RAPPORT 1 (33) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING FÖR HELA FÖRVALTNINGEN Sammanfattande analys Förvaltningen för Primärvård, Psykiatri och Habiliteringsverksamhet prognostiserar den 31 augusti ett bokslut för verksamhetsåret på minus 14 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet är en förbättring jämfört med delårsrapport 1 och en halvering av underskottet i bokslutet för verksamhetsåret 2016. Förklaringar finns att hämta i budgeten för som inneburit en bättre täckning för uppdrag och kostnader som verksamheterna ålagts t ex behandling av patienter med könsdysfori, ökat antal ST läkare och ökade krav på laboratorieprover för patienter med ADHD och patienter med missbruksbehandling. De ökade ekonomiska resurserna ställer också krav på större åtagande t ex avseende fysioterapi och behandling i primärvård mot psykisk ohälsa. En viktig orsak till det förbättrade resultaten är att förvaltningens verksamheter har framgång i en långsiktig och målmedveten strävan att uppnå en stabilare bemanningssituation. Viktigast här är arbetet med att bli oberoende av bemanningsföretag och strävan att sänka sjukfrånvaron. Genom målmedvetet arbete beräknas antalet hyrläkare i de psykiatriska verksamheten halveras och sjukfrånvaron har hittills (jan juli) sjunkit till 6,87 %, jämfört med 7,99 % föregående år. Arbetet med att uppnå en stabil bemanning med egen, anställd personal i hela förvaltningen och gällande alla personalgrupper, har formellt inletts. Uppdraget gällande Optimerad Kompetensbemanning genomförs enligt plan. En framgångsfaktor i arbetet är en ledningskultur som bl.a. kännetecknas av följsamhet till fattade beslut, intresse för utveckling och ett gott samarbetsklimat mellan förvaltningens ingående verksamheter. Vi har startat ett nätverk för våra chefsöverläkare inom de psykiatriska verksamheterna med syfte att förbättra samarbetet, anordna gemensamma fortbildningstillfällen och fortsätta att stärka psykiatrin som en medicinsk specialitet. En treårig individuell kompetensutvecklingsplan för alla nyblivna specialistläkare har införts i förvaltningen. Syftet är att öka attraktiviteten som arbetsgivare och för att erbjuda en våra nyblivna specialistläkare en bra start på deras nya roll med ökad kompetens. Ett strategiskt arbete att öka forskningsaktiviteten i förvaltningen har påbörjats. Målet är att öka intresset att utvärdera sitt eget arbete och på det sättet bidra till verksamhetsutveckling nära patienten. En förvaltning med pågående klinisk forskning leder till ökad kompetens och i slutändan bättre vård för patienten. Två nya doktorander (en inom vuxenpsykiatrin och en inom primärvården) har anställts. Målsättningen är att erbjuda fler vidareutbildning på magisternivå och inom primärvården utveckla samarbete med den akademiska vårdcentralen som ligger på Viksäng Irsta Vårdcentral.
RAPPORT 2 (33) Ett utvecklingsarbete pågår kring resurs och produktionsplanering tillsammans med controllerservice i syfte att ta fram en modell för beräkning av bland annat resursåtgång. Primärvården tillämpar modellen i år och för närvarande pågår ett intensivt arbete med vuxenpsykiatrin. Fortfarande utgör den köpta vården en belastning för ekonomin. Utvecklingen avseende kostnader för externa digitala vårdtjänster är oroande. Vi är restriktiva med att bevilja t ex vård på behandlingshem, men s.k. patientlagsvård ligger utom vår kontroll. Den utvecklade DBT verksamheten inom psykiatrin har utvärderats med mycket goda resultat och permanentas. Trots ett stort arbete för att bemanna jourmottagningen i Västerås med anställda läkare, belastas jourmottagningen med underskott. Orsaken är även lägre antal besök än vad som budgeterats samt högre kostnader för röntgen. Översyn av bemanning och även öppethållande har genomförts, men bedöms endast ge marginell förbättring av det ekonomiska resultatet. Sommarperioden förflöt i stort sett i enlighet med planering och bedöms på det stora hela, ha varit acceptabel avseende tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Detta trots att reduktioner i den psykiatriska slutenvården i år varit större än tidigare. Under sommaren stängde verksamheten vid Lövhaga behandlingsenhet och planering för uppstart av nya fler slutenvårdsplatser på sjukhusområdet pågår. Vårdsökandes tillgänglighet till kontakt, bedömning, besök, utredning och behandling varierar inom och mellan förvaltningens verksamheter. Det beslutade versionsbytet av journalsystemet (Cosmic R8.1) är genomfört och bedöms ha påverkan på tillgängligheten. Nationell samverkan avseende 1177 är nu i drift och påverkar tillgängligheten. Barn och ungdomspsykiatrin belastas av att ohälsan ökar bland unga i Västmanland (se Liv & Hälsa ung) med ökande antal sökande främst för efterfrågan på neuropsykiatrisk utredning. Detta, i kombination med många vakanser medför svårigheter att uppnå de krav som ställs på tillgänglighet. Under våren/försommaren blev den bristande tillgängligheten föremål för medial uppmärksamhet, vilket inte bedöms medföra en ökad attraktivitet för presumtiva medarbetare. Ett flertal aktiviteter med såväl kortsiktigt som långsiktigt fokus har inletts i syfte att förbättra tillgängligheten till den västmanländska barn och ungdomspsykiatrin. Den rättspsykiatriska kliniken drabbade i augusti av Calicivirus ( vinterkräksjuka ) där såväl patienter som personal insjuknade. Smittspridningen medförde intagningsstopp vilket i sin tur påverkar vårdplatsbeläggning och intäkter. Genom kraftfulla åtgärder i samarbete med Regionens hygienorganisation lyckades personal avsluta smittspridningen och verksamheten återgå till den normala. Inom Habiliteringsverksamheten pågår ett arbete för att kunna ge vissa individuella insatser till målgruppen samt att utveckla samarbete med barn och ungdomspsykiatrin. Syftet är, förutom att ge bättre vård, även att minska antalet LSS ansökningar.
RAPPORT 3 (33) Genom att trådlösa nätverk nu installeras på enheter inom sjukhusområdet, finns nu förutsättningar att dra nytta av ny teknik vid såväl patientbesök som vid förenkling av vårdpersonalens administrativa arbete. Framtidsbedömning Befolkningens behov, och inte minst önskemål, om vårdtjänster bedöms överstiga vår kapacitet. Vi behöver därför använda våra resurser på ett annorlunda och bättre sätt. Förändringsarbetet måste vara långsiktigt och hållbart. Vi avser därför att fortsätta det fastlagda utvecklingsarbetet med fokus på att bli oberoende av bemanningsföretag och att få möjlighet att utnyttja modern digital teknik i syfte att effektivisera arbetet. Det blir alltmer tydligt att arbetet ställer krav på mer grundligt förändrade processer, organisation och arbetssätt. Ett utvecklingsarbete som syftar till att i större utsträckning behålla kompetent personal är nödvändigt. Som ett led i detta kommer regionens ledarutvecklingsprogram brytas ner och kompletteras i ett utvecklingsprogram för chefer inom PPHV. Det finns en oacceptabel utveckling som handlar om ökade inslag av hot och våld mot vårdpersonal. För att möta detta är det nödvändigt att satsa på tillträdessäkra lokaler och utbildning av våra medarbetare.
