Icke teknisk sammanfattning

Icke teknisk sammanfattning Tekniska verken ser ett behov att förstärka matningen av el med en 20 kv ledning mellan Katrineholm samhälle till befintlig transformatorstation T355- Gölstugan. Den planerade 20 kv ledningen ingår i ett större projekt där Tekniska verken avser förlägga markkabel på en längre sträcka som ingår i Tekniska verkens områdeskoncession. Skriftligt samråd har under perioden 9 december 2016 till 9 januari 2017 skett med Vingåkers kommun, Katrineholms kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, organisationer, företag och särskilt berörda. I samrådet presenterades tre sträckningsalternativ. Två av dessa avfördes efter inkomna yttranden samt efter bedömning av de intressen och etablerade verksamheter som finns i området. Samrådet genomfördes under december till 9 januari 2017. Samrådet kungjordes i Katrineholmskuriren 14 december 2016. Utbyggnadsförslaget sträcker sig mellan Marielund i söder och gränsen för områdeskoncession i norr. I utbyggnadsförslagets södra del går ledningen över jordbruksmark och i dess norra del på västra sidan om väg 596. Ledningen planeras förläggas som markkabel. Miljökonsekvenserna på berörda intressen bedöms till liten utom för infrastruktur där påverkan under driftskedet bedöms till liten- måttlig. Hänsyn tas till natur och kulturhistoriska lämningar genom att försiktighetsåtgärder kommer att utföras. Påverkan är i stor utsträckning begränsad till byggfasen med buller samt begränsad framkomlighet pga öppna schakt. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Verksamhetsutövaren... 6 1.3 Avgränsning av utredningsområde... 7 1.4 Angränsande projektplaner... 8 1.5 Metod... 9 2 Tillståndsprocessen... 10 2.1 Nätkoncession för linje... 10 2.1.1 Övriga lagar och tillstånd... 10 2.2 Genomfört samråd... 11 2.3 Projektets tidplan... 11 3 Planeringsförutsättningar... 12 3.1 Planförhållanden... 12 3.1.1 Översiktsplan... 12 3.1.2 Detaljplan... 12 3.2 Nationella miljömål... 12 4 Alternativredovisning... 13 4.1 Nollalternativ... 13 4.2 Avförda alternativ... 13 4.2.1 Avfört alternativ 2... 13 4.2.2 Avfört alternativ 3... 14 4.3 Utbyggnadsförslag... 15 5 Teknisk utformning... 16 5.1 Markkabel... 16 5.2 Markförläggning... 16 5.3 Magnetfält... 17 5.4 Magnetfält från planerad ledning... 17 6 Miljökonsekvenser... 19 6.1 Generell områdesbeskrivning... 19 6.2 Naturmiljö... 19 6.3 Kulturmiljö... 21 6.4 Naturresurser... 23 6.5 Boendemiljö och planer... 23 6.6 Infrastruktur... 23 7 Samlad bedömning... 25 7.1 Miljökonsekvenser... 25 7.1.1 Driftskedet... 25 7.1.2 Byggskedet... 25 7.2 Miljömålsuppfyllelse... 25 8 Fortsatt arbete... 27 8.1 Markupplåtelse ledningsrätt... 27 9 Referenser... 28 3

Bilagor 1. Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar 2. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen Södermanland 3. Beslut om ledningsarbete inom vägområde- Trafikverket 4

Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Tekniska verken Nät AB Box 1500 581 15 Linköping Organisationsnummer: 556426-8588 Konsult ÅF Industry AB 169 99 Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsledare: Samrådsunderlag /MKB: (ÅF) (ÅF) Granskare: (ÅF) 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tekniska verken ser ett behov att förstärka matningen av el med en 20 kv ledning mellan Katrineholm samhälle till befintlig transformatorstation T355- Gölstugan. Den planerade 20 kv ledningen ingår i ett större projekt där Tekniska verken avser förlägga markkabel på en längre sträcka som ingår i Tekniska verkens områdeskoncession. Större delen av sträckan omfattas av områdeskoncession, men en sträcka av ca 1,5 km går genom ett område där Tekniska verken inte har områdeskoncession. För denna sträcka avser Tekniska verken söka linjekoncession. Detta dokument beskriver den sträcka för vilken linjekoncession söks. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att beskriva den påverkan som projektet kan medföra för människor, miljö och hushållningen med naturresurser. MKB utgör bilaga till ansökan för linjekoncession för planerad ledning. 1.2 Verksamhetsutövaren Tekniska verken Linköping Nät AB är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken Linköping AB (publ). Inom Tekniska verken Linköping Nät AB finns affärsområdena Elnät, Belysning och Service. Tekniska verken Katrineholm Nät AB är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken Linköping Nät AB. I större delen av Linköpings kommun och i delar av Mjölby kommun är det Tekniska verken Linköping Nät AB som äger och driver elnätet. I större delen av Katrineholms kommun och i delar av Vingåkers kommun är det Tekniska verken Katrineholm Nät AB som ansvarar för elnätet. Vi ser till att våra 90 000 kunder får tillgång till den el de köpt av sina leverantörer. En av Tekniska verkens viktigaste uppgifter är att se till att elnätet alltid fungerar så att kunderna ska slippa drabbas av strömavbrott. Trots att strömavbrott är mycket sällsynta i våra nätområden satsar vi varje år stora resurser på att underhålla och förbättra elnätet. Tekniska verken har beredskap dygnet runt för att snabbt kunna avhjälpa eventuella fel. 6

