Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1921, h. 11-12. SKOGSINSEKTERNAS SKADEGÖRELSE UNDER 1918 DIE BESCHÄDIGUNGEN DER FORSTINSEKTEN IM ]AHRE 1918 AV IVAR TRÄGÅRDH BIDRAG.TILL KÄNNEDOMEN OM SPLINTBORRARNAs NÄRINGSGNAG BEITRAG ZUR KENNTNIS DES ERNAHRUNGSFRASSES BE DEN EUROPÄISCHEN SPLINTKÄFERN AV PAUL SPESSIVTSEFF ÅRSBERÄTTELSER 1920 ÅRSBERÄTTELSER 1921 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 18 N :r 6-9. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1921
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 18. 1921 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 18. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No18 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No 18.CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM 1921
REDAKTÖR: PROFEssoR GUNNAR SCHOTTE
INNEHÅLL. TRÄGÅRDH, IVAR: Undersökningar över den större märg= borren, dess skadegörese och bekämpande.......... I Untersuchungen iiber den grossen Wadgärtner (Mycopkaus piniperda)...... 75 MA TTSSON MÅRN, L.: Märgborrens kronaskadegörese och dess inverkan på taens tiväxt...:. Die Kronenbeschädigung des grossen W adgärtners und deren Einfuss auf Zuwachs der Kiefer...... :~ 99 TAMM, O.: Om berggrundens inverkan på skogsmarken. Med speciastudier inom Värmands hyperittrakter..................... 1 o s Uber die Einwirkung der festen Gesteine -auf den Wadboden. Mit Speziastudien in den Hyperitgegenden Värmands................ I 59 PETRINI, SVEN: Stamformsundersökningar. En sammanfattande anays av norrändskt tamateria med avseende på de faktorer, som bestämma noggrannheten vid aptering på rot... I6S Stem form investigations. Accuracy of yied estimation of standing trees... 2I4 STÅLFELT, M. G.: Ti kännedomen om förhåandet mean sobadens och skuggbadens kohydratsproduktion............ 2 2 I Zur Kenntnis der Kohehydratproduktion von Sonnen- und Schattenbättern... 276 TRÄGÅRD H, IVAR: skogsinsekternas skadegörese Igi8... 28 I Das Auftreten der schädichen Forstinsekten in Schweden im Jahre 1918... 311 SPESSIVTSEFF, PAUL: Bidrag ti kännedomen om spintborrarnas näringsgnag........................................................................ 3 I 8 Beitrag zu Kenntnis des Ernährungsfrasses bei den europäischen Spintkäfern (Eccoptogastrini)............................................................................... 32 5 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1920. (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1920. Report about the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry.) I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av GUNNAR SCHOTTE.................................................................. 3 2 9 II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HESSELMAN 335 III. skogsentomoogiska avdeningen(forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) a v I v AR TRÄGÅRD H... 3 3 7 Sid. 8 I
IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fir die Verjingungsversuche in Norrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK...:... 339 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år rg2r. (Bericht iber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre I 9 2 1 ; Report aboui- the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry.). skogsavdeningen (Forstiche Ahteiung; Forestry division) av GuNNAR ScHOTTE... 34 I IL Naturvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HESSELMAN 34 7 III. skogsentomoogiska avdeningen(forstentomoogische Abteiung; Entomoogiear division) av IVAR TRÄGÅRDH... 348 IV. Avdening för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fir die V erjingungsversuche in N ordand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK... 350 Sid.
