MANUAL FÖR BARNENS BÄSTA CAFÉER OCH RESTAURANGER

MANUAL FÖR BARNENS BÄSTA CAFÉER OCH RESTAURANGER

DÄRFÖR behövs en märkning för barnvänliga restauranger och caféer

Vi som har barn vet att om barnen har roligt kommer både föräldrarna och övriga restauranggäster njuta mer av ett restaurangbesök. Vilket ju gagnar alla! Tomas Diederichsen, Årets Kock 2011 Vi uppmuntrar alla restauranger att satsa på familjer. Det är idag som vi har möjlighet att lägga grunden till en framtid där man i högre grad uppskattar att äta ute såväl som att äta mat med kvalitet i centrum. Eva Ollén, VD Vistia (tidigare SHR) Sedan vi började med riktad marknadsföring till familjer har vår vardagsomsättning ökat. Jacob Lells, Skanörs Gästgifveri Ett restaurangbesök skall vara en härlig upplevelse för hela familjen! Peter Skogström, Årets Kock 2005 Genom denna certifiering hoppas vi att även barnfamiljer ska kunna slå sig ner och känna sig både välkomna och bekväma i restaurangvärlden. Gunnar Törnqvist, grundare Sveriges Bästa Bord Om märkningen För att få använda Barnens Bästa Bords restaurang/ cafésymbol måste man bli certifierad och därmed godkänt barnvänlig. Märkningen blir därmed en kvalitetsgaranti för de besökande gästerna. För att underlätta det praktiska arbetet erbjuder vi några olika hjälpmedel. Denna manual fungerar som riktlinje och inspiration och vi erbjuder även ett aktivitetskit. För att bli certifierad skall man först genomgå en utbildning samt utse en representant från serveringen, som blir vår kontaktperson och ansvarig för förändringsprocessen. Därefter är restaurangen eller caféet redo att börja implementera kriterierna, som ser olika ut beroende på serveringsställets koncept/ ursprungliga karaktär. Det sista steget för att bli godkänd och få dörrdekal, certifikat och kostnadsfri marknadsföring via Barnens Bästa Bords nätverk är att få besök av en barnpatrull (läs mer om detta på sidan 19).

INNEHÅLL Vision och bakgrund... 4 Kriterierna, en överblick... 5 1. Personalens bemötande... 6 2. Barnmenyn... 7 3. Uppläggning... 9 4. Naturlig mat... 11 5. Portionsstorlek... 13 6. Frukt och grönt... 15 7. Barnanpassade aktiviteter... 17 8. God mat... 19 Övriga idéer... 21 Praktisk information och källförteckning... 22

VISIONEN BAKOM CERTIFIERINGSKONCEPTET Vår vision är ett Sverige där det är självklart att familjer ska erbjudas en spännande matupplevelse på allt från gourmetrestauranger till caféer och snabbmatsrestauranger. Mat och matlagning har en förmåga att föra familjer närmre och det är stor skillnad på vardags- och helg/ semesterätande. I en av studierna som genomförts för vår räkning fick barn i text och bild beskriva sitt bästa matminne. Resultatet visade i en stor majoritet av barnen menade en matsituation utanför hemmet, ofta i ett annat land och alltid med familjen och/eller vänner närvarande. Platsen och upplevelsen av platsens stämning framträder som betydelsefullt för själva matminnet, men också personerna som medverkar. Det bästa matminnet är individuellt, men relaterar till en gemenskap och en specifik plats. Barnens Bästa Bord är ett skånskt projekt som sedan 2010 arbetat för att skapa fler barnanpassade måltidslösningar. Detta har framtagits genom tre studier som har kartlagt vilka förväntningar, behov och önskemål barn från förskoleåldern och upp till 12 år har beträffande mat och måltider intagna hemma och ute. Deltagande forskare har varit Hanna Sepp (Högskolan Kristianstad) och Jutta Balldin (Malmö Högskola). I undersökningarna har vi delat in barnen i två grupper. De i åldern 4-7 samt de mellan 8-12. De äldre, som kallas tweenies, befinner sig i ett läge mellan barn och ungdom. Detta innebär att de ofta inte vill bli behandlade som barn, helt enkelt för att de inte ser sig som barn själva. Detta innebär exempelvis att barnmenyer är för barnsliga, medan vuxenmaten ofta har för svåra, annorlunda och dyra rätter. Denna manual är baserad på ovan nämnda studier. Därefter har vi arbetat med krögare, kockar, gastronomer och pedagoger för att göra det praktiskt genomförbart. De rekommendationer vi inkluderar i manualen skall ses som inspiration att förbättra utifrån de förutsättningar varje servering har. När vi tagit fram kriterierna har det faktum att platsen och dess känsla där måltiderna intas, såväl som under vilka former den gör det, varit lika viktigt som vilken mat barnen erbjuds. Det som är obligatoriskt understryks i pratbubblorna på varje sida. I övrigt hoppas vi att varje servering som ansluter sig till Barnens Bästa restaurang och café vill arbeta efter bästa förmåga för att göra upplevelsen till just det äventyr som varje barn anser att det är! Susanne Thorén Projektledare Barnens Bästa Bord 4