RAPPORT 4 (33) Förvaltningstotalt resultat och helårsprognos Resultaträkning (mkr) (exkl uppdragsprojekt) Ack utfall aug Ack budget aug Ack avvik utfall / budget Ack utfall aug 2016 Helår P rognos Helår Budget Avvikelse budget / prognos Bokslut 2016 Patientavgifter 9,6 8,2 1,4 8,4 15,6 14,5 1,2 16,3 Landstingsersättning 533,2 532,7 0,6 495,4 811,4 799,0 12,4 747,4 Vårdval inkl vårdpeng 249,3 254,1 4,8 214,8 381,4 383,6 2,3 330,2 Övrigt 159,2 143,1 16,1 197,7 238,8 214,8 24,0 316,6 Summa Intäkter 951,3 938,0 13,2 916,3 1 447,2 1 411,9 35,3 1 410,5 Personalkostnad exkl inhyrd 551,2 576,3 25,1 526,6 863,7 890,4 26,7 814,3 Inhyrd personal 87,5 56,0 31,5 78,7 130,7 84,0 46,7 128,0 Köpt vård 38,9 30,0 8,9 59,7 62,2 45,1 17,2 91,2 Läkemedel 41,2 38,4 2,8 37,5 62,8 57,6 5,2 57,9 Tekniska hjälpmedel 18,4 18,2 0,2 17,3 27,4 27,4 0,0 25,2 Lokalkostnader 61,2 62,2 1,0 58,9 93,5 93,3 0,2 87,4 Övriga kostnader 145,0 141,9 3,1 150,3 220,7 214,1 6,6 233,1 Summa Kostnader 943,6 923,1 20,4 929,2 1 461,2 1 411,9 49,3 1 437,1 Resultat 7,7 14,9 7,2 12,9 14,0 0,0 14,0 26,5 Ackumulerat Ekonomiskt resultat tom augusti månad för förvaltningen som helhet uppgår till 7,2 mkr, varav psykiatri, habilitering och ledning + 0,9 mkr varav primärvård 8,1 mkr Helårsprognosen för förvaltningen som helhet bedöms till 14,0 mkr varav psykiatri, habilitering och ledning 5,2 mkr varav primärvård 8,8 mkr
RAPPORT 5 (33) Identifierade utmaningar Man kan skönja en utveckling där nationella krav, nationellt styrd utveckling och andra faktorer som ligger utanför verksamheternas kontroll, bedöms ha stor påverkan på möjligheter till måluppfyllelse. Som exempel kan nämnas den utvecklade och delvis förändrade inriktning av svensk sjukvård som beskrivs i God och nära vård (SOU :53), Trygg och Säker utskrivning (SOU 2015:20) samt uppdraget gällande en samlad kunskapsstyrning (SOU :48) Kortsiktiga ekonomiska resurser ställs till vårt förfogande i form av olika stimulansbidrag. Här finns en utmaning i att kunna bemanna dessa kortvarigt finansierade projekt. En viktig framgångsfaktor i arbetet med att bli oberoende av bemanningsföretag är den samlade insatsen från Sveriges alla landsting/regioner. Om den uteblir kan svårigheter uppstå i det uthålliga och utmanande arbetet. Den digitala transformationen av svensk sjukvård är en stor utmaning. Inslaget av olika digitala utförare av sjukvård bör noga analyseras och hanteras. Hur de olika nationella aktörerna på den digitala sjukvårdsarenan (Inera, E hälsomyndigheten, Datainspektionen m fl.) agerar och samordnar sig, är av stor betydelse för möjligheterna att lyckas. Sena av och ombokningar samt uteblivna besök är en utmaning som utgör ett slöseri med resurser. Likaså när patienter väljer att aktivt byta vårdgivare med stöd av Patientlagen. Hur hela samhället ska stödja barns och ungdomars positiva utveckling utan att behöva ställa diagnoser är ett viktigt område dit ett större intresse behöver samlas. Att tillgodose alla önskemål om representation och deltagande i olika arbetsgrupper för att utveckla och förändra verksamheter, samtidigt som krav ställs på hög produktion, är en stor utmaning. Avslutningsvis konstateras att vårt samhälle förändras och det påverkar hälso och sjukvården. Patienter som nyligen anlänt till vårt land behöver ibland fler och mer insatser, men också bemötas på ett annat sätt. Det ställer bland annat krav på arbete tillsammans med tolk och kunskap om andra kulturer, hälsolitteracitet samt olika uttryck för ohälsa.
RAPPORT 6 (33) PRIMÄRVÅRD INVÅNARE/PATIENTPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rapporteras Utfall Patienterna ska vara nöjda Respekt och bemötande i nationella patientenkäten 86 ÅR Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Flertalet aktiviteter pågår enligt plan och vissa har förbättrats jämfört med föregående år, till exempel recept på fysisk aktivitet samt arbetet med ohälsosamma levnadsvanor. Fler diplomerade tobaksavvänjare har utbildats och 2018 kommer denna kompetens vara ett skallkrav på vårdcentralerna. Implementering och genomförande av SIP behöver dock förbättras för de patienter som är i behov av samordnade insatser. Åtgärder Arbetet med implementering och genomförande av SIP behöver intensifieras och samarbetet med involverade samverkanspartners tydliggöras och förstärkas. Samlad bedömning Det hälsofrämjandet arbetet ökar i omfattning, vilket är i linje med uppdraget. Ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning, kommer att medföra ett förändrat åtagande för primärvården i vårdplaneringsprocessen. Ett proaktivt arbete med SIP kan medföra att undvikbar slutenvård minskar. Detta skulle kunna underlätta primärvårdens framtida åtagande i vårdplaneringsprocessen.
