LOVISA STAD ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN

1 LOVISA STAD ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2018 2020

2 PRINCIPER OCH MÅLUPPSTÄLLNING FÖR BEREDNINGEN AV BUDGETEN 2018 OCH PLANERINGSANVISNINGAR FÖR BEREDNINGEN AV EKONOMIPLANEN 2019 2020 Innehållsförteckning: PRINCIPER OCH MÅLUPPSTÄLLNING FÖR BEREDNINGEN AV BUDGETEN 2018 OCH PLANERINGSANVISNINGAR FÖR BEREDNINGEN AV EKONOMIPLANEN 2019 2020... 2 Bestämmelser om budgeten i kommunallagen... 3 Stadens strategi... 3 Utgångslägen för att upprätta budget och ekonomiplan 2018 2020... 3 Statsandelar... 4 Kostnadsstruktur... 4 Måluppställning för budgeten 2018 2020... 5 Lovisa stads måluppställning för verksamheten och ekonomin... 5 Personalplanering och rekrytering 2018 2020... 6 Centralerna upprättar personalplanen för 2018 2020 som en del av ekonomiplanen... 6 Investeringar 2018 2020... 7 Ram och finansiering för budgetförslaget 2018... 8 Tidtabell för beredningen... 9 Budgetens bindande grad... 9 Bindande mål och resultatmål på Lovisa stads nivå... 9 Bindande mål och resultatmål i affärsverket... 10 Bindande mål och resultatmål i dotterbolag... 10 Mer information: Kirsi Kettunen, ekonomidirektör, tfn 0440 555 836 Antti Kärkkäinen, ekonomisakkunnig, tfn 0440 555 336 Jan Rosenström, personalchef, tfn 0440 555 210

3 Bestämmelser om budgeten i kommunallagen Enligt 110 i kommunallagen Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Stadens strategi Budgeten för 2018 och ekonomiplanen för 2019 2020 utgår från den gällande strategin. Stadens nya strategi godkändes i december 2016. Strategin förverkligas med budgetens årsplaner och i eurobelopp uttryckta budgeter. Strategin och budgeten ska ha en klar sammankoppling, för allokeringen av resurser ska grunda sig på den gällande strategin. De nya fullmäktigeledamöterna sammanträdde för första gången 7.6.2017. Stadsfullmäktiges remissdiskussion fördes inte med den gamla stadsfullmäktigeförsamlingen under våren. De nya fullmäktigeledamöterna sammanträder under ett seminarium i augusti, och då kan man se över de signaler för allokeringen av resurser som lyfts fram ur strategin. Måluppställningen för ekonomiplanperioden 2018 2020 utgår från stadens strategi och den kommande landskapsreformen. Regeringens mål är att sätta i kraft social- och hälsovårdsreformen 1.1.2019. Då bryts grundtrygghetscentralen, landsbygdsförvaltningen och verksamheten inom brand- och räddningsverksamheten nästan i sin helhet av från stadens verksamhet och blir en del av landskapets framtida struktur. Ändringen bryter av ekonomiplanperioden 2018 2020. I budgeten för 2018 syftar vi att bereda oss på den kommande förändringen med den bästa existerande kunskapen och rikta in kostnaderna på rätt kostnadsställen. Utgångslägen för att upprätta budget och ekonomiplan 2018 2020 Lovisa stads och Affärsverket Lovisa Vattens bokföringsmässiga resultat i bokslutet 2016 var 0,7 miljoner euro överbalanserat efter bokslutsdispositionerna. Lovisa stads skuld ökade med 185 euro per invånare under räkenskapsperioden 2016. Lånen per invånare uppgick i bokslutet 2016 till 2 263 euro.

