)g525' 7b1. 75<**+(7 7b1. 6b.(5+(7 7b1. 9b*/('1,1* 7b1. $7026)b5 7b1. +c//%$5+(7
|
|
- Karl Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Belysning har en stor och viktig betydelse som stadsmiljöskapare och dess kanske viktigaste funktion är att ge människor vägledning och hjälp att orientera sig och att skapa trygghet. Det är i stadens offentliga rum, Uppsalas torg, parker gator och årum som en stor del av den attraktiva staden skapas. Till detta skall tilläggas att stadsmiljön är en av våra viktigaste resurser för hållbar utveckling ur både social och ekonomisk synvinkel. Det är också i dessa miljöer som stadslivet pågår ett stadsliv som främjar möten mellan människor. Det du håller i din hand är ett dokument kallat Riktlinjer för belysning av Uppsala innerstad. Detta är ett separat program specialsytt för innerstaden och den första i sitt slag. Den är underordnad ett strategidokument Strategi för belysning i Uppsala kommun antagen av Byggnadsnämnden i februari Tanken är att riktlinjer för andra områden i staden skall kunna tas fram, var och en för sitt särskilda område. Liv Hahne Ordförande byggnadsnämnden Bengt Andrén Stadsbyggnadsdirektör UPPDRAGET Kommunfullmäktige gav Byggnadsnämnden i uppdrag att med berörda nämnder och Vi i Stan AB utarbeta belysningsprinciper för staden. I Riktlinjer för belysning av Uppsala innerstad har principer lagts fast för vidare programarbeten. Riktlinjerna är tydliga men flexibla och ger utrymme för såväl stadsutveckling som teknikutveckling, nya samarbetsformer och initiativ. Dokumentet utgår från Strategi för belysning av Uppsala innerstad. Arbetet har tagits fram av White arkitekter på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, berörda nämnder inom kommunen samt Vi i Stan AB har fungerat som referensgrupp. Dokumentet har i godkänts i byggnadsnämnden i februari 2010.
3
4
5 Strategi för belysning av Uppsala kommun är ett överordnat dokument som styr upprättandet av belysningsprogram för stadens olika delar. Den består av grundläggande ställningstaganden om ljusets betydelse och principer för ljussättning i Uppsala kommun. Riktlinjer för belysning upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen av just den delen av staden. Till sist finns bilagor som tar upp olika tekniska aspekter som ljuskällor, armaturtyper, stolpar etc. Bilagorna kommer att förändras över tiden och följa den snabba tekniska utveckling som nu sker på belysningsområdet. Konkret förändring av stadens belysning sker sedan i olika projekt. Hur projekten ska drivas framgår av Strategi för belysning av Uppsala kommun.
6 Uppsalas innerstad har växt fram under en lång tid. Det olika delarna av staden är vitt skilda i sin karaktär. Staden rymmer historiska miljöer som bevarat sina huvuddrag över lång tid och nybyggda kvarter som präglas av en ständigt pågående förändring i stort och smått. Här finns plats för kommers och rekreation, boende, butiker och nöjen. De som vistas i innerstaden är ofta väl bekanta med miljön men hit kommer också många som ser staden för första gången. Belysning av innerstaden berör många. Ljuset här är en angelägenhet för kommunen och dess invånare men också för alla de fastighetsägare och affärsidkare som med sina verksamheter utgör en viktig del av stadens karaktär och som påverkar dess ljus. Det är lätt att inse att samverkan är en förutsättning för en lyckad helhet, det gäller i högsta grad även ljussättning av Uppsala innerstads offentliga rum. Uppsala innerstad avgränsas av St Olofsgatan i norr, Domkyrkoområdet i väster, Bäverns gränd i söder och Resecentrum i öster. Vaksalagatan till Väderkvarnsgatan och Vaksalatorg ingår. Belysningprogrammet utgår från innerstadens struktur med gator, torg, platser och stråk. Viktiga byggnader, landmärken, Fyrisån, konst, stadens grönska och tillfälliga installationer behandlas också. Det är en grundläggande tanke att stadens ljus skall lyfta fram stadens existerande kvaliteter och understryka dess karaktär. Men ljuset har också en egen kvalitet som på ett självständigt sätt kan bidra till upplevelsen av innerstaden.
