2016-05-03 Halmstad kommun PM Trafikprognos - Södra infarten Helsingborg
PM Trafikprognos - Södra infarten Datum 2016-05-03 Uppdragsnummer 61450827962 Utgåva/Status 0.5 John Mcdaniel Uppdragsledare Kristoffer Persson Handläggare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr Organisationsnummer 556133-0506
i
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Metod... 1 3. Trafikräkningar... 2 4. Basmodell 2010/2012... 3 4.1 Lastbilsmatris... 3 4.2 Kalibrering av modell... 3 4.3 Uppdatering av basmodell... 5 5. Prognosmodell 2030... 6 5.1 Planerade exploateringar... 6 5.2 Uppräkning genomfartstrafik... 6 5.3 Trafikökning... 7 5.4 Modellflöde... 7 6. Scenarioanalyser 2030... 8 6.1 Södra infarten 2030... 8 6.2 Busskörfält + Södra infarten 2030... 9 6.3 Södra infarten + bro 2030... 10 6.4 Busskörfält + Södra infarten + bro 2030... 11 6.5 Sammanställning... 12 7. Referenser... 13 8. Bilaga 1... 14 ii
1. Bakgrund Arbetet har pågått i två olika faser. Den första fasen omfattade uppbyggande av en ny stadsomfattande trafikmodell för Halmstad med trafikmodelleringssystem Contram. Sedan många år tillbaka har kommunen själv tillämpat sin egen stadsomfattande modell med hjälp av programmet Emme/2. Därför innehöll Rambölls uppdrag att titta närmare på kommunens Emme/2 modell och bedöma lämpligheten av materialet, kvalitet mm innan en ny modell togs fram. Trafikefterfrågematriser och nätverk konverterades från Emme/2 till Contram gällande personbilar och lastbilar separat. Både Emme/2 och Contram modellen hade för mycket trafik på exempelvis Slottsbron och matriserna justerades i efterhand. Trafikmodellen kalibrerades från början mot år 2010 men har i efterhand justerats för att avspegla år 2012 genom manuella justeringar i matriser och nätverk samt en s.k. matrisestimering har genomförts för att automatiskt justera modellens trafikflöden till kommunens trafikräkningar. En effekt av detta är att sambandet mellan demografiska indata per område och resandet i modellen inte längre erhålls. Utifrån trafikmodellen upprättades en prognosmodell för år 2030. Prognosmodellen har legat till grund för flera olika typer av analyser med olika efterfrågaförutsättningar och modellanalyser av ett flertal infrastrukturåtgärder. Rambölls arbete med trafik- och prognosmodell påbörjades under 2009 och modellerna har under årens lopp använts kontinuerligt och justerats i samband med att förutsättningar förändrats. Den senaste större justeringen utfördes under sommaren 2015. 2. Metod För analysen har trafikmodelleringsprogrammet Contram använts. Contram är ett dynamiskt modelleringsprogram som kan beräkna trafikflödes-variationer över dygnets alla timmar. I detta projekt har främst trafikmängder på dygnsnivå använts. Först har en modell för dagens situation skapats (2012). Modellen är sedan grund för en framtids prognosmodell för 2030 där beslutade exploateringsplaner och infrastrukturåtgärder inkluderas som ett nollalternativ. Andra scenarier jämförs mot nollalternativet exempelvis med/utan Södra Infarten. 1 av 15
3. Trafikräkningar För att validera trafikmodellen är trafikräkningar ett viktigt underlag. Halmstad kommun har trafikräkningar från drygt 180 olika platser, trafikräkningarna görs återkommande och historiska räkningar finns från år 1981. År 2012 gjordes de senaste räkningarna och vid detta tillfälle räknades trafiken i 112 punkter. Trafikräkningarna anger ett totalflöde i varje punkt, information om riktningsuppdelning och andel tung trafik saknas. Trafikräkningarna beskriver flödet på ett vardagsdygn. Figur 1 Halmstad kommuns trafikräknepunkter. De senaste uppgifterna är från år 2012. Utöver kommunens regelbundna trafikräkningar utfördes under maj år 2014 detaljerade trafikräkningar i sju korsningar utmed Laholmsvägen, Viktoriagatan och Slottsbron. Trafikräkningarna innehåller svängandelar och andelen tung trafik. Korsningsräkningarna utfördes under en dag mellan kl 07:00-09:00 samt kl 16:00-18:00. Figur 2 Korsningspunkter med detaljerade trafikräkningar från år 2014. 2 av 15