RAPPORT 7 (33) PRIMÄRVÅRD VERKSAMHET/PROCESSPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rappo rteras Utfall aug. månad Ökad användning av e tjänster Andel enheter/mottagningar som har alla basärendetyper i 1177 Vårdguidens e tjänster 100 % Å 100 % Ledtider (väntan) i vården ska kortas Andel patienter i primärvården som får sin vård minst enligt vårdgarantin Telefon Pv 100 % Besök Pv 100 % M/D/Å 87 % 88 % Medelväntetid för besvarade samtal 1177 Vårdguiden på telefon <8 min M/D/Å 8,21 min Basala hygien och klädregler Andel samtliga korrekta hygien och klädobservationer >80% D/Å 68 % Löpande uppföljning Enligt indikatorer i Verksamhetsrapporten för PV M/D/Å Se Verksamhetsrapport Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Flertalet aktiviteter pågår enligt plan. Under 2016 togs ett verktyg fram för produktionsplanering och under pågår ytterligare valideringar och förbättringar av verktyget. Primärvården driver flera utvecklingsprojekt där ny teknik ingår exempelvis webbtidbok, självbetjäning, digitala besök, internetbehandling, formulärtjänsten och taligenkänning. Detta kommer att medföra ökad tillgänglighet och förbättrade vårdprocesser. Inventering av tillträdesskydd har skett på samtliga enheter och ett underlag till förbättringar har tagits fram. Ungefär hälften av vårdcentralerna har genomgått miljöutbildning för chefer och miljöombud. Andel patienter i primärvården som får sin vård minst enligt vårdgarantin Telefontillgängligheten når inte vårdgarantins mål på 100 %. Under juni, juli och augusti är tillgängligheten sämre än föregående år, bland annat beroende på vakanser och ett ökat antal inkommande samtal. Andel personer som fått läkarbesök inom 7 dagar når inte vårdgarantins mål på 100 %. Stora ansträngningar görs för att klara vårdgarantin. Medelväntetid för besvarade samtal 1177 Vårdguiden på telefon Medelväntetiden för besvarade samtal till 1177 Vårdguiden är 9,55 minuter de första åtta månaderna vilket är bättre än 2016 (10,22 min) men något sämre än vid delår 1. En gemensam samverkanskö för 1177 är nu i drift. Nio landsting/regioner ingår i samverkan.
RAPPORT 8 (33) PRIMÄRVÅRD Andel samtliga korrekta hygien och klädobservationer Vårdcentralerna har aktivt deltagit i aktiviteterna inom ramen för hygiensatsning. Trots detta visar den senaste mätningen i maj av basala hygien och klädregler endast 68 % följsamhet. Indikatorer i Verksamhetsrapporten Vårdproduktion enligt specifikation Produktionen avseende läkarbesök ligger i nivå med budget. Däremot avviker produktionen för sjukvårdande behandling framförallt inom fysioterapin och BHV. Vid validering av resurs och produktionsplanerna framkommer att nyckeltal för BHV är för högt beräknat och behöver korrigeras utifrån det nya programmet för BHV som införts. Uppgraderingen av Cosmic samt utbildningsinsatser för att införa hälsosamtal för 50 åringar har också påverkat produktionen negativt, framförallt under april och maj. Utfall för kvalitetsparametrar En förbättring gällande måluppfyllelse av de i verksamhetsrapporten redovisade kvalitetsparametrarna kan ses jämfört med tidigare. Hälsosamtal för 50 åringar har införts och till och med augusti har 268 samtal genomförts. Åtgärder Planering för verkställande av förbättringar gällande tillträdesskydd samt kostnadsberäkning av nödvändiga åtgärder pågår. Fler vårdcentraler förväntas delta i miljöutbildning för chefer och miljöombud under året. Arbetet med att klara tillgängligheten pågår kontinuerligt liksom arbetet med produktionsplaner och nedbrytning av produktionsmål på medarbetarnivå. Fortsatt arbete med att öka medvetenhet och förståelse om vikten av att följa hygienregler genom ständig dialog i verksamheten. Chefer uppmanas att delta på chefsutbildning i vårdhygien. Även viktigt att kunskaperna tillämpas från de workshops som genomförs inom ramen för hygiensatsning. Samlad bedömning Produktionen för sjukvårdande behandling kommer inte att nå budget men beräknas nå föregående års utfall. Primärvården arbetar dock målinriktat med att förbättra tillgänglighet och patientsäkerhet genom bland annat resurs och produktionsplanering samt införande av ny teknik, exempelvis webbtidbok där vi ser en successiv ökning av användandet. Ständigt pågående förbättringsarbete pågår inom primärvården med LEAN filosofin som grund. För detta arbete finns förbättringscoacher tillgängliga på varje vårdcentral.
RAPPORT 9 (33) PRIMÄRVÅRD MEDARBETARPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rapporteras Utfall PPHV ska vara en attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetarindex >78% Å Chefsindex >78% Å Sjukfrånvaro <6% D/Å 5,2 % Andel avgångar (med fokus på prioriterade bristkompetenser) <8,5% D/Å Löpande uppföljning Enligt indikatorer i Verksamhetsrapporten för PV M/D/Å Se Vhtsrapport Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Perspektivets resultatmål och löpande uppföljning omfattar följande mått: Sjukfrånvaro Antal rehabiliteringsärenden Antal arbetsmiljöavvikelser totalt Antal specifika arbetsmiljöavvikelser (stickskador, hot/våld) Framarbetad medarbetarpolicy Riktlinje för systematiskt arbetsmiljöarbete Kompetensförsörjning Genomförande av "Rätt till heltid" Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Kompetensförsörjning Primärvårdens samlade kompetensförsörjningsarbete går fortsatt framåt men trots detta råder fortfarande en obalans mellan tillgång och efterfrågan av kompetens. För att tydliggöra och strukturera viktiga aktiviteter som kan främja försörjningen av kompetens på kort och lång sikt arbetar primärvården med en resultatområdesövergripande kompetensförsörjningsplan. Insatser inom områdena attrahera, rekrytera, utveckla och behålla är planlagda för kommande år.
RAPPORT 10 (33) PRIMÄRVÅRD Förvaltningen deltar i det nationella arbetet Oberoende av inhyrd personal. Primärvårdens brist på allmänläkare och distriktsjuksköterskor har stort fokus i detta arbete. Primärvården arbetar med en åtgärdsplan för detta arbete med riktade aktiviteter och insatser för hösten och 2018. Utbildningsmottagningen på Oxbacken Vårdcentral har hittills under anställt fem utbildningsläkare och motsvarande antal planeras att anställas till hösten. Möjligheten att rekrytera ST läkare till primärvården är fortsatt goda. Idag finns 33 ST läkare anställda. Svårigheter kvarstår dock vad gäller att skapa plats för ST läkare på vårdcentralerna. Lokaler och brist på handledare är två nyckelfaktorer som idag hämmar nyanställning av ST läkare. En central handledare har dock rekryterats. Arbetsmiljö Ett aktivt arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en grundförutsättning för Primärvårdens möjligheter att erbjuda attraktiva och goda arbetsplatser som främjar ett hållbart arbetsliv. Det kan konstateras att området har stärkas ytterligare men att chefer och medarbetare har en hög arbetsbelastning som leder till upplevd stress och i förlängningen kan leda till högre sjukfrånvaro. Ett fördjupat samarbete pågår med övriga HR funktioner, Regionhälsan och skyddsombud för att identifiera anpassade insatser som ger resultat i verksamheten. Primärvårdens chefer och skyddsombud är nyckelpersoner i realiseringen av det nya Arbetsmiljöprogrammet som beslutades tidigare under. Medarbetarpolicy Primärvården deltar i det regionövergripande arbetet med implementering av medarbetarpolicy. Arbetet sker brett inom förvaltningen utifrån genomförd GAP analys och beslutade strategier. Aktiveter är beslutade för och genomförs löpande. Uppföljning av mått periodens utfall Sjukfrånvaron sjunker fortsatt i verksamheten och är sammantaget lägre än motsvarande period 2016 vilket är positivt och en signal om att primärvårdens stora fokus på arbetsmiljö och sjukfrånvaro gett resultat. Verksamheten har nått regionens målvärde. Sjukfrånvaron är låg men kraven gällande tillgänglighet och kvalitetsmål upplevs som ansträngande. Antalet rehabiliteringsärenden har minskat i linje med den sjunkande sjukfrånvaron. Att minska sjukfrånvaron är en strategiskt viktig fråga för hela samhället och primärvården. Insatser genomförs kontinuerligt i samverkan med Regionhälsan och HR konsult enligt fastställd handlingsplan. Totalt har antalet anmälda arbetsmiljöavvikelser i Synergi minskat i jämförelse med 2016. Avvikelserna berör främst stress på arbetsplatserna.
