabostäder som är ett helägt dotterbolag till Nora kommun. Avsikten med förvärvet var att öppna bryggeriområdet som en ny stadsdel i Nora för småföretag, hantverkare, konstnärer och bostäder med butiker, utbildningslokaler restaurang mm. Området har ända sedan industriverksamheterna startades runt förra sekelskiftet i princip varit stängt för allmänheten på grund av den hantering av explosiva varor som förekommit där under lång tid i samband med stubintrådstillverkning och idag tillverkning av jaktammunition. Den tidigare ägaren, Gyttorp Cartridge AB, planerar att flytta till andra lokaler under 2009, vilket ger helt andra förutsättningar att öppna området. Bland annat som ett resultat av ett engagerat idéarbete, där ett tjugotal Noraföretagare och privatpersoner har deltagit, formulerades under hösten 2007 ett förslag till Vision och inriktning för arbetet med kv Bryggeriet i Nora. Kommunchefens förslag till vision och projektgenomförande antogs av kommunfullmäktige 2007 10 31. Beslut enligt kommunchefens förslag: Göra kvarteret Bryggeriet till ett av regionens mest attraktiva besöksmål där många småföretagare verkar. Där ska finnas butiker, bostäder, kulturföretag, hantverkare, hälsoföretag, café/ungdomscafé och restaurang. Kvarteret Bryggeriet är till för alla åldrar. Etablera tillverkande företag, bland annat destilleri och lokaler för byggnadsvård och konstsmide samt utbildningar kopplade till verksamheterna. 2
Skapa kreativa mötesplatser med exempelvis utställningslokaler där den stimulerande kulturmiljön är pietetsfullt bevarad. Göra kvarteret Bryggeriet till en naturlig fortsättning på Prästgatans affärsstråk. Knyta samman kvarteret Bryggeriet med åpromenaden och därigenom skapa ett attraktivt stråk runt staden. Projektet föreslås genomföras med följande mål: Skapa en operativ projektgrupp/styrgrupp som arbetar fram förslag på hur bevara, nyttja och utveckla ett befintligt industriområde med mycket högt kulturhistoriskt värde i överensstämmelse med visionen och att genomföra förslagen. Åstadkomma en handlingsplan för finansiering och långsiktig verksamhet. Undersöka möjligheterna hur kombinera olika verksamheter såväl kommersiella, kulturella som ideella=trepartsegenskap enligt Leadermetoden. Att upprätta kompletterande uppmätningsritningar. Projektgrupp/styrgrupp En styrgrupp för bryggeriprojektet utsågs i november. Ordförande i styrgruppen är kommunchef Jan Norlund. Övriga ledamöter: Håkan Ceder, turistchef Nora kommun Håkan Olsson, näringslivschef Nora kommun Barbro Bohlin, företagare, (ledamot t o m september 2009) Rolf Nielsen, kulturchef Nora kommun Thomas Hjelmqvist, VD Norabostäder Elizabeth Franzén, projektledare nätverksprojektet Anders Håberger, projektledare, konsult Bryggeriet 2, disposition och byggnadsbestånd 2007 Fastigheten Bryggeriet 2 omfattar ca 2,4 hektar och är bebyggd med sammanlagt 16 byggnader från olika tid alltifrån 1850 till 1997. Flera byggnader är sammanbyggda med andra byggnader. Den sammanlagda lokalytan uppgår till ca 5 700 kvm Av följande översiktskarta framgår placering och användningssätt när projektet påbörjades för de olika byggnaderna och ungefärligt byggnadsår. 3
Översiktskarta nov 07, Kvarteret Bryggeriet 2, Nora. A Huvudbyggnad, Gyttorp Ammunitionsfabrik (tidigare Nora tändrörsfabrik) kontor och produktionslokaler. 1915-1951 B Kallager, Gyttorp Ammunitionsfabrik 1997. C Färdiglager Gyttorp Ammunitionsfabrik ca 1980 D Panncentral med oljetankar 1897. E Krutlager i fem betongkasuner 1897 och ca 1970 F Boktryckeri o lager (tidigare Tändrörsfabrikens eltändaravdelning) G 1939 1949. Lager o personalutrymmen. (tidigare Tändrörsfabrikens spol- och spinnsalar) 1910. H Lager. Ca 1975 I Lager (Tidigare Tändrörsfabrikens spinnsalar.) 1931 J Kontor (tidigare Tändrörsfabrikens personalbyggnad.) 1947. K Nora Destilleri (tidigare produktionslokal Nora Zips, tapphus Nora bryggeri) 1939 L Förråd (tidigare kärlskjul för bryggeriet) ca 1850. M Konsthall (tidigare huvudbyggnad för Nora Bryggeri) 1893 N Verkstad o kontor (tidigare tvätteri) ca 1950 O Bostad (tidigare vaktlokal för Tändrörsfabriken) ca 1950 P Vaktkur. 4