~~------------------- REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STA TENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1920. Jämikt föreskriften i 17 mom. IO av Kung. Maj:ts nådiga instruktion för Statens skogsförsöksanstat av den I 5 mars I 9 I 5 ha efterföjande berätteser från avdeningsföreståndarna bivit upprättade över de oika avdeningarnas verksamhet under år 1920. Vidare är här intaget en redogörese för under samma år utförda arbeten av försöksedaren för vissa speciaundersökningar rörande de norrändska skogarnas föryngring (avdeningen å extra stat för föryngringsförsök i Norrand) på grund av den utav Styresen för skogshögskoan och Statens skogsförsöksanstat den 2 maj I 9 I 6 för försöksedaren faststäda instruktionen. I. SKOGSAVDELNINGEN. Under årets fyra första månader samt frå.n I 5 oktober ti årets sut voro skogsbiträdena och räknebiträdena, de senare jämvä under sommarmånaderna, syssesatta i huvuds~k med uträkning av garings- och uppskattningsytor, och ha de härvid uträknat sammanagt 93 sådana ytor. Assistenten har under samma tid påbörjat studier över höjdkurvans ekvation samt syssiat med stamformsstudier för utbytestaxeringar m. m. Föreståndarens tid har upptagits av att eda dessa arbeten, itteraturstudier samt med författandet av dear av ännu ej pubicerade arbeten. Anäggning och revision av försöksytor för isynnerhet beståndsvårdsåtgärder påbörjades den 26 apri och fortgick med kortare avbrott för semester ti I 5 oktober. En försöksyta reviderades t. o. m. tidigare, 8-Io mars. Utearbetet har med biträde av skogsbiträdena etts~ av föreståndaren och förste skogsbiträdet samt på våren och hösten även något av assistenten. Denne senare har under sommaren med Kung. Maj:ts medgivande företagit studieresa ti Schwarzwad och Schweiz för att studera skogsindening och skogsföryngring. Föreståndarens fätarbeten ha, förutom arbetet å försöksytorna, bestått i fera rekognosceringsresor, särskit i Norrand, för föryngringsstudier. I enighet med föreskriften i gäande instruktion, har föreståndaren håit h änne föreäsningar för skogshögskoans eever om skogsförsöksanstatens se nare resutat av proveniensförsöken. Vidare har han inför K. Lantbruksakademien håit ett föredrag om»ljunghedarna och deras produktion.» Vid möte mean skogstjänstemännen i Meersta Norrands distrikt demonstrerade föreståndaren inom Medepads revir beägna försök des för utrönande av ämpigaste garingsstyrka och des för beysande av. hyggenas storek i granskog. 24. feddd. frin Statms Skogsförsöksanstat. Häft I8.
330 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I92o 2] I N arrands skogsvårdsförbunds exkursion ti Jämtand, och särskit ti skyddsskogarna, detog föreståndaren och demonstrerade därvid för ett anta intresserade skogsmän avdeningens proveniensförsök å Frösön. I Svenska skogsvårdsföreningens exkursion ti Norge detoga föreståndaren och assistenten; ikaedes i den överäggning som å Norska skogsförsöksvä sendets institution i Aas hös om skandinaviskt samarbete rörande skogsförsöksarbetet. Vid jubieumsutstäningen i Östersund hade skogsförsöksanstaten en mindre utstäning, bestående av en karta över Jämtand, där aa i änet befintiga försök inagts, varjämte skogsavdeningen uppvisade exempe på garingsförsök från samma än. Av de särskida arbetsuppgifter, som för de närmaste åren åigga avdeningen enigt av Styresen den I 6 apri I 9 I 8 faststäjd pan, ha föjande Undersökningar kommit ti utförande under år I 9 2 o : r. Föryngringsfrågan. a) Fröundersökningar. Från en serie unga frötaar 1 ovre Norrbotten å Aktieboaget Ytterstfors marker ha iksom förra året insamats kott iksom också från mycket unga träd å Aträsk kronopark, at för beysande av frågan om den ägsta åder, vid viken fröträd ämpigen kunna stäas. 2. skogsbeståndens utvecking. a) skogarnas och skogsbeståndens produktionsförmåga och b) beståndsvårdsåtgärder. Nya uppskattnings- och garingsytor ha anagts i den omfattning som tabe r närmare utvisar. Inaes har såunda avdeningens provytsmaterie ökats med 9 ta! ytor, därav 6 ytor i appandsta, I 3 gran ytor, 5 barrbandskogsytor, 8 björkytor, 4 ekytor, I aspyta och 1 bokyta. Tabe I. Förteckning över nyanagda försöksytor år 1g2o. i Y ta n s Area, n:o. har. Beskaffenhet. Beägenhet. Behanding. 140: II O, to 75-årigt tabestånd. Fors kyrkoherde bostäe, Orörd jämföreseya; Jt. uppskattning. Forssjö bruk, Sdm. Stark åggaring. :::::;: :::: :::. Forssjö bruk, Sdm. Dppskattning. 516 0,32 64-årigt aspbestånd. 517 o,zs 44-årigt björkbestånd med granunderväxt. 5111 0,36 44-årigt björkbestånd, 519 0,2548 145-årigt bandbestånd av ta och gran. 520 I,oo 145-årigt bandbestånd av Forssjö bruk, Sdm. ta och gran. 521 0,2637 53-årigt granb.estånd. Futofta amänning, Sk. 522 0,24 45-årigt granbestånd. 52 3 0 115 55 -årigt gran bestånd, Stark åggaring_»» krongaring.» Orörd jämföreseyta; uppskattning.