RAPPORT 11 (33) PRIMÄRVÅRD Åtgärder Primärvårdens uppföljning av sjukfrånvaron är ett viktigt verktyg för att synliggöra frånvaron och gör det lättare för cheferna att prioritera detta område. Primärvården har med framgång genomfört ett fördjupat arbete för att förebygga sjukfrånvaron och främja en god arbetsmiljö. Förebyggande arbete genom avstämningssamtal, anpassning av arbetsuppgifter och arbetstid sker. Arbetet sker enligt den förvaltningsövergripande handlingsplanen med förebyggande arbetsmiljöinsatser och åtgärder mot sjukfrånvaron. Primärvården har även en fördjupad handlingsplan för minskad sjukfrånvaro. I detta arbete ingår också att arbeta med värdegrunden för att skapa delaktighet och ett högre mått av medledarskap. Ett utökat samarbete med Regionhälsan pågår med bl.a. inventeringssamtal på alla enheter. Inom ramen för arbetsplatsträffar och skyddskommitté analyseras arbetsmiljöavvikelser och lämpliga åtgärder beslutas. Detta är en stående punkt vid varje tillfälle för att möjliggöra ett aktivt arbete inom respektive verksamhet. Hanteringen av arbetsmiljöavvikelser ingår i förvaltningens handlingsplan gällande sjukfrånvaron och arbetsmiljö. En dialog pågår med Lärcentrum gällande hot och våldutbildning. En bemanningssamordnare har rekryterats för att underlätta och ge snabbare processer vid vikariebehov och tydliga riktlinjer finns framtagna för prioriteringar när belastningen är högre än vad enheter klarar. Utöver detta pågår ett arbete för att stärka samverkan mellan enheter vid hög belastning, i första hand för medicinska sekreterare. Ny teknik kan också underlätta. Medarbetares kompetens behöver också användas på ett mer verksamhetsanpassat sätt genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper och produktionsplanering med bättre styrning. Restriktivitet råder i nyttjandet av bemanningsföretag och inhyrd personal. Under perioden har så gott som samtliga vårdcentraler i Västerås varit hyrläkarfria och utmaningen är att bemanna vårdcentralerna i resten av länet. Samlad bedömning Primärvården bedömer att ett proaktivt arbete med kompetensförsörjning är av största vikt. Genom att utveckla och behålla befintliga medarbetare i större omfattning och samtidigt attrahera och rekrytera nya medarbetare på ett mer effektivt sätt är grundförutsättningar för att främja förvaltningens förmåga att bemanna med rätt kompetens. Den positiva utvecklingen med sjunkande sjuktal är ett resultat av ett långsiktigt, strukturerat och målmedvetet arbete som nu också måste fortskrida med samma engagemang för att bibehålla och förhoppningsvis sänka sjuktalen ytterligare.
RAPPORT 12 (33) PRIMÄRVÅRD EKONOMIPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av genomförda aktiviteter Aktiviteterna pågår i enlighet med planens intentioner. Förändringsarbetet är inställt på långsiktighet och uthållighet. De stora och avgörande aktiviteterna, resurs och produktionsplanering och Oberoende av inhyrd personal pågår enligt plan. Periodens resultat och helårsprognos Översikt för Primärvården Ackumulerat Ekonomiskt resultat tom augusti månad för Primärvården uppgår till 8,1 mkr, varav vårdvalsfinansierad verksamhet 2,0 mkr (vårdcentralerna) varav anslagsfinansierad verksamhet 6,1 mkr. Helårsprognosen för Primärvården bedöms till 8,8 mkr varav vårdvalsfinansierad verksamhet 6,3 mkr (vårdcentralerna) varav anslagsfinansierad verksamhet 4,0 mkr varav förvaltningsövergripande justering + 1,5 mkr
RAPPORT 13 (33) PRIMÄRVÅRD Det ekonomiska läget för Primärvård kan utifrån nedanstående analyser summeras enligt följande: Vårdcentralerna har fortsatt högt nyttjande av bemanningsföretag. Kostnaden är i nivå med utfallet 2016 men en ökning i förhållande till den planering och budget som gjordes inför. Behovet av bemanningsföretag har ökat framför allt i Sala, Köping och Hallstahammar. Enheterna Jourmottagning, Mobil familjeläkarenhet samt Asyl och integrationshälsan uppvisar tillsammans ett stort underskott. Problemen kretsar kring dyra bemanningslösningar på Mobil familjeläkarenhet och Jourmottagning, färre besök än budgeterat till Jourmottagningen samt oklarheter kring Asyl och integrationshälsans finansiering. Förändrat uppdrag för verksamheten har påverkat såväl intäkter som kostnader och den arbetade tiden. Analys av intäkts och bruttokostnadsutveckling och avvikelse helårsprognos Analys av intäkts och bruttokostnadsutveckling Intäkter Förändring jmf fg år, mkr. (Plus: Ökning av intäkter, Minus: Minskning) Förändring jmf fg Avvik mot ack år, procent. (Plus: budget, mkr. Proc ökning, Minus: Proc minskn) (Plus: Överskott, Minus:Underskott) Avvik helårsprognos/helårsbudget, mkr. (Plus: Överskott, Minus :Underskott) Landstingsersättning 1,4 4,2% 0,2 0,0 Vårdvalsersättningar 34,5 16,1% 4,8 2,3 Övriga intäkter 46,0 28,1% 2,7 6,1 Totalt intäkter 10,1 2,5% 2,2 3,9 Kostnader Förändring jmf fg år, mkr. (Plus:Ökning av kostn, Minus: Minskn) Förändring jmf fg år, procent. (Plus: Proc ökn, Minus: Proc minskn) Avvik mot ack budget, mkr. (Plus: Överskott, Minus: Underskott) Avvik helårsprognos/helårsbudget, mkr. (Plus: Överskott, M inus: Underskott) Personalkostnader totalt 19,2 7,8% 2,1 0,8 Varav lönekostnader egen personal 9,9 6,9% 6,4 10,0 Varav sociala avgifter 5,0 8,1% 4,0 5,9 Varav övr pers.kostn. egen personal 0,2 6,2% 1,4 0,5 Varav inhyrd personal (int+ext) 4,4 12,3% 9,7 15,5 Köpt vård 28,2 62,4% 3,1 4,4 Labkostnader 3,3 16,4% 0,2 0,1 Läkemedel 1,4 8,5% 1,1 2,1 Röntgentjänster 0,4 4,7% 17,4 0,3 Övriga kostnader 6,0 7,1% 13,8 6,8 Totalt bruttokostnader 16,6 3,9% 5,9 12,7 Ack resultatavvik/prognostiserat resultat 8,1 8,8 Förändring arbetad tid Förändring utfall jmf fg år, timmar Förändring utfall jmf fg år, procent Motsv antal årsarbetare Förändring arbetad tid totalt 24 400 4,8% 21,2 Varav arbetad tid egen personal 23 151 4,8% 20,1 Varav internt inhyrd personal 2 392 71,4% 2,1 Varav externt inhyrd personal 3 641 11,7% 3,2