Angränsande fastigheter inom industriområdet: Kvarteret Bryggeriet 3 Omedelbart norr om Byggeriet 2 ligger f.d. Nora Sågbladsfabrik på fastigheten Bryggeriet 3. Fastigheten har en areal på ca 2 hektar och en sammanlagd lokalyta på ca 3000 kvm. Byggnaderna är uppförda mellan åren 1905 och 1948. Byggnaderna och bebyggelsemiljön har liksom Bryggeriet 2 mycket stort kulturhistoriskt värde. Fastigheten är privatägd och lokalerna är uthyrda till ett antal mindre företag. På grund av verksamheten i Gyttorps Ammunitionsfabrik tillåts idag ingen förbindelse mellan de två industrifastigheterna. Med ändrad användning av byggnaderna inom Bryggeriet 2 skulle hela området kunna öppnas på ett helt annat sätt än idag. Ägaren till Bryggeriet 3 är positiv till en samverkan som innebär att allmänheten kan få bättre tillgång till hela området. En intressant möjlighet är till exempel att anlägga en gångväg längs Hagbyån mellan ån och Sågbladsfabriken som ansluts till Kvarnvägen. Gångvägen skulle sedan kunna kopplas samman med Åpromenaden via bryggeriområdet längs ån. Kvarteret Tändröret 1. Väster om kvarteret Bryggeriet, på andra sidan Hagbyån, ligger industrifastigheten Tändröret 1. Fastigheten har en areal på ca 4,5 hektar. 1968 uppfördes på fastigheten en industrihall i ett plan med en lokalyta på ca 4500 kvm. Sammanbyggd med industrihallen uppfördes 1975 en kontors- och personalbyggnad i två plan med en lokalyta på ca 450 kvm. Byggnaderna uppfördes ursprungligen för Nora Tändrörsfabrik (Norabel), som flyttade verksamheten från de äldre lokalerna i Bryggeriet 2. Industrihallen har under vintern 2008 byggts om till ett lågprisvaruhus som öppnade i maj samma år. Kontors- och personalbyggnaden har hyrts ut till callcenterföretaget ECC som har flyttat sin verksamhet dit. I en framtid kan infarten till handels- och kontorsfastigheten komma att flyttas med direkt anslutning till Hagbyvägen. 5
Bostäder I en särskild utredning utförd av BMB, har möjligheten att bygga bostäder på industrifastigheten utmed åbrinken undersökts. Enligt ett skissförslag skulle 17 nya bostäder i kedjehusform kunna uppföras på fastighetens östra del med utsikt över Hagbyån in mot staden. De exklusiva huslägena, bara ett femtontal meter från ån, möjliggörs av att gällande detaljplan från 1960-talet ger byggrätt ända ner till stranden. Uppförande av bostäder förutsätter dock ändring av detaljplanen men strandskyddet är sedan tidigare utsläckt. Förslagets utformning ger möjlighet till olika upplåtelseformer. För att gå vidare med förslaget måste en grundundersökning utföras liksom en noggrann inmätning av markhöjder och viktigare träd. En gynnsam omständighet för en bostadsexploatering är närheten till ledningar för vatten, avlopp och fjärrvärme. Ny detaljplan för bostäder kan inte antas förrän Gyttorp Cartridge har flyttat sin verksamhet från bryggeriområdet. Ägaren till Tändröret 1 är positiv till en samverkan med bryggeriprojektet som kan leda till en bra helhetslösning för hela stadsdelen. 6
KARTA, situationsplan med förslag till bostäder 7
Pågående arbete med Bryggeriet 2 Ritningar Arbetet påbörjades under oktober med inventering av äldre och nyare ritningsmaterial över byggnaderna. Bryggeriets huvudbyggnad har uppmätts genom Norabostäders försorg och för denna byggnad finns nu utmärkta ritningar. För övriga byggnader finns ritningar av skiftande ålder och aktualitet. Kompletterande uppmätningar av hus F, G, I, H, K och L har utförts och digitala ritningar på dessa hus finns nu framtagna. Kompletterande uppmätningar av hus A (Huvudbyggnad Gyttorp Cartridge) kommer att utföras som underlag för nya digitala ritningar. Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) har under hösten 2008 upprättat ny detaljerad primärkarta över området. Viss osäkerhet råder beträffande ledningar i mark inom området (va, el, tele och värmekulvertar). BKT har påbörjat en inventering av va-nätet inom och i anslutning till området och kommer att presentera ett åtgärdsförslag. För vissa byggnader där verksamhet pågår, framför allt i Gyttorps Ammunitionsfabrik, kan det bli svårt att komma åt alla utrymmen för uppmätning för närvarande. Intressenter För närvarande har sammanlagt 16 överenskommelser träffats med nya hyresgäster inom bryggeriområdet. Hyresgästerna presenteras närmare under respektive byggnad längre fram i texten. Ytterligare ett tiotal intressenter finns anmälda. 8