7
8 Rutnätsstaden sätter prägel på en stor del av innerstaden. Undantaget är kvarteren runt Domkyrkan. Det är längs rutnätstadens gator som människor rör sig, det är gatorna som utgör stommen för stråken i staden. Det är i gaturummens förlängning man kan få utblickar mot platser och byggnader som orienterar oss. De nordsydliga stråken är huvudriktningen genom innerstaden. Stråken följer i huvudsak åsens och åns riktning. Längs de nordsydliga stråken finns inga stora höjdskillnader och få barriärer och avbrott. Tydlighet och konsekvens präglar denna riktning. Ågatorna, gågatan, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan är alla tydliga exempel samtidigt som de sinsemellan har helt olika karaktärer.
9 De östvästliga stråken tvärar åsen och bjuder många utblickar och vyer. De är i många fall underordnade den nordsydliga riktningen. Många östvästliga stråk bryts där de korsas av järnvägen och ån, medan andra passerar i tunnlar eller på broar. Drottninggatan/Vaksalagatan och gränderna är viktiga exempel. Åsen, slottet, Carolina, årummet, torgen, offentlig konst och platsbildningar skapar variation och pauser i statsväven.
10 I tio punkter beskrivs riktlinjer för belysning av Uppsalas innerstad. Några av punkterna är platsanknutna, andra mer objektsorienterade. De tio punkterna ska användas som ett verktyg och ligga till grund för de belysningsprojekt som genomförs i innerstaden. Många projekt kommer att beröras av mer än en av punkterna.
11
12
13
14 Domkyrkoområdets ljussättning ska särbehandlas som ett sammanhållet delområde skilt från resten av innerstaden. Ljusets gestaltande kvaliteter är särskilt viktiga här. Men eftersom området är relativt glesbefolkat kvällstid är även ljus för trygghet en viktig aspekt. Allmänljuset ska vara finstämt och nedtonat, och ta stor hänsyn till den historiska atmosfären. En viktig princip inom domkyrkoområdet är att förtydliga områdets karaktär genom att effektbelysa utvalda byggnader och objekt. På så sätt framhålls arkitektoniska kvaliteter och orienteringsförmågan inom området och i staden underlättas. Gustavianum, Odinslund, Trefaldighetskyrkan, Universitetsparken, Värmlands nation är några viktiga exempel som alla samverkar till domkyrkoområdets karaktär. För att kunna avgöra om ett objekt ska ljussättas ska en avvägning göras mellan objekt och platser. Exempel på genomförda projekt är fasadbelysningen av universitetsaulan och domkyrkan. Ljussättningen av Domkyrkan har fått effekt på en stor del av Uppsalas ljusbild. Det är viktigt att området hålls samman beträffande armaturer och ljuskällor, vilket kan kompliceras av att området är uppdelat mellan flera fastighetsägare. Arbetet med att ta fram en enhetlig ljusbild för den här delen av det historiska Uppsala ska fortsätta, och samarbete mellan fastighetsägare är av största vikt.
15
16 Fyrisån är ett karaktäristiskt inslag i Uppsalas stadsbild och bör ljusmässigt behandlas på ett medvetet sätt. Belysningen längs ån liksom ljussättning av vattenytor, broar och rummen mellan kajerna kan utvecklas. När man planerar belysning ska man studera årummet utifrån ett helhetstänkande och ta hänsyn både till hur man närmar sig ån och hur man rör sig längs med och över den. I årummet ska ljusets gestaltande kvaliteter behandlas med extra omtanke. Men eftersom årummet innehåller många komplexa trafiksituationer med blandade trafikytor är även säkerhetsaspekterna viktiga vid belysningsplaneringen. Broarna fungerar både dag- och nattetid som utsiktsplatser för att blicka ut över årummet och bjuder på många av Uppsalas karaktärsvyer, t ex av domkyrkan. Idag är de flesta broar upplysta av stolparmaturer som delvis skymmer sikten längs ån. Under mörkrets timmar blir ljuspunkterna lätt bländande ljusklot. Belysningsstolpar på broarna bör därför undvikas och ljuspunktshöjderna hållas nere så att sikten hålls fri över årummet och bländning undviks. Om stolparmaturer används ska dessa vara helt avskärmade eller placeras vid broarnas landfästen.