KRITERIERNA, en överblick 1 Personalen ska vara barnvänlig och välkomna familjer. 2 Barnmenyn ska presenteras på ett tydligt och tilltalande sätt. 3 Maten ska vara upplagd på ett sätt som visar vad som finns på tallriken. 4 Huvudråvaran i en barnrätt bör vara lagad från grunden. 5 Portionerna ska mätta även en normalt byggd 12-åring. 6 Måltiden ska innehålla en eller flera grönsaker. 7 En aktivitet ska erbjudas i samband med måltiden. 8 Rätterna som serveras ska vara godkända av Barnens Bästa Bords barnpatrull. 5

1. Barnvänlig PERSONAL Kanske viktigast av allt Föräldrar och barn är eniga: Personalens bemötande är en av de viktigaste faktorerna när man äter ute. Genom att prata direkt till barnet, hälsa välkommet, fråga hur hon eller han vill ha maten, informera om rätterna etc. förmedlar man att barn och familjer inte är till besvär. Vi förutsätter att de restauranger och caféer som anmält intresse att bli certifierade i grunden förstår detta. Men även om ledningen är positivt inställd till barn, är det givetvis viktigt att alla i servisen är barnvänliga varje gång det kommer en familj. Barnens Bästa Representant Varje restaurang eller café får utse en representant. Hon eller han får som uppgift att överse implementeringen av förändringarna och är även vår kontaktperson i fortsättningen. Vårt förslag är att man väljer någon ur servisen. Många lite äldre barn vill bli behandlade som vuxna. Det bästa är att fråga barnet själv om man är osäker på vilken kategori gästen tillhör genom att fråga vilken meny barnet önskar. Tips: Barnhörnan Har man möjlighet att avsätta en egen hörna för barn rekommenderar vi detta: Gärna med ett bord och barnvänliga stolar med plats för spel och/eller pyssel. Välkomna barn och prata direkt till dem, inte via de vuxna. En representant per servering väljs ut för att överse förändringarna och vara vår kontaktperson. 6

