SAMRÅDSUNDERLAG. Justering av befintlig 20 kv ledning med anledning av utvidgning av bostadsområde i Färsna i Norrtälje kommun

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Justering av befintlig 20 kv ledning med anledning av utvidgning av bostadsområde i Färsna i Norrtälje kommun Samrådsunderlag enligt 6 kapitlet miljöbalken Vattenfall Eldistribution AB Juni 2015

2 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB SOLNA Telefonväxel: Org.nr: Projektledare Tillstånd och rättigheter Projektledare genomförande Carola Svenningson Katrin Seuss Sven Kullander Samrådsunderlag Rejlers Sverige AB Box Stockholm Uppdragsledare Samrådsunderlag Teknik Granskning Fredrik Nystrand Fredrik Nystrand Urban Jansson Greta Lindberg Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Rejlers Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB Fastighetskartan Lantmäteriet. Länsvisa geodata Länsstyrelsen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Verksamhetsutövaren Tillstånd Syfte med samrådet Samrådets genomförande Avgränsning av utredningsområde Befintlig anläggning Beskrivning av alternativa stråk Nollalternativ Stråk Stråk Stråk Stråk Teknisk utformning Befintlig ledning Teknikval för justerad sträckning Markkabel Markförläggning Rivning av befintlig ledning Beskrivning av berörda intressen Allmän områdesbeskrivning Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Bebyggelse och planer Elektriska och magnetiska fält Magnetfält från aktuell ledning Infrastruktur Byggskede och drift Sammanvägning av stråk Fortsatt arbete Markupplåtelse och ledningsrätt Tidplan Referenser BILAGOR Bilaga 1 Översikt Bilaga 2 Karta över berörda intressen 3

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att justera sträckningen för befintlig 20 kv regionnätsledning förbi Färsna i Norrtälje kommun. Norrtälje kommun planerar för ytterligare byggnation av bostäder i Färsna och har därför påbörjat ett arbete med att ta fram en detaljplan. Den befintliga luftledningen berör exploateringsområdet på en sträcka om ca 330 meter. Efter önskemål från Norrtälje kommun utreder nu Vattenfall möjligheten att flytta ledningen för att erhålla en mer optimal utveckling av bostadsområdet vid Färsna. Vattenfall avser att ansöka om ändring av nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen) för berörd sträcka som ska justeras. Mer information om justeringen av ledningssträckning ges i föreliggande samrådsunderlag. I underlaget beskrivs tillståndsprocessen, planerade åtgärder, tekniska förutsättningar, berörda natur- och kulturmiljöintressen, friluftsliv, naturresurser och andra planeringsförutsättningar. Utifrån identifierade intressen har ett antal alternativa stråk identifierats och deras bedömda effekter beskrivs i detta samrådsunderlag. 1.2 Verksamhetsutövaren Vattenfall bedriver elnätsverksamhet i Sverige och har cirka kunder. Kunderna utgörs av allt från mycket små kunder till landets största företag och består av såväl uttagskunder som av producenter som matar in ström på Vattenfalls elnät. Sammanlagt överförs ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät för att kunna erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierat sedan Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokal- och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.3 Tillstånd För att bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), sk nätkoncession för linje. En nätkoncession innebär att ledningsägaren får rätt att bygga och driva en anläggning. Det finns två typer av nätkoncessioner; nätkoncession för linje som omfattar en specifik ledning och nätkoncession för område som ger ensamrätt att bygga och driva elnät upp till viss spänning inom ett geografiskt område. En ledning som har nätkoncession för linje får byggas inom område där annan nätägare har områdeskoncession. I Norrtälje stad är det Norrtälje Energi som innehar områdeskoncession för ledning upp till 20 kv. I ansökan om nätkoncession ska enligt ellagen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Samrådsförfarandet och kraven på MKB regleras i 6 kap. miljöbalken (1998:808) och ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen. 4