17
18 I innerstadskvarteren mellan Fyrisån och resecentrum finns det som länge har varit Uppsalas centrala butikskvarter. Området genomgår en tydlig utveckling mot att bli ett större och tydligare shoppingdistrikt med utlöpare längs bland annat axeln Drottninggatan/Vaksalagatan och Svartbäcksgatan. Karaktäristiskt för detta butikstäta område är att den allmänna ljusnivån är hög. Detta på grund av många skyltfönster och reklamskyltar. Konkurrensen om att synas bidrar till att ljusnivån trissas upp. Det kommersiella ljusets betydelse för områdets karaktär ska bejakas. Samtidigt är det viktigt att det finns övergripande principer för ljusnivåer och krav på ljusskyltars utformning. Även om ljus och skyltar får ta plats i detta område är det viktigt att den höga ljusnivån inte stör överordnade utblickar och siktlinjer från gränderna. Ett exempel är att ljuslådor och reklamskyltar inte ska stå i gränderna där de blockerar viktiga utblickar. Ytterligare en aspekt är hur ljusbilden ser ut efter butikernas öppettider. Vid förprojektering av dessa miljöer rekommenderas att först släcka ner den allmänna belysningen och utvärdera hur ljusmiljön ser ut med endast det kommersiella ljuset, före och efter stängning. Med det som utgångspunkt planeras det allmänna ljuset som bör samspela med fastigheternas ljus.
19
20 Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan och platsen vid båghusen på den östra sidan. Centralpassagen är en viktig länk i staden som måste upplevas som rationell, ljus och trygg under dygnets alla timmar. En kontinuerlig ström av människor passerar resecentrumområdet, vana pendlare som förväntar sig framkomlighet och nya besökare som möter Uppsala för första gången. Många resenärer byter mellan olika trafikslag vid resecentrum. Här finns cykelparkeringar, busshållsplatser, parkeringshus, bil- och taxiangöring. En så komplex plats kräver ett stort mått av ordning för att underlätta orientering inom området, detta gäller även områdets ljussättning. Orientering och säkerhetsaspekter bör därför få extra fokus vid ljussättningen. Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Men ljussättningen av resecentrum är inte bara en fråga om praktisk funktion, den är också en viktig del av gestaltningen av en av Uppsalas mest centrala platser. Kopplingen mellan gamla stationshuset och slottet som fondbyggnader i varsin ände av Bangårdsgatan kan förstärkas, liksom det faktum att några av stadens mest märkvärdiga skulpturer finns på området. I anknytning till resecentrum finns också kommersiell verksamhet, bland annat i den nya terminalbyggnaden och i nya kommersiella lokaler på den östra sidan. Det är naturligt att dessa verksamheter syns och sätter sin prägel på resecentrum, men kommersiellt ljus och skyltning får inte ta uppmärksamhet på ett sätt som gör att orienterbarheten försämras.
)g525' 7b1. 75<**+(7 7b1. 6b.(5+(7 7b1. 9b*/('1,1* 7b1. $7026)b5 7b1. +c//%$5+(7
Belysning har en stor och viktig betydelse som stadsmiljöskapare och dess kanske viktigaste funktion är att ge människor vägledning och hjälp att orientera sig och att skapa trygghet. Det är i stadens
Läs merBusshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Läs merBelysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan
Belysningsprogram Näsängen Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan 2016-11-16 1 LJUSPRINCIPER Belysningen är viktig för att skapa en trafiksäker och trygg miljö, som är lätt att orientera sig i,
Läs merRiktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen
Tänk atmosfär - är rubriken på ett av avsnitten i Strategi för belysning i Uppsala kommun, och kanske är det just atmosfär som man först kommer att tänka på när man koncentrerar sig på ordet belysning.
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merRiktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning
Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merNattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.
Ljusgestaltning för Gubberoparken Introduktion Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Gubberoparken
Läs merDatum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister
KS 19 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kihlberg Jenny Datum 2013-05-13 Diarienummer KSN-2012-1215 Kommunstyrelsen Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister Förslag
Läs merEn ny stadskärna i ett historiskt kontext. Bomässa
En ny stadskärna i ett historiskt kontext Bomässa 2019-05-04 Uddevallas årsringar Pre stadsbrand Rävgiljan och Vadebacken 1806 1910 Rutnätsstaden Stenstaden. Mångfald av arkitektur och småskalig handel.
Läs merBAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.