2. BARNMENYN Ge varje barn en egen meny Det är otroligt viktigt att barn känner sig speciellt utvalda när de äter ute. En del i detta är att få en egen meny och att själv få bestämma sin mat, oavsett vilken ålder och läskunnighet man har. Ett upplägg där barnet själv kan bygga sin måltid är att föredra. Exempelvis genom att låta barnet välja om den vill ha potatis, ris eller pasta. Vill hon eller han ha kyckling, fisk eller kanske falafel? Ett stort urval av grönsaker uppskattas så att barnen kan få välja sina favoriter, läs mer på sidan 15). Det är även bra att servera eventuell sås vid sidan. Servisen får gärna berätta om menyn (hur man väljer rätter) och med fördel berätta om ingredienser och rätter. Är äpplena närodlade eller kycklingen ekologisk är det bra om det nämns - barn är ofta mer insatta än vuxna tror. Äldre barn tycker att dagens barnmenyer är för barnsligt skrivna och föredrar när rätterna presenteras på ett sätt som uppfattas som speciellt och fint Oxgryta och potatiskräm låter bättre än köttgryta och potatismos men samtidigt rättframt. Det är viktigt att inte använda några ord som kan vara svåra att förstå. Finns det möjlighet att göra två menyer, en för mindre barn och en för tweenies? Serverar man mat som man tror att barn sällan äter, kan det vara en god idé att använda familjära beskrivningar ( korv eller Chorizo-korv i stället för Chorizo). En annan idé för de som inte har bilder är att skriva med färgen på rätten, exempelvis röda päron med vaniljgrädde. Tips: Sättet att skriva en barnmeny En glad meny med massa färg (8-åringar) är en bra riktlinje i utformningen, även om menyn gärna får spegla serveringens övriga karaktär. Stor text och ett lättläst typsnitt efterfrågas av barn. Texten får inte vara suddig och inte skriven med skrivstil. Yngre barn efterfrågar bilder på maten för att inte köpa grisen i säcken. Väljer man detta är det dock viktigt att bilderna på pricken överensstämmer med rättens faktiska utseende, annars bidrar det till en negativ upplevelse. Med tanke på att de flesta serveringar byter meny ofta är bilder inte en möjlighet. Men det säger en hel del om hur viktigt det är att vara tydlig. Använd stora bokstäver, undvik kursiv stil och svårlästa typsnitt. Om menyn inkluderar bilder ska dessa vara rättvisande och uppdaterade. 7

Oxgryta med kokta betor, morot och broccoli, potatismos och gräddsås med äpplebitar Majssoppa med kycklingspett, spetskål, grillad paprika och majs Clara Friis-päron med lingonsås, vaniljgrädde och kardemummaflarn 8

3. UPPLÄGGNING Blanda inte! Det absolut viktigaste när det kommer till servering av maten är att alla rättens delar skall vara separerade från varandra. Om maten inte blandas ökar också chansen att våga smaka nytt, speciellt om den som serverar presenterar maten när den serveras (och då pratar direkt till barnet/n). Uppläggningsexempel på nästa sida, från övre vänstra hörnet och klockvis: Pasta med tomatsås, sallad och riven parmesanost Sätt att ge barnet känsla av att själva kunna styra över sin måltid (portionsstorlek och proportioner) är att ge olika tillbehör att välja mellan och att lägga eventuell sås och tillbehör i separata skålar som barnet själv kan ta ur. Tips 1: Annorlunda uppläggning Det finns många sätt att öka matglädjen. Några okomplicerade är att sätta ett sugrör i glaset; servera klibbigt ris i en pyramid snarare än en hög; dekorera med en ätbar blomma eller servera dryck i en skål i stället för ett glas. Fundera på hur ni kan anpassa. Tips 2: Barn kladdar Tänk på att barn behöver stora servetter, ge dem gärna två! Clara Friis-päron med vaniljgrädde, flarn och lingonsås Grillad macka med ost och skinka, mjölk och krispiga grönsaker Majssoppa med kycklingspett, spetskål, grillad paprika och majs Bjärekyckling med jasminris, tomatsås, morot och sparris Tips 3: Mat på spett är gott Mat som serveras på spett uppskattas i princip alltid (och det kan ju det mesta göras, från fisk till frukt). Detsamma gäller mat som skall ätas med fingrarna. Tips 4: Glöm inte att dekorera Barn tycker, precis som vuxna, om när maten är trevligt presenterad. Försök att hitta roliga och enkla sätt att göra matupplevelsen roligare. Men se alltid till att rättens olika delar är tydligt separerade från varandra i enlighet med fotona på nästa sida. 9

10

4. NATURLIG mat Försök att undvika halvfabrikat För de barn vi varit i kontakt med innebär naturlig mat oprocesserad, ren mat där man tydligt ser råvaran: En fisk eller köttbit tillsammans med färskpotatis eller potatisstomp räcker långt. Tips: Hoppa över osunda tillbehör Vi föreslår att man helt skall avstå från användande av tillbehör som innehåller mycket fett, färgämnen och/eller socker, men som inte tillför mycket i smak. En stor majoritet av föräldrarna i våra studier tar för givet att maten som serveras på restauranger/ caféer är naturlig, speciellt när de besöker bättre serveringar. Samt att det alltid skall finnas hälsosamma alternativ, exempelvis minimorötter istället för pommes frites på hamburgerrestauranger. Givetvis är det svårt att vara rigorös - fonder såväl som ketchup innehåller ofta tillsatser och konserveringsmedel. Men vi vill att en eller flera av huvudråvarorna, dvs. det som presenteras på menyn, ska vara lagat från grunden på restaurangen. Huvudråvaran i en barnrätt bör vara lagad från grunden. 11