[3] I. SKOGSA VDELNINGEN. 331 Ytans n:o. I Area, har. Beskaffenhet. Beägenhet. Behanding. 524 525:1 5Z5:II 525:III 525 :IV 526 528 529 530 531 53 2 533 0,25 0,24 0,24 0,24 0,24 o,so o,so o,so 0 1so 534:I o,;o 535 I,oo 536 O,I5 53 7 O,I5 538 0,2o 539:I 0,25 539:II 0,25 539:III 0,25 539 :IV 0,25 540:I- VI 541 0,2172 542: II O,IO 543: I o,25 543:II 0,25 55-årigt bokbestånd. 37-årigt granbestånd. 3 7-årigt gran bestånd. 37-årigt granbestånd. 37-årigt granbestånd. 53 årigt ekbestånd med granunderväxt 6r-årigt ekbestånd med granunderväxt 86-årigt ekbestånd med granunderväxt. 92-årigt ekbestånd med granunderväxt. 6o-årigt granbestånd. 70-årigt tabestånd. 86-årigt tabestånd, 92-årigt tabestånd med granunderväxt. 68-årigt tabestånd med granunderväxt 68-årigt tabestånd med granunderväx t. 1-1 oo-årigt bandbestånd a v ta och gran. 30-årigt björkbestånd. 30-årigt björkbestånd. 35-årigt björkbestånd. 34-årigt granbestånd 34-årigt granbestånd. 34-årigt granbestånd. 34-årigt granbestånd. 8-årigt granbestånd. 30-årigt björkbestånd med granunderväxt. 30-årigt björkbestånd. 30-årigt björkbestånd. 30-årigt tabestånd. 30-årigt tabestånd. Futofta amänning, Sk. Stark åggaring. Reserverad. Stark åggaring. krongaring. Orörd jämföreseyta; uppskattning. Visingsö ekpantering, Stark fri garing. Sm. Visingsö ekpantering, Sm. Visingsö ekpantering, Sm. Visingsö ekpantering, Sm. Sanna egendom, Åg. Robertsfors bruk, Vb. >> Daby kronopark, Sk. >> Stark krongaring. Extra stark åggaring. Stark åggaring. L jus huggning. Extra stark ågga. ring. Orörd jämföreseyta; uppskattning. Reserverad för bädningsförsök Stark åggaring.»» krongaring.» >> äggaring. Orörd jämföreseyta; n ppskattning. Woriker-garing. Mäeröds och Nösdaa Höjdmätning. krpk, Sk. Vassgärda krpk, Vrm. Stark åggaring. Eriksbergs fideikommiss, Sdm. Eriksbergs fideikommiss, Orörd jämfö:eseyta; Sdm. uppskattning. Jönåkers häradsamän- Stark åggaring. ning, Sdm. J önåkers häradsamänning, Sdm. Extra stark åggaring.