1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är
Läs merVAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
Läs merStrategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun
Strategi Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: Strategi för belysning - slutversion Diarienummer: KS/2014:199 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:
Läs merANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merRIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN
1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska
Läs merÅtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan
GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM 2 LJUSETS STAD 2.0. Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XX XX XX
2 LJUSETS STAD 2.0 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XX XX XX Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen Uppdragsgivare...Stefan Lind,Stadskontoret, Samhällsbyggnadsstrateg
Läs merBilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014
MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen
Läs merBakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart
Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för
Läs merGestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna
Läs merI Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.
Otrygg trafiksituation som begränsar rörelsefrihet och självständighet Gamla industriområdet instängslat. Många barriärer, E6an, järnväg, Mölndalsvägen. Liseberg har positiv inverkan på integration, barn
Läs merKF SEPT Nr 181. Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister KSN
KF 181 30 SEPT 2013 Nr 181. Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister KSN-2012-1215 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merUppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun
Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM 2 LJUSETS STAD 2.0. Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen
LJUSETS STAD 2.0 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 30 JANUARI 2014 Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen UPPDRAGSGIVARE Stefan Lind...Stadskontoret, Samhällsbyggnadsstrateg,
Läs merNYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum
NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD
Läs merStadsutveckling Östra Sala backe
Stadsutveckling Östra Sala backe 1 Broschyren är framtagen av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret i Uppsala kommun Projektledare: Karl Ingelstam, fastighetskontoret Caroline
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merDetaljplan för Dragarbrunn 18:3, del av kvarteret Rådhuset
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Johan Nilsson 2016-06-29 PLA 2012-020110 Miljöbedömning; Steg 1 - BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING Enligt PBL 4:34 ska bestämmelserna i miljöbalken
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merGörvälns slott - landmärke för Järfälla kommun
Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan
Läs merGestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden
Läs merStrategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin. Fariba Daryani Stockholms stad
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin Fariba Daryani Stockholms stad BILDSPEL STRATEGI FÖR OFFENTLIGA RUM Utveckling av Stockholms trafikstrategi Framkomlighetsstrategin Antogs
Läs merKS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.
KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del
Läs merTill Trafikverket. YTTRANDE avseende Trafikverkets järnvägsplan Huvudsta Duvbo TRV 2015/ ingivet av Nätverket Trivsam Stadskärna i Sundbyberg
2017-03-28 Till Trafikverket För Kännedom: Sundbybergs stad, Solna Stad, Storstockholms lokaltrafik, Trafikkontoret Stockholms läns landsting, YTTRANDE avseende Trafikverkets järnvägsplan Huvudsta Duvbo
Läs mer2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum
2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i
Läs merDen gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96
2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika
Läs merRESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19
RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi
Läs merBilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288
Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03 Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Översikt centrala Gustavsberg Belysningsprogram för Centrala Gustavsberg ska användas i planerings- och
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merSTADENS LJUS. Policy för belysning och ljussättning i Göteborg
STADENS LJUS Policy för belysning och ljussättning i Göteborg Mål med Stadens Ljus: - att skapa vackra, trygga och tillgängliga stadsrum - att förstärka stadens karaktärer och attraktionskraft - att tydliggöra
Läs merOffentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
Läs merILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000
VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det
Läs merNominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån
Läs merHur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer
Hur en kommun fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard till attraktiva ljusmiljöer, gatuchef Vad Lund är Hur vi fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard
Läs merUlleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker
Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla
Läs merBOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA
BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA Kvalitetsprogram för den yttre miljön Upprättat i juni 2012, rev.april 2013 Innehåll INLEDNING 3 Förutsättningar 3 Syfte och status 3 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄrer 4 Bebyggelsen
Läs merDetaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret
Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Saga Wingård 2016-05-24 PBN 2015-002019 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kv Plantan BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING
Läs merSkylten och dess belysning
Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.
