Åtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0
|
|
- Ann-Sofie Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0 Ks 2011:319 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Åtgärdsprogram Ljusets stad inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0 Fastställt av kommunfullmäktige
2
3 LJUSETS STAD 2.0 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 6 OKTOBER 2011 Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0
4 UPPDRAGSGIVARE Josephine Nellerup...Stadskontoret, samhällsbyggnadsstrateg, huvudansvarig Stadsbyggnadsvisionen PROJEKTANSVARIG Johan Röklander...Stadskontoret, Belysningsplanerare ARBETSGRUPP Lennart Angselius...Tekniska kontoret, Stadsträdgårdsmästare Mailin Ekdahl...Tekniska kontoret, Mark och Exploatering, Exploateringsingenjör Rolf Sandström...Tekniska kontoret, Förvaltning Gata/Park, Verksamhetschef Jenny Larsson...Stadsbyggnadskontoret, Utveckling och Trafikavdelning, Projektledare Ulf Mattsson...Stadsbyggnadskontoret, Plan- och Bygglovavdelning, Bygglovchef Fredrik Nyqvist...Stadsbyggnadskontoret, Utveckling och Trafikavdelning, Projektledare Henrik Zetterholm...Stadsbyggnadskontoret, Utveckling och Trafikavdelning, Projektledare Conny Salestam...Jönköpings Energi, Elingenjör Jesper Steen...Jönköping City GRAFISK FORMGIVNING Åsa Nylander...Stadskontoret, informatör FOTO/ILLUSTRATIONER Jönköpings kommun
5 Bakgrund och syfte Stadsbyggnadsvision 2.0 Staden och sjöarna antogs av kommunfullmäktige i oktober Stadsbyggnadsvisionen innebär ett sammanhållet arbete, som med helhetsperspektiv behandlar en rad olika aspekter av Jönköpings fortsatta stadsutveckling. Inom ramen för stadsbyggnadsvisionens delprojekt Ljusets stad 1.0 antog kommunfullmäktige i juni 2003 ett åtgärdsprogram för belysningen i Jönköpings stadskärna. För att kunna genomföra stadsbyggnadsvisionens handlingsinriktade punkt Fortsätt arbetet med att belysa stadens landmärken och mötesplatser Ljusets stad, genom åtgärder för att skapa en attraktiv stadsmiljö behöver ytterligare insatser ske för att höja belysningskvalitén. Det är med anledning av detta som delprojektet Ljusets stad 2.0 nu utformas, i enlighet med stadsbyggnadsvisionen, antagen av kommunfullmäktige 2008 och kommunstyrelsens beslut Jönköping har länge marknadsfört sig som Ljuset vid Vättern. Detta behöver även återspeglas i hur vi arbetar med belysningen av staden. Detta sker nu genom att förstärka platser i anslutning till vattnet. Åtgärdsprogram - Ljusets stad 2.0 har tagits fram, tillsammans med Belysningsprogram för Jönköpings kommun, för att ytterligare förhöja och stärka Jönköpings karaktär kvällstid. Temat på programmet kan sammanfattas i vatten, torg och park. Åtgärdsprogrammet är indelat i 13 platser som blir föremål för åtgärder inom vardagsbelysning, trygghetsbelysning och effektbelysning. Det går inte helt och hållet att särskilja åtgärderna ifrån varandra. Dessa kommer på många sätt att samverka och tillsammans skapa en god ljusmiljö i staden. Åtgärderna genomförs samråd med Trygghetsprojektets åtgärder. I flera fall är det en förstärkning av Trygghetsprojektets fysiska åtgärder, exempelvis Munksjöns borfästen. Flera av platserna som är föremål för åtgärder har idag antingen ingen belysning eller ålderdomlig belysning med stort behov av att förnyas eller är platser som behöver en förstärkning vad gäller belysningen. Tillsammans kommer de förstärka Jönköpings karaktär och bidra till en attraktivare stadskärna. Meningen är att skapa attraktiva och spännande platser och stråk för invånarna som lyfter fram staden och vattnets kvaliteter samt stärker orienterbarheten och trygghetsupplevelsen i Jönköping. Viktiga faktorer vid utformningen av de olika åtgärderna är miljö, energibesparing, estetik och teknik. I åtgärdsprogrammet redovisas därför en övergripande belysningsstrategi för de olika