5 Ansökan om tillstånd innefattar förutom MKB även koncessionskarta, teknisk beskrivning och förteckning över berörda fastighetsägare och särskilt berörda. Ett beslut om nätkoncession för linje innebär att den sökande, i det här fallet Vattenfall, får rätt att uppföra och driva en ledning. Tillståndet gäller normalt tills vidare men ger dock inte rätt att ta mark i anspråk utan detta sker genom avtal eller ledningsrätt, se vidare avsnitt Syfte med samrådet Inför ansökan om nätkoncession för linje för den justerade ledningssträckningen kommer en MKB att tas fram. Innan MKB:n upprättas ska samråd i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (MB kap 6 4) genomföras. Samråd ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Samrådet syftar till att informera om de planerade åtgärderna samt ge berörda parter möjlighet att i ett tidigt skede kunna påverka och föra fram synpunkter på lokalisering och utformning av den nya ledningen samt uppmärksamma viktiga aspekter att belysa i MKB:n. 1.5 Samrådets genomförande Ett tidigt möte med Norrtälje kommun har genomförts i februari 2015 där kommunen presenterade sina planer och Vattenfall fick möjlighet att informera om koncessionsprocessen och vad som gäller för deras anläggningar. Eftersom Vattenfall anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter kommer ett bredare samråd kring de alternativa ledningssträckningarna att ske. Samråd sker nu genom utskick av detta underlag till bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län, Norrtälje kommun samt övriga myndigheter och organisationer som kan tänkas bli berörda, till exempel Försvarsmakten, Trafikverket och Lantbrukarnas Riksförbund. I samrådet ingår även de fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare som kan tänkas bli direkt berörda av den justerade sträckan. Samrådet kommer även att kungöras via annons i tidning. 5

6 1.6 Avgränsning av utredningsområde Det aktuella utredningsområdet inom vilket alternativa stråk för ledningen har studerats avgränsas av infartsvägen till Färsna gård i norr, Estunavägen i väster, Roslagsbanans tidigare banvall i söder och Balders båge i öster. Figur 1. Översikt med utredningsområdet markerat i rött. 1.7 Befintlig anläggning Vattenfall äger och driver den befintliga 20 kv ledningen som går mellan Vigelsjö, väster om Estunavägen, och Aspsund ca 3,5 km nordost om Svanberga. Ledningen försörjer främst ett område norr om Norrtälje (Roslagsbro och Lohärad) med ström och utgör även reserv för elförsörjningen av Björkö. Vattenfall innehar nätkoncession för linje för ledningen. Åtkomst till den mark som berörs av ledningen är säkrad genom ledningsrätt. 2 BESKRIVNING AV ALTERNATIVA STRÅK Vattenfall har studerat det aktuella området och identifierat fyra alternativa stråk för justeringen av ledningen. Stråken är till viss del begränsade av det kommande planområdet väster om Färsna. Norrtälje kommun har i tidiga samråd framfört att luftledning på sträckan inte är ett alternativ varför enbart stråk med markförlagd kabel har studerats. Stråk 1-Stråk 3 går delvis inom planområdet. Stråk 4 går i sin helhet utanför planområdet. Samtliga stråk utgår i norr från korsningen mellan befintlig ledning och tillfartsvägen till Färsna gård. Nedan redovisas de studerade stråken samt ett alternativ som innebär att befintlig ledning inte byggs om (nollalternativet). 6

7 Figur 2. Översikt över studerade stråk (lila). Befintliga luftledningar markerade med rött och Roslagsleden markerad med blå prickad linje. 2.1 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att de planerade åtgärderna inte genomförs, dvs. att befintlig luftledning står kvar. Det innebär vidare att planförslaget behöver arbetas om och anpassas efter ledningen. 2.2 Stråk 1 Stråk 1 utgår i norr från korsningen mellan befintlig ledning och tillfartsvägen till Färsna gård. Stråket följer planerad lokalgata söderut till Balders båge. Det fortsätter vidare i planerat u-område (u-område innebär att mark skall upplåtas för allmänna underjordiska ledningar) och naturområde väster om Balders båge för att i söder runda befintlig moränbacke och ansluta till befintlig ledning strax norr om diket som går tvärs genom områdets södra del. Stråkets längd är ca 550 meter. Befintlig luftledning raseras på en sträcka om ca 480 meter. 2.3 Stråk 2 Stråk 2 utgår liksom stråk 1 från tillfartsvägen till Färsna gård. Stråket följer befintligt motionsspår söderut i ca 120 meter för att sedan vika av österut längs planerad lokalgata. Vid Balders båge ansluter det till stråk 1 och följer samma sträcka söderut, se vidare stråk 1. Stråkets längd är ca 650 meter. Befintlig luftledning raseras på en sträcka om ca 480 meter. 2.4 Stråk 3 Stråk 3 utgår liksom tidigare beskrivna stråk från tillfartsvägen till Färsna gård. Stråket följer befintligt motionsspår söderut i ca 150 meter. Norr om de Geermoränen (moränformation bildad vid kanten av en glaciär eller inlandsis under avsmältningsskedet) viker stråket av västerut över öppen mark och vidare söderut 7

