SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Relevanta dokument
BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Social- och hälsovårdsreformen- Lagstiftning och verkställandet. Sinikka Salo, förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen, SHM 31.8.

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

En inblick i socialoch

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Landskapsreformen Allmän presentation

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Vad innebär socialoch

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Vad innebär valfrihet för mig

Begäran om utlåtande SHM

Från lagstiftning till verkställande tillsammans med landskapen

Remissenkät. Anvisningar:

Offentliga sektorn står inför reformer

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Sune Lang,

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Pilotförsök med valfrihet PILOTFÖRSÖK MED DIREKTVALSTJÄNSTER OCH PILOTFÖRSÖK MED PERSONLIG BUDGET Utlysning

Vilken landskapsreform och varför?

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Vad innebär valfriheten för mig?

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Höjning av grundkapital

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras?

Regeringens preciserande riktlinjer gällande den fortsatta beredningen av socialoch hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen 5.4.

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors,

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Termmammuten social- och hälsovårdsreformen

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

STADSSTYRELSEN EN MOTTAGNINGSCENTRAL TILL BORGÅ?

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

Remissenkät Anvisningar:

Grundinformation om reformen, hösten 2016

Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer

I utlåtandet föreslås att Kårkullas verksamhet ska bevaras som en helhet genom följande lösningar:

Synpunkter för ett utlåtande om vårdreformen Antti Parpo Förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen

LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN

STYRGRUPPEN FÖR UTREDNINGEN OM SAMMANSLAGNING AV KOMMUNERNA I ÖSTRA NYLAND

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Språket inom allmän förvaltning

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Kommunstyrelsen Beviljande av proprieborgen till Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 380

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret ,

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Tom Simola, stadsdirektör, tfn

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Begäran om utlåtande SHM

FRÅGOR FRÅN KOMMUNAL I HÖGANÄS ANGÅENDE BOLAGISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET INOM SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

SVAR PÅ PERTTU TUOMAALAS MOTION OM DELTAGANDE I TEKES PROGRAM "INNOVATIVA OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR"

Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2017:39. UTVIDGNING AV FÖRSÖ- KEN MED SERVICESEDLAR OCH NYA FÖRSÖK Utlysning 9.10.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Kommunernas garanticentral

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

Social- och hälsovårdsreformen. Veronica Rehn-Kivi

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna

Transkript:

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN GENOMFÖRS I LANDET Ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till självstyrande landskap som områdesmässigt motsvarar de nuvarande landskapen. Finansieringsansvaret övergår helt till staten genom en minskning av kommunernas skatteinkomster och statsandelar. Kunderna har valfrihet och landskapen har en skyldighet att bolagisera tjänsterna. Landskapet är skyldigt att bolagisera tjänsterna, om landskapet befinner sig i en konkurrenssituation på marknaden eller om tjänsterna omfattas av klientens omfattande valfrihet. Landskapets tjänster kan produceras av landskapet, en aktör inom tredje sektorn eller den privata sektorn, men inte av en kommun.

EN RIKSOMFATTANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORM

MÅLET ÄR EN OMFATTANDE VALFRIHET Invånaren väljer i fortsättningen en social- och hälsovårdscentral som man i första hand anlitar för: basservice yrkesmässig bedömning av den övriga service som behövs Social- och hälsovårdscentralerna producerar sina tjänster som aktiebolag. Minst hälften av de social- och hälsovårdstjänster som Borgå stad nu producerar omfattas av lagstiftningen om valfrihet, vilket enligt lagförslagen betyder att producenten ska vara ett bolag. Lösningarna som gäller klientens valfrihet är tills vidare oklara, eftersom det egentliga lagförslaget ges ut först i november.

LINJEDRAGNING FRÅN KOMMUNFÖRBUNDETS STYRELSE 22.9.2016 Tjänster som omfattas av valfriheten inom social- och hälsovården bör kunna produceras av kommunerna i bolag som de äger.

BEREDNING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN I LANDSKAPET NYLAND Borgå deltar i beredningsgrupperna för reformen i Nyland. Beredningen av reformen har försenats också på grund av att städerna i huvudstadsregionen förhandlar om en egen separat lösning.