1.3 Avgränsning av utredningsområde Utredningsområdet är naturligt avgränsat av gränserna för Tekniska verkens områdeskoncession i norr, söder och öster. I söder går gränsen vid Marielund och i norr går gränsen över grustäkten vid Erikslund vid Bredmossens södra del. Figur 1. Områdesgräns för Tekniska verkens områdeskoncession 39AR 7

1.4 Angränsande projektplaner Den planerade 20 kv ledningen inom utredningsområdet ingår i ett större projekt där Tekniska verken avser att förlägga kabel samt uppföra nya markstationer på en längre sträcka mellan Katrineholm i söder och Vittorp i norr. En sträcka av ca 1,4 km går utanför områdeskoncession, vilket omfattas av detta dokument. Anmälan enligt miljöbalken kap 12 6 för sträckan inom Tekniska verkens områdeskoncession har lämnats in till länsstyrelsen 2016-11-15. Länsstyrelsens beslut inkom 2016-12-28. I figuren nedan visas hela projektets sträckning. Ny 20 kv ledning inom Tekniska verkens områdeskonsession är markerad med rosa. Den nya 20 kv ledning som omfattas av denna koncessionsansökan och som går utanför områdeskoncessionen är markerad med rött. Vid solgläntan ansluter den planerade ledningen till befintlig 20 kv ledning förlagd I mark. Figur 2. Angränsande projektplaner 8

2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap MB (1998:808). Syftet med samrådet är att erhålla ett komplett beslutsunderlag och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse och kommun, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. En ansökan om koncession ska innehålla det som föreskivs avseende nätkoncession i Ellagen (1997:857) samt Elförordningen (2013:208) och prövas av Energimarknadsinspektionen. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. 2.1.1 Övriga lagar och tillstånd Följande lagar och förordningar kan b.la. beröras i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 7 skydd av områden o kap 11 vattenverksamhet o kap 12 6 anmälan för samråd - Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm. Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan b.la. vara aktuella i projektet o Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser o Kulturmiljölag (1988:950) o Skogsvårdslag (1979:429) o Väglagen (1971:948) 10

2.2 Genomfört samråd Skriftligt samråd har skett med Vingåkers kommun, Katrineholms kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, organisationer, företag och särskilt berörda. Tekniska verken anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter. Därför har ett samråd kring de alternativa ledningssträckningarna skett. Samrådsunderlag skickades i december 2016 till Länsstyrelsen i Södermanland, Vingåker kommun, övriga myndigheter och organisationer som kan tänkas bli berörda samt fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare som blir direkt berörda av de alternativa sträckningarna. Samrådet kungjordes i Katrineholmskuriren den 14 december 2016. Synpunkter och yttranden som inkom under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse (bilaga 1) vilken skickades till länsstyrelsen för beslut om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Länsstyrelsen beslutade den 19 april 2017 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, (bilaga 2). 2.3 Projektets tidplan Byggstart är planerad till kvartal 4 2017 och byggnationen planeras vara avslutad under 2018. Observera att tidplanen kan komma att ändras. För vissa ledningssträckningar utanför linjekoncessionen har byggnation redan påbörjats. 11

3 Planeringsförutsättningar 3.1 Planförhållanden 3.1.1 Översiktsplan Den nya ledningen går inom Vingåker kommun och omfattas av översiktsplanen, daterad 2010-11-22. I översiktsplanen finns beskrivet att jord- och skogsbrukets intressen bör beaktas vid planering av infrastruktur så att den i minsta mån stör pågående markanvändning inom dessa näringar. 3.1.2 Detaljplan Området är inte detaljplanelagt. 3.2 Nationella miljömål Riksdagen antog år 1999 16 stycken nationella miljömål. Målen syftar till att främja en ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Nedanstående mål bedöms vara relevanta för projektet: Säker strålmiljö Levande skogar Rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Bedömning av miljömålen sammanfattas i kapitel 7.2. 12