4 Budgeten för 2017 har upprättats -2,6 miljoner euro underbalanserad. Enligt prognosen som gjorts utgående från uppgifterna från början av året om budgetens utfall är Lovisa stads och Affärsverket Lovisa Vattens underskott i resultatprognosen -2,3 miljoner euro. Utvecklingen av skatteinkomsterna har i början av 2017 utfallit budgetenligt. För samfundsskattens del kan ändå utgående från uppgifterna från början av året prognostiseras att de totala skatteinkomsterna uppgår till cirka 0,5 miljoner euro lägre än budgeterat. Statsandelar fås igen cirka 0,4 miljoner euro mer än budgeterat. Strandtomternas försäljningsinkomster förväntas utfalla enligt budgeten. Under 2019 är avsikten att överföra social- och hälsovårdsväsendet till landskapen. I ramen uppskattar vi reformens inverkan på Lovisa stads ekonomi. Enligt finansministeriets uträkningar förlorar staden mer inkomster än utgifter. Förlusten dras gradvis av från statsandelarna från och med 2020. Förlusten för Lovisa stad motsvarar nästan 68 euro per invånare. Dessutom orsakas förluster i statsandelarna av andra orsaker. Dessa förluster uppgår i cirka 43 euro per invånare. Vi kan bäst påverka förlusterna i statsandelar genom sådana sparåtgärder som utförs 2018. Finansministeriets beräkningar visar att kommunernas startläge inför reformen förbättras ju mer besparingar i nettokostnader vi kan uppnå inom social- och hälsovårdsväsendet. Ramen för budgeten 2018 har utarbetats med det antagandet att vi totalt åstadkommer cirka två miljoner euro i omkostnadsbesparingar. Av detta riktas nästan hälften på kostnader inom social- och hälsovårdsväsendet. Vi måste åstadkomma dessa besparingar i utgifterna för att säkra Lovisa stads ekonomiutveckling efter att landskapsreformen påbörjats. Vi måste även åstadkomma besparingar för att trygga stadens likviditet. Statsandelar Statsandelarna kommer att ändras avsevärt i samband med landskapsreformen. Statsandelar används i samband med reformen som sporrar för att åstadkomma ett jämviktsläge i kommunernas ekonomi under 2017 och 2018. Statsandelarna förväntas enligt Kommunförbundets beräkningar sjunka med cirka 0,5 miljoner euro i Lovisa under 2018. Den utjämning av statsandelarna som beror på skatteinkomsterna inverkar i betydande omfattning på statsandelarna. Utjämningen har för Lovisa stads del varierat de senaste åren. Enligt Kommunförbundets statsandelskalkyler kommer utjämningen av skatteinkomsterna 2018 att vara cirka 0,7 miljoner euro. Kostnadsstruktur I Lovisa stad började man upprätta produktivitetsprogram i samband med beredningen av budgeten för 2014. Då Lovisa stads kostnadsstruktur och servicebehov jämfördes med kommuner av motsvarande storlek och med motsvarande åldersstruktur, kunde man beräkna en sparpotential för Lovisa stads kostnadsstruktur. Denna potential uppgår enligt beräkningarna till cirka 5 7 miljoner euro. Under det pågående året har de ekonomiska ramvillkoren för Lovisa stads ekonomi ändå stramats åt ytterligare. En del av nyckeltalen inom ekonomin har försvagats i jämförelse med det föregående bokslutet trots att Lovisa stads resultat ännu för 2016 var positivt och centralerna har fortsatt sina sparsamma verksamhetssätt. Ytterligare bekymmer förorsakas särskilt av det att ekonomins uppföljningsmätare har överförts till koncernnivå. På koncernnivån närmar sig den relativa skuldsättningen redan gränsvärdena. För att uppnå balans måste vi fortsätta effektivisera verksamheten och söka eventuella alternativa förmånligare förfaringssätt under hela planperioden