'1 ning, 332 SKOGSFÖRSÖKSANST AL TEN r 9 2 o [4]. Y ans Area, n:o. har.! Beskaffenhd. Beägenhet. Behanding. ------------~------------1 30-årigt tabestånd. j Jönåkers häradsamän- Orörd jämföreseyta; i Sdm. uppskattning. 544 0,2232 I I o-årigt bandbestånd av Jönåkers häradsamän- Stark garing. ta och gran. ning, Sdm. 545 55-årigt tabestånd med i Jönåkers häradsamän Stark åggaring. granunderväxt ning, Sdm. 546 0,2529 8o-årigt gran bestånd. Forssjö bruk, Sdm. Vidare har ett avsevärt anta ädre ytor under året ånyo garats och uppskattats, nämigen: Ta ytor. Ytan r: Bockens krpk., Västerbottens än, 4-de uppskattningen.» 3: I--IV, Grundträskidens»»» s: I-III, Andersö» Jämtands»» 9: I--II, Jönåkers häradsam. Söderman!.» 5-te ro: II--III,»» 4-de 27: I-IV, VI,»»» 3-dfe» >> 40, Bispgården, Jämtands 4-de 93, Åhedens krpk. Västerbottens» 3:d;"e >> 94-- 96, Gahammars >> Jämtands» _9 7, Revsunds kyrkoh. bost. >> >> r 2 2, r z 3, Ö. Rek. häradsam., Söderman!. >> 135, Ö. Haavedens >> Jönköpings >>» 3o6, 309, Fägerhuts kronodomän, Kronob.» 2dra >> 307, 308, >> >> >> Nedagda. Ytan 39, >> 53: I--II, >> 54: I-IV, 5 s, 278, 2 79,» 294: A-F, 301,. Granytor. Fors kyrkoherdebost., Jämtands Daby krpk, Mamöhus» Lesjöfors bruk, Värmands Kongävs stadssko g, Göte b. o. Bohus >> Akvettern, Örebro Kia krpk, Haands >> än, 4-de uppskattningen. z-dra 3-dfe z-dra» ro: I, Barrbandskogsytor. Jönåkers häradsarn., Söderman!. än, 4-de I I 1» z7: V, VII, 2 97' 3-dfe z-dra Björkytor. Ö. Buarens krpk, Göte b. o. Bohus >> z-dra
[5] I. SKOGSA VDELNINGEN. 333 (Se nedan under mo m. 4 ). Lärkytor. Vid de 4 r nya ytornas anäggning samt vid revson av sammanagt 6 6 ytor ha undersökts 255 stående provstammar och 4,821 fäda provstammar. Dessutom ha sektionerats 4,562 garingsstammar (se vidare tabe 2). Tabe 2. Uppskattade prov- och garingsträd år rg2o. Fäda prov- Stående prov stammar, som sektionerat Summa under T r ä d s a g.. stammar. sektionerats på garingsvirke. sökta träd. varje meter. Anta. Anta. Anta. Anta. Ta 6o 1,863 2,002 3,925 Gran... 1,698 1,262 2,960 Björk 370 664 1,034 Ek... 318 38 356 Bok.. 122 114 236 Asp... 32 33 65 Diverse övträd... 36 36 Europeisk ärk 186 136 322 Sibirisk ärk... 232 277 509 Larix occidentais '/... 195 195 Summa 255 4,821 4,562 9,638 4 Skogsträdens raser och främmande skogsträds användning andet. b) Tyskt granfrö. Av revirförvatningen i Norra Skånes revir har utpanterats ett större förråd av genom skogsförsöksanstaten uppdragna granpantor från oika patser i Meaneuropa. De nu S-åriga panteringarna ha sistidne höst inregistrerats och uppmätts å kronoparkerna Möeröd och Nösdaa. c) Lärk. Av försöksanstatens stora materia av ärkytor ha under året reviderats: Ytan 4, sib. ärk å Abborrträskiden, Västerbottens än, 4-de uppskattningen. 142, sib. ärk, ta och gran, Jönåkers häradsam., Södermanands än, 3-dje r86, västa m. ärk, Bjurfors krpk, Västmanands» z-dra 193, si b.» Marma krpk, Uppsaa ~)»» 277, europ.» Lesjöfors bruk, Värmands }) 286, si b.,) Bjurfors krpk, Västmanands, }) }) }) z88, Brom ö }) Skaraborgs }) 3 r8, }) Sågarbo hemm., Uppsaa» }) }) 3 2 3, europ. }) Askö egendom, Västman. }) 324,»» Lisjö» }) }) 3 2 s, }) })»
