Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.



Relevanta dokument
)g525' 7b1. 75<**+(7 7b1. 6b.(5+(7 7b1. 9b*/('1,1* 7b1. $7026)b5 7b1. +c//%$5+(7

)g525' 7b1. 75<**+(7 7b1. 6b.(5+(7 7b1. 9b*/('1,1* 7b1. $7026)b5 7b1. +c//%$5+(7

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

Belysningsplan för offentlig belysning

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Sveriges bästa cykelstad

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun

10 Gaturummets innehåll

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

Riktlinjer för passager i Västerås

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister

Trafikplan för Linköpings stadskärna

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Dagliga leveranser. Staden under byggtiden - information om pågående aktiviteter och uppdrag

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun Antaget av kommunfullmäktige Dnr 13KS/0288

BRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit. Fredrik Eliasson, Region Örebro län

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Skolgårdar - trafiksäkerhet

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Cykelparkering vid Platensgatan 8

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Säfsen 2:78, utredningar

Ansökan om statlig medfinansiering till åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på det kommunala vägnätet för år 2014

Strategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg.

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

tryggt och jämställt ljus

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

idéskiss Trafik och parkering

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV

November 2015 Lommabanan

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Cykelfrämjandets synpunkter på cykelväg Kallax - Bergnäset. Synpunkter på cykelvägen Kallax - Bergnäset

LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Rev Projekt Norrköpings Resecentrum

TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg


Kompletterande trafik-pm, Alternativ 1

Som gående blir man luttrad

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Trafik-PM Västra sjöstaden

Transkript:

Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan och platsen vid båghusen på den östra sidan. Centralpassagen är en viktig länk i staden som måste upplevas som rationell, ljus och trygg under dygnets alla timmar. En kontinuerlig ström av människor passerar resecentrumområdet, vana pendlare som förväntar sig framkomlighet och nya besökare som möter Uppsala för första gången. Många resenärer byter mellan olika trafikslag vid resecentrum. Här finns cykelparkeringar, busshållsplatser, parkeringshus, bil- och taxiangöring. En så komplex plats kräver ett stort mått av ordning för att underlätta orientering inom området, detta gäller även områdets ljussättning. Orientering och säkerhetsaspekter bör därför få extra fokus vid ljussättningen. Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Men ljussättningen av resecentrum är inte bara en fråga om praktisk funktion, den är också en viktig del av gestaltningen av en av Uppsalas mest centrala platser. Kopplingen mellan gamla stationshuset och slottet som fondbyggnader i varsin ände av Bangårdsgatan kan förstärkas, liksom det faktum att några av stadens mest märkvärdiga skulpturer finns på området. I anknytning till resecentrum finns också kommersiell verksamhet, bland annat i den nya terminalbyggnaden och i nya kommersiella lokaler på den östra sidan. Det är naturligt att dessa verksamheter syns och sätter sin prägel på resecentrum, men kommersiellt ljus och skyltning får inte ta uppmärksamhet på ett sätt som gör att orienterbarheten försämras.

Gatorna och gränderna tvärs åsens och åns huvudriktning är betydelsefulla för orienteringen i staden. De binder samman innerstadens olika delar: domkyrkoområdet, årummet och shoppingkvarteren. De tvärgående gränderna är i många fall underordnade huvudstråken men de ger mycket karaktär åt innerstadens miljöer. Det är främst de öst-västliga gaturummens förlängningar som bjuder på vyer mot landmärken som slottet och Carolina och det är även i denna riktning som natthimlen kan vara närvarande inne i staden. Drottninggatan/Vaksalagatan är en överordnad öst-västlig axel i staden. Principen om fri sikt och utblickar, i detta fall mot Carolina och UKK, är lika starkt prioriterad som i gränderna men då Drottninggatan är ett viktigt kommersiellt stråk kan ljusnivån på delar av sträckan vara relativt hög. Möjligheten att med ljussättning förstärka axelns karaktär bör prövas. Axeln passerar ett antal viktiga platser i staden: Vaksalatorg, Stadshuset, Stora torget och årummet. Vid dessa platser bör axeln underordna sig platsernas ljussättning. Kontrasten mellan de nord-sydliga huvudgatornas starka belysning och grändernas mer nedtonade ljus är en överordnad princip som understryker innerstadens struktur. I gränderna prioriteras fri sikt framför stark belysning. Reklamskyltar och andra objekt som bryter sikten bör undvikas. Likaså ska gränderna hållas fria från linspända armaturer och bländande ljus.

En god ljussättning innebär att alla kan ta sig fram på ett säkert sätt. Säkerhet i trafiken handlar framför allt om samspel mellan olika trafikanter. Bilister, cyklister och fotgängare rör sig i olika hastigheter, upplever staden på olika sätt och kan därför ha behov av olika typer av ljussättning. Bilister kan behöva visuell ledning, där ljuspunkter följer ett stråk och markerar dess riktning, och tydlig belysning av korsningar och landmärken. Fotgängare och cyklister rör sig långsammare och lägger mer märke till detaljer. De har ett annat behov av att kunna uppfatta stadens atmosfär liksom att känna sig trygga i stadsmiljön. Ljusmiljön i innerstaden ska uppfylla en god belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik. I Uppsalas innerstad ska fotgängare och cyklister få särskild omtanke i ljusplaneringen av den allmänna miljön. Stadens gator och stråk har alla olika karaktär och funktion. Det är viktigt att ta hänsyn till omgivande ljus och att undvika överbelysning. Belysningen och belysningsprinciperna kan användas för att förtydliga en hierarki mellan olika typer av gator. På så sätt kan man styra trafikflöden. Linspännsarmaturer och belysningsstolpar med långa armar som hänger ut i gaturummet bör användas sparsamt. På tvärgående gator och gränder ska de inte förkomma.