Etappvis etablering av nya verksamheter i bryggeriområdet. Så länge produktionen vid Gyttorp Cartridge ligger kvar inom området finns begränsningar för etablering av nya verksamheter, speciellt för sådana verksamheter som riktar sig till allmänheten. Överenskommelse med Statens Räddningsverk och kommunens Räddningstjänst har träffats beträffande villkor för ianspråktagande av de lokaler som är lediga redan idag och hur man kan göra dessa tillgängliga för allmänheten. Överenskommelsen innebär att byggnaderna I, H, K, L och M iordningställs för nya verksamheter med möjlighet för allmänheten att få tillträde till dessa redan innan verksamheten vid ammunitionsfabriken flyttats. Beträffande hus F tillåts verksamheter med begränsat tillträde för allmänheten. För att göra hus I och H tillgängliga för allmänheten har butiksentréer öppnats mot sydost genom att de sedan länge oanvända ytterdörrarna i I-husets sydostfasad öppnats. En fördel med detta är att verksamheterna i huset annonseras mot staden och infarten. 9
Hus I (f.d. Spol- och spinnsalar för tändrörsfabriken byggt 1931) Byggnaden innehöll ursprungligen 9 rum avskilda från varandra med murade väggar. Varje rum hade in- och utgång till det fria både mot sydost och nordväst. Rummen har lite olika storlekar men den sammanlagda lokalytan är ca 270 kvm. I samband med ombyggnaden för de nya hyresgästerna har en del nya öppningar tagits upp mellan vissa rum och byggnaden inrymmer nu sex butiks- ateljélokaler med butiksentréer mot den öppna planen och dörrar för inlastning mot bakgården. Följande sex företagare har flyttat in i spinnsalslängan. 1. Ateljé Barbro Bohlin. Tillverkning och försäljning av linnekläder i två rum. 2. Anna Dahlgren keramikverkstad med försäljning av egna produkter i ett rum. 3. Elisabeth Wulfstrand, tapetserarverkstad med försäljning av möbler mm, två rum. 4. Åsa Gustavsson skådespelare och Joacim Nilsson fotograf. 5. Nora Art 6. Örjan Holm galleri konstsmide. Från januari Musikbryggeriet 10
Hus G, gamla spinnsalsbyggnaden 1. Konstateljé, verkstad, Agneta Wågman 2. Konstsmed Örjan Holm. Under hösten 2009 har avtal tecknats med konstsmed Örjan Holm, Kristinehamn om upplåtelse av kompressorrummet och vindsvåningen i hus G som verkstadslokal för konstsmide. Iordningställande av lokalerna som till stor del utförs av Örjan själv, kommer att påbörjas under vintern 2010 för inflyttning senast maj 2010. Örjan har under sommaren med hjälp av grannar i hantverkslängan sålt sina smidesprodukter i lokal 6 hus I. 3. Den stora lokalen (gamla spinnsalen) har nyligen tömts av Gyttorp Cartridge. Två företag har anmält sitt intresse för varsin del av lokalen. Hus H, fd lagerlokal 1. Vikers Konst o metallgjuteri, byggnadsvårdsbutik Byggnadsvårdsbutik 11
Hus K, tidigare tapphus mm för Nora Bryggeri Möjlig framtida användning: Lokalytan i hus K uppgår i bottenplan till ca 320 kvm och i överplan till ca 60 kvm. Av bottenvåningens yta utgörs ca 160 kvm av skyddsrum, garage o förråd. Restaurang I kommunens vision ingår att en restaurang skall finnas inom bryggeriområdet. Den svagt vinklade byggnad K ligger mycket strategiskt vid den blivande huvudentrén till området och den lilla gränden intill bryggeriet och är lämplig som restaurang. Ett förslag till restaurang i byggnadens östra del har tagits fram av Arktis Arkitekter i samarbete med en restaurangintressent. Kostnadsberäkning av ombyggnaden kommer att upprättas under november 2009. Bageri För den västra delen av byggnad K ( kanonrummet ) diskuteras för närvarande förutsättningarna med en intressent att inreda ett bageri med bland annat vedeldad ugn. Gränden 12