8 för att ansluta till Roslagsbanans gamla banvall. Stråket följer banvallen åt sydost i ca meter för att därefter ansluta till befintlig ledning vid två alternativa punkter, antingen norr om eller söder om, befintlig skogsdunge. Stråkets längd blir ca meter beroende på vilken anslutningspunkt som väljs. Befintlig luftledning raseras på en sträcka om ca meter beroende på anslutningspunkt i söder. 2.5 Stråk 4 Stråk 4 utgår liksom övriga stråk från tillfartsvägen till Färsna gård. Stråket följer tillfartsvägen västerut för att sedan vika av söderut över öppen mark och ansluta till Roslagsbanans gamla banvall. Stråket följer därefter banvallen åt sydost för att ansluta till befintlig ledning vid två alternativa punkter, se stråk 3. Stråkets längd blir ca meter beroende på anslutningspunkt. Befintlig luftledning raseras på en sträcka om ca meter beroende på anslutningspunkt i söder. 3 TEKNISK UTFORMNING 3.1 Befintlig ledning Den befintliga luftledningen har en konstruktionsspänning om 24 kv och är uppförd med tre enledare i trästolpar 3.2 Teknikval för justerad sträckning Den befintliga och planerade bebyggelsen i Färsna medför att delar av området får en mer stadsmässig karaktär vilket innebär att utrymmet för en luftledning blir begränsat. Markförlagd kabel är den teknik som är förenlig med gällande och föreslagna detaljplaner i Färsna. 3.3 Markkabel Ledningen förläggs i mark med tre enledarkablar som läggs i ett triangelförband. Enledarkablarna består av aluminium med ett skyddande hölje av tvärbunden polyeten (PEX), skärm av koppartrådar och yttermantel av polyeten (PE). Arean för respektive kabel är 630 mm2. Parallellt med kablarna förläggs en jordlina. 3.4 Markförläggning Vid markförläggning av ledningar grävs eller sprängs ett kabelschakt. Kabelförbandet förläggs på ett djup av ca 1 meter. Schaktets bredd vid markytan för ett kabelförband blir normalt ca 0,9 meter, och vid schaktbotten ca 0,6 meter, men den exakta bredden beror på schaktets djup och markens beskaffenhet. 8

9 Figur 3. Illustration av hur ett kabelschakt kan se ut. Källa Svensk Energi. Vid markförläggning av kablar krävs ett arbetsområde på ca 15 meter som består av kabelschaktet, en kör- och arbetsväg för maskiner samt uppläggningsplats för schaktmassorna. Schaktmassorna läggs i regel på motsatt sida om kabelschaktet, sett från arbetsvägen. Arbetsområdets utbredning kan variera beroende på platsens förutsättningar och schaktets utbredning. De maskiner som används är vanligtvis grävare för schaktarbeten och lastbil för transport av schaktmassor och material. Vid korsning av större vägar, större vattendrag och andra hinder där det är olämpligt med ett öppet schakt kan om möjligt så kallad schaktfri teknik användas. Beroende på markens beskaffenhet och andelen berg används olika typer av tekniker och maskiner. En grop grävs på vardera sidan om det som ska korsas, sedan används speciell utrustning för att antingen borra eller trycka kabelskyddsrör av HD-polyeten (PEH) under det som ska korsas. Kablarna dras därefter på plats i rören. 3.5 Rivning av befintlig ledning Den del av luftledningen som ersätts av kabel kommer att rivas. Rivningen sker normalt genom att fasledarna tas ner och lämnas till metallåtervinning. Befintliga stolpar tas upp med en grävmaskin och transporters bort med lastbil till godkänd deponi. Övrigt material lämnas till återvinning, alternativt slutdeponering. 4 BESKRIVNING AV BERÖRDA INTRESSEN I detta avsnitt ges en översikt över kända intressen som berörs av de alternativa stråken. Information har inhämtats från bl.a. länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen och kommunala planeringsunderlag. 4.1 Allmän områdesbeskrivning De alternativa ledningsstråken passerar huvudsakligen genom ett öppet landskap med inslag av moränkullar och åkerholmar. Direkt öster om utredningsområdet ligger bostadsområdet Färsna. Utredningsområdet utgörs till stora delar av en dalgång som sluttar från de moränrika områdena i norr till den mer lerrika dalbotten där ett dike med avrinning mot sjön Ludden korsar området i öst-västlig riktning. Området har inslag av moränkullar, 9

