Primärvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-25 PVN-HSF14-013 1 Verksamhetsberättelse 2013 för Primärvården Ordförandes förslag till beslut 1. Primärvårdsnämnden godkänner Hälso- och sjukvårdens verksamhetsberättelse för primärvården år 2013 och överlämnar den till landstingsstyrelsen. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2013 för Primärvården Protokollsutdrag dokument till Landstingsstyrelsen Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\pvn\2014\pvn nämnd\(1) 25 febr\ 1 Verksamhetsberättelse 2013 för Primärvårdsnämnden\ 1 SID 1(1) Verksamhetsberättelse 2013 för Primärvården.doc Utskriftsdatum: 2014-02-05 12:44
Diarienummer: PVN-HSF14-019 Verksamhetsberättelse 2013 Primärvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 2(40)
Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 5 Medborgarperspektivet... 7 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Personalperspektivet... 13 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 13 Process- och förnyelseperspektivet... 17 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 17 Miljöperspektivet... 23 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse... 23 Ekonomiperspektivet... 26 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse... 26 Samlad analys... 28 Personal... 28 Produktion... 30 Ekonomi... 33 Investeringar... 36 Intern kontroll... 37 Patientperspektivet... 37 Personalperspektivet... 37 Miljöperspektivet... 38 Ekonomiperspektivet... 39 Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Arbetsskador och tillbud Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 3(40)
Inledning Väsentliga förhållanden och händelser Primärvården har varit konkurrensutsatt under fyra år. Under det senaste året har inga nya vårdcentraler etablerats. Tappet av listade från de offentligt drivna vårdcentralerna har minskat och helt planat ut för flera vårdcentraler. En viss återlistning kan ses på några vårdcentraler. Regelboken som är beställarens styrverktyg har reviderats och ändrats för varje år och därför har en viss svårighet att planera verksamheten långsiktigt uppstått. Under 2013 har medvetna satsningar genomförts vilket medfört ett negativt resultat. Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Rekrytering av läkarkompetens har varit prioriterat under året. Vi börjar skönja resultat både när det gäller färdiga specialister och ST-läkare, i december 2013 fanns det 7 fler allmänspecialister anställda i divisionen än vid samma tidpunkt året innan. Samtidigt fanns det 52 ST-läkare anställda. Alla vårdcentraler har ST-läkare anställda vilket är viktigt för framtiden. I juni kunde Bagargatans vårdcentral äntligen flytta in i nyrenoverade lokaler byggda efter dagen behov i primärvården. Flera vårdcentraler har gjort smärre lokalmässiga anpassningar så som nya receptioner. Vårdcentralerna i Strängnäs och Mariefred har utvalts att bli Akademiska vårdcentraler i samarbete med Uppsala universitet. Startskottet går i början av 2014. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 4(40)
Sammanfattande analys Inom primärvården pågår flera projekt som är ett led i att arbeta mer personcentrerat i verksamheterna. Några exempel är införande av vårdlotsar, säkra upp utskrivningsprocessen, förbättra vården för de mest sjuka äldre samt införandet av samordningssköterska för multisjuka äldre. Dessa aktiviteter syftar till att få en sammanhållen vård. Ett pilotprojekt har startat upp med syfte att synliggöra vad som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Under hösten genomfördes Nationell patientenkät inom hela Primärvården vars resultat kommer att redovisas under våren 2014. Utvecklingen av ehälsa pågår inom primärvården. Mina Vårdkontakter finns från och med 2013 vid samtliga vårdcentraler och arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 pågår. Arbetet med de nationella riktlinjerna för vården har fortsatt och 13 länsgemensamma vårdöverenskommelser har tecknats mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Antalet årsarbetare har ökat med 43 och den arbetade tiden är också högre i jämförelse mot föregående år. Antal ST-läkare har ökat efter medveten satsning och vårdcentralerna har ett uppdrag att inrätta en funktion som "Samordningssköterska för äldre och multisjuka" vilket har genererat fler anställda. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under året och handlingsplaner har tagits fram. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har minskat både när det gäller den korta och den längre sjukfrånvaron. Andel sjuktid av ordinarie tid ligger på 5,1 %. Arbetet med processutveckling fortgår och inom Primärvården har processarbete pågått inom hjärtsvikt, diabetes och fetma under 2013. Under våren startade uppdraget att utveckla former för mobilt närdvårdsteam i södra länsdelen, de förslag som testas här kan komma att spridas till resten av länet. Trosa vårdcentral är en av tre piloter som startat ett arbete med att produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet. Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Patientsäkerhetsarbetet inom Primärvården har under året fortsatt med genomförda patientsäkerhetsronder under hösten. Primärvården har även deltagit vid två händelseanalyser och dessutom är en riskanalys kring beredskapsjouren genomförd av patientsäkerhetsenheten. När det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler finns det förbättringspotential. Det är framförallt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt korrekt användning av handskar som behöver förbättras inom Primärvården. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Därför är det viktigt att vårdcentralerna bibehåller och helst ökar antalet listade. Efter fyra år med Hälsoval kan man se en stabilisering av listningsrörelserna. Andelen listade kommuninvånare ligger efter december på 70,9 %. Eftersom patienter inskrivna på särskilt boende (SÄBO) har listats om från vårdcentralerna till Hälsoval fr.o.m. mars är jämförelse med förgående år inte jämförbar. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 5(40)
Både när det gäller kontakt inom ett dygn och besök inom sju dagar så visar landstingets vårdcentraler generellt sett goda resultat gällande tillgängligheten. Under 2013 har åtta vårdcentraler klarat målet för telefontillgängligheten alla månader. På samtliga vårdcentraler som inte nått målet har det varit korttidssjukskrivningar i sköterskegruppen som omöjliggjort bemanning som täcker behovet. Även tillgängligheten till läkartider inom 7 dagar är beroende av att man lyckas behålla kontinuitet i bemanningen. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukfrånvaro. Under 2013 har 14 vårdcentraler klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % alla månader. Antalet besök totalt har ökat medan antalet läkarbesök har minskat. Sju av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak 2013, vilket är ett bekymmer ur ett ekonomiskt perspektiv. När taket nåtts utbetalas ingen ersättning för besök. Primärvårdens resultat 2013 slutade på -7,3 mnkr. Förgående år var resultatet 4,4 mnkr. Primärvårdens negativa resultat avser särskilda satsningar som i år finansieras genom det egna kapitalet. Primärvården har på totalen en balanspost från tidigare års resultat. Syftet med att bära med sig över- och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital. Efter resultat 2013 kommer balansposten att vara 23,3 mnkr på totalen. Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 7,1 % (varav 0,8 % avser lönesatsningen). Framtidsanalys Våra viktigaste utmaningar under perioden fram till 2025 då vi ska vara friskast i landet är: Brist på personal inom vård och omsorg i landsting och kommuner såväl i Sörmland som i resten av landet. Att klara våra uppdrag inom befintliga ekonomiska ramar. Den utmaningen är vi inte heller ensamma om. Att minska behovet av sjukhusvård. För att klara de utmaningarna måste vi klara av att öka produktiviteten samtidigt som vi klarar att ge god vård och omsorg som skapar trygghet hos patienter och allmänhet. För att klara det så behöver vi: Vara en attraktiv arbetsgivare som ger goda möjligheter till professionell utveckling och attraktiva anställningsformer. Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun behöver vara sömlös och smidig. Vi behöver utnyttja de möjligheter som en effektiv e-hälsa ger. Våra flöden/processer behöver vara smidiga och effektiva, både med avseende på logistik och arbetsformer. Framgångsrikt utveckla chefer, ledare och medarbetare, samt förse dem med tydliga arbetsredskap (IT-stöd) för deras operativa arbete, samt för planering och uppföljning av verksamheten. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 6(40)
Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Personcentrerad vård En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har tagit ett helhetgrepp i frågan om att arbeta mer personcentrerat i och med införandet av Sveriges friskaste län där personcentrerad vård är ett av de nio olika programområdena. Ett pilotprojekt har startat upp med syfte att synliggöra vad som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Det är vårdcentralen City Eskilstuna, Vårdcentralen Trosa, aktivetetsenheten Karsudden, avd 36 Mälarsjukhuset samt Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset som deltar. Samtliga enheter arbetar med målområdet att öka delaktigheten för patienterna med olika angrepssätt. En del i den personcentrerade vården är att öka patienternas delaktighet i utformningen både i sin egen vård men också möjlighet för patienterna att påverka hur vården ska utformas. Olika former av patientmedverkan testas och utvärderas. Samtliga piloter arbetar med att hitta tydliga strukturer för patientmedverkan i förbättringsarbetet och att ta vara på patienternas erfarenheter av vården. Ett trettiotal olika projekt, processer och verksamheter har identifierats som en del i den personcentrerade vården. Ett första uppstartsmöte kommer att äga rum i februari 2014. Pågående arbete för personcentrerad vård Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun. Säker utskrivningsprocess. För att säkra upp hemskrivningen av patienter från vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska. Bättre liv. Satsningen på Bättre liv för sjuka äldre arbetar systematiskt med att förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna individuella insatser och skapa en sammanhållen vårdkedja mellan sjukhus, primärvård och kommun. Samordningssköterska för multisjuka äldre på vårdcentralerna där syftet är att erbjuda en sammanhållen vård för de som har stora behov av vård och omsorg får en fast vårdkontakt och ett strukturerat teamomhändertagande. Förutom ovannämnda delar pågår många andra aktiviteter i landstinget som kan räknas in i den personcentrerade vården, bland annat satsningen på motiverande samtal, patient- Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 7(40)