åtgärdsområdena samt, i vissa fall, beskrivningar av belysningsidéer. Varje enskild belysningsåtgärd ska projekteras och i detalj gestaltas samt provbelysas innan byggnation, med det nya belysningsprogrammets belysningsprinciper och val av teknik som grund. Kostnaderna för genomförandet av de aktuella åtgärderna uppskattas till totalt 5mnkr, vilket finansieras av Stadsbyggnadsvisionens anslag med 0,5mnkr 2011, 1,5mnkr 2012 och 3mnkr 2013, i enlighet med gällande VIP Anslaget ställs till stadskontorets förfogande för genomförande av åtgärderna. Tekniska kontoret uppskattar driftskostnaden för den kompletterande belysningen till kr/år. Åtgärderna ger goda förutsättningar att pröva smarta styrsystem för belysning. Det rör sig om nattsänkning av effekter eller mer avancerade säsongs- och närvarostyrning. Dessa system kan ge stora energibesparingar jämförelsevis med traditionella tekniklösningar. Vissa projekt kommer bidra till en minskad underhållskostnad då ny teknik med lägre effekter samt ny planering och ljusdesign införs. 3
6 Rött visar de platser som ingår i åtgärdsprogrammet. Andra belysningsprojekt är på gång i staden där belysning också ingår och tillsammans bildar de en helhet som förstärker varandra. Sammanfattning 4 Meningen är att skapa attraktiva och spännande platser och stråk för invånarna som lyfter fram staden och vattnets kvaliteter samt stärker orienterbarheten och trygghetsupplevelsen i Jönköping. Åtgärderna ska baseras på det nya belysningsprogrammets belysningsprinciper och val av teknik. Uttrycket Ljuset vid Vättern behöver även återspeglas i hur vi arbetar med belysningen av staden. Detta genom att förstärka platser i anslutning till vattnet. Därigenom får man fram Piren och Hamnkanalen som två tydliga rum som behöver åtgärdas. Dessa binder staden tydligt till vattnet. Dessutom är det en förlängning av stråket som går från Bauers brygga, Atollen, Spira och vidare runt Munksjön. Åtgärden Södra Munksjön binder mentalt ihop södra och norra sidan av Munksjön. Det är en gryende början på den omvandling södra Munksjön håller på att genomgå. Östra torgets belysning får en upplyftning, speciellt vad gäller den antika lykta som finns där. Olof Palmes plats och Torgparken är idag helt utan ljus kvällstid. Dagtid är det två mycket vackra parker som på kvällen förvandlas till svarta hål i staden, vilket behöver åtgärdas. Munksjöns brofästen är en del av gång och cykelstråket som går runt Munksjön. De är också viktiga portaler i stadsrummet. Den östra sidan är dessutom en port till Spira och ska planeras i samklang med dess utformning och aktiviteter. Deras utformning erbjuder möjlighet att göra en varierad och spännande gestaltning. Funktion och trygghetsskapande belysning går hand i hand med effektbelysning på denna plats. Hoppets torg och Hovrättstorget är start och avslutning på gångstråket genom Öster. De ska få en flexibel och omställbar gestaltning. Genom detta får man en funktion som kan anpassas efter säsong, för att uppmärksamma en händelse eller på annat sätt ställa om rummet för att passa den tid som är just då. Braheparken är i behov av ny belysning i och med att de kvicksilverlampor som nu används fasas ut Gång- och cykelvägen från Herkulesvägen till Knektaparken är ett huvudstråk som behöver ett tydligt grepp vad gäller tryggheten. Dessutom ska Knektaparken åtgärdas för att förstärka områdets karaktär. Det är i stora delar ett oplanerat och icke belyst och otrygga stadsrum. Munkplans lilla park har i dag ingen belysning. De åtgärder som görs där lyfter fram parken och fördjupar den fina karaktär som den redan har. I åtgärdsprogrammet redovisas en övergripande belysningsstrategi för de olika åtgärdsområdena samt, i vissa fall, beskrivningar av belysningsidéer. Varje enskilt belysningsåtgärd ska projekteras och i detalj gestaltas samt provbelysas innan byggnation.