BORGÅ STADS MÅL Borgå stad har utvecklat sina social- och hälsovårdstjänster kraftigt de senaste åren och kan i dag producera sina social- och hälsovårdstjänster kostnadseffektivt och med hög kvalitet. Målet är att denna utveckling fortsätter och tjänster med fokus på invånarnas behov också i framtiden kan erbjudas i Borgå. Även om situationen är oklar, vill Borgå göra sig beredd för social- och hälsovårdsreformen. Det lönar sig för staden att som föregångare medverka i utformningen av sådana nya klientorienterade lösningar som passar ihop med den framtida social- och hälsovårdsreformens mål och beaktar Borgås och invånarnas intressen på bästa möjliga sätt. Social- och hälsotjänsterna producerar ett betydande samhälleligt och ekonomiskt mervärde, och deras lokala funktionalitet och existens har en klar betydelse för områdets livskraft. Borgå stads medverkan i det reformfrämjande projektet bör också ses som en betydande satsning för att främja områdets livskraft.

EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Avsikten är att under utredningen kartlägga Borgå stads beredskap, förmåga och vilja delta i produktionen av social- och hälsovårdstjänster antingen i ett bolag som ägs helt av staden eller i ett bolag som ägs tillsammans med en annan aktör (ett samföretag). Meningen är att utreda, om den förändrade marknad som blir följden av den förändrade lagstiftningen kan hanteras genom att man grundar en konkurrenskraftig aktör som helt eller delvis ägs av staden och som är en fullgod konkurrent till den övriga privata eller offentliga serviceproduktionen. Samtidigt kunde vi erbjuda kommuninvånarna möjlighet till en äkta valfrihet samt bättre trygga också kommuninvånarnas språkliga rättigheter. Det är sannolikt att om bolaget och dess service- och affärskoncept är välplanerade och om bolaget redan har ett bra lokalt marknadsläge, har bolaget fördel i det kommande öppna konkurrensläget där alla basnivåns social- och hälsovårdsaktörer i framtiden måste agera.

UTREDNINGENS INNEHÅLL Vilka social- och hälsovårdstjänster är möjliga och lönsamma att bolagisera i Borgå (verksamhetskoncept). Hur ska bolagiseringen gå till, vilka är de juridiska randvillkoren. Med vilket verksamhetskoncept kan man skapa ett konkurrenskraftigt bolag som passar ihop med social- och hälsovårdsreformens utgångspunkter. Det framtidiga bolagets ekonomiska värde, aktuella kostnadskalkyler och uppgifter om prissättning. Personalens ställning. Bedömning av ekonomiska risker och verksamhetsrisker. Beredning av dokument för upphandlingar och centrala avtal.

ÖVERTAGANDE AV AKTIER? Enligt lagförslaget skulle landskapet överta all sådan lös egendom som har ett klart samband med den verksamhet som landskapet har ansvar för att ordna, t.ex. maskiner, utrustning och material. Förslaget utgår från att landskapet också övertar aktierna i de aktiebolag som kommunen äger, om bolagets faktiska huvudsakliga verksamhetsområde är att producera socialoch hälsovårdstjänster. I samband med utredningen bör staden med hjälp av olika expertutredningar (som gäller bl.a. lagstiftningen om aktiebolag) vara beredd på en skrivning om ett sådant övertagande av aktier i aktiebolag.

VERKSAMHET SOM BOLAGISERAS Borgå stads social- och hälsovårdssektors kostnader år 2016 är 163 miljoner euro. Man kan utgå från att den verksamhet som bolagiseras högst skulle motsvara cirka hälften av social- och hälsovårdssektorns totala budget, och sannolikt skulle mängden vara klart mindre. Som ett minimum skulle bolaget ansvara för servicen i den basenhet som avses i den kommande lagstiftningen, dvs. social- och hälsovårdscentralen, t.ex. hälso- och socialtjänsternas öppna mottagningar. I grund och botten är det alltså fråga om verksamhet och tjänster som kunde ordnas i bolagsform redan i dag eller också utan den framtida social- och hälsovårdsreformen. Principen är att de serviceprocesser som överförs till bolaget ska vara i ordning. Vilka tjänster som bolagiseras och bolagets verksamhetskoncept kommer att preciseras under utredningens gång.