334 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 1920 [6] Ytan 333. europ. ärk, Lesjöfors bruk, Värmands än, z-dra uppskattningen. 334, 337, ta, Mariehoms och krpk, Skaraborgs 340, Kastegårdens krpk, Västmanands 6. Övriga arbeten. Bearbetningen av kronojägarnas frörapporter har under detta år, iksom föregående åren, utförts av förste skogsbiträdet G. Meström. Pubikationer. I Meddeanden från Statens Skogsjö'rsö'ksamtat h. I 7 för år I 9 2 o om 363 sid. har skogsavdeningen endast pubicerat: GUNNAR ScHOTTE: Redogörese för verksamheten vid statens skogsförsöksanstat under år I919. I Skogsavdeningen, sid. 349-353. GösTA MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år I 919, Sid. 21-48. Band fygbaden har utgivits N:o I 8. GösTA MELLSTRÖM: Trädens fruktsättning år I 9 I 9, 8 sid. I den nya pubikationsserien Skogsjö'rsö'ksanstatens exkursz'onsedare har utkommit N:o I. GUNNAR SCHOTTE: Beskrivning av skogsförsöksanstatens försöksytor å Omberg. 40 sid. Sedan assistenten, docenten L. MATTssoN MÅRN övergått i enskid tjänst och på den grund bevijats avsked från assistentbefattningen från I jan. 1920, bev föregående vikarien, e. jägm. SvEN J:soN PETRINI, förordnad som assistent vid avdeningen på 3 år. Sedan skogsbiträdet G. MELLSTRÖM utnämnts ti förste skogsbiträde har ti skogsbiträde med förordnande på 3 år antagits förutvarande vikarierande skogsbiträdet H. ANDREN, skogsbiträdet O. HENRIKssoN har varit tjänstedig hea året på grund av amänt uppdrag (andre sekreterare hos skogstaxeringssakkunnige), och som vikarie för honom har tjänstgjort skogsmästaren FRITZ SöDERLUND. Extra räknebiträdet, fru G. HAMMAR, har varit tjänstedig från den 6 apri-den 3 I jui med förordnande för fru G. GusTAFssoN att vikariera under samma tid. Skogsförsöksanstaten, Experimentafätet den z o jan. I92 r. GuNNAR ScHOTTE,
[7) I. NATUR VETENSKAPLIGA AVDELNINGEN 335 I. NATURVETENsKAPLIGA AVDELNINGEN. Arbetet å avdeningen har i det stora hea fortgått efter samma injer som föregående år. Vintermånaderna januari-apri ha upptagits av aboratoriearbeten och utarbetande av skriftiga redogöreser för utförda undersökningar. Föreståndaren ägnade sin tid huvudsakigen åt mera ingående undersökningar över de oika råhumusformerna i våra barrskogar. Dessa studier riktades i främsta.rummet på att undersöka det organiskt bundna kvävets omförande i för växterna mera tigängiga kväveföreningar, des också på att bestämma råhumusformernas surhetsgrad. Härvid vunnos nya och intressanta utgångspunkter för studiet av detta svåra och inveckade probem, synpunkter, vika bivit avgörande såvä för insaming av nya jordprov under sommaren som för vidare kemiskt-bioogiska undersökningar. Under månaderna februari-apri var föreståndaren mycket upptagen av sina föreäsningar i markära för skogshögskoans jägmästarkurs. Assistenten i markära och geoogi var under månaderna jantiari-början av maj huvudsakigen upptagen med att utarbeta en större avhanding om skogsmarksbidningen.i Norrand, viken under året pubicerats i anstatens Meddeanden. Assistenten i skogsbotanik bearbetade under månaderna januari-maj det under föregående år.insamade materiaet rörande utveckingsgången hos skogsträden under den egentiga vegetationsperioden, månaderna maj-oktober. Några avgörande resutat kunde naturigt nog ej omedebart vinnas, men vä utgångspunkter för vidare undersökningar. Bearbetningen edde såunda des ti en begränsning av antaet fenaogiska stationer, des också ti en om äggning av observationsmetoden. Utearbetena började med ingången av juni månad. Assistenterna företogo då gemensamt en resa ti det av skogsvårdsstyresen i Jönköpings än panagda försöksfätet i närheten av Vaggeryd i norra Småand. Detta undersöktes av dem mera ingående med hänsyn ti mark och vegetation. Härefter företogo de en resa ti Skåne för undersökningar å skogsavdeningens garingsytor i granskogar. Den 14-de-ZI:te juni detogo såvä förestånda ren som de båda assistenterna i skogsvårdsföreningens exkursion ti Norge. Jui-augusti månad