4. Basmodell 2010/2012 Contram-modellen har sitt ursprung i en EMME/2-modell som utvecklades av Evert Winnberg, trafikplanerare på Halmstad kommun. År 2009 tog Ramböll över ansvaret för ajourhållning av modellen och i samband med det konverterades modellen till Contram. Från kommunens Emme/2 modell för Halmstad har trafiknät, matris (för lastbil och personbil) samt zonindelning (delområden med demografiska uppgifter) konverterats till Contram. En basmodell för år 2010 och en prognosmodell för år 2030 byggdes upp i Contram. 4.1 Lastbilsmatris I rapport från KEWi Konsult 2010 beskrivs hur lastbilsmatrisen tagits fram och justerats över tid. Lastbilsmatriserna konverterades till Contram och har inte justerats eftersom trafikräkningar för endast lastbilstransporter saknas på det kommunala vägnätet. 4.2 Kalibrering av modell För att kalibrera modellen mot att återspegla verkligheten så bra som möjligt används ett par olika metoder, Kontroll mot enskilda trafikräknepunkter Snittlinjeanalyser Ruttvalsanalyser Kontroll av enskilda trafikräknepunkter har utförts mot 43 utvalda punkter i det övergripande vägnätet. Figur 3 Kalibreringspunkter. Ett övergripande mått på modellens kvalité är att studera viktiga snitt i modellområdet och utvärdera modellens beräknade flöden mot uppmätta flöden på samtliga vägar i det snittet. Intressanta snitt identifierades tillsammans med kommunen. 3 av 15
Figur 4 Snittlinjeanalyser. För att kontrollera vilka ruttval som trafiken väljer utförs select link analyser. Med metoden kan ruttval som inte speglar verkligheten identifieras och åtgärdas. Figur 5 Select link, exempel på ruttvalsanalys. Basmodellen har kalibrerats mot vardagsdygnsflöden. I samtliga tabeller och figurer där resultat från basmodellen och scenarioanalyser presenteras har flödena räknats om till årsdygnstrafik (ÅDT). 4 av 15
4.3 Uppdatering av basmodell Under 2015 utfördes en översyn och uppdatering av basmodellen för 2010. Modellen kalibrerades mot kommuns senaste trafikmätningar från år 2012 och detaljerade mätningar från år 2014. En översyn av vägnätet kring hamnen utfördes och tillåtet vägnät för tung trafik justerades. Arbetet resulterade i en ny basmodell för år 2012 enligt figur och tabell nedan. Figur 6 Bas 2012. Tabell 1 Modellflöden presenterade som ÅDT i utvalda punkter för basmodell 2012. 5 av 15
5. Prognosmodell 2030 5.1 Planerade exploateringar För prognosmodellen har utbyggnader enligt kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030 lagts in. Under vår och sommar 2015 justerades modellen utifrån justerad förteckning från Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2010-2030. (beslutad 2015-01-13). Sammantaget innefattar listan över bostadsbyggande 2010-2030 drygt 8900 tillkommande lägenheter för hela kommunen. Listan enligt handlingsprogrammet finns i bilaga 1. I samband med översynen justerades också Kistinge industriområde enligt kommunens egen utredning Halmstad kommun 2015. Figur 7 Bostads- och verksamhetsområden enligt Framtidsplan 2030. 