7 Piren Piren är sommartid välbesökt dag som kvällstid. Många rör sig till och från serveringarna och spatserar på piren. Den är även en tydlig identitetsskapare på håll när man anländer med båt norrifrån. Vintertid är besökarna färre men inte obetydligt få. Hela hamnområdet behöver gestaltas med ett samlat grepp vad gäller belysningen. Piren har i dag ett antal föråldrade kvicksilver lampor längst ut mot muren som måste fasas ut. På kanten längs restaurangerna finns några pollare placerade. Detta är ett problem då någon kan få för sig att det går att förtöja i dem vilket denna modell ej håller för. En lägre belysning ute på pirens arm är att förorda. Detta för att skapa en större närhet och en mer mänsklig skala. Längst ut på vågbrytaren behöver armaturerna bytas ut och tydligare riktas in för att belysa den yta de är avsedda för, kanten vid inloppet. Västra delen av piren med fiskebodar och träd har i stort sätt ingen belysning i dag. Platsen skulle kunna fungera som en vacker fond för restaurangbesökarnas utblick över hamnområdet. Träd och bodar samt fyren ska belysas. Transportstyrelsen ska granska belysningsförslag som kan påverka hamnar eller farleder. De ska i ett tidigt skede få underlag för granskning. Exempel på belysningspollare som även går att förtöja vid. 5 Åtgärda befintlig belysning vid pirens inlopp. Befintlig belysning byts ut. Effektbelysa fyren. Skapa en tydlig fond för besökarna vid restaurangerna. Skapa enhetlig belysning längs gång och cykelbanan.
8 Hamnkanalen 6 Hamnkanalen är en central nerv i staden. Sommartid är det mycket folk som sitter på bryggorna eller strosar till och från piren. Vintertid passerar många på väg mellan öster och väster affärsstråk. Piren binds ihop med Hamnplan och Bauers brygga via Hamnkanalen. Stadsbyggnadsvisionens olika delprojekt runt kanalen har bidragit till ett vackert och väl fungerande stadsrum. Belysningen ska fungera med omkringliggande anläggningar. Ljusnivåer, ljusfärg och gestaltning är viktiga faktorer för att rummet ska harmonisera i sin helhet. Det är viktigt att fasader, växtlighet och kajens kanter får en belysning som avspeglar sig i kanalen. Exempel på fontänbelysning från en provljussättning i Vattenledningsparken. Önskvärt med belysning på, i eller under brygga. Två fontäner som har belysning med PAR lampor, behöver förnyas eller helt göras om. Fasader speglas i vattnet men har ingen belysning. Belysning längs kajkanterna, eventuellt projektioner med mönster. Fokus på broarna och dess konstruktioner.
9 Södra Munksjön För att lyfta blicken och sätta ett fokus på den omvandling som sker runt södra Munksjön ska ett vattenspel skapas här. Genom denna åtgärd uppmärksammas det område som kommer vara i blickfång vad gäller stadens fortsatta utveckling. Här finns utrymme att göra något som är föränderligt. Ett ständigt växlande vattenspel kan här bjuda på en fascinerande upplevelse med vattenkaskader. Fontänen förvandlas kvällstid till en ljuskaskad i olika färger. Resultatet blir en välkomponerad, sammanhållen enhet. Ett samspel mellan vatten och ljus. Vatten och ljus är en lyckad kombination vad gäller att skapa visuella upplevelser. Vattnet återspeglar ljuset, bär det med sig och kan till och med böja det. Ljudet av porlande och plaskande vatten uppfattas oftast som positiva egenskaper. 7
10 Östra torget 8 Östra torget har en av Jönköpings mest uttrycksfulla belysningsstolpar. En praktpjäs, som en staty dagtid men på kvällen försvinner dess storhet i ett gulbländande sken. Den är i behov av en upprustning vad gäller belysningsteknik. Byte av teknik medger en större energieffektivitet, men även att man får ett funktionellt ljus. Bitvis är torget mycket mörkt. En viss omfördelning av ljuset krävs för att få en ljusare och tryggare plats. På några platser åtgärdas det genom att införa ytterligare armatur och eventuellt en belysning bland de träd som flankerar torget.