ägnade föreståndaren huvudsakigen åt undersökningar i Norrand. Dessa koncentrerades på tvenne för Norrand viktiga probem, nämigen råhumusbidningen i granskogarna samt föryngringsfrågan såvä i nederandet som i fjäområdet. Samtidigt studerades garingarnas inverkan på humustäcket och näringsomsättningen i detsamma. På hösten, i septem- ber och oktober månader, företog föreståndaren några kortare resor ti Södermanand, Värmand och Häsingand i och för insaming av humusprov. Assistenten i markära och geoogi ägnade större deen av sina sommarresor, jui-augusti, åt att studera skogsmarkstyper i södra och meersta Sverige i ikhet med vad han förut gjort i Norrand. Härvidag ägnade han särskid uppmärksamhet åt frågan om berggrundens infytande på skogsmarken och skogens växtighet. Assistenten i skogsbotanik har i Norrand studerat frågan om markens genomuftning samt råhumustäckets infytande på denna process samt i vissa av-
336 SKOGSFÖRSÖKSANST AL TEN r 9 2 o [8] seenden kompetterat sina tidigare undersökningar över avarnas inverkan på granens tiväxt. Månaderna september--,-december har i ikhet med föregående år ägnats åt aboratoriearbeten och författande av avhandingar. studierna över våra barrskogars råhumusformer har fortsatts efter i huvudsak samma principer som förut. Assistenten i markära har förutom sina föreäsningar varit syssesatt med en mera ingående undersökning över skogsmarken i Värmändska hyperitområden, assistenten i skogsbotanik har håit på med att utarbeta en avhanding om ufttigången >i norrändska skogsmarker. Vid de fokbidningskurser, som av Sveriges skogsägareförbund anordnades för i enskid tjänst anstäda skogstjänstemän, medverkade föreståndaren genom fem föreäsningar i markbioogiska spörsmå, Liksom föregående år har föreståndaren fungerat som ordförande i skogstaxeringskommitten, viket uppdrag tagit hans tid rätt mycket i anspråk. I anstatens Meddeanden har av avdeningens tjänstemän pubicerats: HENRIK HESSELMAN: Redogörese för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstat under år r 919. II. Naturvetenskapiga avdeningen. OLOF T AMM: Markstudier i det nordsvenska barrskogsområdet. Skogsförsöksanstaten, Experimentafätet den 2 6 januari r 9 2 r. HENRIK HESSELMAN
[9) III. ENTOMOLOGisKA AVDELNINGEN 137: III. SKOGSENTOMOI.,OGISKA AVDEI.,NINGEN. Under vintern och. våren ti början av maj u,tarbetades och pubicerades en redogörese för de undersökningar över nunnans uppträdande i Guaöv, som utfördes I9IS-I9I7, varjämte arbetet med bestämmandet och ordnandet av under föregående år gjorda samingar fortsattes. Reseperioderna omfatta 9-IS maj, 25 maj--i4 juni, 2I juni-i9 jui, I6--27 aug. samt 2-I I sept. Föreståndaren detog i Svenska skogsvårdsföreningens exkursion ti Norge I I-2o juni. Under sommarens resor studerades märgborrarnas uppträdande i Koeberga krpk, där en för utrönande av övervintringsgnagets föjder utagd provyta reviderades, vid Guaöv, där märgborrens uppträdande efter nunnehärjningen 1 9 I 5-r g I7 å tvenne utagda provytor studerades, i trakten a v Göteborg och Uddevaa, där särskit kronskadegöresen och regenerationsgnaget undersöktes samt vid Bispgården, där försök rörande avverkningstidens betydese reviderades. Undersökningar över barkborrefaunans sammansättning i isoerade granbestånd utfördes i Daby krpk, vid Skarhuts krpk samt vid Futofta och kompetterades på hösten genom en undersökning av under sommaren fäda fångstträd vid Futofta. Barkningsgradens inverkan på granbarkborrens utvecking undersöktes vid Gammekroppa, där en stor serie försök anordnats av forstmästare Chr. Lindman. De vid