RAPPORT 14 (33) PRIMÄRVÅRD Intäkter Total intäktsförändring jämfört med motsvarande period föregående år är 10,1 mkr och 2,5 %. Av total intäktsförändring är 2,2 mkr obudgeterat och beror framförallt på att ersättningen till Asyl och Integrationshälsan understiger den budgeterade nivån. Ersättningsnivån var inte klar inför att budgeten fastställdes. Ökade intäkter för satellitmottagningen i Kolbäck. Kostnader Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år är 16,6 mkr och 3,9 %. Jourmottagningen i Västerås har ökade driftskostnader under första tertialet jämfört med motsvarande period 2016. Satellitmottagningen i Kolbäck kostnadsförs med Hallstahammars vårdcentral från 1 april i år. Fysioterapeuter, BVC sjuksköterskor och undersköterskor har rekryterats dels med anledning av utökat uppdrag, dels för att nå upp till rätt bemanning utifrån normtal i resurs och produktionsplaneringen. ST Läkare har rekryterats och förstärkt primärvården nu och för framtiden. Specialistläkare har rekryterats för att ersätta inhyrda läkare. Minskningen av köpt vård utgörs till framförallt ändrade redovisningsprinciper för Asyl och integrationshälsan som inte längre ersätter verksamheter för utförd vård. Den kostnaden har överförts till central enhet. En ökning av köpt vård konstateras för externa digitala vårdtjänster. Analys av helårsprognosens avvikelse mot helårsbudget händelseöversikt Prognosen baseras på följande förutsättningar: Ersättningen till Asyl och integrationshälsan utgör en stor osäkerhet och kan ändras retroaktivt Stabil bemanning Ingen ökning av kostnaderna för externa digitala vårdtjänster Det prognostiserade över/underskottet beror framförallt på Jourmottagning, Mobil familjeläkarenhet samt Asyl och integrationshälsan uppvisar tillsammans ett underskott på 8,4 mkr. Höga kostnader för bemanningsföretag som delvis balanseras av minskade kostnader för egna anställda. Ökad kostnad för köpt vård, som består av externa digitala vårdtjänster. Genomförda och planerade åtgärder för att hantera avvikelsen mot budget Aktiviteterna pågår i enlighet med planens intentioner. De stora och avgörande aktiviteterna, resurs och produktionsplanering och Oberoende av inhyrd personal genomförs enligt plan. En avstämning av planerade åtgärder har gjorts enligt nedanstående tabell. Utvecklingen pekar i rätt riktning.
RAPPORT 15 (33) PRIMÄRVÅRD Effekter av planerade åtgärder inom Primärvård Aktiviteter Åtgärd för ekonomi i balans Primärvården 2018 Intensifierat arbete med produktions och kapacitetsplanering. Medverka i nationellt arbete för bättre bemanning oberoende av bemanningsföretag. Verkställa projektplan Innovation och utveckling. Fortsätta förbättringsarbetet med att korta ledtider och förbättra flöden. Införa nya behandlingsmetoder, till exempel Brief Intervention, KBT på nätet Genomföra förvaltningsövergripande åtgärdsplan för arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. PPHV deltar i det landstingsövergripande arbetet med implementering av strategi för löner och förmåner. PPHV deltar i arbetet med optimerad kompetensbemanning. Proaktivt arbete i lokalförsörjningsprocessen. Samtliga vårdcentraler omfattas av den planering som utvecklades under 2016. Validering och uppföljning av produktionsverktyget och följsamhet till lagd produktionsplanering pågår nu kontinuerligt. Primärvården arbetar med en åtgärdsplan för detta arbete med riktade aktiviteter och insatser för hösten och 2018. Primärvården driver sex utvecklingsprojekt där ny teknik ingår, bland annat självbetjäningscentraler, digitala besök och internetbehandling med KBT. Webbtidbok är nu införd och tillgänglig på samtliga vårdcentraler. Ständigt pågående förbättringsarbete pågår inom primärvården med LEAN filosofin som grund. Förbättringscoacher finns på varje vårdcentral. Brief Intervention avser primärvårdsnivå. KBT på nätet är inte igång, pilotprojekt pågår på två vårdcentraler för att testa Ineras plattform för stöd och behandling, Primärvården tillämpar den förvaltningsövergripande åtgärdsplanen kombinerat med en fördjupad plan. Strategin tillämpas. Hela förvaltningen deltar i arbetet. Ny arbetstidsmodell införs på 1177 Vårdguiden före årsskiftet /2018. Deltar i den långsiktiga utvecklings och underhållsplanen för framför allt vårdcentralerna. Status: Produktionen avseende läkarbesök ligger i nivå med budget. Däremot avviker produktionen för sjukvårdande behandling framförallt inom fysioterapin och BHV. Vid validering av resursoch produktionsplanerna framkommer att nyckeltal för BHV är för högt beräknat och behöver korrigeras utifrån det nya programmet för BHV som införts. Uppgraderingen av Cosmic samt utbildningsinsatser för att införa hälsosamtal för 50 åringar har också påverkat produktionen negativt, framförallt under april och maj. Övergripande åtgärdsplan för primärvården är under produktion. Specifika åtgärder behöver även identifieras utifrån respektive verksamhets förutsättningar och behov. En successiv ökning av bokning av besök via webtidbok har skett. Möjlighet att boka via webbtidbok hos fysioterapeut har tillkommit sedan delårsrapport 1. Självbetjäningscentral testas på en vårdcentral och utvärderas under hösten. Efter att test av Ineras plattform är utvärderad möjliggörs ett breddinförande av KBT på nätet både för psykiatrin och primärvården. Färre rehabiliteringsärenden och lägre sjukfrånvaro konstateras. Strategin medverkar till ett oberoende av bemanningsföretag genom ökad attraktivitet. Hälsosam arbetstidsförläggning. Ökad kostnad. På sikt stora hyresökningar på grund av underhållsbehov samt säkerställande av tillträdesskydd. Inventering av ytbehov behövs kombinerat med införande av ny teknik och förbättrade vårdprocesser i syfte att kunna förtäta lokalytan.
