Kommunfullmäktige STRATEGISK PLAN SÖDERKÖPINGS KOMMUN PÅ VÄG MOT HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 Kommunfullmäktige STRATEGISK PLAN SÖDERKÖPINGS KOMMUN PÅ VÄG MOT HÅLLBAR UTVECKLING 1

2 INNEHÅLL POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING SÅ FUNGERAR STYRNINGEN... 4 UPPFÖLJNING... 4 SKOLA OCH FÖRSKOLA... 6 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 6 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 6 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 6 ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST... 7 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 7 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 7 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 7 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV... 8 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 8 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 8 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 8 INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ... 9 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 9 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 9 SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN... 9 PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN KOMMUNENS ORGANISATION PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNENS INTÄKTER KOMMUNENS NETTOKOSTNADER SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR

3 POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet, presenterar i detta dokument den strategiska inriktningen och budgeten för Söderköpings kommun Som kommunala politiker är vår utgångspunkt en gemensam vilja till förändring, en politisk handlingsväg där kommunens resurser i form av ekonomi, medarbetare, miljö och medborgare tas tillvara på ett bättre sätt. Söderköpings kommun har utmärkta förutsättningar och utomordentliga möjligheter i form av engagerade medborgare, duktiga och kompetenta kommunanställda, bra geografiskt läge och en fantastisk miljö. Det finns därför god potential att skapa en ännu bättre skola och förskola, ett bättre näringslivsklimat där fler Söderköpingsbor får arbete och sysselsättning och en äldreomsorg som vi alla kan vara stolta över. För att lyckas med detta krävs en god ekonomi och en stabil befolkningsutveckling som ger ökade resurser. Vår gemensamma politik bygger på omtanke om hela kommunen, dess medborgare, kommunens medarbetare, miljön och kommunens ekonomi där hållbar utveckling är ledorden såväl social, etisk och estetisk som ekonomisk och ekologisk. En utveckling som tar långsiktiga hänsyn till människors välbefinnande och miljön (minskad klimatpåverkan och värnad biologisk mångfald). För att uppnå den hållbara utvecklingen och för att Söderköpings kommun ska bli ännu bättre på att vara just det, en kommun, så krävs prioriteringar. Allt kan inte göras på en och samma gång. Nedan beskrivs de insatser som planeras inom de på lång sikt viktigaste utvecklingsområdena som Översiktsplanen för kommunen pekar ut. Tillsammans med alla som lever och verkar i kommunen så kan vi skapa en fantastisk helhet Söderköping, vårt smultronställe vid Östersjön. Söderköping den 6 maj 2017 Anders Bevemyr (S) Yvonne Persson (M) Åza Diaz-Mägi (MP) Gruppledare Gruppledare Gruppledare 3