11 Harmonisera ljusfärg på torgbelysningen med parkerna. Markera de sittplatser som finns i parken. Forma rummet genom trädbelysning. Sätta ett fokus på konstverket. Markera parkens entréer. Olof Palmes plats och Torgparken Västra torget flankeras av två mindre parker, Olof Palmes plats och Torgparken, som i dagsläget i stort sätt saknar belysning. På Olof Palmens plats finns en rikt ornamenterad belysningsstolpe med en för ändamålet icke fungerande armatur. Däremot är stolpen och dess utformning mycket vacker. Eventuellt går denna att återanvända på denna plats eller i annat projekt. Vidare finns en staty inne i parken som med fördel kan få en speciell uppmärksamhet när mörkret faller. Torgparkens entréer markeras och tydliggöras. Parken ska få behålla sin enkelhet. En lättning av mörkret genom en lätt belysning på gångar och till viss del gräset. Träden i mitten av parken får egen belysning. Härigenom skapas ett tydligt rum som skulpterar fram de former som redan finns i parken. Ljuskällor och drivdon på de höga stolparna på Västra torget byts mot metallhalogen för att harmonisera parkerna med torgets uttryck. 9
12 Munksjöns brofästen 10 Brofästena på Munksjöbrons båda sidor är portar mellan olika områden. Det ingår i huvudnätet för gång- och cykel stråken för staden. På västra sidan sammanbinds bland annat högskolan med västra kajen. På den östra sidan kommer brofästet vara en viktig länk mellan Atollen och Spira. Dessa, redan väl utnyttjade stråk, kommer bli allt mer frekventerat. Här skapas två mycket spännande rum i staden som behöver en upplyftning. Utöver en funktionsbelysning för gång- och cykelstråket kommer det här att gå ställa om gestaltningen av platsen. Genom att bygga in funktioner som tillåter färgändringar och projektioner skapas ett dynamiskt rum i staden. Det går att ha en gestaltning runt jultid och en annan på våren. Dessa åtgärder bidrar även till tryggheten och är en naturlig fortsättning på trygghetsprojektets satsning på gång- och cykeltunnlar i staden.
13 Hoppets torg och Hovrättstorget Gestaltningen av de två platserna Hoppets torg och Hovrättstorget ska innehålla en konstnärlig ljusgestaltning som är utöver de vanliga belysningsprinciperna. Ljuset kan här sätta fokus på något som inte syns dagtid. Genom att använda ljusets styrka i dessa miljöer kan man skapa oväntade intryck som gör upplevelsen av staden spännande och lustfylld. Ljus tillåter snabb omställning av rummets uttryck och gestaltning. Dessutom är det reversibelt. När man släcker lamporna är platsen återställd. Spännande, flexibla och föränderliga ljussättningar kan bidra till att fylla vårt behov av ljus och atmosfär under den mörka årstiden. Ljussättningen ska syfta till att attrahera människor att vara aktiva och röra sig mer i stadsrummet. De ska också fungera som en markör för skeenden som är just då i tiden. Events, fester, högtider eller liknande kan gestaltas genom att platsen förändras. För att attrahera såväl barn som vuxna kan ljussättningarna med fördel utformas så att de uppmuntrar till lek och aktivitet. Åtgärderna genomförs i samarbete med Jönköping City och berörda fastighetsägare. 11 Fasaderna runt torget belyses för att forma hela torgrummet. Fasaderna på norra sidan saknar idag fasadbelysning. De utgör en viktig fond för alla som kommer söderifrån. Träden ger platsen ett tydligt rum vilket kan utnyttjas till en variationsrik ljussättning. Markytan är väl lämpad att använda för projektioner. Befintliga lyktor på torget är bländande och behöver åtgärdas. Förtydliga entré till torget från söder. Hotellets och teaterns fasader är viktiga fonder som behöver belysas.