RAPPORT 16 (33) PRIMÄRVÅRD Benchmarking med jämförbara landsting. Primärvården deltar i Nätverk för primärvårdschefer inklusive Ekonomi och HR Nätverket diskuterar framförallt frågor kring produktion och utbytet mellan landsting/region kan driva frågan framåt. Stort intresse finns hos andra primärvårdsverksamheter att ta del av vårt verktyg för resurs och produktionsplanering. Åtgärderna kan inte mätas i ekonomiskt utfall Aktiviteten säkrar upp rätt inriktning på förändrings och utvecklingsarbetet.
RAPPORT 17 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) MEDBORGARE/PATIENTPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rapporteras Utfall Patienterna ska vara nöjda Respekt och bemötande i nationella patientenkäten Psyk öppenvård 86 Psyk slutenvård 75 ÅR Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Flertalet aktiviteter pågår som planerat. De psykiatriska verksamheterna behöver dock förbättra arbetet med att öka fysisk aktivitet på recept samt erbjuda rådgivning gällande ohälsosamma levnadsvanor, t.ex. tobaksavvänjning där vissa insatser dock har påbörjats. Habiliteringscentrum arbetar strukturerat med hälsobladet och lotsar vid behov vidare till relevant verksamhet, exempelvis tobaksenheten. Implementering och genomförande av SIP behöver ytterligare förbättras för de patienter som är i behov av samordnade insatser. BUP har anställt två arbetsterapeuter som bland annat möjliggör att förskrivning av kognitiva hjälpmedel kan ske. Åtgärder Föreslagna åtgärder avseende hälsoinsatser i genomförd GAP analys Schizofreni, depression och ångest behöver genomföras som ett alternativ till Hälsocenter. Förslaget innebär införande av två hälsoteam inom de psykiatriska verksamheterna. Möjligheten till införandet är en resursfråga. Tjänsten som FAR samordnare för verksamhetsnära stöd är nu tillsatt inom Regionen. Förväntningarna är att denne kommer stötta psykiatrin i implementering av fysisk aktivitet på recept (FAR). Arbetet med implementering och genomförande av SIP behöver intensifieras och samarbetet med involverade samverkanspartners tydliggöras och förstärkas. Samlad bedömning För att uppnå god och jämlik hälsa för våra patienter är det viktigt att arbeta med hälsofrämjande insatser. Psykiatrin har förbättringsområden att hantera. Ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning, kommer att medföra ett förändrat åtagande för öppenvården i psykiatrin. Ett proaktivt arbete med SIP kan medföra att undvikbar psykiatrisk slutenvård minskar. Detta skulle kunna underlätta för den psykiatriska öppenvårdens framtida åtagande i vårdplaneringsprocessen.
RAPPORT 18 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) VERKSAMHET/PROCESSPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rapporte ras Utfall aug. månad Ökad användning av e tjänster Andel enheter/mottagningar som har alla basärendetyper i 1177 Vårdguidens e tjänster 100 % Å 100 % Ledtider (väntan) i vården ska kortas Andel patienter i vuxenpsykiatrin som får sin vård minst enligt vårdgarantin Vux psyk besök 90 dagar 100 % M/D/Å 94 % Andel patienter som fått besök/åtgärd inom 30/30dagar hos BUP BUP besök 90 % BUP åtgärd 90 % M/D/Å 28 % 16 % Basala hygien och klädregler Andel samtliga korrekta hygien och klädobservationer >80 % D/Å BUP: 100 % VP: 57 % Löpande uppföljning Enligt indikatorer i Verksamhetsrapporten för PHL M/D/Å Se verksamhetsrapport Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Flera aktiviteter pågår enligt plan. Pilotprojekt för att ta fram ett verktyg för produktions och kapacitetsplanering pågår inom vuxenpsykiatrin i Fagersta och planeras även att startas inom BUP. Habiliteringsverksamheten arbetar aktivt med produktions och kapacitetsplanering. Alla verksamheter har pågående utvecklingsprojekt där ny teknik ingår, till exempel självincheckning där BUP Köping är pilot, patientmöten via Skype planeras inom vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten. BUP appen Min utredning används nu i verksamheten och är dessutom nominerad till SveaPriset som delas ut på kvalitetsmässan i november. Trådlöst nätverk är installerat i nästan alla verksamheter vilket möjliggör nya flexibla arbetssätt. Införande av webbtidbok pågår. Det pågår dessutom flera olika förbättringsarbeten i syfte att säkra och förbättra patientflöden, till exempel vuxenpsykiatrin som ser över vårdens övergångar såväl internt som externt och BUP som ser över utredningsprocessen samt möjligheten till att ha ett länsperspektiv på kötider. Rättspsykiatrin har nu tillgång till somatisk läkarkonsult som bland annat ska fokusera på metabola riskfaktorer för de patienter som vårdas på kliniken. BUP medverkar i en arbetsgrupp med uppgift att ta fram riktlinjer för missbruks och beroendevård för ungdomar 12 18 år. Med anledning av arbetet med oberoende av bemanningsföretag inom vuxenpsykiatrin senareläggs starten av tillnyktringsenheten till hösten 2018.
