1 (20) STRATEGISK PLAN -2022 SÖDERKÖPINGS KOMMUN MOT LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING Beslutad i Kommunfullmäktige 2018-11-21 141
2 (20) Innehåll Genom ekonomisk stabilitet vill Alliansen utveckla Söderköping.... 3 Så fungerar styrningen... 4 Utvecklingsområden -2022... 5 Skola och förskola... 6 Äldreomsorg och socialtjänst... 7 Arbetsmarknad och näringsliv... 8 Infrastruktur och miljö... 9 Samhällsplanering, bostadsbyggande... 10 Kommunens organisation... 11 God Ekonomisk Hushållning... 13 Ekonomiska förutsättningar... 14 Ekonomin i Sverige... 15 Befolkningsprognos... 16 Kommunens intäkter... 17 Kommunens nettokostnader... 18 Investeringar... 19 Bolagsstyrning... 20
3 (20) GENOM EKONOMISK STABILITET VILL ALLIANSEN UTVECKLA SÖDERKÖPING. Alliansen i Söderköping, den politiska majoriteten bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, presenterar i detta dokument den strategiska inriktningen och budgeten för Söderköpings kommun -2022. Den strategiska planens huvuddrag innebär en majoritetspolitik som anpassats till en vision om öppenhet, mångfald och en ekonomiskt långsiktigt hållbar politik. Under den kommande mandatperioden skall vi gemensamt aktivt medverka till att forma en vision för vårt framtida Söderköping. För denna mandatperiod vill vi lyfta fram några särskilt högt prioriterade områden för kommunen, mål för dessa kommer succesivt att arbetas in i det strategiska planen under åren som kommer, när ekonomin så tillåter. Dessa områden är följande: Tillväxt i befolkning och näringsliv. God ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans där lägsta möjliga skattesats förenas med en hög ambitionsnivå vad gäller kvalité i de kommunala verksamheterna. Stor valfrihet och stort medborgarinflytande för de enskilda medborgarna. Ett offensivt miljötänkande på alla plan. Att vårda varumärket Söderköping där begrepp som kultur, tradition, småskalighet och levande landsbygd är centrala tillsammans med en trygg och säker kommun. Att bidra till ett utökat samarbete i regionen. De prioriterade uppgifterna för Alliansen är: Utbildning och Digitalisering Barn och ungdomars uppväxtvillkor Äldreomsorg och omsorg om personer med olika funktionsnedsättning Miljö, samhällsplanering och trafik samt näringsliv I denna fyraårsbudget 2022 kommer Alliansens högsta prioritet vara att först och främst åstadkomma en budget i balans för. För att nå detta budgetmål ser vi det som nödvändigt att just nu skala ner antalet mål i den strategiska planen i syfte att dämpa målens kortsiktigt kostnadsdrivande effekt. För att uppnå en hållbar utveckling och för att Söderköpings kommun nu och i framtiden ska bli ännu bättre så tror vi att det just nu kommer krävas hårda ekonomiska prioriteringar för att främst nå en budget i balans. Söderköping den 21 november 2018 Gruppledarna för Alliansen i Söderköping Börje Natanaelsson (M) Peter Karlström (C) Anders Eksmo (KD) Patrik Wåtz (L)
4 (20) SÅ FUNGERAR STYRNINGEN ÖP med utvecklingsområden Program Strategisk plan med budget För att nå de övergripande målsättningarna med verksamheten krävs en tydlig viljeinriktning kring vad verksamheterna förväntas leverera och på vilket sätt. För att nå framåt kommer det att krävas vägval, prioriteringar och uthållighet. Ett medel för att nå dit är en styrmodell. Syftet med styrmodellen i Söderköpings kommun är att den ska vara enkel att förstå och följa samt att den ska ge möjlighet att styra verksamheterna mot den politiska viljeinriktningen genom utpekade inriktningsområden, eller utvecklingsområden. Utvecklingsområden pekas ut i översiktsplanen. Dessa utvecklingsområden förtydligas i ett eller flera politiska program per område som innehåller ambitionsnivåer i form av mål. Programmen beskriver även hur dessa ska mätas och följas upp. Utifrån inriktning och program utgör den strategiska planen de för perioden politiskt prioriterade uppdragen för nämnderna. Utöver uppdrag omfattar den strategiska planen