5 2018 2020. Landskapsreformen medför särskilt press för Lovisa stad att utföra kännbara nedskärningar i utgifterna under 2018. I budgetramen uppskattas det att löneförhöjningarnas inverkan uppgår till +0,0 %. Till ramen för budgeten hör de riktlinjer stadsfullmäktige dragit i budgeten 2017 att minska personalkostnaderna med en miljon euro. Enligt centralernas kommentarer är målet en utmaning. Dessutom syftar vi att för de övriga utgifternas del uppnå en miljon euro i besparingar i jämförelse med budgeten för 2017. Bland annat kilometerersättningarna, de prognostiserade besparingarna för köksnätutredningen och utvecklingen av tjänsteinköpen har tagits under uppsyn. I budgetramen har ingen inflation förutsetts. Ändringen av prisnivån har under senaste tiden varit lika med noll eller på minussidan och inflationen väntas inte tillta nästa år. Utvecklingen av utgifterna måste med tanke på de sparkrav som landskapsreformen sätter balanseras med de inkomstflöden som ackumuleras. Enligt budgetramen utgör det ackumulerade överskottet i balansräkningen i slutet av 2020 15,6 miljoner euro. Måluppställning för budgeten 2018 2020 Lovisa stads måluppställning för verksamheten och ekonomin Måluppställningen utgår från den strategi som stadsfullmäktige godkände i december 2016. Lovisa stads vision är att vara den bästa småstaden. Vi har aktiva och deltagande invånare och företagare. Vi har en havsnära boendeidyll och en fridfull natur. Vi erbjuder god service på två språk samt en stabil kommunalekonomi. I strategin har följande mål lyfts upp: 1. Vi breddar näringsgrenarnas grund och främjar företagsamhet både i beslutsfattande och handlingar. 2. Vi erbjuder högklassig fostran och utbildning på två språk både i centrum och i bycentrumen. 3. Vårt beslutsfattande är människonära, involverande, flexibelt och snabbt. 4. Vi främjar välfärd, trivsel och ett mångsidigt utbud av kultur och fritidsverksamhet genom att betona gemenskap. 5. Vi håller vår ekonomi i balans och befolkningsutvecklingen positiv. Vi genomför strategin genom budgeten och dispositionsplanerna. Vi härleder och väljer de nyckelmål centralerna ska följa utifrån de strategiska målen. Förverkligandet av stadens vision ska utgöra grunden för hur vi allokerar resurserna. Vid val av nyckelmål ska man beakta den kommande vård- och landskapsreformen, befolkningens förväntade utveckling och behov av tjänster samt stadens ekonomiska bärförmåga och balans. Det att man även i framtiden kan ordna och säkerställa högklassiga och tillräckliga tjänster för invånarna i Lovisa stad garanteras bäst genom att man håller Lovisa stads ekonomi på en sund grund och genom att man proaktivt söker permanenta och strukturella lösningar som förbättrar produktiviteten och tyglar tillväxten av kostnaderna. Målet under budgetåret 2018 är att åstadkomma utgiftsbesparingar på två miljoner euro. Det förutsätts att centralerna fortsättningsvis finner lösningar som permanent förbättrar produktiviteten och tyglar kostnadsökningen.

6 Genom att förbättra produktiviteten strävar man efter att öka produktionen mer än kostnaderna. Syftet är att Lovisa stads kostnader genom ökad produktivitet kommer att ytterligare minska utan att kundservicen försvagas i större omfattning. Personalplanering och rekrytering 2018 2020 Det totala personalantalet på Lovisa stad både vad gäller ordinarie personal och personal för viss tid stabiliseras på en nivå som är i balans med de uppgifter som tilldelats staden och med de anslag som står till förfogande. Inom serviceproduktionen koncentrar man sig på de tjänster som är viktigast ur kommuninvånarperspektiv. Personalplaneringen har som centralt mål att personalantalet minskar i enlighet med de produktivitetsmål som ställts upp för 2018. Man svarar på ökningar i servicebehovet i huvudsak genom att öka produktiviteten. Produktivitetsökningen söks från utvecklandet av organisationens verksamhetssätt och ledarskap samt från förstärkandet av arbetshälsa och kompetens. En kontrollerad minskning av personalantalet förutsätter att funktioner omorganiseras, servicemodeller ändras och funktioner sammandras. Organisationsreformen pågår och blir färdig under detta år. Beredningen av budgeten påbörjas utgående från den nuvarande organisationen. Största delen av rekryteringsbehovet uppkommer genom bortfall på grund av pensionering och övrig personalomsättning. För att bygga upp nya verksamhetssätt och servicemodeller förutsätts att personalen förnyar sig och för att sporra personalen ökas utbildningsmöjligheterna. Tillsättningen av tjänster och uppgifter baserar sig på förfarandet om tillsättningstillstånd och mer detaljerade bestämmelser som anknyter till detta ges i budgetens verkställighetsdirektiv. Under 2018 2020 uppnår 124 personer av Lovisa stads och Affärsverket Lovisa Vattens personal den undre gränsen för ålderspension. Enligt Kevas prognos uppgår pensionsbortfallet 2018 2020 till inalles 114 personer. Det är dock möjligt att flexibelt avgå med pension vid 63 68 års ålder, varför det är svårt att förutse det årliga pensionsbortfallet. Centralerna upprättar personalplanen för 2018 2020 som en del av ekonomiplanen Centralerna ska förutse funktionella förändringar som inverkar på personalbehovet samt personalbortfallet och rekryteringsbehovet för hela planperioden. Personalplaneringen ska vara mer strategiorienterad än tidigare och beakta de ställda sparmålen. För att kunna spara in anslag för vikarier bör vi ha som mål att tillfälligt flytta personal till enheter med resursbrist och utföra arbetsrotation. För att svara på personalens pensionering och övrig omsättning ska centralerna ha en färdig plan för hur och/eller med vilket annat kunnande uppgifterna kan omorganiseras utan att alla tjänster eller uppgifter besätts genom att nya personer rekryteras istället. Centralerna ska senast 22.8.2017 lämna en detaljerad personalplan för 2018 till personalchefen. Vi har inte förberett oss för ökningar i personalutgifterna. Personalbyrån tilldelar centralerna de befintliga löneuppgifterna som grund för personalplaneringen. Lönebikostnaderna för 2018 är:

7 lönebaserad KomPL-avgift 16,75 % lönebaserad StaPL-avgift 16,81 % pensionsutgiftsbaserad avgift, summan i förhandskalkylerna för 2017 i euro *1,01 förtidspensionsutgiftsbaserad avgift, summan i förhandskalkylerna för 2017 i euro *1,13 sjukförsäkringspremier 1,13 % arbetslöshetsförsäkringspremier 3,30 % olycksfallsförsäkringspremier 0,7 % (lantbruksavbytare 4,30 %). Investeringar 2018 2020 Investeringsprogrammet upprättas för 2018 2020. Upprättandet av investeringsprogrammet styrs av framtidens servicenät och den gällande investeringsanvisningen. Investeringsplanen för 2018 baserar sig på investeringsplanen i budgeten för 2017. Investeringsnivåns maximala belopp och tidigare prioriteringar måste justeras igen i samband med beredningen av budgeten. Investeringsanslagen är dock inledningsvis långt bundna till investeringar som det redan fattats beslut om. Investeringsplanen på lång sikt justeras och prioriteras igen så att den årliga investeringsnivån är lika stor som de årliga avskrivningarna och lånestocken hålls högst på den nationella medelnivån mätt per invånare. Den årliga nedskrivningsnivån är för stadens del ca 3 4 miljoner euro. Det fattas separat beslut om finansieringsmodellerna för investeringsprojekten. När investeringsplanen blivit färdig på hösten specificeras ramen för lånestockens, finansieringskostnadernas, avskrivningarnas, skatteintäkternas och statsandelarnas del. I tabell 1 presenteras den gällande investeringsplanen. Tabell 1 Staden totalt: BG BGF EP EP Projekt 2017 2018 2019 2020 Investeringsutgifter totalt: Allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen 1 900 2 200 750 200 Grundtrygghetscentralen 6 080 600 4 750 300 Bildningscentralen 1 795 1 890 7 580 3 250 Tekniska centralen 2 870 3 685 3 250 2 140 Investeringsutgifter totalt 12 645 8 375 16 330 5 890 Investeringsinkomster totalt Allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen Grundtrygghetscentralen -1 800 Bildningscentralen Tekniska centralen Investeringsinkomster totalt -1 800 STADEN TOTALT, NETTO 10 845 8 375 12 550 5 890 Asukasmäärä 31.12./Inv.antal 31.12 15 459 15 459 15 465 15 500 Lainakanta, /asukas - Lånestock, /invånare * 2 484 2 478 2 897 2 647 * ml. Loviisan Vesiliikelaitos - inkl. Affärsverket Lovisa Vatten Lainakanta - Lånestock 38 406 242 38 312 209 44 801 752 41 026 975