Grönsinka anordnade försöken rörande ämpigaste tidpunkten för imdningstäande av fångstträd reviderades för andra gången. Undersökningen över barkborrefaunans sammansättning utfördes vid Omberg, Gava samt å Visingsö. Granspinnarestekens uppträdande i Daby krpk studerades vid fera besök varvid särskit uppmärksamhet ägnades åt dess parasiter. Boksködusens förekomst vid Skabersjö och Anarp studerades, ett fygbad över densamma har under hösten författats. Vid Anarp, Koeberga, Jönköping, Gava, Visingsö och Omberg har Chermes-arternas uppträdande på inhemska och utändska barrträd studerats; dessa undersökningar kompetterades på hösten genom studier i Bergianska trädgården och vid Experimentafätet. En orienterande uppsats är under hösten pubicerad i»lustgården.» På Omberg har genom e. jägmästare T. Pams hjäp ett par försöksytor i därvarande av Chermes angripna sivergransbestånd utagts. Den vaniga tasteken har studerats vid Heestad, den stora ärkträdssteken vid Bispgården, varjämte träddödaren, indmätaren och pivedgamyggan studerats i oika dear av Skåne och Bohusän. Hösten och vintern ha ägnats åt utarbetandet av en avhanding över den större märgborren, vars tryckning f. n. pågår. Under dear av sommaren och hösten har Dr P. Spessivtseff tjänstgjort som extra arbetsbiträde, varvid ordnarrdet och bestämmandet av samingarna fortsatt, varjämte en saming av mikroskopiska preparat av Chermes, barkborrar m. m. påbörjats.
338 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I92o [O] I Meddeanden från statens skogsförsöksanstat h. I 7 ha pubicerats: IVAR TRÄGÅRDH: Redogörese för verksamheten vid skogsförsöksanstaten III. skogsentomoogiska avdeningen. Sid. 3 s 6. Undersökningar över nunnans uppträdande i Guaöv I 9IS I9I7 Sid. 30I-328. Skogsförsöksanstaten, Experimentafätet den I s jan. I 9 2 I. VAR TRÄGÅRDH.
[I] IV. AVDELNINGEN FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK 339 IV. AVDELNINGEN FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND. Innearbeten ha pågått, då ej resor och fätarbeten hindrat det, och hava desamma des bestått i registrering och bearbetning av undersökningsmateria, des av kottkängning och fröanaytiska arbeten av oika sag. Särskit de sistnämnda arbetena ha under året haft en större omfattning än någonsin förut och givit fu syssesättning åt ett särskit härför anstät arbetsbiträde under c:a 3 månader av året. Resor och fätarbeten ha med kortvariga avbrott fortgått under mer än hava året, nämigen den 25-31 mars, 5-20 apri, 1-15 maj, 21 maj, 25 maj-3 jui, 12--18 jui, 5 augusti-23 september samt 28 september-7 oktober. I dessa tider har också inräknats skogsbiträdets uppehå i Finnerödja för kottkängning samt försöksedarens detagande i Norrands skogsvårdsförbunds exkursion ti norra Jämtands skyddsskogsområde. Avdeningens på förordnande anstäda persona har under berätteseåret utgjorts av undertecknad, försöksedare, och skogsbiträdet, e.. kronojägare F. Mared. Som extra skogsbiträde har därjämte skogspraktikanten A. Haijenhjem tjänstgjort under tiden 26 maj-2 jui. Önskemået att före ingången av norrandsavdeningens 2-dra femårsperiod en samad översikt av de utförda försöken och deras väsentigaste resutat skue kunna framäggas, orsakade att mycken tid fick ägnas åt revisionsarbete och upprättandet av berättesen häröver. Som föjd härav har endast en ti areaen jämföresevis ringa nyanäggning av försöksytor kunnat ske. Arbeten ha kommit ti utförande av föjande sag och under föjande Udersökningsrubriker: r. Undersökning av norrandsskogarnas fröproducerande förmåga. För att utnyttja berätteseårets