10 diken och åkerholmar. I områdets södra del finns en de Geer-morän, se karta i Figur 2 och bilaga 2. Inga riksintressen för natur-, kulturmiljö eller friluftsliv berörs av de alternativa ledningsstråken. Hela utredningsområdet omfattas av ett preliminärt skyddsområde för flodkräfta. 4.2 Naturmiljö Norr om tillfartsvägen till Färsna gård har ett område pekats ut som naturvärde av Skogsstyrelsen. Området domineras av grov tall. Söder om vägen domineras skogsområdet av blandskog med bl.a. tall, enstaka ek, björk, asp och gran. Längre österut finns ett bestånd av hassel (hässle). I dalens botten omfattas befintligt dike av markavvattningsföretag för dels dike/vall och dels båtnadsområde. En naturvärdesbedömning av området gjordes 2014 på uppdrag av Norrtälje kommun inför upprättande av detaljplan. I rapporten konstateras att naturvärdena i området inte var av den betydelsen att det skulle innebära någon avsevärd minskning av den biologiska mångfalden i Norrtälje kommun om de togs bort. Vissa delar av området bedömdes dock ha högre naturvärden: Åkerholmarna närmast Färsna gård. de Geer-moränen. Skogen söder om infartsvägen till Färsna gård. Av dessa områden är det de Geer-moränen som getts högst värde (klass 2). Alla stråk korsar diken i jordbruksmark som omfattas av det generella biotopskyddet i miljöbalken. Även de Geer-moränen omfattas av det generella biotopskyddet. För ingrepp i dessa miljöer krävs dispens. Inom utredningsområdet finns inga fynd av rödlistade arter registrerade i Artportalen. Stråk 1 och Stråk 2 I sydöstra delen av utredningsområdet sträcker sig stråkförslagen runt en moränkulle och korsar ett dike innan stråket ansluter till den befintliga ledningen. Öster om moränkullen finns ett upplag av fyllnadsmassor. Gamla fyllnadsmassor innebär alltid att det kan föreligga en risk för markföroreningar. Stråk 3 Stråk 3 följer befintligt motionsspår (Roslagsleden) söderut över öppen mark för att senare runda de Geer-moränen i områdets centrala del. I anslutning till moränen växer ett antal träd (björk, lind och skogsek) som är ovanligt stora för området. Stråk 3 har utformats så att schakt genom de Geer-moränen undviks. Längre söderut korsar stråket diken i dalens botten. Längs den gamla banvallen finns det partier med berg i dagen. Stråk 4 Stråk 4 följer i norr tillfartsvägen till Färsna gård. Norr om vägen återfinns ett område med naturvärden (utpekade av skogsstyrelsen) och söder om vägen finns ett hässle- 10