4 SÅ FUNGERAR STYRNINGEN ÖP med utvecklingsområden Program Strategisk plan med budget För att nå de övergripande målsättningarna med verksamheten krävs en tydlig viljeinriktning kring vad verksamheterna förväntas leverera och på vilket sätt. För att nå framåt kommer det att krävas vägval, prioriteringar och uthållighet. Ett medel för att nå dit är en styrmodell. Syftet med styrmodellen i Söderköpings kommun är att den ska vara enkel att förstå och följa samt att den ska ge möjlighet att styra verksamheterna mot den politiska viljeinriktningen genom utpekade inriktningsområden, eller utvecklingsområden. Utvecklingsområden pekas ut i översiktsplanen. Dessa utvecklingsområden förtydligas i ett eller flera politiska program per område som innehåller ambitionsnivåer i form av mål. Programmen beskriver även hur dessa ska mätas och följas upp. Utifrån inriktning och program utgör den strategiska planen de för perioden politiskt prioriterade uppdragen för nämnderna. Utöver uppdrag omfattar den strategiska planen också nämndernas ekonomiska ramar samt kommunens övergripande investeringsbudget. Nämndernas planer för att nå den strategiska planens uppdrag samt ekonomiska ramar beskrivs i en Uppdragsplan för varje nämnd/styrelse. Denna sträcker sig över samma period som den strategiska planen, det vill säga fyra år. Uppdragsplanen ska därutöver beskriva nämndens övergripande ansvarsområde och utgöra nämndernas uppdrag till förvaltningarna. Verksamhetsplanerna sträcker sig över ett (1) år och ska ge svar på hur verksamheten planerar för att verkställa nämndernas uppdrag under det kommande året. UPPFÖLJNING Under verksamhetsåret ges vid tre tillfällen en för kommunen sammanställd återkoppling av kommunens mål, givna uppdrag, verksamhet och ekonomi för kommun samt koncernen; tertial 1 (T1), tertial 2 (T2) samt årsredovisning. En ekonomisk avstämning ska rapporteras vid varje nämndsammanträde. Uppdragsplan samt verksamhetsplan anger hur uppdrag förväntas återrapporteras ÖP år Kommunfullmäktige Den politisk viljeinriktning inom utpekade områden. Program 5 år Kommunfullmäktige En plan per utpekat område, med ambitionsnivå och målsättning. Flerårsbudget, ekonomi 4 år Kommunfullmäktige Strategisk plan för madat perioden prioriterade områden, utifrån ÖP och program. Uppdragsplan 4 år Nämnd En uppdragsplan, utifrån den strategiska planen. Nämndens uppdrag och vad ska verkställas/genomföras för att nå den strategiska planen. Verksamhetsplan 1 år Hur ska verksamheten genomföra de uppdrag som nämnden har att verkställa. Hur uppföljning ska ske fastställs i varje dokument. Samlad analys vid tre (3) tillfällen; Tertial 1, Tertial 2 samt Årsredovisning. 4

5 UTVECKLINGSOMRÅDEN

6 SKOLA OCH FÖRSKOLA Kommunens utgångspunkt är att tillsammans ge skolan och förskolan förutsättningar att bli bättre för alla barn genom bra arbetsmiljö i form av lokaler och utomhusmiljö, genom rimliga arbetsvillkor för personalen och möjligheter för dessa att göra ett bra jobb. En tillgänglig kulturskola och simskola är också viktiga beståndsdelar. Skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge det är pedagogiskt motiverat och föräldrarna vill. För utvecklingsområdet är Skolprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Alla barn ska känna ökad trygghet, arbetsro och hälsa PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Lärarens tid med barn och elever Likabehandling SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Under perioden ska nya förskoleavdelningar projekteras, med byggstart mot slutet av budgetperioden. Barn- och utbildningsnämnden får fortsatt ett riktat uppdrag att arbeta med att öka lärarens tid med direkt undervisning eller elevnära arbete. Kommunens omvärldsbevakning inom skolområdet samt kunskapsutvecklingen inom skolan kring nya metoder och pedagogisk utveckling ska fortsätta och intensifieras. Majoriteten ser det som särskilt viktigt att stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättras. Satsningar på tidiga insatser och tidig läsförståelse ska fortsätta. För att möjliggöra fortsatta satsningar på skola och förskola ska förutsättningarna för en mer samlad verksamhet inom förskola och skola utredas vidare. I och med byggnation av nya förskolor ska förskoleverksamhet med få avdelningar samordnas. Kommunen gör under perioden en riktad satsning för att öka personaltätheten i kommunens förskolor samt minska gruppstorlekarna. Ytterligare åtgärder ska göras för att öka elevunderlaget i Sankt Anna skola under perioden. Pågående uppdrag från 2016: Under 2015 togs beslut om renovering eller nyproduktion av skollokaler som ska färdigställas snarast. ANSVAR BUN BUN BUN BUN 6