ovaniga tigång på takott i Norrand, gjordes den största insaming av dyik kott, som avdeningen hitintis något år åtit utföra. A v vaniga kottprov av ta samades såunda 1 64 stycken och dessutom 9 sådana kottprov för jämförese mean fröet från gamma och ung skog, växande på samma ståndort. Även.av gran rekvirerades ett so-ta kottprov, varav dock bott q stycken visade sig möjiga att uppbringa. Sutigen insamades den totaa kottmängden, tisammans uppgående ti 246 iter, från 20 st. försökstaar vid Gäivare och 7 st. vid Bispgården. De förra ha bivit på samma sätt undersökta atsedan. år r 9 I 7, undersökningen av de senare har däremot först begynt med berätteseåret. A den insamade kotten bev under apri månad kängd vid Finnerödja känganstat, vars hea utrymme måste för detta ändamå tagas i anspråk under 14 dagars tid. Groningsförsök och övriga fröanaytiska arbeten ha utförts enigt pan; friandssådderna för utrönande av fröets markgroningsprocent förades detta år ti Österå~ers kyrkoherdebostäe i Uppand 1 Fors socken i Jämtand samt Avafors i Nqrrbotten,
SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I92o [12] 2. Försök för erhåande av naturig föryngring. För studium av markberedning av oika sag anades och sutbehandades.i stäet för den brandskadade yta 46S vid Avafors en ny yta n:o 469 I-VI om I,s hektar i närheten av den förstnämnda. Den för samma ändamå avsedda yta n:o s I 6 om I hektar, beägen vid Fiskåvattnet inom Frostvikens revir har under året gjorts färdig för de sutiga åtgärderna. För, studium az( fröspridningen från hyggeskant har en yta p:o 468 om 6,zs hektar avverkats, hyggesrensats och hägnats vid Hoting i Angermanand. Av ytor under grupp z ha I 6 stycken med 76 avdeningar övergåtts av revision. 3. Skogsodingsförsök~ Nyanäggningarna 'imder denna rubrik utgöras bott av de vår- och hiistsåd~a nya parceerna å ytorna n:o 2IS, 2!6 och'233, tisammans o,zo46 hektar. Därjämte haf förbandspanteringarna å ytorna n:o 36o, 367, 39I, 392 och 4I9, tisamman~ 6,6 3 hektar, hjäppanterats. I ett par försöksserier på Ansjö kronopark av Raguncia revir och Månghörningens krönapark av V:a Jörns revir; anagda i syfte att utröna hyggets ämpigaste åder vzd skogs kutur, ha nya trakthyggen upptagits. urider året. Av skogsodingsförsök på fastmark ha 42 stycken ytor med' 284 avdeningar bivit reviderade, däriband de gama år I 90s anagda ytorn a n:o 29, 30, 32, 33, 34 och 3S; vika ensamt upptaga I62 avdeningar. Några nya skogsodingsförsök,på avdikad mark ha ej bivit anagda, men,de förut befintiga ytorna, ro stycken med 20 6 avdeningar ha rev.iderats. Årets totaa revisionsarbete omfattar 68 försöksytor med inaes s66 avdeningar.... vid de av Sveriges s~ogsäg,areförbund i ~~vember anordnade kursern~medverkade försöksedaren genom' att håa tvenne föredrag öve_~norrändska skogs- 'föryrigringsspörsmå. ' Negativsamingen har under året ökats med 79 påtar och omfattar mi 2 i: 4 nummer, aa i format r 3 x I 8 am. Diariet för 1920 upptager under 28 oika nummer S98 avgångna och 43S inkomna skriveser och försändeser. För avdeningens verksamhet under berätteseåret ha 3 r, 1 S o kr. stått ti förfogande, viken summa jämvä bivit i sin hehet förbrukad. I- Meddeanden från statens Skogsförsöksanstat, häfte I 7' har från avdertingen pubicerats: EDVARD WIBECK: Det norrändska tafröets grobarhet.» Om oika skogsodingsmetoders förhåande ti uppfrysningsfaran i 'Norrand.»» Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I 9 I 9. IV. A v deningen för föryngringsförsök i Norrand. ' '' Skogsförsöksanstaten, Experim_entafätet den 29 januari I 9 z I. E:qvARD Wri3,EcK.