Hus L tidigare kärlskjul för bryggeriet Den putsade delen av hus L är bryggeriområdets äldsta byggnad uppförd omkring 1850. Huset är uppfört av slaggsten o tegel och innehåller två rum med en sammanlagd yta på ca 53 kvm. I husets mitt finns en murstock med tidigare eldstäder i båda rummen. Huset har en rymlig vind med bra takhöjd. Senare har två enklare tillbyggnader i trä tillkommit med garage o förråd. De tillbyggda delarna har en yta på ca 115 kvm. Den senast tillkomna tillbyggnaden som var i ganska dåligt skick, har rivits. I planerna för den nya restauranglokalen i hus K ingår att de två små rummen och vinden skall användas som serveringslokaler sommartid. Den kvarlämnade betongplattan från den rivna tillbyggnaden används sommartid som utescen. 13
Fasadritning hus L Den östra delen av hus L, där enligt tidigare planer en smedja skulle inrymmas, har under sommaren 2009 använts som en enklare kaféservering som drivits av Aktivitetskällan i Gyttorp. Hus M, gamla bryggeriet Under 2009 har den första etappen av upprustning och ombyggnad av bryggeribyggnaden genomförts. Arbetet genomfördes med bidrag från Sparbanksstiftelsen Nya, Bergslagens Sparbanksstiftelse och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I uvudsak har arbetet omfattat följande åtgärder: Markarbeten runt byggnaden. Utrivning av panna och iordningställande av pannrum i bottenplan. Återställande av den före detta tapphallen i bottenplan Lagning och omfärgning m m av golv, tak och väggar invändigt. Översyn och lagning av plåttak och avvattning. 6 nya takfönster. Lagning av skorstenarna. Putslagning och bättring av färg på fasader. Lagning och ommålning av ytterdörrar o fönster. Nya invändiga glasluckor i kylskeppsvind. Komplettering och nyinstallation av el samt belysning. Huvuddelen av arbetet genomfördes under vintern och våren 2009 så att byggnaden kunde användas för den stora svensk finska utställningen Återseende som öppnades den 18 juni och pågick till den 6 september. Utställningen som arrangerades 14
inom ramen för projektet NORDIC DELIGHT var mycket uppskattad och besöktes av ca 5000 personer. Etapp 2 av ombyggnad och restaurering av bryggeribyggnaden kommer enligt planerna att påbörjas under vintern 2010. Arbetet omfattar iordningställande av plan 4 för utställningsverksamhet och evenemang, Utrymningsväg från plan 4 och ny per- 15
sonhiss plan 1 4 installeras. Arbetet har kostnadsberäknats till ca 1,3 miljoner kronor. Bidrag har sökts hos Boverket enligt förordningen om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler. Beslut om eventuellt bidrag kommer att fattas senast 1 februari 2010. Hus J, f d Tändrörsfabrikens personalbyggnad. Lokalerna i hus J var redan vid projektets påbörjande 2007 uthyrda som kontor och verkstadslokaler. Ett av företagen, Björkens Larm, har nyligen sagt upp hyreskontraktet för den lokal på ca 100 kvm som man hyr i husets bottenvåning. Kooperativet Aktivitetskällan som för närvarande hyr lokaler i Gyttorp har anmält intresse för lokalen i hus J, och förutsättningarna för detta undersöks för närvarande. Den planerade verksamheten skulle bland annat omfatta tillverkning och försäljning av väskor, smycken mm samt bakning av kaffebröd. Hus F, f.d. eltändarfabriken Byggnaden är uppförd i två etapper 1939 och 1949 för tändrörsfabrikens tillverkning av eltändarutrustning. Planskiss hus F Huset har under 2008 och 2009 genomgått en ganska omfattande renovering, som resulterat i 410 kvm kontors- behandlings- och atljéutrymmen av mycket hög kvalitet. 16
Interiör personalrum Hyresgäster i hus F Strands Tryckeri Hälsocentrum. Lars Olof Fors, Yvonne Lindström, Urban Juneholm och Ingela Forsberg. Marcus Granbom, grafisk design. Roine Magnusson, fotograf Anders Wallén, författare musiker. P. O Qvick, fotograf. David Strenge, musiker. 17