4 Alternativredovisning Vid framtagande av utbyggnadsförslaget har en avvägning gjorts av kända intressen, inkomna yttranden samt en anpassning gjorts till pågående markanvändning inom jordbruket och skogsbruket för att minska påverkan på omgivningen. 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny 20 kv ledning byggs. Det medför att matningen av el till stora delar av nätet runt bla Marmorbyn blir fortsatt osäker. I förlängningen innebär det att Tekniska verken behöver vidare utreda sträckor inom områdeskoncessionen som innebär en fördyring för projektet för att säkra matningen till ovan nämnt område. 4.2 Avförda alternativ Efter genomfört samråd har en samlad bedömning av påverkan på natur- och kulturmiljö samt boendemiljö gjorts vilket lett till att två av alternativen avförts. 4.2.1 Avfört alternativ 2 Alternativ 2 avfördes efter samrådet då Katrineholms kommun inkom med information om att den rödlistade växten Hällebräcka förekommer i två dellokaler längs med alternativet. Dellokalerna ligger inom Tekniska verkens områdeskoncession och utanför området för vilken linjekoncession söks. Hela sträckan för alternativ 2 påverkas dock. Utöver förekomsten av Hällebräcka ger alternativet ett ökat intrång i skogsmiljön då en ledningsgata om ca 8-10 meter behöver avverkas. 13

Figur 3. Avförda alternativ. 4.2.2 Avfört alternativ 3 Alternativ 3 avfördes efter genomfört samråd. Längs med alternativ 3 finns ett flertal boenden som under byggfasen kan komma att påverkas av begränsad framkomlighet och buller. Alternativet passerar även en grustäkt med isälvsediment vilken riskeras att påverkas vid eventuellt oljeläckage från arbetsfordon. 14

4.3 Utbyggnadsförslag Utbyggnadsförslaget sträcker sig mellan Marielund i söder och gränsen för områdeskoncession i norr (se Figur 4). Utbyggnadsförslaget går över jordbruksmarken och följer sedan skogskanten österut till väg 596. Ledningen följer sedan väster om väg 596 norrut till gränsen för områdeskoncessionen. Sträckan är ca 1,4 km. Figur 4. Områdeskoncessionsgräns och utbyggnadsförslag. 15

5 Teknisk utformning 5.1 Markkabel Ledningen förläggs i mark med en treledarkabel. Treledarkabeln består av aluminiumledare med ett skyddande hölje av tvärbunden polyten (PEX). Arean för kabeln är 150mm2. Parallellt med kabeln förläggs en optoslang samt jordlina. 5.2 Markförläggning Vid markförläggning av ledning grävs eller sprängs ett kabelschakt. Kabeln förläggs på ett djup av ca 0,4-0,6 m (se Figur 5) beroende på markens beskaffenhet och placering. Schaktets bredd vid markytan blir normalt ca 0,3 m och vid schaktbotten ca 0,1 m, men den exakta bredden beror på schaktets djup och markens beskaffenhet. Figur 5. Figur på schaktskiss Vid markförläggning av kablar krävs ett arbetsområde på ca 15 meter som består av kabelschaktet, en kör- och arbetsväg för maskiner samt uppläggningsplats för schaktmassorna. Schaktmassor läggs i regel på motsatt sida om kabelschaktet sett från arbetsvägen. Arbetsområdets utbredning kan variera beroende på platsens förutsättningar och schaktets utbredning. Vid korsning av större väg där det är olämpligt med öppet schakt kan om möjligt schaktfri teknik användas. Beroende på markens beskaffenhet och förekomst av berg så används olika typer av tekniker och maskiner. En grop grävs på vardera sidan om det som ska korsas, sedan används speciell utrustning för att antingen borra eller trycka kabelskyddsrör under det som ska korsas. Kablarna dras därefter på plats i rören. 16