11 och blandskogsområde med inslag av tall. I sydväst korsar stråket det större diket som genomkorsar områdets södra del. 4.3 Kulturmiljö Utredningsområdet utgör del av ett gammalt odlingslandskap och spåren från tidigare markanvändning är tydliga med åkerholmar, röjningsrösen, öppen mark, mm. Inget av de studerade stråken berör några kända fornlämningar eller andra objekt som finns registrerade i fornminnesregistret. 4.4 Friluftsliv Utredningsområdet berör område som är av stort intresse för friluftslivet. I norr ligger Färsna gård som är ett populärt utflyktsmål. Roslagsleden korsar området och elljusspår finns anlagt i anslutning till Roslagsleden genom utredningsområdet, se karta bilaga 2. De delar av området som inte kommer att bebyggas enligt föreliggande förslag till detaljplan kommer troligen att öka i betydelse för det stadsnära friluftslivet. De identifierade stråken är i huvudsak lokaliserade i anslutning till befintliga eller tillkommande vägar, GC-vägar eller motionsspår. Mindre omfattning öppen mark berörs. Samtliga stråk berör Roslagsleden (tillika elljusspår) där den korsar tillfartsvägen till Färsna. Stråk 2 berör Roslagsleden söderut på en sträcka om ca 100 meter och stråk 3 berör Roslagsleden söderut på en sträcka om ca 160 meter. Stråk 3 och stråk 4 är lokaliserat till den gamla banvallen som nyttjas som GC-väg. 4.5 Bebyggelse och planer Bebyggelse Öster om utredningsområdet, längs Balders båge, finns bostadsbebyggelse. Söder om den nedlagda banvallen finns blandad bebyggelse. Stråk 1 och 2 följer Balders båge och kommer även att beröra framtida planerad bebyggelse. Stråk 3 följer GC-väg/grönområde förbi planerat bostadsområde i planområdets norra del. Stråken har anpassats efter befintlig och tillkommande bebyggelse i området. Stråk 4 berör inte någon befintlig eller tillkommande bostadsbebyggelse Planer Översiktsplan I utvecklingsplan för Norrtälje Stad, som ersätter översiktsplanen, har området där Färsna ingår identifierats som ett utvecklingsområde med koppling till staden. Detta innebär ett område som reserveras för bebyggelseutveckling med kvaliteter som bygger på en tydlig koppling till staden. 11

12 Detaljplaner Utredningsområdet berörs till största delen av förslaget till detaljplan (Detaljplan för del av fastigheten Färsna 1:2). Planarbetet är orsaken till att befintlig 20 kv ledningen måste byggas om. Stråk 1 och stråk 2 Stråk 1 och 2 är lokaliserat till en del av planområdet som dels har avsatts för lokalgator och dels för tekniska anläggningar (planbeteckning E ). Öster om utredningsområdet finns antagen detaljplan, Detaljplan för Färsna 1:2 etapp 2 (Baldersbrå, Balders hage, del av Norra Brå och del av Österbrå Plannummer ). Området är exploaterat med i huvudsak bostäder. Stråk 1 och 2 kan komma att berör en liten del av denna plans nordvästra hörn. Stråk 3 Stråk 3 är lokaliserat till en del av planområdet som dels har avsatts för naturområde och GC-vägar och dels för område där byggnader inte får uppföras. Stråk 4 Stråk 4 berör en remsa som är avsatt som naturområde i nordvästra delen av förslag till detaljplan. Söder om utredningsområdet finns gällande detaljplan för verksamhetsområdet Storsten-Vingelbacke, fastigheterna Tälje 2:45-48 m fl i Norrtälje/Malsta församling. Planområdet är huvudsakligen lokaliserat söder om den gamla banvallen. Inget av de identifierade stråken berör detaljplanen. Stråken bedöms inte motverka syftet med några antagna detaljplaner i Norrtälje kommun. 4.6 Elektriska och magnetiska fält Begreppet elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t ex vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Elektriska fält är lätta att avskärma medan magnetiska fält inte går att avskärma. Fältstyrkan beror på strömmens storlek och på fasernas inbördes placering och avstånd till varandra. Forskning avseende fältens eventuella påverkan på människors hälsa har pågått under lång tid men det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte vara tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett faktiskt gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten - tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 12