Läs merALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY
PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merNolhaga Ljusplan 2012-03-08
Nolhaga Ljusplan 2012-03-08 Innehåll sid 1 sid 2 sid 3 sid 4 sid 5-6 sid 7-9 Bakgrund Prioriterade stråk Ljusplan Entrépunkter Stråk Områden Bakgrund Arbetet med ljusplanen har tagits fram av Kajsa Sperling
Läs merE4 förbifart Stockholm
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 Reviderad för utställning av detaljplan oktober 2012
Läs merVÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS
VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern
Läs merStadsbyggnadsvision - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås
Stadsbyggnadsvision Nedre Norrby - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås» www.boras.se ARBETSMATERIAL PROJEKTGRUPP Tomas Rossing - stadsarkitekt Jonas Hallberg - planarkitekt (projektledare)
Läs merBelysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merSiktsektorer och stadssiluett
Detaljplan för kvarteret Plantskolan, utredning Siktsektorer och stadssiluett 2012-11-12 INNEHÅLL INLEDNING 3 ÖVERSIKTSKARTA 4 VATTHOLMAVÄGEN 5 VAKSALAGATAN 6 UPPSALA KONSERT & KONGRESS 8 VRETGRÄND 9 UPPSALASLÄTTEN
Läs merRiktlinjer för bygglovprövning av skyltar
Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merDesigndialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08
BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden
Läs merBrf Räven Belysningsförslag - Gårdar
Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Uppdrag Titel på rapport: Brf Räven Belysningsförslag Gårdar Status Förhandskopia Datum: 2014-04-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brf Räven Lukas Berglind
Läs merGestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen. Utställningshandling
Detaljplan för del av Ältabergsvägen. Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna Älta 10:1 och Älta s:3 i Älta
Läs merFölj ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget
Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget
Läs merNu och Framtidens LEDande ljuskälla
Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Elkraftsgatan 11 195 60 Arlandastad URL: www.vensti.se Vår vision Är att bygga framtidens belysning. Att tänka nytt och utveckla produkter är en av våra ledstjärnor.
Läs merÖkad ljussättning på stadens husfasader Motion (2015:27) av Martin Westmont (SD)
Utlåtande 2015:160 RII (Dnr 106-823/2015) Ökad ljussättning på stadens husfasader Motion (2015:27) av Martin Westmont (SD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:27)
Läs merArlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19
Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE
STALTNINSPRORAM FÖR VÄSTRLÅNATANS BLYSNIN 2014-12-15 KASA SPRLIN, WHIT 1 2 INNHÅLL: Analys...sid 3 Förslag...sid 5 - Övergripande idé...sid 5 - Belysning av gata och stråk...sid 6 - Ljus på fasader och
Läs merKonkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.
Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge
Läs merBELYSNINGSPROGRAM FÖR UTEMILJÖN
BELYSNINGSPROGRAM FÖR UTEMILJÖN i kvarteret Sjukhuset, Uppsala 2014-09-11 ORGANISATION Arbetet med detta belysningsprogram har utförts på uppdrag av Landstingsservice av följande personer på Ramböll Samhällsbyggnad
Läs merGESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Läs merRiktlinjer för skyltning utmed vägar
1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merVÄGARKITEKTUR. Belysningsstolpar med kort rak arm.
Belysningsstolpar Belysningspunkterna skall vara placerade så att de ger god visuell ledning. Utmed Förbifart Stockholm placeras belysningsstolpar med två armaturarmar i vägens mittremsan. Utmed ramper
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merTryggt och jämställt ljus. AnnaKarin Fridh
Tryggt och jämställt ljus AnnaKarin Fridh LJUSPLANERING Ljus och Alingsås Lights in Alingsås Utbildning Forskning Permanent ljussättning LJUSPLANERING Alingsås Ljusråd Permanent ljussättning Samordning
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare: Datum: Diarienummer: Johan Spåre 2012-05-07 2012/20200-1 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Planansökan för kv Diset BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING
Läs merKristianstad bygger för framtiden
Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel
Läs merSamrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Läs merYttrande: Innerstaden växer över ån
Yttrande: Innerstaden växer över ån Bakgrund Linköpings kommun planerar att bygga ett nytt resecentrum strax öster om Stångån, som ska ersätta det nuvarande resecentrumet. Detta sker i samband med att
Läs merStartpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Stenfelt Tfn 08-50826142 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen
Läs merGångplan för Stockholm
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-02-02 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merVÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.
Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.
Läs merPlan för offentlig belysning
Plan för offentlig belysning Bilaga 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Upplevelsen av ljus 3 Ljusnivå Ljusfördelning Skuggor Bländning Reflexer Ljusfärg Ytfärger Att gestalta med ljus 4 Identitet Atmosfär
Läs merBakgrund. Genomförande 2009-11-25
Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två
Läs merFoton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.
Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen
Läs merÅtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0
Åtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0 Ks 2011:319 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Åtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen
Läs mertryggt och jämställt ljus
tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet
Läs merLINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar
MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,
Läs merYttrande om tre översiktsplaner
Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella
Läs merPROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE
2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande
Läs merBemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan
Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i
Läs merGestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska
Läs merProgram för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie
Läs mer