RAPPORT 19 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) Öppningen av den nya avdelningen (97) inom vuxenpsykiatrin är försenad på grund av byggnadstekniska skäl. Andel patienter i vuxenpsykiatrin som får sin vård minst enligt vårdgarantin Andel patienter inom vuxenpsykiatrin som fått första besök inom 90 dagar ligger strax under målvärdet. Dock finns problem med utredningsköer i framförallt Sala och Köping beroende på vakanser. OBS! Felaktighet i verksamhetsrapporten, korrekta uppgifter anges i tabellen nedan Tillgänglighet besök vuxenpsykiatrin (90dagar) Mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Utfall 97 % 96 % 98 % 97 % 95 % 93 % 94 % 94 % Andel patienter som fått besök/åtgärd inom 30/30dagar hos BUP Tillgängligheten till första besök samt till utredning och behandling inom 30 dagar har försämrats inom barn och ungdomspsykiatrin jämfört med föregående år. Tillgänglighetsresultatet är delvis missvisande på grund av att verksamheterna i större utsträckning träffat patienter som väntat länge. Dessutom finns troligen brister i registreringen. Vakanser och sjukdom framförallt bland psykologer, sjuksköterskor och specialistläkare påverkar tillgängligheten. Andel samtliga korrekta hygien och klädobservationer Vuxenpsykiatrin och BUP har aktivt deltagit i aktiviteterna inom ramen för hygiensatsning. Trots detta visade den senaste mätningen i maj av basala hygien och klädregler endast 57 % följsamhet för vuxenpsykiatrin. Indikatorer i verksamhetsrapporten Kvalitetsparametrar enligt målrelaterat ersättningssystem Kvalitetsparametrar enligt målrelaterad ersättning har i stort sett uppnåtts. Vuxenpsykiatrin klarar dock inte målet för årliga hälsoundersökningar för psykospatienter där endast halv ersättning erhållits hittills i år. BUP klarar inte målet för vårdplaner, vilket kan härledas till vakanser. Endast halv ersättning har erhållits hittills i år. Vårdproduktion enligt specifikation Besök i öppenvård ligger något under budget. Detta beror bland annat på färre öppenvårdsbesök inom rättspsykiatrin jämfört med budget samt att besök till sjukvårdande behandling inom BUP och vuxenpsykiatrin inte når budget. Avvikelsen inom rättspsykiatrin beror på brister i registrering av läkarrespektive sjuksköterskekontakter. Antal vårddagar ligger något under budget. Barn och ungdomspsykiatrin avdelning 99 har fortfarande en låg beläggning. Det största antal vårddagar nyttjas av patienter från vår avtalspart Sörmland. Vuxenpsykiatrins slutenvård har en alltför hög beläggning beroende
RAPPORT 20 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) på stängning av vårdplatser på Lövhaga behandlingsenhet. Besök på vuxenpsykiatrins akutmottagning har åter ökat och den minskade trenden har brutits. Antalet sena av och ombokningar har minskat och är ett resultat av tidigare vidtagna åtgärder, exempelvis SMS påminnelser och att patientens i allt större utsträckning görs delaktig i sin tidsbokning. Självmord och självmordsförsök Självmordsförsöken har minskat de senaste fem åren, vilket är ett resultat av det proaktiva arbete som utförs i förvaltningen. Antal självmord ligger på samma nivå som föregående år. Sett ur ett femårsperspektiv ses en minskning av antalet självmord. Åtgärder Fortsatt arbete med att utveckla en mer detaljerad resurs och produktionsplanering sker under 2018. Vuxenpsykiatrin i Fagersta är pilotmottagning för denna fördjupade produktionsplanering. Fortsatt breddinförande sker i hela vuxenpsykiatrin under 2018. Ett likartat pilotprojekt resurs och produktionsplanering planeras även för BUP. Öppnandet av avdelning 97 är försenat och beräknas öppna 1 november. Först därefter kan man räkna med en avlastning för övriga slutenvårdavdelningar Inom rättspsykiatrin behöver produktionen ses över, utifrån att avvikelsen kan bero på felregistrering av besök i Cosmic. Ett kvalitetssäkringsarbete har påbörjats i syfte att säkra kvalitet i utdata. Fortsatt arbete med införande av webbtidbok sker under året. BUP har tagit fram en åtgärdsplan i syfte att öka tillgängligheten till besök. Åtgärdsplanen innehåller bland annat följande åtgärder: Produktionsplanering Webbtidbok Klinikgemensamma kriterier för beslut inför utredning Införande av gruppbehandling Besök via Skype BUP ska även se över hur registrering i Cosmic sker varför ett kvalitetssäkringsarbete har påbörjats i syfte att säkra kvalitet i utdata. Fortsatt arbete med att öka medvetenhet och förståelse om vikten av att följa hygienregler genom ständig dialog i verksamheten. Chefer uppmanas att delta på chefsutbildning i vårdhygien och detta har hörsammats med bra deltagande. Även viktigt att kunskaperna tillämpas från de workshops som genomförs inom ramen för hygiensatsning. Habiliteringscentrum har beslutat att införa personalkläder utifrån hygienriktlinjer till alla medarbetare som har direkt fysisk kontakt med patient. Vuxenpsykiatrin fortsätter arbetet för att nå målen med årliga hälsoundersökningar för psykospatienter. Vårdplanerna kommer fortsättningsvis inte bara kvantitetmätas utan också granskas utifrån kvalitet. BUPs medarbetare ska påminnas om att patienter har rätt till förnyad vårdplan en gång om året.
RAPPORT 21 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) Externt upphandlade vårdtjänster i form av utredningar kommer kompensera produktionsbortfall till viss del inom BUP. Planering pågår för att även genomföra utredningsinsatser vissa helger under hösten där psykologer från hela PPHV kommer vara behjälpliga. En fortsättning av översynen avseende barn och ungdomspsykiatrins avdelning 99 har påbörjats och planeras vara klar vid årsskiftet. Fortsätta det självmordspreventiva arbete som pågår i förvaltningen samt implementera framtagen handlingsplan. Vuxenpsykiatrin har tagit fram ett kompetenskort avseende självmordsprevention för all sjukvårdande personal. Detta för att säkerställa att medarbetare känner till och arbetar efter vårdprogrammet avseende suicid. Kompetenskortet finns tillgängligt på kompetensplatsen från september. Vuxenpsykiatrin ingår i ett pilotprojekt Säker Suicidprevention som finansieras via LÖF i samarbete med ett antal professionella yrkesorganisationer. Samlad bedömning Att göra patienten mer delaktig i planeringen av den egna vården och att upprätta en tydlig vårdplan är viktigt för motivationen att komma till planerat besök. Inför har en revidering av målen för vårdplaner och hälsoundersökningar skett genom att kraven för måluppfyllelsen har höjts, vilket har medfört svårigheter att nå målen. Att förbättra tillgängligheten inom barn och ungdomspsykiatrin är en högt prioriterad uppgift. Självmordsprevention är ett viktigt och långsiktigt arbete som sker i samverkan med civilsamhället och andra samhällsaktörer. Ett exempel är att ett projekt pågår i samverkan med den kommunala elevhälsan för att implementera Youth Aware of Mental Health (YAM) Ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga. Habiliteringen arbetar målmedvetet med förbättringsarbete och ser över sina vårdprocesser. Ett exempel är översynen av insatser till personer med autismspektrumtillstånd med normalbegåvning. Förbättringscoacher finns på alla enheter som bland annat stödjer förbättringsarbetet. Rättspsykiatrin har tagit fram en utvecklingsplan i syfte att åskådliggöra samt skapa transparens i utvecklingsprocessen.