8 Ram och finansiering för budgetförslaget 2018 Ramförslag Tabell 2 Staden TULOSLASKELMA - RESULTATRÄKNING ilman liikelaitosta - affärsverket inte medräknat 2016 2017 2017 2018 TS 2019 TS 2020 Tilinpäätös Talousarvio Ennuste Raami Ennuste Ennuste Veroprosentti / Skattesats 19,75 % Bokslut Budget Prognos * Ramförslag Prognos Prognos Toimintatulot - Verksamhetsintäkter 19 332 249 18 356 524 18 470 488 17 889 524 8 105 460 8 106 514 Toimintamenot - Verksamhetsutgifter -106 299 095-107 955 381-107 950 719-105 237 841-47 256 253-47 512 397 TOIMINTAKATE - VERKSAMHETSBIDRAG -86 966 846-89 598 857-89 480 231-87 348 317-39 150 793-39 405 883 Verotulot - Skatteintäkter 65 953 625 65 064 000 63 764 000 64 814 000 35 923 000 35 312 000 Valtionsosuudet - Statsandelar 26 173 523 24 800 000 25 196 303 24 133 353 5 900 000 6 295 410 Rahoitustulot ja menot - Finansieringsinkomster och utgifter 1 438 725 823 000 1 136 700 1 300 000 1 300 000 1 300 000 VUOSIKATE - ÅRSBIDRAG 6 599 027 1 088 143 616 772 2 899 036 3 972 207 3 501 527 Poistot ja arvonalennukset - Avskrivningar och nedskrivningar -4 487 468-3 300 000-3 319 550-3 500 000-3 700 000-3 700 000 Satunnaiset erät - Extraordinära poster 0-300 000-300 000 TILIKAUDEN TULOS - RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2 111 559-2 511 857-3 002 778-600 964 272 207-198 473 Poistoeron lis. (-) - väh. (+) - Avskrivn.diff. 645 554 170 000 46 000 46 000 112 000 178 000 Varausten lisäys tai vähennys - Ökning eller minskning av reserveringar -2 000 000 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ - RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 757 113-2 341 857-2 956 778-554 964 384 207-20 473 * perustuu toteumaan 1-4 - baserar sig på utfallet 1-4 Kertynyt ylijäämä - Ackumulerat överskott 17 367 033 15 025 176 14 410 254 13 905 290 14 289 497 14 269 024 **Det ackumulerade överskottet för 2018 innefattar vattenaffärsverkets överskottsmål på 50 000 euro, för de övriga åren förväntas ett nollresultat av affärsverket. Tabell 3 Centralerna Talousarvioraami keskuksittain (ulkoinen) - Budgetram centralvis (extern) 2016 2017 2017 2018 TS 2019 TS 2020 Tilinpäätös Talousarvio Ennuste Raami Ennuste Ennuste Bokslut Budget Prognos * Ramförslag Prognos Prognos DEMOKRATIAPALVELUT- DEMOKRATITJÄNSTER Tulot - Inkomster 347 303 710 000 710 000 710 500 710 500 717 605 Menot - Utgifter -1 210 966-1 526 613-1 567 219-1 290 413-1 290 413-1 303 317 Netto -863 663-816 613-857 219-579 913-579 913-585 712 YLEINEN HALLINTO JA KONSERNIHALLINTO - ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING Tulot - Inkomster 4 547 380 4 857 290 4 873 794 4 557 290 535 860 461 218 Menot - Utgifter -13 922 622-14 437 641-14 698 286-15 136 041-10 458 610-10 344 279 Netto -9 375 242-9 580 351-9 824 492-10 578 751-9 922 751-9 883 060 PERUSTURVAKESKUS - GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Tulot - Inkomster 9 533 805 8 101 322 8 102 282 7 861 322 0 Menot - Utgifter -53 831 840-53 283 698-53 433 528-51 460 158 0 Netto -44 298 035-45 182 376-45 331 246-43 598 836 0 0 SIVISTYSKESKUS - BILDNINGSCENTRALEN Tulot - Inkomster 3 047 278 2 551 671 2 648 171 2 624 171 2 624 171 2 650 413 Menot - Utgifter -24 206 694-25 159 838-24 710 938-24 189 038-24 439 038-24 689 038 Netto -21 159 416-22 608 167-22 062 767-21 564 867-21 814 867-22 038 625 TEKNINEN KESKUS - TEKNISKA CENTRALEN Tulot - Inkomster 1 856 483 2 136 241 2 136 241 2 136 241 4 234 929 4 277 278 Menot - Utgifter -13 126 975-13 547 592-13 540 748-13 162 192-11 068 192-11 178 874 Netto -11 270 491-11 411 351-11 404 507-11 025 951-6 833 263-6 901 596 * perustuu toteumaan 1-4 - baserar sig på utfallet 1-4 KESKUKSET YHTEENSÄ - CENTRALERNA TOTALT Tulot - Inkomster 19 332 249 18 356 524 18 470 488 17 889 524 8 105 460 8 106 514 Menot - Utgifter -106 299 096-107 955 381-107 950 719-105 237 841-47 256 253-47 512 398 TOIMINTAKATE - VERKSAMHETSBIDRAG -86 966 847-89 598 857-89 480 231-87 348 317-39 150 793-39 405 883