också nämndernas ekonomiska ramar samt kommunens övergripande investeringsbudget. Nämndernas planer för att nå den strategiska planens uppdrag samt ekonomiska ramar beskrivs i en Uppdragsplan för varje nämnd/styrelse. Denna sträcker sig över samma period som den strategiska planen, det vill säga fyra år. Uppdragsplanen ska därutöver beskriva nämndens övergripande ansvarsområde och utgöra nämndernas uppdrag till förvaltningarna. Verksamhetsplanerna sträcker sig över ett (1) år och ska ge svar på hur verksamheten planerar för att verkställa nämndernas uppdrag under det kommande året. UPPFÖLJNING Under verksamhetsåret ges vid tre tillfällen en för kommunen sammanställd återkoppling av kommunens mål, givna uppdrag, verksamhet och ekonomi för kommun samt koncernen; tertial 1 (T1), tertial 2 (T2) samt årsredovisning. En ekonomisk avstämning ska rapporteras vid varje nämndsammanträde. Uppdragsplan samt verksamhetsplan anger hur uppdrag förväntas återrapporteras ÖP 10-15 år Kommunfullmäktige Den politisk viljeinriktning inom utpekade områden. Program 5 år Kommunfullmäktige En plan per utpekat område, med ambitionsnivå och målsättning. Flerårsbudget, ekonomi 4 år Kommunfullmäktige Strategisk plan för madat perioden prioriterade områden, utifrån ÖP och program. Uppdragsplan 4 år Nämnd En uppdragsplan, utifrån den strategiska planen. Nämndens uppdrag och vad ska verkställas/genomföras för att nå den strategiska planen. Verksamhetsplan 1 år Hur ska verksamheten genomföra de uppdrag som nämnden har att verkställa. Hur uppföljning ska ske fastställs i varje dokument. Samlad analys vid tre (3) tillfällen; Tertial 1, Tertial 2 samt Årsredovisning.
5 (20) UTVECKLINGSOMRÅDEN -2022 Huvudansvarig nämnd för respektive uppdrag är markerad med fet text.
6 (20) SKOLA OCH FÖRSKOLA Kommunens utgångspunkt är att tillsammans ge skolan och förskolan förutsättningar att bli bättre för alla barn genom bra arbetsmiljö i form av lokaler och utomhusmiljö, genom rimliga arbetsvillkor för personalen och möjligheter för dessa att göra ett bra jobb. En tillgänglig kulturskola och simskola är också viktiga beståndsdelar. Skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge det är pedagogiskt motiverat och föräldrarna vill. För utvecklingsområdet är Skolprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Alla barn ska känna ökad trygghet, arbetsro och hälsa PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Lärarens tid med barn och elever Likabehandling SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Nya förskoleavdelningar projekteras, med byggstart under mandatperioden. Barn- och utbildningsnämnden får fortsatt ett riktat uppdrag att arbeta med att öka lärarens tid med direkt undervisning eller elevnära arbete. Kommunens omvärldsbevakning inom skolområdet samt kunskapsutvecklingen inom skolan kring nya metoder och pedagogisk utveckling ska fortsätta och intensifieras. Alliansen ser det som särskilt viktigt att stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättras. Satsningar på tidiga insatser och tidig läsförståelse ska fortsätta. STARTÅR ANSVAR 2018 KS Reviderad 2016 BUN 2017 BUN För att möjliggöra fortsatta satsningar på skola och förskola ska förutsättningarna för en mer samlad verksamhet inom förskola och skola utredas vidare. Ytterligare åtgärder ska göras för att öka attraktiviteten för Sankt Anna skola. 2016 Reviderad 2017 BUN BUN
ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST Alla människor, så långt det är möjligt, vill vara självständiga och klara sig utan hjälp - kommunens insatser ska bidra till att öka den enskildes självständighet och skapa förutsättning för människor att leva fria och rika liv. En god rehabilitering, tillgång på korttidsplatser, stort inflytande för den äldre och omsorg om kommunens medarbetare skapar förutsättningar för en hög kvalitet inom äldreomsorgen. En förutsättning för utveckling inom den sociala omsorgen är god uppföljning av kvalitet och ekonomi och ett långsiktigt tänk där onödiga kostnader ska undvikas. Socialtjänsten skall fungera på ett sådant sätt att invånare söker stöd i ett tidigt skede. Valfrihet och sund konkurrens mellan olika aktörer ska möta äldres behov av boende, omvårdnad, hemtjänst och hemsjukvård. Trygghetsbostäder, seniorbostäder och särskilda boenden ska, om behoven motiverar det, finnas i olika delar av kommunen. 7 (20) För utvecklingsområdet är Äldreprogram och Program för Social omsorg och hälsa styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Barn och ungdomars psykiska hälsa ska förbättras PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Systematisk samverkan och kvalitetsarbete Integration och sociala sammanhang SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Ett systematiskt kvalitetsarbete kräver att kommunen noga följer upp verksamhetens resultat. För att nå en optimal måluppfyllelse och god uppföljning är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan förvaltningarna. Insatser för att säkerställa en god integration är av största vikt. Nyanlända som kommer till vår kommun ska snabbt ges möjlighet att lära sig svenska, yrkessvenska samt våra normer och traditioner. Syfte är att snabbt få en egen försörjning och bli en del av samhället. Detta stärker varje individs möjligheter att tidigt matchas med potentiella arbetsgivare. Kommunens samverkan med civilsamhället är en viktig del i en lyckad integration och kan utvecklas ytterligare Socialnämnden har i uppdrag att göra en analys och handlingsplan för att minska antalet externa placeringar. Planen skall också innehålla behovet av resurser såsom bostäder, personal mm. Ambitionen är att höja kvaliteten för den äldre som då får möta färre personer, samt förbättra arbetsmiljön för de anställda. Särskilt korttidsfrånvaron ska analyseras ingående. STARTÅR ANSVAR 2017 BUN SN 2016, 2017 KS SN BUN SERN ÖFN SN SN KS
ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV Näringslivets utveckling är central för utveckling av välfärden. Kommunens mål och strategier för näringslivet formuleras tillsammans med näringslivet och de olika företagarföreningarna i kommunen. Dialog med representanter för näringslivet förs i Näringslivsrådet för att långsiktigt stärka det lokala näringslivet. Dialogen konkretiseras i ett gemensamt åtgärdsprogram. Söderköpings kommun ska ge en god service till näringslivet genom ett tydligt, transparent och positivt bemötande. För utvecklingsområdet är Arbetsmarknadsoch näringslivsprogram styrdokument. 8 (20) PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Ett bättre företagsklimat. PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett aktivt arbete för att ständigt förbättra företagsklimatet. Marknadsföring av Söderköping som etableringsort. SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Arbetet med ett tiopunktsprogram för ett förbättrat företagsklimat ska fortsätta och arbetsmarknads- och näringslivsrådet och den samverkansöverenskommelse som framarbetats med näringslivets organisationer ska vara en grund i det arbetet. STARTÅR ANSVAR 2016 KS SERN Söderköpings kommun ska vara en aktiv part i utvecklingen av Söderköpings stadskärna. En viktig tanke är att arbetat skall engagera stadens fastighetsägare och företagare. Syfte att dels förstärka handelsstråken i Söderköping och också öka handeln genom att butiker som kan samverka lokaliseras närmare varandra i mer ändamålsenliga lokaler. Planeringen för fler möjliga etableringsplatser för företag måste fortsätta. Nya områden ska detaljplaneras. 2016 2017 KS SBN KS SBN