5.2 Uppräkning genomfartstrafik Personbilstrafik och Lastbilstrafik som trafikerar genom Halmstad kommun utan att ha en målpunkt har räknats upp utifrån Trafikverkets uppräkningstal från Sampers prognosmodell (version 2015). För att undvika dubbelräkningar har först hänsyn tagits till kommunens planerade exploateringar. Uppräkningstalet från Trafikverkets Sampers/Samkalk visar en ökning i personbilar mellan 2010 och 2030 på 32 % och för lastbilstransporter på 73 %. Dessa har översatts till årliga tillväxttakter och räknats på 15 år (2015 till 2030) eftersom trafikflöden i princip varit oförändrade mellan 2010 och 2015. Därefter räknas trafikökningen på grund av exploateringar i Halmstad bort (14 % av personbilstrafiken och 5 % av lastbilstrafiken). Resterande är ökning på det statliga vägnätet som inte har med Halmstads exploateringar att göra. 6 av 15
5.3 Trafikökning Sammantaget innebär planerade exploateringar och Trafikverkets uppräkningstal en ökning på 20 % av antalet personbilsresor i modellen fram till år 2030. För lastbilar är motsvarande ökning 18 %. Tabell 2 Antal resor i modellen 2012 och 2030. Personbil Lastbil Andel lastbil Totalt 2012 191 940 15 312 7.4 % Tillskott 2030 37 747 2 742 6.8 % Totalt 2030 229 687 18 054 7.3 % Ökning till 2030 20 % 18 % 5.4 Modellflöde Figur och tabell nedan ger en sammanställning över resultatet för basmodellen för år 2030. Figur 8 Prognosmodell/Bas 2030. Tabell 3 Modellflöden presenterade som ÅDT i utvalda punkter för basmodell 2012 och 2030. 7 av 15
6. Scenarioanalyser 2030 6.1 Södra infarten 2030 År 2030 med södra infarten byggd. Södra infarten ansluter till E6 med ny trafikplats. För samtliga scenario där Södra infarten ingår är tung trafik förbjuden på Larsfridsvägen och Västervallvägen söder om Laholmsvägen. Figur 9 Södra infarten 2030. 8 av 15
6.2 Busskörfält + Södra infarten 2030 År 2030 med Södra infarten byggd samt busskörfält över Slottsbron. Busskörfälten sträcker sig mellan Slottsrondellen och Laholmsvägens korsning med Wrangelsgatan. Figur 10 Busskörfält + Södra infarten 2030. 9 av 15
6.3 Södra infarten + bro 2030 År 2030 med Södra infarten byggd samt bro över Nissan i Södra infartens förlängning. Figur 11 Södra infarten + bro 2030. 10 av 15
6.4 Busskörfält + Södra infarten + bro 2030 Scenario med samtliga åtgärder inlagda, Södra infarten med bro över Nissan och busskörfält över Slottsbron. Figur 12 Busskörfält + Södra infarten + bro 2030. Tabell 4 Trafikflöden på på- och avfartsramper. Påfart Avfart Södra infarten Norrut Söderut Norrifrån Söderifrån ÅDT 3800 3200 2500 3700 Andel tung trafik 26 % 17 % 39 % 15 % Laholmsvägen Norrut Söderut Norrifrån Söderifrån ÅDT 6000 2300 4800 1600 Andel tung trafik 7 % 8 % 9 % 6 % 11 av 15
6.5 Sammanställning Tabell nedan ger en sammanställning över samtliga modeller och scenarion som tagits fram inom arbetet med södra infarten. Tabell 5 Modellflöden presenterade som ÅDT i utvalda punkter för samtliga basmodeller och scenarion. 12 av 15
7. Referenser Halmstad kommun Teknik- och fritidsförvaltningen, (2015), Trafik, Kistinge enkel trafikutredning med anledning av planprogram för Kistinge industriområde. KEWi Konsult, (2010), Med trafiken i centrum, olika infrastrukturobjekts effekter på trafikmängder, miljö och samhällskostnader mm Trafikverket, (2015), Prognos för personresor2030 Trafikverkets basprognos 2015 Trafikverket, (2015), Underlagsrapport disaggregering av prognos för godstransporter 2030 till Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN tec Trafikverkets basprognos 2015 13 av 15
8. Bilaga 1 14 av 15
15 av 15
Bas 2012
Bas 2030
Södra infarten 2030
Södra infarten och bro 2030
Södra infarten och busskörfält 2030
Södra infarten, bro och busskörfält 2030