14 Braheparken Den nuvarande belysningen har föråldrade kvicksilverlampor som måste fasas ut, vilket gör det nödvändigt att åtgärda parkens belysning. Förslaget är att behålla befintliga stolpplaceringar och endast byta ut kvicksilverlamporna mot modernare teknik. Armaturen får med fördel släppa en del av sitt ljus åt sidorna eller lite snett uppåt för att detta ska fångas upp av växtligheten och bidra till att forma rummet. I och med detta blir det en energibesparing jämfört med nuvarande belysning. Fasadbelysningen på Per Brahe-gymnasiet ska samtidigt ses över om den behöver kompletteras. Statyn Smålandsflickorna som står i parken förtjänar ett eget fokus och får en belysning som lyfter fram dem kvällstid. 12
15 Rocksjöpromenaden och Knektaparken Gång- och cykelvägen mellan Herkulesvägen via Kålgården, Knektaparken till Liljeholmen är redan i dag väl använd och ingår i gång- och cykelsystemets huvudnät. Dessutom kommer den att bli allt mer frekventerad. Det aktuella stråket ansluter och fortsätter via Knektaparken och vidare mot A6 samt Liljeholmsparken. För att lyfta fram detta viktiga gång- och cykelstråk ytterligare och förstärka trygghet och de estetiska värdena behöver ljuset uppgraderas och bitvis förnyas. Parkens entréer och gångstråket ska förstärkas. Riktlinjer tydliggörs i parken och vissa fonder lyftas fram. En del träd kommer få en belysning för att skapa rum. Även gång- och cykelstråket från Kålgården till Knektaparken behöver delvis belysas utanför själva gångbanan för att skapa en tydlighet och trygghet när man går och cyklar kvällstid. Armatur och ljuskälla förnyas längs hela stråket för att minska energiåtgången men också för att få en bättre synkomfort. Försök med intelligent styrsystem för att ytterligare minimera energianvändningen lämpar sig väl på detta projekt. Projektet genomförs i samarbete med trygghetsprojektets översyn av gång- och cykel stråket med mera. 13
16 Munkplan Parken vid Munkplan är en stilren park med raka linjer och en tydlig struktur som är väl använd som passage. Den används även en hel del av personer som bara vill sitta ner i den fina parkmiljön eller av barn som leker där. Som en markering av dess mittpunkt finns en fontän dit alla gångstråk leder. Den saknar helt belysning idag. Parkens entréer ska förtydligas. Riktningar markeras och en upplättande belysning runt sittplatser. De tydliga trädraderna i kanten av parken är tydliga fonder som får en egen belysning. Fontänen i mitten av parken blir också belyst. Tillsammans bidrar åtgärderna till att parken kommer kunna nyttjas även efter mörkrets inbrott och bli en behaglig och trygg oas så väl dag som kvällstid. 14
17 Projekten ger goda förutsättningar att pröva smarta styrsystem för belysning. Det rör sig om nattsänkning av effekter eller mer avancerade säsongs- och närvarostyrning. Dessa system kan ge stora energibesparingar jämförelsevis med traditionella tekniklösningar.
18 STADSKONTORET Åtgärdsprogram, Ljusets stad 2.0 inom ramen för Stadsbyggnadsvision Tryck: Tabergs Tryckeri, Jönköping 2011.
ÅTGÄRDSPROGRAM 2 LJUSETS STAD 2.0. Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XX XX XX
2 LJUSETS STAD 2.0 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE XX XX XX Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen Uppdragsgivare...Stefan Lind,Stadskontoret, Samhällsbyggnadsstrateg
ÅTGÄRDSPROGRAM 2 LJUSETS STAD 2.0. Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen
LJUSETS STAD 2.0 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 30 JANUARI 2014 Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen UPPDRAGSGIVARE Stefan Lind...Stadskontoret, Samhällsbyggnadsstrateg,
Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan
Belysningsprogram Näsängen Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan 2016-11-16 1 LJUSPRINCIPER Belysningen är viktig för att skapa en trafiksäker och trygg miljö, som är lätt att orientera sig i,
Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.
Ljusgestaltning för Gubberoparken Introduktion Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Gubberoparken
Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning
Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1
Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar
Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Uppdrag Titel på rapport: Brf Räven Belysningsförslag Gårdar Status Förhandskopia Datum: 2014-04-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brf Räven Lukas Berglind
Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan
GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73
RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN
RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2019-02-12 22 Riktlinjer för belysning är en del av Landskronas stadsmiljöprogram. Dokumentet har tagits fram
Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Nolhaga Ljusplan 2012-03-08
Nolhaga Ljusplan 2012-03-08 Innehåll sid 1 sid 2 sid 3 sid 4 sid 5-6 sid 7-9 Bakgrund Prioriterade stråk Ljusplan Entrépunkter Stråk Områden Bakgrund Arbetet med ljusplanen har tagits fram av Kajsa Sperling
Belysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer
Hur en kommun fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard till attraktiva ljusmiljöer, gatuchef Vad Lund är Hur vi fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard
Tryggt och jämställt ljus. AnnaKarin Fridh
Tryggt och jämställt ljus AnnaKarin Fridh LJUSPLANERING Ljus och Alingsås Lights in Alingsås Utbildning Forskning Permanent ljussättning LJUSPLANERING Alingsås Ljusråd Permanent ljussättning Samordning
BELYSNINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS KOMMUN. Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen
BELYSNINGSPROGRAM FÖR JÖNKÖPINGS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 6 OKTOBER 2011 Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen UPPDRAGSGIVARE Josephine Nellerup...Stadskontoret,
Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288
Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03 Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Översikt centrala Gustavsberg Belysningsprogram för Centrala Gustavsberg ska användas i planerings- och
Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget
Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget
RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN
1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska
Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden
Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Strategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun
Strategi Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: Strategi för belysning - slutversion Diarienummer: KS/2014:199 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:
Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014
MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen
Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning
Ropstens båtklubb öppningsbar del mastkran Bryggan på nivå +1 går under Gång och cykelbron F lutning 1:20 B Gång och cykelvägen går längs k j tt k t fö tt k Trappor leder ner från kajen till en brygga
Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst
KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska
lunova Visuell komfort för människor i rörelse
lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.