9 (20) INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ En bra och tillgänglig infrastruktur i kommunen är en förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och verka i kommunen. Bygget av den nya sträckningen av E22 förbi Söderköping kommer att påbörjas inom den närmaste femårsperioden. Kommunen ska aktivt bevaka såväl de möjligheter som potentiella farhågor som finns med vägens sträckning för att utfallet ska bli det bästa möjliga för kommunen och dess innevånare. Planeringen för ett sammanhängande cykelnät i kommunen ska utvecklas. Målsättningen är att 100 % av hushållen i kommunen ska ha möjlighet att ansluta sig till fiber 2022. De havsmiljöer, sjöar och andra vattendrag som finns i kommunen ska ha en hög vattenkvalitet. För utvecklingsområdet är Miljöprogram, Trafikprogram och Program för IT-infrastruktur styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Minska energianvändningen i kommunala fastigheter PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Medvetenhet i den kommunala organisationen om energianvändning och energieffektivisering Samtliga kommunala fastigheter ska energioptimeras och drivas med fossilfria energikällor SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Vid nybyggnation och renovering av kommunala lokaler ska möjligheten att nyttja förnyelsebara energikällor alltid beaktas och planeras för. Det ska finnas tydliga och konkreta miljökrav vid upphandling. En åtgärdsplan ska tas fram för anpassning av kommunala fastigheter som fortfarande drivs med fossila energikällor. Alla kommunala verksamheter ska ha en planering för minskad energianvändning. Nya metoder för energieffektivisering ska prövas och spridas. STARTÅR ANSVAR 2017 KS SERN RAB 2016 KS RAB Underhållet av kommunens fastigheter och anläggningar ska öka. Ett tillräckligt underhåll är nödvändigt, inte bara ur energiperspektivet utan ur alla hållbarhetsperspektiv. 2017 KS SERN RAB Planeringen av den nya sträckningen av E22 fortsätter. Kommunen ska aktivt påverka planeringsprocessen för att tillgodose de kommunala intressena. 2016 KS SBN
10 (20) SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSBYGGANDE Kommunens planering ska främja en hållbar utveckling såväl i staden som på landsbygden, och ta tillvara Söderköpings kommuns utvecklingspotential. En aktualitetsprövning ska ske av översiktsplanen och den fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad. Kommunen behöver ta ett samlat grepp över idrottsanläggningarna och ta tillvara den unika potential och resurs som finns i Sankt Anna skärgård. I all bostadsplanering och planering av nya kommunala lokaler så ska kännetecknas av hållbar utveckling. Det ska vara en prioriterad uppgift för alla kommunens politiker och medarbetare att kommunens planering och handlande stödjer en fungerande integration. För utvecklingsområdet är Bostadsförsörjningsprogrammet det övergripande styrdokumentet. Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen innehåller riktlinjer för den fysiska planeringen. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler bostäder ska byggas PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Planläggning i framkant God samverkan med aktörer på bostadsmarknaden SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Flaskhalsar i plan- och byggprocessen fram till inflyttningsklar bostad ska kartläggas och en åtgärdsplan för kommunens arbete med att åtgärda dessa ska verkställas. Detaljplanering ska fortsätta enligt översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. Kommunens planberedskap ska motsvara 3-4 gånger behovet utifrån uppsatt mål. Kommunen prioriterar områden där det finns möjlighet till en blandad och integrerad bostadsproduktion. STARTÅR ANSVAR 2017 SBN 2016 SBN Arbetet med att förverkliga intentionerna i vision Tyrislöt och hamnutredning ska fortsätta. Kommunen ska verka för förbättring av vägstandard inklusive cykel- och gångväg mellan Lagnö och Tyrislöt. 2017 KS Kommunens idrottsanläggningar och fritidsområden ska fortsätta utvecklas i samarbete med föreningslivet. Vikingavallen ska genomgå en upprustning. Planeringen för en multihall ska fortsätta. 2016 KS SERN