7 ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST Alla människor, så långt det är möjligt, vill vara självständiga och klara sig utan hjälp - kommunens insatser ska bidra till att öka den enskildes självständighet och skapa förutsättning för människor att leva fria och rika liv. En god rehabilitering, tillgång på korttidsplatser, stort inflytande för den äldre och omsorg om kommunens medarbetare skapar förutsättningar för en hög kvalitet inom äldreomsorgen. En förutsättning för utveckling inom den sociala omsorgen är god uppföljning av kvalitet och ekonomi och ett långsiktigt tänk där onödiga kostnader ska undvikas. Socialtjänsten skall fungera på ett sådant sätt att invånare söker stöd i ett tidigt skede. Socialtjänsten skall vara mer service än mottagare av anmälningar. För utvecklingsområdet är Äldreprogram och Program för Social omsorg och hälsa styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Barn och ungdomars psykiska hälsa ska öka PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Systematisk samverkan och kvalitetsarbete Integration och sociala sammanhang SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Ett systematiskt kvalitetsarbete kräver att kommunen noga följer upp verksamhetens resultat. För att nå en optimal måluppfyllelse och god uppföljning är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan samtliga förvaltningar. En gemensam handlingsplan för att öka den psykiska hälsan hos barn- och ungdomar har tagits fram och ska verkställas. Insatser för att säkerställa en god integration är av största vikt. Kommunen prioriterar åtgärder som leder till utbildning och egen försörjning. I arbetet med integration och sociala sammanhang spelar idéburna organisationer en viktig roll. Särskilt ansvar ska kommunen ha att skapa arenor för kontakt. Under perioden ska även en frivilligcentral organiseras. Externa placeringar inom Socialnämnden har ökat kraftigt de senaste åren och socialnämnden får i uppdrag att göra en analys och handlingsplan för att minska antalet placeringar. Planen skall också innehålla behovet av resurser såsom bostäder, personal mm. Pågående uppdrag från 2016: Under mandatperioden påbörjade satsningar inom rehabilitering, hemtjänst och personalförsörjning ska fortsätta och övergå till ordinarie verksamhet. Ambitionen är att höja kvaliteten för den äldre och förbättra arbetsmiljön för de anställda. Pågående uppdrag från 2016: Utifrån den boendeutredning Socialnämnden genomfört under 2016 ska planeringen för nya boenden påbörjas i god tid för att täcka framtida behov av boende för äldre och personer med funktionshinder. 7 ANSVAR BUN SN SERN ÖFN SN BUN SERN ÖFN SN SN SN RAB

8 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV Näringslivets utveckling är central för utveckling av välfärden och möjlighet att skapa arbetstillfällen. Därför ska Söderköpings kommun ge en god service för näringslivet genom ett tydligt, okomplicerat och positivt bemötande. Söderköpings kommun har ett bra läge för fler företag att vilja etablera sig på orten. När det gäller insatser mot arbetslöshet är ungdomar särskilt prioriterade. För utvecklingsområdet är Arbetsmarknads- och näringslivsprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler företag ska lockas till kommunen PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett aktivt arbete för att ständigt förbättra företagsklimatet Aktiv marknadsföring av Söderköping som etableringsort SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Arbetet med ett tiopunktsprogram för ett förbättrat företagsklimat ska fortsätta och arbetsmarknads- och näringslivsrådet och den samverkansöverenskommelse som framarbetats med näringslivets organisationer ska vara en grund i det arbetet. Under kommande år prioriteras insatser när det gäller bemötande, möten och dialog, upphandling, myndighetsutövning och entreprenörskap/skola. Söderköpings stadskärneförening och Söderköpings kommun formar ett samarbete kring en etableringssamordnare. Tanken är att etableringssamordnaren skall engagera stadens fastighetsägare och hjälpa till med rekrytering och etablering av nya lokalhyresgäster i syfte att dels förstärka handelsstråken i Söderköping och också öka handeln genom att butiker som kan samverka lokaliseras närmare varandra i mer ändamålsenliga lokaler. Tanken är även att etableringssamordnaren ska kunna vara en resurs vid marknadsföring av kommunens industriområden. Flera tomter på Slussportens industriområde har sålts och planeringen för fler möjliga etableringsplatser för nytillkommande företag måste fortsätta. Nya industriområden ska detaljplaneras. ANSVAR SN SERN BUN 8