Bakgrund. Genomförande 2009-11-25
Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två
Tvättstugor och källargångar
1 Tvättstugor och källargångar Tvättstugorna är viktiga, men känns eftersatta och otrygga. De upplevs ofta som trånga, smutsiga och osäkra. Öppna upp ytorna i tvättstugorna, ta bort onödiga väggar och
lunova Visuell komfort för människor i rörelse
lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.
Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun
Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan
S TA D E N S EVENEMANG SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016
SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Inledning...4 Bakgrund...5 Enkelt och roligt att arrangera vem, var, när & hur?...6 Vem?...6 Var?...6 När?...7 Hur?...7 Råd och riktlinjer vid evenemang...8 Att göra
Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite
Projekt Philips kontor Plats Philips Lighting Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite LED-armaturen SmartBalance ger en bra arbetsplatsbelysning. Energisnål belysningslösning
BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING
1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR KONSTNÄRLIG GESTALTNING I OFFENTLIG MILJÖ ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-10-04, 274 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR
Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun
Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde
BELYSNINGSSTRATEGI KARLSHAMN. Delprogram om stadsmiljö i. Godkänts för antagande av Byggnadsnämnden 2010 03 24 Antagits av Kommunstyrelsen 2010 06 16
BELYSNINGSSTRATEGI Delprogram om stadsmiljö i KARLSHAMN Godkänts för antagande av Byggnadsnämnden 2010 03 24 Antagits av Kommunstyrelsen 2010 06 16 Innehåll s. s. 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte
S TA D E N S KONST SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016
SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Överraska variera förändra...4 Staden som experimentellt galleri...4 Permanent konst...5 Drift och underhåll...5 Temporär konst...6 Tillstånd...6 Råd och riktlinjer
TENSTA CENTRUM BELYSNINGSPROGRAM PROGRAMHANDLING FÖR TENSTA BELYSNING LIGHTING
TENSTA CENTRUM 171025 BELYSNINGSPROGRAM 1 Belysningsprogram för Tensta centrum är framtaget av ÅF Lighting på uppdrag av Trafikkontoret. Medverkande: - ÅF Lighting Karolina Hahn - Uppdragsansvarig Helena
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
Trygghetsvandring i Älvängen i samverkan med Ales Ungdomsråd, tisdagen 8e maj 2018.
Trygghetsvandring i Älvängen i samverkan med Ales Ungdomsråd, tisdagen 8e maj 2018. Vi samlades vid Resecentrum kl.19.00 och meningen var att Västrafik skulle visa upp förbättringar ang. belysning från
Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
Brf Hägern, Varvet - Analys
Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser
Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ
Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ 1 Handlingsplan För att följa upp utvecklingsplanen för Centrala Laxå, har vi utvecklat en handlingsplan. Syftet med handlingsplanen
Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut. 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag att bygga om kajpromenaden enligt redovisat förslag.