11 (20) KOMMUNENS ORGANISATION För att nå de politiska ambitionerna och realisera översiktsplanen krävs en ständig utveckling av den kommunala verksamheten. De områden som fokus ligger på är ledning och styrning för att ta tillvara de resurser som finns i form av kommunens medarbetare och strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. En offentlig upphandlingsverksamhet är ytterligare ett sådant, att skapa förutsättningar för bra uppföljning och kontroll av verksamheten och som genom tydliga formulerade krav i kommunens upphandling bidrar till att fler miljö- och näringslivspolitiska mål uppnås. För utvecklingsområdet är Personalpolitiskt program, Upphandlingsprogram, Finansprogram och Mark- och fastighetsprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Söderköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsplats PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett tydligt chefs- och ledarskap med ett ansvarstagande medarbetarskap En modern arbetsplats SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG STARTÅR ANSVAR Strategier för en friskare arbetsplats, tillsammans med en långsiktig åtgärdsplan, ska tas fram och implementeras under perioden, i syfte att minska sjukfrånvaron samt att göra arbetsmiljön bättre. 2016, KS BUN SN SERN SBN För att säkerställa framtida kompetensbehov ska arbetet med fleråriga kompetensutvecklingsplaner fortsätta. 2017 ÖFN KS BUN SN SERN SBN ÖFN
12 (20) UPPDRAG STARTÅR ANSVAR För att klara en självfinansieringsgrad på 60 % över perioden krävs ett fortsatt arbete med att hitta alternativa ekonomiska lösningar och extern finansiering av investeringar. Här ingår att se över det kommunala fastighetsinnehavet för att göra en bedömning av vad som är strategiskt och ekonomiskt klokt att behålla eller avyttra, men också ett arbete för att ständigt effektivisera den kommunala verksamheten. 2016 KS SERN Öppenhet och transparens ska känneteckna verksamheten och utvecklas under planperioden. Det ska vara lätt att hitta och följa information om pågående ärenden, sammanträdesprotokoll, beslutsunderlag med mera via kommunens hemsida. Det ska vara lätt att följa sitt eget ärende och dess handläggning. God ekonomisk hushållning med ett resultat på 2 % senast vid mandatperiodens slut. Alla kommunens verksamheter ska omvärldsbevaka och hämta erfarenheter från andra som lyckats inom sina områden. Behovsinventering av kommunens långsiktiga lokalbehov skall upprättas och revideras årligen. KS SERN SBN BUN SN ÖFN KS KS SERN SBN BUN SN ÖFN 2017 KS
13 (20) GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av 11 kapitlet 6 Kommunallagen framgår att de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges i kommunens budget. Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av finansprogrammet framgår följande finansiella mål: Utfall 2017 Prognos 2018 Budget Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Självfinansieringsgrad 1 49% - 22% 12% 23% 100% Betyg hos Kommuninvest 2 2 2 < 3 < 3 < 3 < 3 Utöver det föreslås följande finansiella mål för att säkerställa en god ekonomiska hushållning i kommunen: Utfall 2017 Prognos 2018 Budget Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Resultatnivå, som 1,1 % -1,0 % 0,6 % 0,2 % 0,6 % 2,0 % andel av skatter och bidrag 3 Soliditet inklusive pensionsförpliktelse 4 2,5 % - >0 >0 >0 >0 VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING De mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning framgår av inriktningen och målsättningen i de utvecklingsområden och politiska program som redovisats ovan. 1 Med självfinansieringsgrad avses hur stor del av investeringarna som kan finansieras med årets resultat samt avskrivningar. 2 Kommuninvest gör årligen en kreditvärdering av alla kommuner och åsätter kommunen ett betyg bland annat utifrån resultatnivåer, belåningsgrad, befolkningstillväxt. Ett lågt betyg (1) innebär en hög kreditvärdighet. Om kommunens kreditvärdighet försämras kan kommunens möjligheter att låna försämras. 3 Årets resultat i procent av summan av skatteintäkter och intäkter från generella skatter och bidrag. 4 Soliditet anger hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel.