9 INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ En bra och tillgänglig infrastruktur i kommunen är en förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och verka i kommunen. Bygget av den nya sträckningen av E22 förbi Söderköping kommer att påbörjas inom den närmaste femårsperioden. Kommunen ska aktivt bevaka såväl de möjligheter som potentiella farhågor som finns med vägens sträckning för att utfallet ska bli det bästa möjliga för kommunen och dess innevånare. Planeringen för en framtida spårbunden förbindelse till Norrköping ska fortsätta och ett sammanhängande cykelnät i kommunen ska utvecklas. Målsättningen är att 90 % av hushållen i kommunen ska ha tillgång till fiber De havsmiljöer, sjöar och andra vattendrag som finns i kommunen ska ha en hög vattenkvalitet. För utvecklingsområdet är Miljöprogram, Trafikprogram och Program för IT-infrastruktur styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Minska energianvändningen i kommunala fastigheter PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Medvetenhet i den kommunala organisationen om energianvändning och energieffektivisering Samtliga kommunala fastigheter ska energioptimeras och drivas med fossilfria energikällor SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Vid nybyggnation och renovering av kommunala lokaler ska möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor alltid beaktas och planeras för. Det ska finnas tydliga och konkreta miljökrav vid upphandling. En åtgärdsplan ska tas fram för anpassning av kommunala fastigheter som fortfarande drivs med fossila energikällor. Alla kommunala verksamheter ska ha en planering för minskad energianvändning. Nya metoder för energieffektivisering ska prövas och spridas. Underhållet av kommunens fastigheter och anläggningar ska succesivt öka. Ett tillräckligt underhåll är nödvändigt, inte bara ur energiperspektivet utan ur alla hållbarhetsperspektiv. Behovsinventering av kommunens långsiktiga lokalbehov skall upprättas och revideras årligen. Samhällsbetalda resor har ökat kraftigt de senaste åren och en analys och handlingsplan för att minska kostnaderna ska tas fram. Pågående uppdrag från 2016: Planeringen av den nya sträckningen av E22 fortsätter. Kommunen ska medverka i planeringsprocessen för att tillgodose de kommunala intressena. ANSVAR SERN RAB RAB SERN RAB 9

10 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSBYGGANDE Kommunens planering ska främja en hållbar utveckling såväl i staden som på landsbygden, och ta tillvara Söderköpings kommuns utvecklingspotential. Med bas i översiktsplanen ska en ny fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad tas fram, som tar sikte på den sammanhållna staden. Kommunen behöver ta ett samlat grepp över idrottsanläggningarna och den unika potential och resurs som finns i Sankt Anna skärgård ska tas till vara. I all bostadsplanering och planering av nya kommunala lokaler så ska alla fem perspektiven i hållbar utveckling finnas med, såväl de ekonomiska, etiska, estetiska och sociala (segregation, blandad bebyggelse) som de ekologiska (energi, klimatanpassning mm). Det ska vara en prioriterad uppgift för alla kommunens politiker och medarbetare att kommunen har en fungerande integration av såväl nyanlända som nyinflyttande medborgare. För utvecklingsområdet är Bostadsförsörjningsprogrammet det övergripande styrdokumentet. Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen innehåller riktlinjer för den fysiska planeringen. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler bostäder ska byggas PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Planläggning i framkant God samverkan med aktörer på bostadsmarknaden SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden ska hålla en hög servicegrad och takt i planeringen i samarbetet med andra exploatörer än kommunen med stöd i riktlinjerna för marktilldelning och exploatering. Flaskhalsar i plan- och byggprocessen fram till inflyttningsklar bostad ska kartläggas och en åtgärdsplan för kommunens arbete med att åtgärda dessa ska verkställas. Detaljplanering ska fortsätta enligt översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. Kommunens planberedskap ska motsvara 3-4 gånger behovet utifrån uppsatt mål. Kommunen prioriterar områden där det finns möjlighet till en blandad och integrerad bostadsproduktion. I en fördjupad vision för Tyrislöt kommer förutsättningarna att utveckla området att arbetas fram. Det rör sig om allt från utvecklad camping, olika boendeformer och boendemiljöer, besöksanläggning, marina till offentliga investeringar i infrastruktur. Ett detaljplanearbete för en cykelväg mellan Lagnö och Tyrislöt kommer att starta. Pågående uppdrag från 2016: Kommunens idrottsanläggningar ska fortsätta utvecklas. Vikingavallen ska genomgå en välbehövlig upprustning, och konstfrusen isbana ska tillföras. Planeringen för en ny multihall ska fortsätta, liksom utvecklingen av såväl friluftsområdena vid Alboga som Ramunderberget/Petersburg ANSVAR SERN 10