EN UTVIDGNING AV VERKSAMHETEN? Ingår företagshälsovården i helheten? Efter att lagförslagen preciserats på de punkter som gäller valfriheten är det skäl att utreda, om bolagets verksamhet kan utvidgas att omfatta även andra social- och hälsovårdstjänster. Bolaget kunde senare söka tillväxt utanför Borgå och betjäna även invånare t.ex. i östra Nyland. Det väsentliga är att den modell som tas fram ska fungera i linje med social- och hälsovårdsreformens mål, bl.a. jämlika tjänster, bevarande av närservice, integration av välfärdstjänster och klienternas omfattande valfrihet. Modellen ska fungera också i den händelse att social- och hälsovårdsreformen i nuvarande form av någon anledning inte förverkligas.

PERSONALENS STÄLLNING I social- och hälsovårdsreformen kommer hela social- och hälsovårdspersonalen att lämna sin nuvarande arbetsgivare. Vid övergången kommer principerna för överlåtelse av rörelse att följas. Målet är att även personalen övergår i det nya bolagets tjänst enligt samma principer för överlåtelse av rörelse. Med överlåtelse av rörelse avses överlåtelse av en funktionell del av en kommun eller samkommun till en annan arbetsgivare så, att den del som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad.

BEREDNINGSARBETET INFÖR EN UTREDNING Tanken om en utredning har diskuterats under hösten bl.a. i social- och hälsovårdsnämnden, vid stadsfullmäktigegruppernas ordförandemöte samt i stadsstyrelsen. Beslutet att officiellt sända utredningen till stadsstyrelsen för behandling togs 3.10.2016 efter en debatt på stadsstyrelsens seminarium 23.9.2016. Inledandet av utredningen diskuterades också på stadsfullmäktigegruppernas ordförandemöte 28.9.2016. Ordförandena för alla fullmäktigegrupperna var på plats. Ordförandena för fullmäktigegrupperna har enhälligt förbundit sig till att utföra utredningen.

BEREDNING AV UTREDNINGEN, TIDSPLAN Meningen är att utredningen görs under oktober-januari. Efter det beslutar stadsfullmäktige om projektets framtid. Om bolagisering väljs, ska det nya bolaget bildas senast i juni 2017.

BEREDNING AV UTREDNINGEN, KOMMUNIKATION Utredningen kommer att vara en öppen process, såsom bestämmelserna i kommunallagen, rekommendationerna om kommunikation inom den offentliga förvaltningen och de av stadsstyrelsen i Borgå godkända kommunikationsanvisningarna förutsätter. Utredningen bereds i en nära växelverkan med alla centrala intressentgrupper, såsom t.ex. stadens personal, beslutsfattare, ministerier och statens företrädare, Nylands förbund, Borgå sjukhus och kommunerna i östra Nyland. Resurser behövs för kommunikationen.

UTREDNINGENS BEREDNING, STYRNING OCH RESURSER Stadsstyrelsen fungerar som en politisk ledningsgrupp för utredningen eller utser en separat ledningsgrupp som regelbundet ges rapporter om utredningsarbetet. Genomförandet av utredningen förutsätter att separata resurser reserveras för utredningsarbetet. Enligt ett preliminärt kostnadsförslag bör ett anslag på 180 000 reserveras för löner till projektpersonal och för utomstående experthjälp under hösten 2016 (anvisas från stadsstyrelsens anslag år 2016). Anslagssumman preciseras när en projektplan utarbetas. Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige tar ställning till den fortsatta finansieringen av projektet när beslut fattas om budgeten för år 2017.

UTREDNINGEN OCH DEN PÅGÅENDE REFORMEN AV SERVICEHELHETER Borgå har redan tidigare påbörjat en reform av servicehelheterna inom social- och hälsovården, vars syfte är att skapa fungerande klientorienterade tjänster. Under arbetets gång skulle man också förbereda sådana servicehelheter som utgör grunden för verksamheten i de framtida social- och hälsovårdscentralerna. Också detta arbete pågår, och meningen är att detta arbete kopplas ihop med den utredning som nu ska starta.

ANDRA MOTSVARANDE PROJEKT I FINLAND Kouvola stad, som är klart större än Borgå, beslutade i juni att förfarandet vid stadens upphandlingar av social- och hälsovårdstjänster (inklusive specialiserad sjukvård) skulle basera sig på ett samföretag. Läs mera (på finska): http://ep.kouvola.fi/cgi/drequest.php?page=meeting_frames