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 14 (20)
15 (20) EKONOMIN I SVERIGE Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att det starka konjunkturläget i Sverige fortfarande håller i sig. SKL bedömer visserligen att utsikterna för BNP-tillväxten i år har försvagats men samtidigt var antalet arbetade timmar fler än förväntat under första halvåret. Tillgänglig statistik pekar i nuläget på en något svagare ökning av timlönerna i år än vad SKL tidigare bedömt. I oktobers skatteunderlagsprognos justeras därmed timlöneprognosen för 2018 ned. År bedömer SKL att antalet arbetade timmar kommer att öka betydligt långsammare än 2018. Det innebär att skatteunderlagstillväxten fortsätter att bromsa in trots att löneökningstakten för hela arbetsmarknaden är på väg upp. NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN: Procentuell förändring 2016 2017 2018 2020 2021 Antal arbetade timmar 5 2,0 2,1 2,0 0,3-0,3 0,2 Timlön, konjunkturlönesstatistiken 2,4 2,3 2,8 3,1 3,4 3,5 Konsumentpriser, KPI 6 1,0 1,8 2,1 2,7 2,8 2,8 Realt skatteunderlag 7 2,6 1,1 1,6 0,6 0,2 0,8 Befolkning 15-74 år 0,9 1,1 0,8 0,6 0,5 0,6 Källa: SKL:s cirkulär 18:37, 2018-10-19 5 Kalenderkorrigerad utveckling 6 KPI = Konsumentprisindex 7 Årlig utvecklingen av skatteunderlaget efter hänsyn tagen till kostnadsutveckling
16 (20) BEFOLKNINGSPROGNOS Genom en ökad befolkning kan kommunen öka skatteintäkterna. I den befolkningsprognos som ligger till grund för skatteintäkternas utveckling under planperioden har det antagits att det byggs cirka 300 nya bostäder under de kommande fyra åren enligt nedanstående tabell. I nybyggnationen ingår endast byggnation av bostäder för permanentboende. Typ av bostad 2018 2020 2021 2022 Summa Flerbostadshus 4 55 55 50 50 214 Småhus 16 15 15 30 30 106 Totalt antal bostäder 20 70 70 80 80 320 Nytillskottet av bostäder genererar under perioden en genomsnittlig befolkningsökning med 126 personer per år, en årlig ökning på knappt 1 procent. Nedan redovisas den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Befolkning per 31 dec Förändring 2017-2022 Förändring per år 2017 2018 2020 2021 2022 Antal % Antal % 0 år 160 145 148 151 154 157-3 -2% -1-0,4% 1-5 år 878 887 888 893 905 915 37 4% 7 0,8% 6 år 186 190 192 191 190 195 9 5% 2 1,0% 7-15 år 1 575 1 579 1 611 1 653 1 688 1 724 149 9% 30 1,9% 16-18 år 467 494 505 518 502 501 34 7% 7 1,5% 19-64 år 7 761 7 698 7 728 7 750 7 827 7 892 131 2% 26 0,3% 65-79 år 2 708 2 780 2 803 2 830 2 834 2 833 125 5% 25 0,9% 80-89 år 642 650 678 698 743 783 141 22% 28 4,4% 90-144 145 145 147 146 149 5 4% 1 0,8% Totalt 14 521 14 568 14 699 14 830 14 990 15 150 629 4% 126 0,9% Källa: Statisticon. Befolkningsprognos 2018-2027 Söderköpings kommun, Prognos baserad på kommunens byggplaner 2018-2027. Befolkningsprognosen visar att barn i skolåldern och de som är 80 år och äldre ökar mest i antal under perioden. Procentuellt mest ökar åldersgruppen 80-89. Denna positiva befolkningsutveckling innebär utmaningar för organisationen då exempelvis befintliga verksamhetslokaler behöver anpassas och nya byggas. Samtidigt ger anpassade lokaler ökade förutsättningar att fortsätta förbättra och utveckla kvaliteten och servicenivån i verksamheterna.
17 (20) KOMMUNENS INTÄKTER Söderköpings kommuns totala intäkter är drygt 1 miljard kronor per år. Av detta redovisas merparten under finansförvaltningen. Intäkter som är direkt hänförliga till respektive nämnd t ex taxor, avgifter, hyresintäkter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag etc redovisas under respektive nämnd. Den allra största delen av intäkterna, 858 mnkr för, kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Storleken på skatteintäkterna och intäkter från generella statsbidrag och utjämning är beroende av beslut av Riksdagen, omvärldens utveckling, arbetsmarknad och kommunens befolkningsutveckling. Jämfört med budget 2018 ökar intäkterna från skatter och generella statsbidrag med 41 mnkr. Av detta ökar skatteintäkterna med 13 mnkr och inkomstutjämningen med 7 mnkr. LSS-utjämningsbidraget ökar med närmare 9 mnkr. Resterande ökning är till största delen ökning av regleringsbidraget. Sammanställningen nedan är baserad på en oförändrad skattesats under planperioden. SAMMANSTÄLLNING FINANSFÖRVALTNINGEN Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Plan 2017 2018 T2 2018 2020 2021 2022 Finansnetto -2 925-4 700 179-4 360-10 536-14 113-15 383 Skatter o generella bidrag 801 876 817 200 822 408 858 433 889 880 926 578 966 836 Pensionskostnader -22 233-15 800-19 548-17 077-16 296-16 561-17 217 Avtalsförsäkringar -345-600 -600-600 -600-600 -600 Resursfördelning -4 567-5 000-5 634-5 000-5 000-5 000-5 000 Avskrivningar -22 723-22 900-24 000-22 625-26 448-32 104-38 936 Övriga poster -1 153 1 800 1 515 1 729 0 0 0 Summa 747 930 770 000 774 320 810 500 831 000 858 200 889 700