11 KOMMUNENS ORGANISATION För att nå de politiska ambitionerna och realisera översiktsplanen krävs en ständig utveckling av den kommunala verksamheten. De områden som fokus ligger på är personalpolitik som tar tillvara de resurser som finns i form av kommunens medarbetare och strategier för att fortsätta säkerställa en god ekonomisk styrning. En offentlig upphandlingsverksamhet är ytterligare ett sådant, att skapa förutsättningar för bra uppföljning och kontroll av verksamheten och som genom tydliga formulerade krav i kommunens upphandling bidrar till att fler miljö- och näringslivspolitiska mål uppnås. För utvecklingsområdet är Personalpolitiskt program, Upphandlingsprogram, Finansprogram och Mark- och fastighetsprogram styrdokument. PRIORITERAT MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Söderköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsplats PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett tydligt chefs- och ledarskap med ett ansvarstagande medarbetarskap En modern arbetsplats SÄRSKILDA UPPDRAG UNDER BUDGETPERIODEN UPPDRAG Strategier för en friskare arbetsplats, tillsammans med en långsiktig åtgärdsplan, ska tas fram och implementera under perioden, i syfte att minska sjukfrånvaron samt att göra arbetsmiljön bättre. Under perioden ska även riktlinjer för tillsättning, ersättarplanering och avslut av chefer tas fram, samt en åtgärdsplan för att ytterligare förbättra chefs- och ledarskapet i kommunens organisation genomföras. Kompetensutveckling som utgår från verksamhetens behov och föränderlighet är, och blir, en allt viktigare förutsättning för att vi ska klara våra uppdrag. Inom områden där framtida kompetensbehov föreligger ska detta ske genom fleråriga kompetensutvecklingsplaner. Genom avtal ska specialistutbildning och olika typer av vidareutbildning möjliggöras. Pågående uppdrag från 2017: Kommunfullmäktiges beslut om rätten till heltid ska verkställas 2017 och borttagandet av de ofrivilliga delade turerna ska verkställas senast 1 januari Pågående uppdrag från 2016: För att klara en självfinansieringsgrad på 60 % över perioden krävs ett fortsatt arbete med att hitta alternativa ekonomiska lösningar och extern finansiering av investeringar. Här ingår att se över det kommunala fastighetsinnehavet för att göra en bedömning av vad som är strategiskt och ekonomiskt klokt att behålla eller avyttra, men också ett arbete för att ständigt effektivisera den kommunala verksamheten. ANSVAR BUN SN SERN BUN SN SERN SN SERN 11

12 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 12

13 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sitt cirkulär om budgetförutsättningar för kommande år, att den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter under 2017 hålla sig under 2 procent. Genom en ökad befolkning kan kommunen öka skatteintäkterna. I den befolkningsprognos som ligger till grund för skatteintäkternas utveckling under planperioden har det antagits att det byggs cirka 280 nya bostäder under de kommande fyra åren. I nybyggnationen ingår endast byggnation av bostäder för permanentboende. Nytillskottet av bostäder genererar under perioden en genomsnittlig befolkningsökning med 144 personer per år, en årlig ökning på 1 procent. Nedan redovisas den prognostiserade befolkningsutvecklingen. BEFOLKNINGSPROGNOS Befolkning per Förändring Årlig förändring 31/12 Antal % Antal % 0 år % 3 2,2% 1-5 år % 9 1,0% 6 år % -1-0,7% 7-15 år % 32 2,0% år % 12 2,6% år % 25 0,3% år % -12-1,2% >70 år % 76 2,9% Summa % 144 1,0% Befolkningsprognosen visar att barn i skolåldern och de som är 70 år och äldre ökar mest i antal under perioden. Procentuellt mest ökar ungdomarna i gymnasieåldern. Denna positiva befolkningsutvecklingen innebär utmaningar för organisationen då exempelvis befintliga verksamhetslokaler behöver anpassas och nya byggas. Samtidigt ger anpassade lokaler ökade förutsättningar att fortsätta förbättra och utveckla kvaliteten och servicenivån i verksamheterna. 13