13 4.7 Magnetfält från aktuell ledning Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella ledningen, benämnd årsmedelströmlast. Detta är ett genomsnittligt värde av den ström som kommer att överföras på ledningen. Magnetfältet, som framgår av diagrammen nedan, är angivet 1,5 m ovan mark. Figur 4. Diagram som visar det beräknade magnetfältets utbredning i sidled för markkabel. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt ovanför ledningen. 4.8 Infrastruktur Inom utredningsområdet finns det inte några större infrastrukturanläggningar. Tillfartsvägen till Färsna gård, Balders båge, banvallen, Roslagsleden och motionsspåret är de vägar som finns inom området. I anslutning till dessa vägar och till bebyggelse finns el-, tele- och VA-ledningar. En avstämning med Ledningskollen har gjorts för att identifiera dessa anläggningar. De föreslagna stråken har anpassats så att de inte ska komma i konflikt med befintliga detaljplaner eller den infrastruktur som föreslås i förslag till ny detaljplan. 4.9 Byggskede och drift Påverkan på förekommande natur- och kulturvärden i området under byggskedet och driften kommer att beskrivas mer i detalj i kommande MKB när en sträckning har valts. Vid planering och projektering av anläggningen samt vid genomförande av projektet kommer hänsyn att tas till de intressen som finns inom området för att minska risken för skador. 13

14 4.9.1 Byggskedet Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan några byggarbeten påbörjas. I byggskedet kommer störning i form av buller, ev. avgaser, försvårad framkomlighet för allmänheten mm att ske. Dessa störningar är dock tillfälliga och upphör i samband med att byggfasen avslutas. Vid kabelförläggning genom öppen mark blir påverkan på landskapsbilden liten. Påverkan är som störst under själva utförandet (schaktning och förläggning) då tillfälliga skador kan uppstå. Vid kabelförläggning i skogsmark sker en tillfällig påverkan under själva utförandet då en korridor för de nya kablarna röjs. Om det blir aktuellt med sprängning ger detta en permanent påverkan på naturmiljön. Markförläggning kan även innebära en påverkan på hydrologin kring kabelschaktet i och med att schaktet kan få en dränerande effekt. Tillfälliga skador, t ex körskador, kan uppstå vid schaktning och förläggning. Tillfälliga skador som uppkommer i byggfasen återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. Om hittills okända fornlämningar påträffas under utförandet avbryts arbetena och länsstyrelsen kontaktas. Tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) kommer att sökas om det behövs Driftskedet Vid normal drift av ledningen kommer ingen eller liten påverkan att ske på omgivningen. Vid underhåll eller avhjälpande av fel kan tillfälliga störningar i form av transporter, schaktning mm uppstå. Tillfälliga skador som uppkommer i samband med underhåll eller avhjälpande av fel återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. 14

15 5 SAMMANVÄGNING AV STRÅK Vid identifiering av stråken har hänsyn till kända intressen tagits samt en anpassning gjorts till planerad exploatering för att minska påverkan på omgivningen. Inget av de identifierade stråken bedöms medföra någon större påverkan på berörda intressen i området kring Färsna. En översiktlig jämförelse av stråken redovisas i tabell 1. Intresse Stråk 1 Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Naturmiljö Berör miljö kring dike i söder. Passerar område med fyllnadsmassor. Berör miljö kring dike i söder. Passerar område med fyllnadsmassor. Berör öppet landskap, diken och berg i dagen. Berör naturvärde alt. blandskog och hässle beroende på vilken sida av väg som väljs. Berör öppet landskap, diken och berg i dagen. Kulturmiljö Berör öppen kulturmark Berör öppen kulturmark Berör öppen kulturmark Berör öppen kulturmark Friluftsliv Bebyggelse och planer Berör område med tätortsnära friluftsliv, korsar Roslagsleden. Berör detaljplanelagt område Berör område med tätortsnära friluftsliv, följer Roslagsleden ca 100 m. Berör detaljplanelagt område Berör område med tätortsnära friluftsliv, följer Roslagsleden ca 160 m. Följer gamla banvallen m. - - Berör område med tätortsnära friluftsliv, korsar Roslagsleden. Följer gamla banvallen m Infrastruktur Berör befintlig väg och framtida väg Tabell 1. Jämförelse av stråken. Berör befintlig väg och framtida väg Berör befintlig väg och framtida väg Berör befintlig väg och GC-väg 6 FORTSATT ARBETE Efter att ha tagit del av alla inkomna synpunkter tas de, tillsammans med tekniska och ekonomiska aspekter, i beaktande vid val av det stråk som kommer att studeras mer i detalj. Genomfört samråd dokumenteras i en samrådsredogörelse som skickas till länsstyrelsen som underlag för deras beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar sedan utformningen av MKB:n och omfattning av fortsatta samråd. Vid upprättandet av MKB:n tas bl.a. hänsyn till de synpunkter som framkommit under samrådet. Den behandlar även konsekvenser som den nya ledningen förväntas medföra samt de försiktighetsåtgärder som kan tas för att minimera negativa konsekvenser. Exempel på frågor som behandlas i MKB:n är de direkta och indirekta 15