18 (20) KOMMUNENS NETTOKOSTNADER Behoven för kommunens verksamheter beräknas öka dom kommande åren både utifrån den allmänna kostnadsutvecklingen och ökade volymer. Det finansiella utrymmet innebär möjlighet att öka nämndernas ramar med 5,4% jämfört med budget 2018. Jämfört med prognosen som rapporterades i tertialrapport 2 för 2018 innebär det en ökning med 2,8%. De politiska inriktningarna finns beskrivet under särskilda uppdrag tidigare i dokumentet. NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR Budget Prognos 2018 T2 2018 efter tekniska justeringar nov 2017 Tkr Budget Förändring jämfört med budget 2018 Budget jämfört med prognos T2 2018 Förändring jämfört med ramen för i Strategisk plan 2018-2021 Barn- och utbildningsnämnd -281 850-284 350-295 700 4,9% 4,0% 4 150 Socialnämnd -260 700-271 675-273 000 4,7% 0,5% 3 400 Samhällsbyggnadsnämnd -39 570-41 338-43 450 9,8% 5,1% 3 280 Servicenämnd, skattefinansierad -67 750-67 741-70 700 4,4% 4,4% 1 650 Kommunstyrelsen inkl Valnämnd -108 680-112 574-116 700 7,4% 3,7% 6 520 Överförmyndarnämnd -2 000-2 206-2 100 5,0% -4,8% 0 Revision -1 000-1 000-800 -20,0% -20,0% -200 Avgiftsfinansierad verksamhet 0-1 300 0 0 0 Summa -761 550-782 184-802 450 5,4% 2,8% 18 800 NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR OCH RESULTAT -2022 Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Tkr 2017 2018 T2 2018 2020 2021 2022 Barn- och utbildningsnämnd -273 209-281 850-284 350-295 700-306 349-316 188-323 776 Socialnämnd -255 671-260 700-271 675-273 000-282 721-292 746-299 772 Samhällsbyggnadsnämnd -40 682-39 570-41 338-43 450-44 099-44 748-45 822 Servicenämnd, skattefinansierad -62 155-67 750-67 741-70 700-71 929-73 260-75 018 Kommunstyrelsen inkl Valnämnd -105 288-108 680-112 574-116 700-118 202-119 859-122 740 Överförmyndarnämnd -1 713-2 000-2 206-2 100-2 100-2 200-2 253 Revision -898-1 000-1 000-800 -800-800 -819 Avgiftsfinansierad verksamhet 516 0-1 300 0 0 0 0 Summa nämnder -739 100-761 550-782 184-802 450-826 200-849 800-870 200 Finansförvaltning 747 930 770 000 774 320 810 500 831 000 858 200 889 700 Återställande av balanskravsresultat 0 0 0-2 600-2 600-2 600 0 Resultat 8 830 8 450-7 864 5 450 2 200 5 800 19 500 Andel av skatter och bidrag 1,1% 1,0% -1,0% 0,6% 0,2% 0,6% 2,0%
19 (20) INVESTERINGAR Kommunen står inför stora investeringsbehov och för att möta ökade volymer planeras för nya förskolor, F-6 skola samt LSS-platser. Under perioden avsätts även medel för idrottsanläggningar. Därutöver finns medel avsatta för renovering och ombyggnationer av befintliga verksamhetslokaler. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten avsätts medel för bland annat reningsverk och ledningsnät INVESTERINGSRAM Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Summa Tkr 2018 T2 2018 2020 2021 2022-22 Barn- och utbildningsnämnden 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 8 000 Socialnämnden 1 500 1 500 1 500 1 000 1 000 1 000 4 500 Samhällsbyggnadsnämnden 0 0 1 000 0 0 0 1 000 Servicenämnden 58 284 35 071 27 300 12 300 17 500 17 500 74 600 Kommunstyrelsen 91 269 37 633 86 300 228 700 151 700 28 700 495 400 Exploateringar 15 000 6 616 10 000 0 0 0 10 000 Avgiftsfinansierad verksamhet 80 888 26 166 13 500 6 000 6 000 6 000 31 500 Summa investeringar 248 941 108 986 141 600 250 000 178 200 55 200 625 000 Kommunens totala investeringsutgift under perioden uppgår till 625 mnkr. Finansieringen sker i huvudsak via tre komponenter, kassaflöde genererat av verksamheten, extern upplåning samt försäljning av fastigheter. Den externa nyupplåningen budgeteras till 4-500 mnkr under perioden. Omfattningen är starkt korrelerad med verksamhetens kassaflöde samt utfallet av försäljningar. En upplåning på 500 mnkr innebär att kommunen vid periodens slut har en låneskuld uppgående till drygt 1 mdkr. Investeringsbehoven gör att kommunen i snitt har en självfinansieringsgrad på 39 procent under planperioden.