RAPPORT 22 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) MEDARBETARPERSPEKTIV Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande indikatorer: Mål Indikator Målvärde Rapporteras Utfall PPHV ska vara en attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetarindex >78% Å Chefsindex >78% Å Sjukfrånvaro <6% D/Å 8,1 % Andel avgångar (med fokus på prioriterade bristkompetenser) <8,5% D/Å Löpande uppföljning Enligt indikatorer i Verksamhetsrapporten för PHL M/D/Å Se Vhtsrapport Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Perspektivets resultatmål och löpande uppföljning omfattar följande mått: Sjukfrånvaro Antal rehabiliteringsärenden Antal arbetsmiljöavvikelser totalt Antal specifika arbetsmiljöavvikelser (stickskador, hot/våld) Framarbetad medarbetarpolicy Riktlinje för systematiskt arbetsmiljöarbete Kompetensförsörjning Genomförande av "Rätt till heltid" Arbetet mot mål och uppdrag resultat och analys av aktiviteter och indikatorer Kompetensförsörjning Verksamheternas samlade kompetensförsörjningsarbete behöver stärkas utifrån den obalans som råder mellan tillgång och efterfrågan av kompetens. Arbete pågår inom resultatområdena men behöver stärkas ytterligare. För att tydliggöra och strukturera arbetet har resultatområden upprättat kompetensförsörjningsplaner. Insatser som kan främja förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare i verksamheterna har synliggjorts och planlagda aktiviteter finns för kommande år.
RAPPORT 23 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) Arbetet med utfasningen av hyrläkare inom psykiatrin pågår enligt genomförandeplan som innebär en successiv utfasning. Arbetet förutsätter åtgärder som utvecklar och förbättrar verksamheten, men som också i det korta perspektivet medför försämrad tillgänglighet i de psykiatriska verksamheterna. En positiv trend med allt fler ST läkare kan konstateras och idag finns totalt 13 anställda ST läkare inom Vuxenpsykiatrin. Lokaler och tillgänglig handledningskompetens är två nyckelfaktorer som idag utgör svårigheter vid nyanställning av ST läkare. Förvaltningen deltar också i det nationella arbetet Oberoende av inhyrd personal. Utifrån psykiatrins brist på allmän och psykiatrisjuksköterskor kommer dessa yrkesgrupper få stort fokus i detta arbete. Åtgärdsplaner kommer att tas fram under hösten. En klinisk utbildningsavdelning (KUA) med sex vårdplatser planeras till början på 2018. Förvaltningen investerar i kompetensutveckling till medarbete inom psykiatrin för att stärka verksamheternas samlade kompetens. Utbildade skötare har möjlighet att studera till sjuksköterska och sjuksköterskor kan genomföra specialistutbildning i psykiatri. Möjlighet till psykoterapiutbildning steg 1 och 2 finns också för verksamhetens medarbetare. Rättspsykiatrin har en pågående skötarutbildning för att säkerställa formell kompetens hos hela skötargruppen. Arbetsmiljö Ett aktivt arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en grundförutsättning för resultatområdenas möjligheter att erbjuda attraktiva och bra arbetsplatser som främjar ett hållbart arbetsliv. Det kan konstateras att området behöver stärkas ytterligare utifrån chefers och medarbetares belastade arbetssituation med hög sjukfrånvaro som följd. Vuxenpsykiatrin och Rättspsykiatrin har minskat sin sjukfrånvaro och de insatser som genomförs ger effekt. Vuxenpsykiatrins sjukfrånvaro har minskat från 8,6 % till 7,1 % under perioden. Ett fördjupat samarbete pågår med övriga HR funktioner, Regionhälsa och skyddsombud för att identifiera anpassade insatser som ger resultat i samtliga verksamheter. Resultatområdenas chefer och skyddsombud är nyckelpersoner i realiseringen av det nya Arbetsmiljöprogrammet som beslutades tidigare under. Under hösten kommer Region Västmanlands nya arbetstidsmodell för nattarbete och rotationstjänstgöring för sjuksköterskor att införas i verksamheterna enligt plan. Implementering av hälsofrämjande schemariktlinjer pågår. Utifrån att arbetstidsmodellen innebär en arbetstidsförkortning för nattarbete bedömer förvaltningen att hälsosamma effekter kommer att uppnås.
RAPPORT 24 (33) PSYKIATRI, HABILITERING OCH LEDNING (PHL) Medarbetarpolicy Förvaltningen deltar i det regionövergripande arbetet med implementering av medarbetarpolicy. Arbetet sker brett inom förvaltningen utifrån genomförd Gapanalys och beslutade strategier. Aktiveter är beslutade för och genomförs löpande. Uppföljning av mått periodens utfall Sjukfrånvaron är lägre än motsvarande period 2016 och trenden med en ökad sjukfrånvaro har kunnat brytas inom två av fyra resultatområden. Verksamheterna upplever en hög arbetsbelastning och stress utifrån ökade krav. Antalet rehabiliteringsärenden ökar vilket behöver beaktas inför det framtida arbetet. Att minska sjukfrånvaron är en strategiskt viktig fråga för hela samhället och förvaltningen. Insatser genomförs kontinuerligt i samverkan med Regionhälsan och HR konsult enligt fastställd handlingsplan. Totalt har antalet anmälda arbetsmiljöavvikelser i Synergi minskat jämförelse med 2016. En hög arbetsbelastning upplevs inom samtliga resultatområden. Anmälningar om hot och våld är i huvudsak samlade till Vuxenpsykiatrin och Rättspsykiatrin. Anmälda risker och negativa händelser/olyckor ska analyseras och åtgärdas i enlighet med den förvaltningsövergripande handlingsplanen. Åtgärder Förvaltningens uppföljning av sjukfrånvaron är ett viktigt verktyg för att synliggöra frånvaron och gör det lättare för cheferna att prioritera detta område. Samtliga resultatområden har genomfört ett fördjupat arbete för att förebygga sjukfrånvaron och främja en god arbetsmiljö. Förebyggande arbete genom avstämningssamtal, anpassning av arbetsuppgifter och arbetstid sker inom samtliga resultatområden. Arbetet pågår enligt den förvaltningsövergripande handlingsplanen arbetsmiljö och åtgärder mot sjukfrånvaron. Resultatområdena har också fördjupade handlingsplaner på enhetsnivå för att levandegöra arbetet fullt ut. Arbetet med arbetsmiljöavvikelser ingår i handlingsplanen gällande sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Målsättningen är att inom ramen för arbetsplatsträffar och skyddskommitté analysera arbetsmiljöavvikelser och identifiera lämpliga åtgärder. Detta ska vara en stående punkt vid varje tillfälle för att möjliggöra ett aktivt arbete inom respektive verksamhet. En dialog pågår med Lärcentrum gällande hotoch våldutbildning. Anställda medarbetare och kompetens behöver användas på ett mer verksamhetsanpassat sätt. Omfördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper och produktionsplanering med bättre styrning. Samlad bedömning Förvaltningen bedömer att ett proaktivt arbete med kompetensförsörjning är av största vikt. Genom att utveckla och behålla befintliga medarbetare i större omfattning och samtidigt attrahera och rekrytera nya