Magnetfält (micro Tesla) Under driftskedet kommer en kraftledningsgata att röjas regelbundet från träd och buskar för att minska risken för att rötter skadar kabeln. I övrigt kan naturlig återetablering av växtlighet och lågväxande buskar ske. 5.3 Magnetfält Begreppet elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t ex vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Elektriska fält är lätta att avskärma medan magnetiska fält inte går att avskärma. Fältstyrkan beror på strömmens storlek och på fasernas inbördes placering och avstånd till varandra. Det vetenskapliga underlaget anses inte vara tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett faktiskt gränsvärde. Istället har fem myndigheter- Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och strålsäkerhetsmyndighetentagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Tekniska verken följer myndigheternas formulerade försiktighetsprincip. 5.4 Magnetfält från planerad ledning En magnetfältsberäkning är utförd för den aktuella ledningen, se Figur 6. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna, benämnd årsmedelströmlast. Det är ett genomsnittligt värde av den ström som kommer att överföras på ledningen. Magnetfältet är beräknat med en årsmedelströmlast om 50 Ampere (A) och 1,5 m ovan markytan. Magnetfältens styrka mäts i enheten tesla, vilket är en mycket stor enhet. I praktiskt bruk används mikrotesla. 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0-4 -2 0 2 4 Avstånd från ledningen Figur 6. Magnetfältets utbredning i sidled för markkabel. Nollpunkten visar magnetfältet rakt ovanför ledningen. 17

Rakt ovanför ledningen är magnetfältet beräknat till 0,08 mikrotesla. Eftersom ledningen har låg årsmedelströmlast så blir även magnetfältet litet. Som jämförelse är magnetfält runt 0,1-0,2 mikrotesla normalt förekommande i våra hem. 18

6 Miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs de kända intressen som berörs av utbyggnadsförslaget. Information har inhämtats från Länsstyrelsen, skogsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och kommunala planeringsunderlag. 6.1 Generell områdesbeskrivning Utredningsområdet utgörs till stora delar jordbruksmark bestående av postglacial sand och isälvssediment och har små höjdskillnader. Runt jordbruksmarken finns blandskog där höjdskillnaderna är större. I områdets norra del finns en grustäkt som inte används kommersiellt. Grustäkten är avslutad och efterbehandlad. En del av utredningsområdet utgörs av sjön Näsnaren. Sjön omfattas av Natura 2000 område, naturvårdsprogram och är våtmarksinventerad. Inga riksintressen för natur och- kulturmiljö eller friluftsliv berörs av utbyggnadsförslaget. 6.2 Naturmiljö Förutsättningar Utbyggnadsförslagets södra del tangerar, men går utanför ett klass 2 (mycket högt värde) naturvårdsprogram, se Figur 7. Utbyggnadsförslaget går över jordbruksmark och i vägområde för väg 596 där skog angränsar. Skogen består främst av tall med inslag av låg lövsly närmast vägen. Inga kända naturvärdesobjekt berörs av utbyggnadsförslaget. Miljökonsekvenser En markkabel för 20 kv kräver en mindre kraftledningsgata. Längs med väg 596 hålls vägområdet öppet och endast enstaka träd kan behöva avverkas för att göra plats för schaktarbeten under byggskedet då delar av vägområdet används till kraftledningsgata. En stor del av vägområdet kan utnyttjas av arbetsmaskiner under byggskedet. Påverkan på naturmiljö bedöms bli liten. Förslag till försiktighetsåtgärder Som försiktighetsåtgärd och för att skydda skogsmiljön längs med väg 596 så kommer delar av vägen att användas för arbetsmaskiner under byggfasen. 19

Figur 7. Naturmiljö 20

6.3 Kulturmiljö Förutsättningar Inom utredningsområdet återfinns ett flertal fornlämningsmråden och övriga kulturhistoriska lämningar i form av boplatsområden och fynd av yxor och flinta som vittnar om att området har varit bebott länge. Ett fornlämningsområde väster om Marielund ( ligger i anslutning till utbyggnadsförslaget, se. Området är ett boplatsområde där fynd av flinta har gjorts vid tidigare genomförd arkeologisk utredning. Inga synliga spår efter boplatsområdet finns kvar och marken används som jordbruksmark, se Figur 8. Länsstyrelsen kräver att en arkeologisk utredning görs vid Inga övriga kulturhistoriska lämningar påverkas av utbyggnadsförslaget. Figur 8. Vy mot fornminnesområde i jordbruksmark väster om Marielund. 21

Miljökonsekvenser Vid Marielund passerar utbyggnadsförslaget fornminnesområdet Påverkan på fornminnesområdet bedöms till liten. Figur 9. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Förslag till försiktighetsåtgärder I byggfasen kommer arbetet vid övervakas av Arkeologigruppen i Örebro i enlighet med länsstyrelsens krav om arkeologisk utredning vid fornlämningsområdet. Om arkeologiska fynd påträffas kommer arbetet att avbrytas och åtgärder vidtas. 22