Hus A, huvudbyggnad Gyttorp Cartridge. Huvudbyggnaden och intilliggande mindre byggnader används fortfarande av Gyttorp Cartridge för produktion av jaktammunition. Planering för flytt till nybyggda lokaler inom Pershyttans industriområde pågår sedan en längre tid, men det är fortfarande osäkert när den planerade flytten kan bli verklighet. Sedan en tid har örebroföretaget JM Dental utvecklat konkreta planer på att starta en hantverksmässig tillverkning av exklusiv maltwhisky i bryggeriområdet i Nora. Vid styrgruppsmötet den 8 september 2009 redovisade Bo Lindell och Mats Lihnell sina planer och presenterade en affärsplan för det nybildade bolaget Bergslagens destilleri AB. Förutom egen tillverkning av maltwisky planeras import av ett utvalt sortiment som säljs vidare. Företaget kommer att ta emot gäster på destilleriet för provsmakning och rundvandring. Där kommer också att finnas en butik som säljer varor förknippade med whiskytillverkningen som till exempel glas och accessoarer mm. Huvudbyggnaden där Gyttorp Cartridge fortfarande har sin produktion förlagd anses i alla avseenden vara utomordentligt väl lämpad för den planerade whiskytillverkningen och företagets tidplan innebär inflyttning hösten 2010. 18
Hus N, (före detta tvätteri mm), Musikbryggeriet En av hyresgästerna i hus F (f d eltändarfabriken), David Strenge startade under hösten 2009 tillsammans med några andra entusiastiska musiker musikundervisning i Davids studio i F-huset. Intresset för undervisningen blev snabbt större än väntat och musikerna insåg att det behövdes större lokaler. Hus N hyrs idag av Samhall, som dock har sagt upp lokalen till 1 mars 2010. Vid en besiktning av lokalen i oktober där bl annat Björn J:son Lind och Claes Strömblad deltog befanns lokalen vara mycket lämplig för musikskolans verksamhet. Diskussioner med Norabostäder och Nora kommun om villkoren för att hyra lokalen efter nödvändig upprustning pågår. Då lokalbehovet är akut kommer musikbryggeriet troligen att tillfälligt hyra en lokal i hus I (hantverkslängan) från och med januari 2010. Bild hus N 19
Tillväxtverkets beslut om stöd till Förstudie Kvarteret Bryggeriet Efter ansökan från Nora kommun har Tillväxtverket beslutat bevilja stöd ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden till en förstudie avseende utveckling av nätverk tillsammans med de företag och intressenter inom den kreativa näringen vid kv Bryggeriet. Förstudien skall omfatta intervjuer och möten med representanter från näringslivet och andra berörda aktörer. En struktur för nätverksarbete ska ha grundlagts. I samband med detta planeras även studiebesök/studieresor för styrgruppen till liknande samarbeten i Norden. Parallellt sker arbete med att formulera en ansökan för ett större projekt samt att söka finansiärer för detta. Till projektledare för denna förstudie har utsetts Elizabeth Franzén, som påbörjade arbetet i mitten av september 2009 Studieresa till Baerum Verk, Norge. Den 14 15 oktober 2009 företog delar av styrgruppen tillsammans med representanter för företagare och föreningar vid kv Bryggeriet och under ledning av Elizabeth Franzén en studieresa till Baerum Verk väster om Oslo. Bild från resan 20
Baerum Verk är ett gammalt industriområde som sedan slutet av 1980-talet successivt omvandlats till ett handels- och museiområde. Syftet med resan var att få ta del av verksamheten, diskutera tillblivelsen och få kännedom om en verksamhet som pågått en längre tid men i mångt och mycket påminner om Kvarteret Bryggeriet i Nora. Studieresan ingick som en del av förstudien Kvarteret Bryggeriet. Vi fick under besöket bland annat träffa näringslivschefen i Baerum Kommun, Gro Haugland och Kirsten Koth som deltagit i uppbyggnaden av Baerum Verk under åtta år. Vid besöket i Baerum Verk informerade centrumledaren Gry Skådinn om det ständigt pågående arbetet med att utveckla området. Resan var mycket givande och preliminärt beslutades att inleda ett samarbete mellan Kvarteret Bryggeriet och Baerum Verk. Längre fram kommer även kontakt att tas med Fiskars i Finland som bedriver en liknande verksamhet. En särskild rapport om studieresan har upprättats av Elizabeth Franzén. 21