Kontaktperson Erika Björnsson Gatuavdelningen Centrala distriktet Telefon: 08-508 265 41 erika.bjornsson@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2006-05-16 Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut
STRÄNGNÄS RESECENTRUM - GESTALTNINGSPROGRAM
. Foto bef. station ersätts av nytt resecentrum STRÄNGNÄS RESECENTRUM - GESTALTNINGSPROGRAM ANTAGANDEHANDLING 2013-12-09 INLEDNING BUSS STATION UTGÅNG CENTRALA STRÄNGNÄS TAXI/DROP OFF PERRONG UTGÅNG LÅNGBERGET
LJUSET OCH UPPLEVELSEN
LJUSET OCH UPPLEVELSEN INNEHÅLL Hide-a-lite 6 Allt ljus på ditt projekt 11 Restaurang 16 Kontor 20 Butik 24 Fasad 28 Om oss 32 SIDA 6 HIDE-A-LITE SIDA 7 HIDE-A-LITE I alla miljöer och i alla fastigheter,
Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart
Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för
Genomförande av vinnande konstnärliga gestaltningar för Malmö Lives Inre och Yttre rum
SIGNERAD 2014-08-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-08-25 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Genomförande av vinnande konstnärliga gestaltningar
PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE
2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande
Bilaga B Kostnadsbild
MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga B Kostnadsbild Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Bilagan ger en bild av hur kostnader olika
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna
Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården
Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig
BELYSNINGSKONCEPT/FU. Kungstorget, Uddevalla Ljusdesigner: Sophie Alriksson, Johan Röklander Uppdragsnummer:
BELYSNINGSKONCEPT/FU Kungstorget, Uddevalla Ljusdesigner: Sophie Alriksson, Johan Röklander BELYSNINGSKONCEPT/FU KUNGSTORGET, UDDEVALLA LJUSKONCEPT / INSPIRATIONSBILDER KONCEPTETS GRUNDPELARE: MODERNT/HISTORISKT
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE
STALTNINSPRORAM FÖR VÄSTRLÅNATANS BLYSNIN 2014-12-15 KASA SPRLIN, WHIT 1 2 INNHÅLL: Analys...sid 3 Förslag...sid 5 - Övergripande idé...sid 5 - Belysning av gata och stråk...sid 6 - Ljus på fasader och
Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus
Utlåtande 2010:90 RIII (Dnr 329-258/2010) Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Motion av Teres Lindberg (s) (2010:1) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande
BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.
1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är
Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget
Drottningtorget Trollhättan - Det gröna torget »» Med inspiration från sinnebilden av en trädgård vill vi skapa en grön oas på ett modernt torg. Fantasifull lek, vackra planteringar och konstnärlig utsmyckning
Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.
Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING
SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
PARK. Foto: Alingsås kommun
PRK Plantaget är en av lingsås stadsparker och ligger i anslutning till stadskärnan, men ändå avskilt av en bilväg. Centralt i parken finns en öppen plats, kantad av planteringar, i övrigt finns grusgångar,
LJUSPLAN Katrineholms kommun
Kommunstyrelsens handling nr 44/2014 LJUSPLAN Katrineholms kommun Giltighetstid 2014-12-15-2019-12-31 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 60 Förvaltarskap Ljusplanen ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde,
GESTALTNINGSKONCEPT FÖRSLAG MINI-ÅVC ÄLTA BESKRIVANDE TEXT
Dnr B 2016-001923 Ankom 2016-12-21 BESKRIVANDE TEXT Gestaltningen av Storkällans Återvinningscentral binder samman anläggningen med den omgivande karaktäristiska tallskogen i öst. Här läks naturen ihop
Ianspråkstagande av kommunaltekniks ofördelade investeringsmedel för upprustning i centrum i samband med ny cykelparkering KS-2011/303
Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-04-01 Kommunstyrelsen Ianspråkstagande av kommunaltekniks ofördelade investeringsmedel för upprustning i centrum i samband med ny cykelparkering
ENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik
Utvärdering av Vackert Rättvik ENERGI OCH BELYSNING Belysningens funktion har varit en central del i projektet Vackert Rättvik. Genom att anpassa belysningen till stadsmiljöns villkor har man åstadkommit
Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan
Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning
Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår
FÖRNYELSE AV HAMNPARKEN
FÖRNYELSE AV HAMNPARKEN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-03-24 Inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen ARBETSGRUPP. Josephine Nellerup...Stadskontoret, Uppdragsgivare
)g525' 7b1. 75<**+(7 7b1. 6b.(5+(7 7b1. 9b*/('1,1* 7b1. $7026)b5 7b1. +c//%$5+(7
Belysning har en stor och viktig betydelse som stadsmiljöskapare och dess kanske viktigaste funktion är att ge människor vägledning och hjälp att orientera sig och att skapa trygghet. Det är i stadens
VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.
Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.
David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign
David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign Synsinnet är anpassat till dagsljus som är varierade: - ljusstyrka - ljusfärg - ljuskaraktär Människan mår inte bra i statisk och monoton ljussättning. Människans
STADENS EVENEMANG ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN
ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-09 INNEHÅLL INLEDNING...4 BAKGRUND...4 ENKELT OCH ROLIGT ATT ARRANGERA VEM, VAR, NÄR & HUR?...5 VEM?...5 VAR?...6 NÄR?...6 HUR?...7 ATT GÖRA FÖR JÖNKÖPINGS KOMMUN...8
Undervattensbelysning behövs det?
12 Undervattensbelysning behövs det? 13 Ja! Av flera olika anledningar så är det mer viktigt än någonsin med en väl fungerande och anpassad undervattensbelysning. Säkerhet och funktionalitet är såklart
Lux Lunds Universitet
Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som
Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum
Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes
Ljusinstallationer i Finlandsparken i Södra Värtahamnen.
MARKKONTORET ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr M2006-610-02045 Dnr Ö2006-1191-337 Kontaktperson Markkontoret Sara Lundén Innerstad Telefon: 08-508 270 54 sara.lunden@mk.stockholm.se
PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK
En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning
BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN
BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN Innehåll Bakgrund 3 Generella principer 3 Befintlig belysning 4 Utgångspunkter för god belysning 4 - Armaturer 4 - Bländning 4 - Ljusnivå 5 - Light pollution 5 - Färgåtergivning
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab
Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ
GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16
GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG
PORSÖGÅRDEN, LULEÅ. Visionsskiss
PORSÖGÅRDEN, LULEÅ Visionsskiss 2018-05-08 SID 2(19) Längst till vänster: Inspirationsbild, flerbostadshus inplacerade i tallskog, White arkitekter. Längst till höger: befintlig huvudbyggnad vid Porsögården.
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin. Fariba Daryani Stockholms stad
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin Fariba Daryani Stockholms stad BILDSPEL STRATEGI FÖR OFFENTLIGA RUM Utveckling av Stockholms trafikstrategi Framkomlighetsstrategin Antogs
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT
INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL 2013-06-12 REVIDERAT 1. ATTRAKTIVA STRÅK Målsättning: Att skapa tillgängliga och attraktiva promenadstråk runt Åkers kanal Den idag uppstyckade promenaden längs
Belysningsprogram. Augusti 2011
Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar
Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23
Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt
En bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och
En bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Gamla brons historia Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron
Hallonbergen 20 LJUSKULTUR 2 / 07
Hallonbergen 20 LJUSKULTUR 2 / 07 samarbete gav tryggare närmiljö text inga-lill cras foto olof thiel Alla som arbetar med belysning vet att det är ett oslagbart verktyg för att öka såväl trygghet som
En ny stadskärna i ett historiskt kontext. Bomässa
En ny stadskärna i ett historiskt kontext Bomässa 2019-05-04 Uddevallas årsringar Pre stadsbrand Rävgiljan och Vadebacken 1806 1910 Rutnätsstaden Stenstaden. Mångfald av arkitektur och småskalig handel.
Stadens hjärta Åtgärdslista
Stadens hjärta slista Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta åtgärdslista slistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska
Nu och Framtidens LEDande ljuskälla
Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Elkraftsgatan 11 195 60 Arlandastad URL: www.vensti.se Vår vision Är att bygga framtidens belysning. Att tänka nytt och utveckla produkter är en av våra ledstjärnor.
Ombyggnad av gång- och cykelförbindelse över Södertäljevägens påfartsramp i Marievik. Genomförandebeslut.
Dnr Sida 1 (6) 2015-05-18 Handläggare Johan Nilsson 08-508 262 34 Till Trafiknämnden 2015-06-11 Ombyggnad av gång- och cykelförbindelse över Södertäljevägens påfartsramp i Marievik. Genomförandebeslut.
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån
VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS
VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern
Väg 80/56 Valbo Handelsområde
Väg 80/56 Valbo Handelsområde GESTALTNING Tallarna definierar vägrummet och klarar att förankra de stora volymerna i köpcentrat. Platsen blir ett möte mellan köpcentrats öppna ytor och färgstarka karaktär