16 konsekvenser byggnation och drift av ledningen medför för landskapsbild, natur-, kultur-, boendemiljö, rekreation, friluftsliv, markanvändning och infrastruktur. MKB:n kommer att bifogas till den ansökan om nätkoncession för linje som kommer att sändas till Energimarknadsinspektionen för prövning. När Energimarknadsinspektionen fått ansökan och bedömt att den är fullständig sänder de ut ärendet på remiss till myndigheter och särskilt berörda. Efter remissomgången ges den sökande möjlighet att kommentera och bemöta de synpunkter som kommit in under remisstiden. Därefter bereder Energimarknadsinspektionen ärendet och fattar beslut om ansökan beviljas eller avslås. 6.1 Markupplåtelse och ledningsrätt För att påbörja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde fås vanligtvis genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts för det intrång som anläggningen medför och ersättningen bestäms utifrån reglerna i Expropriationslagen (1972:719). Vattenfall avser att lämna in en ansökan om justering av ledningsrätten till Lantmäterimyndigheten så att ledningsrätten även kommer att gälla den justerade sträckningen. 6.2 Tidplan Samråd avseende alternativa stråk för justering av den befintliga ledningen sker under sommaren Koncessionsansökan är beräknad att lämnas in till Energimarknadsinspektionen under kvartal 4,

17 7 REFERENSER Rapporter och publikationer Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, 1996, Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, Informationsskrift. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker. Detaljplan för del av fastigheten Färsna 1:2 Norrtälje-Malsta församling och för del av Södra Nånö 4:6 med flera Estuna och Söderby-Karl församling. Samrådsförslag Detaljplan för Färsna 1:2 etapp 2 (Baldersbrå, Balders hage, del av Norra Brå och del av Österbrå Plannummer ). Detaljplan för verksamhetsområdet Storsten- Vingelbacke, fastigheterna Tälje 2:45-48 m fl i Norrtälje/Malsta församling. Elsäkerhetsverket, 1996, Magnetfält - Elsäkerhetsverkets regeringsrapport. Ericsson, M. 2011: Färsna - skötselplan för ett tätortsnära område vid Norrtälje. Naturvård i Norrtälje kommun.nr 48. Fördjupad översiktsplan för Färsna. Antagen av kommunfullmäktige Johansson, K. & Brage, C. 2005: Färsna gård - förslag till naturskola. Naturvård i Norrtälje kommun nr 28. Lindqvist, M. 2011: Geodiversitet vid Färsna gård. Naturvård i Norrtälje kommun nr 42. Norrtälje stad. Utvecklingsplan. Antagen av kommunfullmäktige Olausson Michael Arkeologiskt program för Stockholms län. Länsstyrelsen Stockholms län. Rapport 2012:2. Pettersson, M. 2011: Värdefulla naturbetesmarker i Norrtälje kommun. Naturvård i Norrtälje kommun nr 43. Ramböll/Conec, 2014, Naturvärdesbedömning på del av fastigheterna Färsna 1:2 och Södra Nånö 4:6 m.fl. Estuna församling.översiktsplan 2040 Norrtälje kommun. Antagen av kommunfullmäktige Uppgifter från Norrtälje kommun. Uppgifter från Vattenfall Eldistribution AB. GIS Länsvisa geodata, Nationella geodata Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Skogsstyrelsen, Skogens källa, SGU, jordartskartan,

18 Webb