FOTO NATURLIG MAT 12

5. PORTIONSSTORLEK som mättar även en tolvåring Aptit beror på så mycket Givetvis behöver äldre barn mer mat för att bli mätta än yngre. Samtidigt som vissa tolvåringar nöjer sig med ett par köttbullar medan andra jämnåriga äter tolv stycken. Små barn äter ungefär hälften så mycket som vuxna. Ge möjlighet till en andra portion. En av anledningarna till att barn tycker om bufféer är att de då vet att de med säkerhet kommer bli mätta. Speciellt tweenies tycker att ordet barnmeny förmedlar små portioner, samtidigt som de inte känner sig säkra nog att beställa av vuxenmenyn, inte minst för att dess rätter är dyrare (man vill helst inte belasta föräldrarnas ekonomi). Enkla medel att se till varje barns behov och samtidigt att minska svinn är att ge möjlighet till en andra portion. Man kan både skriva det på menyn och låta serveringen berätta. Vill man förtydliga kan man också skriva ut portionsstorleken, exempelvis 8 köttbullar. Tips: Trerätters mättar och förströr Är serveringen en restaurang vars vanliga utbud består av fler rätter än en, uppmuntrar vi att man erbjuder en trerättersmeny även till barn. Varje rätt behöver inte vara varken stor eller komplicerad. Förrätten/aptitretaren kan vara plock i väntan på maten (se avsnitt 7) och efterrätten kan bestå av ett val av skuren frukt, glass eller en kaka. Ge möjlighet till en andra portion. Skriv det i menyn och låt även serveringen berätta för barnen. 13

Över: Ungefärlig portionsstorlek för ett barn 3-5 år (hälften så stor som en vuxenportion). Under: Portionsstorlek för ett barn 10-12 år. 14

6. GRÖNT till varje måltid Barn gillar grönt Riktlinjer är att alla, barn som vuxna, ska äta 4-5 frukter eller grönsaker om dagen. När 133 barn fick rita sin favoritmaträtt var grönsaker inkluderade i 40 % av fallen. Vi fick även bekräftat att dagens barn är otroligt medvetna även här, inställningen är att grönsaker är toppen så man blir stor och stark (två pojkar, 5 år). Det framgår tydligt att både frukt och grönsaker är en viktig del i barns dagliga liv. Storfavoriterna bland de barn vi pratat med är morot, tomat, gurka, broccoli, paprika och majs Andra grönsaker som uppskattas är blomkål och sallad utan dressing. Även här är valfrihet på menyn att föredra. Tips 1: Kul sätt att få med grönt Grönsakerna behöver inte vara en del av rätten. Tvärtom uppmuntrar vi att de serveras som aptitretare i form av exempelvis råa uppskurna stavar med dipp. Ger man dem till barnen före maten för det dessutom med sig att de sysselsätts. Inkludera gärna: Blomkål Broccoli Bönor Citrusfrukter Kikärter Kiwi Kålrot Linser Majs Morötter Palsternacka Paprika Päron Rödbeta Salladskål Vitkål Ärter Äpple Tips 2: Pressa juice Finns möjlighet kan man även servera färskpressad juice (köpt eller egengjord), exempelvis en morotshot före maten? Servera grönsaker till alla rätter och låt barnen välja mellan olika sorter. 15