14 KOMMUNENS INTÄKTER Söderköpings kommuns totala intäkter är drygt 1 miljard kronor per år. Den allra största delen, drygt 70 procent, kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resterande intäkter kommer från bland annat avgifter, bidrag och hyror. Storleken på skatteintäkterna och intäkter från generella statsbidrag och utjämning är beroende av beslut av Riksdagen, omvärldens utveckling, arbetsmarknad och kommunens befolkningsutveckling. Mellan åren 2017 och 2018 ökar skatteintäkterna med 25 mnkr. Utjämning och generella statsbidrag blir 4 mnkr lägre till följd av högre kostnadsutjämningsavgift och lägre LSS-utjämningsbidrag. Fastighetsavgiften ger ca 4 mnkr högre intäkter vilket beror på ny fastighetstaxering för småhus. SAMMANSTÄLLNING FINANSFÖRVALTNINGEN Finansförvaltning Finansnetto Skatteintäkter o utjämning Pensionskostnader Avtalsförsäkringar Resursfördelning Avskrivningar Övriga poster Summa KOMMUNENS NETTOKOSTNADER Kommunens personalkostnader bedöms årligen öka med 2,2 procent och övriga kostnader med 1 procent. Sammantaget innebär det en underliggande kostnadsökning, allt annat lika, med 1,7 procent. Mellan åren 2017 och 2018 bedöms demografiförändringen innebära ökade volymer som motsvarar en kostnadsökning på 10 mnkr. Nämnderna kompenseras med 75 procent av demografiförändringen. De politiska inriktningarna när det gäller såväl satsningar som anpassningar finns beskrivet under särskilda uppdrag tidigare i dokumentet. 14

15 FÖRÄNDRING AV BUDGETRAM Överförmyndare + ökad ram - minskad ram (tkr) SN BUN SERN Revision Total förändring mellan Förändring i % jmf ,0% 6,0% 4,3% 4,3% 11,1% 5,3% 3,6% Varav demografiförändring Förändring i % jmf ,0% 1,5% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Varav löner & KPI Förändring i % jmf ,7% 2,0% 2,1% 1,9% 11,1% 5,3% 1,4% Varav särskilda uppdrag Förändring i % jmf ,3% 3,7% 0,8% 2,4% 0,0% 0,0% 2,2% Varav verksamhetsförändringar Förändring i % jmf ,0% -1,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR (tkr) Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Servicenämnd Revision Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Avgiftsfinansierad verksamhet Summa nämnder Finansförvaltning Kommunens resultat Resultat i % av skatteintäkter 3,2% 1,0% 0,9% 0,8% 0,8% Under perioden uppgår kommunens genomsnittsresultat till 1,0 procent av skatteintäkterna. 15

16 INVESTERINGAR Kommunen står inför stora investeringsbehov och för att möta ökade volymer planeras för nya förskolor, F-6 skola samt LSS-platser. Under perioden avsätts även medel för idrottsanläggningar. Därutöver finns medel avsatta för renovering och ombyggnationer av befintliga verksamhetslokaler. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten avsätts medel för bland annat reningsverk och ledningsnät INVESTERINGSRAM (tkr) Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Servicenämnd Kommunstyrelsen Avgiftsfinansierad verksamhet Summa nämnder Kommunens totala investeringsutgift under perioden uppgår till 550 mnkr. Finansieringen sker i huvudsak via tre komponenter, kassaflöde genererat av verksamheten, extern upplåning samt försäljning av fastigheter. Försäljningen bedöms generera 40 mkr till kommunens kassa under planperioden. Den externa nyupplåningen budgeteras till drygt 220 mnkr under perioden. Omfattningen är starkt korrelerad med verksamhetens kassaflöde samt utfallet av försäljningen. En upplåning på 230 mnkr innebär att kommunen vid periodens slut har en låneskuld uppgående till cirka 760 mnkr. Investeringsbehoven gör att kommunen i snitt har en självfinansieringsgrad på 51 procent under planperioden. 16

17 17

18 18