6.4 Naturresurser Förutsättningar I området finns naturresurser i form av jordbruk och skog. Utbyggnadsförslaget går över jordbruksmark i utbyggnadsförslagets södra del samt angränsar till produktionsskog längs med väg 596 i norra delen. Konsekvenser Förläggning av markkabel i jordbruksmark innebär ingen påverkan under driftfasen då kabeln förläggs på sådant djup att jorden kan brukas. Under byggskedet blir möjligheten att bruka marken begränsad. Om möjligt kommer schaktarbeten i jordbruksmark att ske utanför odlingssäsong. Längs med väg 596 kommer endast enstaka träd att avverkas för att göra plats för kraftledningsgata. Påverkan på naturresurser bedöms sammantaget till liten. Förslag till försiktighetsåtgärder Inga förslag till försiktighetsåtgärder. 6.5 Boendemiljö och planer Förutsättningar Längs med utbyggnadsförslaget finns sparsamt med bebyggelse. Bebyggelsen är lokaliserad till utbyggnadsförslagets södra del. Närboende kommer främst påverkas under byggfasen i form av buller från arbetsmaskiner samt begränsad framkomlighet på vägar pga arbetsområde och öppna schakt. Under driftfasen kommer närboende inte att påverkas. Magnetfältnivåerna pga ledningen kommer vid bostäder att vara så låga att de blir försumbara, se avsnitt 5.4. Konsekvenser Påverkan på boendemiljön bedöms bli liten och då vara begränsad till endast byggfasen. Förslag till försiktighetsåtgärder För att minimera risken för att boende blir störda av buller kommer arbetet vid bostäder att förläggas till tider på dygnet då störning blir så liten som möjligt. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller kommer att följas. 6.6 Infrastruktur Förutsättningar Utbyggnadsförslaget korsar väg 593 som förbinder vägarna 591 och 596 mellan Ålsäter och Vännervass. Vägen är en grusväg. Passagen av vägen kommer att ske med öppet schakt och framkomligheten under byggfasen kan bli begränsad. Vägplåtar kommer att läggas ut över öppna schakt så att biltrafik kan passera. I utbyggnadsförslagets norra del planeras ledningen gå parallellt med och inom vägområdet för väg 596, se Figur 4. Tillstånd för förläggning av markkabel inom vägområdet har inhämtats från Trafikverket (bilaga 3). Under byggfasen kommer 23

vägen ett körfält att stängas av för att arbetsmaskiner ska få plats. Framkomligheten blir begränsad. Konsekvenser Under byggfasen kommer delar av vägen att stängas av för att göra plats för arbetsmaskiner. Påverkan bedöms till liten till måttlig. Förslag till försiktighetsåtgärder För att trafiken ska flyta på bra trots delvis avstängning av vägen under byggfasen kommer tillfälliga trafikljus, eller lots att användas. 24

Ubyggnadsförslaget är anpassat så att närliggande bebyggelse inte påverkas under driftskedet. 26

8 Fortsatt arbete Efter inlämnad koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen kommer de, efter att de bedömt att ansökan är fullständig, sända ut ärendet på remiss till myndigheter och särskilt berörda. Efter remissomgången ges den sökande möjlighet att kommentera och bemöta de synpunkter som kommit in under remisstiden. Därefter bereder Energimarknadsinspektionen ärendet och fattar beslut om ansökan beviljas eller avslås. När koncession är beviljad kommer arbetet med detaljprojektering att påbörjas, samt arbetet med markupplåtelse, se avsnittet nedan. 8.1 Markupplåtelse ledningsrätt För att påbörja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde fås vanligtvis genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts för det intrång som anläggningen medför och ersättningen bestäms utifrån reglerna i Expropriationslagen (1972:719). 27

9 Referenser Rapporter och publikationer Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinsitut, Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, 1996 Vingåker kommun, Översiktsplan för Vingåkers kommun spelregler för en hållbar utveckling. 2010 GIS Länsstyrelsen, länsvisa geodata, [http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/lansvisageodata/pages/default.aspx] Hämtat november 2016 Länsstyrelsen, nationella geodata, [http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/nationella-geodata.aspx]. Hämtat november 2016. Riksantikvarieämbetet, fornsök [http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/]. Hämtat november 2016. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor [https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/]. Hämtat november 2016. Sveriges geologiska undersökning, jordartskartan [http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html]. Hämtat november 2016. 28