20 (20) BOLAGSSTYRNING Kommunfullmäktige beslutade 2018-10-16 att anta nya ägardirektiv för kommunens helägda dotterbolag Ramunderstaden AB (Bolaget). Bolaget ska arbeta enligt affärsmässiga principer vilket bland annat innebär att kommunen ställer marknadsmässiga avkastningskrav på Bolaget. Det innebär också att vid kommunal borgen för Bolagets lån tar kommunen ut en borgensavgift så att den sammanlagda kostnaden för kapitalet blir marknadsmässig. Av ägardirektiven framgår att kommunfullmäktige årligen ska fastställa avkastningskrav och borgensavgift i kommunens strategiska plan. AVKASTNINGSKRAV Avkastningskravet beräknas som Driftnettot på egna fastigheter/marknadsvärdet på fastigheter. Avkastningskravet ska under perioden -2022 i genomsnitt uppgå till 4 %. Direktavkastningen har för 2016 och 2017 uppgått till 4,2% resp 4,7%. Utdelning ska ske när Bolagets ordinarie soliditet överstiger 20%. Soliditeten har för 2016 och 2017 uppgått till 20,5% resp 24%. Om utdelning ska ske, beräknas den till en procentsats av aktiekapitalet och får vara högst hälften av Bolagets resultat. Procentsatsen som ska användas vid beräkningen är den genomsnittliga statslåneräntan för resultatåret som skatteverket fastställer + 1%. Den genomsnittliga statslåneräntan är för närvarande 0,47 vilket innebär att utdelningen då uppgår till 1,47% av aktiekapitalet 9 mnkr = 132 300 kr under förutsättning att Bolagets resultat är minst +264 600 kr. BORGENSAVGIFT Borgensavgift är den avgift som Bolaget erlägger till kommunen för att nyttja kommunal borgen. Borgensavgiften syftar till att kompensera de fördelar som Bolaget har när de nyttjar den kommunala borgen istället för att pantsätta fastigheter. En pantsättning innebär en högre risk för bankerna jmf en kommunal borgen, vilket innebär att om inte borgensavgiften fanns skulle Bolaget ha en konkurrensfördel jmf övriga marknaden. I dagsläget uppgår borgensavgiften till 0,4 % av nyttjad borgensram. Den tidigare avgiften beslutades av Kommunfullmäktige 2015-12-02. Avgiften baserades på dåvarande mellanskillnad mellan Bolagets upplåningskostnad vid kommunal borgen alt pantsättning. Majoriteten av Bolagets lån sker från Kommuninvest. Kommuninvest har under 2018 beslutat att sänka sin marginal med ca 0,3 % vilket innebär att mellanskillnaden mellan Bolagets upplåningskostnad hos Kommuninvest med kommunal borgen jämfört marknadsmässig ränta med pantsättningen successivt kommer att öka vartefter lånen omsätts. Borgensavgiften höjs med 0,1 procentenheter till 0,5% av nyttjad borgensram. Bolaget har för närvarande lån med kommunal borgen som uppgår till 380 mnkr vilket innebär en borgensavgift på 1,9 mnkr.