16

7. En AKTIVITET före eller efter maten Aptitretare före maten? Att dela upp serveringsmomenten gör helhetsupplevelsen mer spännande. Om servisen förklarar maten och proceduren, ger en liten fördrink och/eller förrätt eller plock underhåller det barnen och ökar matlusten. Tips 1: Barnens Tipslåda Ett sätt att visa att man tar barn på allvar är att uppmuntra dem att ge serveringen feedback, kritik och önskemål genom att rita eller skriva och sedan lägga sitt bidrag i en barnens tipslåda uppsatt på låg höjd. Om barnen själva fick bestämma skulle varje restaurang erbjuda dataspel, Karaoke eller andra mer fysiska aktiviteter. Men även mindre kostsamma aktiviteter som skapar förströelse fungerar. Alla sorters tävlingar uppmuntras, gärna med pyssel- eller ritteman. Möjlighet att vinna ett pris gör det extra spännande. Tävlingar, pyssel och feedback efter Efter maten brukar de barn som vi varit i kontakt med vara fulla av energi och de vill gärna röra på sig. Har serveringen en gård och är belägen på ett lugnt och säkert ställe kan man med fördel erbjuda aktiviteter utomhus. Olika åldrar uppskattar olika aktiviteter, men utomhusaktiviteter som uppskattas är skattjakt, att kicka boll eller att klättra (träd/ klättervägg). Tips 2: Barnens Bästa Kit Vi erbjuder pysselkit som är anpassade till barn i åldern 4 till 12 år. Det innehåller förslag på tävlingar och lekar, korsord och pyssel. Tips 3: Besök i köket Under kids hours (läs mer på sidan 21) eller när det är lugnt kan man med fördel bjuda in barn i köket, för att få titta hur kockarna arbetar, vad som händer i disken mm. Vid våra aktiviteter som skett i kök har barn alltid varit måna om att vara duktiga och följa de vuxnas råd, de förstår att det är en potentiellt farlig miljö. Gör det bästa av era förutsättningar. Några idéer är ett Barnens Bästa Kit, ett avsatt område med spel och leksaker, eller en tipslåda där barnen kan ge sina förslag. 17

18

8. GOD MAT, godkänd av en lokal barnpatrull Hur kan vi bedöma vad som är gott nog? Smak är för barn precis som hos vuxna individuell och beror på familjevanor och bakgrund. Men även träning: Det kan behövas flera smaktillfällen innan barnet har lärt sig att känna igen och tycka om även en god smak. Barn är skeptiker i högre grad än vuxna. Knep att få skeptiska barn att smaka på nya maträtter är att försöka beskriva ingredienserna och maträtten på ett gott sätt (skrivet och i tal) och förklara hur rätten ska ätas. För att en restaurang eller ett café ska få märkningen krävs att vår testpatrull, bestående av barn och vuxna från serveringens närområde, godkänner serveringen enligt de åtta kriterierna. Alla barn som ingår i våra testpatruller har frivilligt anmält sig och dessutom fått en introduktion/ utbildning till mat och matlagning via Saperemetoden* och de är medvetna om att smak är individuellt. En knapp tredjedel av barnen i en studie ansåg att det är viktigt med tillbehör såsom sås, krydda eller ketchup. Detta kan också vara något att ta i beaktande, kanske genom att ge barnen en egen liten bricka med olika passande tillbehör på och låta dem välja och lägga upp tillbehör själva när maten kommer. Tips 2: Plock är tryggt En måltidsform som barnen i våra studier uttryckt särskilt gillande för är plockmat. De största anledningarna att tacos är populärt är just att det skall ätas maten med fingrarna, samt att barnen själva kan välja vilka ingredienser och mängd de önskar. Även restauranger eller caféer som erbjuder allt annat än texmex kan ta till sig denna kunskap och exempelvis erbjuda olika tillbehör som barnen kan välja mellan samt att lägga sallad i en separat skål med möjlighet att barnen lägga upp så mycket som man själv önskar. Tips 1: Flera val ger plus i kanten Barn tycker om bufféer, delvis genom att man själv kan välja portionsstorlek, men framför allt för att det nästan alltid finns någonting man tycker om. (Flicka 10 år) Valfriheten som bufféer innebär kan enkelt överföras till tallriksservering i form av en meny som utformas så att barnet själv får bygga sin måltid (läs mer på sidan 7). * Sensorisk metod framtagen av Jacques Puisais. Syftet med metoden är att barnen ska lära känna sina sinnen och sin egen smak, träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt, våga prova nya produkter och maträtter och öka variationen i sin kost. 19

Bli godkänd av en av Barnens Bästa Bord barnpatrull bestående av några lokala barn och en vuxen. 20