9 Tidtabell för beredningen Väsentliga datum som anknyter till upprättandet av budgeten: 19.6.2017 Riktlinjerna och ramen för beredning av ekonomiplanen i stadsstyrelsen. 20.6.2017 Operativa anvisningar till centralerna. 1.8.2017 Fullmäktigemotioner i anknytning till budgeten. 17 19.8.2017 Seminarium ledamöter och tjänsteinnehavare. 21.8.2017 Centralernas förslag till budget och ekonomiplan ska vara sparade i ekonomiplaneringsprogrammet. Investeringsförslag och personalplaner ska också vara returnerade senast förenämnda datum. 29.9.2017 Textdelarna färdiga på bägge språken. 29.9.2017 Budgetförslagen behandlade i nämnderna och i direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten. 5.10.2017 Stadsfullmäktiges aftonskola om budgetberedningen kl. 17.00. 6.10.2017 Samarbetskommittén. 16. 17.10.2017 Behandling av budgeten för 2018 och ekonomiplanen för 2019 2020 i stadsstyrelsen. 8.11.2017 Behandling av budgeten för 2018 och ekonomiplanen för 2019 2020 i stadsfullmäktige. Den operativa tidtabellen och övriga mer detaljerade anvisningar för beredningen finns på: X:\Yhteiset\Talousraportit\Talousarvio\TA 2018 och på den gemensamma webbarbetsplatsen under Talousarvio 2018. Budgetens bindande grad Bindande mål och resultatmål på Lovisa stads nivå För ekonomiplanperioden 2018 2020 ställs upp som mål att finna bestående strukturella lösningar som förbättrar produktiviteten och tyglar kostnadsökningen så att Lovisa stads ekonomi även i framtiden är balanserad och sund. Vi syftar till att under 2018 uppnå totalt cirka två miljoner euro besparingar i verksamhetskostnaderna. Målet med besparingarna är i synnerhet att Lovisa stads serviceproduktion ska kunna bevaras som god även efter att landskapsreformen genomförts. Under planperioden ska avskrivningsnivån vara realistisk och i förhållande till årsbidraget. Lånestocken per invånare överskrider inte den genomsnittliga nivån i kommuner av samma storlek. Lovisa stads mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige:

10 Resultaträkningsdelen stadens årsbidrag centralernas verksamhetsbidrag. Investeringsdelen investeringarna sammanlagt projekt som till sin kostnadsberäkning överskrider 100 000 euro som projektspecifika investeringar. Finansieringsdelen det maximala beloppet för långfristiga lån lån per invånare. Bindande mål och resultatmål i affärsverket Det förutsätts att Affärsverket Lovisa Vatten vidtar liknande åtgärder för att utveckla verksamheten och öka produktiviteten som även centralerna vidtar. Vattenaffärsverket ska under planperioden kunna täcka det ackumulerade underskottet. Kundpriserna får inte höjas utan klart påvisad ökning i produktiviteten. Verksamhetskostnaderna i relation till det producerade kubikantalet mäter utfallet för produktiviteten. Affärsverkets direktion ska med sina beslut stöda det att Lovisa stads mål uppnås. Vattenaffärsverkets överskottsmål för budgetåret ställs så att det motsvarar hela stadens sparmål för personal och kilometerersättningar. Vattenaffärsverket är en del av staden och posterna i dess externa resultaträkning sammanställs i bokslutet rad för rad med stadens resultaträkning. Bindande mål för Affärsverket Lovisa Vatten: Resultaträkningsdelen resultatet för räkenskapsperioden 2018 ska vara minst +50 000 euro. Balansräkningsdelen att täcka det ackumulerade underskottet under planperioden. Investeringsdelen investeringarna sammanlagt. Finansieringsdelen det maximala lånebeloppet som beviljas Affärsverket Lovisa Vatten. I samband med att budgeten upprättas bedömer man behovet av långfristiga lån, för vilka en gräns för maximal lånelyftning fastställs. Bindande mål och resultatmål i dotterbolag Ekonomin för fastighetsaktiebolag i Lovisa stads ägo ska vara sund och i balans under planperioden 2018 2020. Det förutsätts att fastighetsaktiebolagens kundservice är av hög kvalitet och att verksamheten är lönsam, så att fastighetsaktiebolagen självständigt och på en sund grund kan ordna hyresbostadsverksamheten.

11 En koncernpolicy som stöder sig på Lovisa stads koncerndirektiv följs i alla dottersamfund. Aktiebolagens styrelser ska med sina beslut stöda det att målen för Lovisa stadskoncern uppnås. Stadskoncernens sammanlagda lånebelopp per invånare får inte överskrida den genomsnittliga nivån i kommunkoncernerna.