Övriga idéer Kids hours De allra flesta föräldrar äter gärna tidigt, före barnen blir för trötta och före serveringen fylls av barnlösa gäster som man helst inte vill störa. De har inte heller något emot att gå på restaurang måndag till torsdag. Vi föreslår att man implementerar och marknadsför Kids hours. Helt enkelt tider då familjer är extra välkomna och då det i övrigt är svårare att fylla lokalen. Exempelvis vid bokning från klockan 17 till 18. Glöm inte drycken! Barnen i våra studier reflekterade över att det inte fanns så stor variation i dryckesutbudet jämfört med de vuxnas. Speciellt drinkarna som de vuxna ofta fick utomlands, färgglada och rikt utsmyckade med sugrör och frukter, skapar avund. Barn härmar vuxna. Finns det kanske möjlighet att servera en fördrink i ett litet glas, kanske en äpplemust med en fruktbit i eller liknande? En fruktcentrifug betalar sig snabbt i längden. Under denna tid kan man erbjuda att barnen äter en rätt gratis, förutsatt att de vuxna beställer från en fast meny. Genom att bjuda känner de vuxna att de kan unna sig lite extra, vilket ökar chansen till merförsäljning. Kids hours ger inte bara omsättning vid en annars lugn tid, det kommunicerar att man som förälder kan slappna av. Olika drycker på menyn Skriv ut dryckesalternativen i menyn och inkludera osötade alternativ såsom mjölk och kolsyrat vatten. Berätta gärna om de olika dryckerna (exempelvis att äpplena i juicen kommer från närområdet) och inspirera att välja olika alternativ till de olika rätterna. Återinför Söndagsmiddag Våra studier har visat att begreppet söndagsmiddag inte betyder något alls för dagens svenska barn. Trots att det i andra kulturer är en viktig tid att umgås i lugn och ro över en sen lunch/tidigt middag. Att barnen då är piggare innebär i sin tur att de är trevligare sällskap och har lättare för att sysselsätta sig själva. Gör det bästa av era möjligheter! Ett café kan baka en specialbulle som endast bara barn kan välja, 21

Det PRAKTISKA och KÄLLINFORMATION PROCESSEN 1. Inspirationsutbildningen. Genomförs på olika platser i Skåne eller på plats hos serveringen. 2. Ifyllnad av intresseformulär/utbildningsanmälan via webben. 3. Besök av barntestpatrull. 4. Klarsignal från oss att man är godkänd. 5. Besök av spökfamilj inom 3 månader. KOSTNADER Emaljskylt till dörren, 700 kr (självkostnadspris) KONTAKTINFORMATION Susanne Thorén Projektledare Barnens Bästa Bord susanne@barnensbastabord.se 0734 40 46 30 FOTOGRAF OCH GRAFISK UTFORMNING Anton Öhrstrand och Erika Ollén STUDIER som manualen grundas på 2012 Examensarbete i mat- och måltidskunskap Louise Roth och Monica Åquist HKR Måltidsupplevelsen på restaurang utifrån barns perspektiv - En kvalitativ studie om familjens restaurangbesök Fokusgrupp med 40 barn i åldern 4-8 år Bildövning där 133 barn ritar sin favoriträtt Enkätundersökning med 47 föräldrar 2011 Empirisk studie med 385 barn årskurs 3-5 Barns tankar om mat under Leaderprojekt i Skåne Nordväst Norra i samarbete med Anna Burstedt, Högskolan Kristianstad och Jutta Balldin, Malmö Högskola. 2010 Empirisk studie med 204 barn årskurs 2-6 Ditt bästa matminne i samarbete med föreningen Barntillåtet och Jutta Balldin, Malmö Högskola. 2010 Examensarbete Mat- och måltidskunskap Louisa Krüger Högskolan Kristianstad (HKR) 9-12-åringars syn på mat, måltider och restaurangbesök Kvalitativ intervju och observationsstudie. Nitton barn (nio flickor och tio pojkar) i åldrarna 9-12 intervjuades i fokusgrupper vid fyra separata tillfällen 22

Ett certifieringskoncept initierat av Leader Skåne Nordväst Norra i samarbete med MittSkåne, PH och Söderslätt.