säkerhetsenhetens arbete med riksanalyser som görs i samråd med patienterna, arbete med e-hälsa och kopplingen till mina vårdkontakter, mobila närvårdsteamet för multisjuka äldre samt arbetet med att analysera och värdera resultatet från den nationella patientenkäten. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevd Kvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Inom den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH) genomfördes en s.k. extra mätning under hösten 2012. Alla fyra ASIH-enheter i Sörmland deltog, d.v.s. enheterna anknutna till de tre sjukhusen respektive vårdcentralen Strängnäs. Vid ASIH-enkäten finns det inga resultat att direkt jämföra sig med. Det är endast Stockholm som genomfört motsvarande enkät tidigare. Sörmlands resultat ligger mycket högt för samtliga frågor, oftast med PUKvärde över 90. För bemötande är värdet 99 för patienter och 96 för närstående och för förtroende 98 för patienter och 96 för närstående. Under hösten genomfördes NPE inom hela Primärvården. Resultat kommer att redovisas under våren 2014. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Under 2013 har 10 vårdcentraler kommit igång med NPÖ. Ytterligare en vårdcentral använder NPÖ sedan tidigare och två vårdcentraler är på gång att påbörja användandet. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Detta påverkar nyttan med NPÖ och motivationen till användningen av NPÖ. Många vårdcentraler efterlyser kommunernas användning av NPÖ. Dels att kommunerna läser patientuppgifter i NPÖ, vilket fem kommuner i Sörmland gör i dagsläget, men också att kommunerna visar patientuppgifter i NPÖ, vilket endast Nyköpings kommun gör. 1177 Utbredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår. Sjuksköterskor utbildas kontinuerligt i både primärvård och på sjukhuskliniker. I samband med att 1177 och Vårdguiden gått samman kommer ytterligare en informationskampanj att genomföras till allmänheten. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 8(40)
I talsvaren till landstingets telefonköer (TeleQ) på mottagningarna, kommer man att hänvisas via 1177.se för användande av e-tjänster. En vinst blir att befolkningen lär sig att det finns mycket övrig faktakunskap att hämta på 1177.se gällande bland annat råd om vård. Mina Vårdkontakter (MVK) Införandet av Mina Vårdkontakter vid samtliga Vårdcentraler i länet avslutades i december 2012. I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, av- och omboka besökstid boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster pågår bland dessa kan nämnas: se min journal på nätet, hälsodeklarationer och elektroniska intygstjänster. Indikator Andelen "Frågor om din hälsa" ska bli högre Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Nationella Patientenkäten Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Öppna Jämförelser Utfall Målvärde Kommentar 1,5 % 2,4 % Andelen frågor om din hälsa har minskat i jämförelse med förgående år. Utfall 2012 var 2,0 %. 78 % >80% Resultat från Vårdbarometern 59 % 62 % Resultat från Vårdbarometern Nej Nej >88 Resultat från höstens NPE inom Primärvården redovisas inte förrän under våren 2014. 100 % Nio vårdcentraler har rapporterat att de har en handlingsplan. En vårdcentral har ingen plan och resterande har inte svarat. NPE genomfördes under hösten i Primärvården och resultatet blir inte tillgängligt förrän under 2014. 100 % Tre vårdcentraler har svarat att de har en handlingsplan. Två har svarat att de inte har en handlingsplan och övriga har inte lämnat något svar. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Sjukdomsförebyggande metoder Arbete med implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår på inom alla förvaltningar. Ansvaret för uppdraget har flyttades i början av 2013 från Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 9(40)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ligger nu i den nya förvaltningen Verksamhets- och ledningsservice. Hälsofrämjande landsting (HFL) utgör en viktig del för implementeringsarbetet i landstinget tillsammans med Rådet för kunskapsstyrning och representanter från HH, HoS, Karsudden och Folktandvården. Allt arbete inom HFL utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Under 2013 har bland annat ett stort arbete med revidering av Primärvårdens uppdrag och ersättningssystem (Regelboken) utifrån riktlinjernas rekommendationer och ett jämlikhetsperspektiv gjorts. Under året har även HFL arbetat med att bygga Sörmlands hälsoprogram för länets 40, 50 och 60 åringar. Alla vårdcentraler har utbildats och arbetet börjar i januari 2014. Särskild dokumentationsstruktur för levnadsvanor är framtagen och fortsatt implementering av denna pågår. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under 2013 har vårdöverenskommelserna för hudsjukdomar, kvinnosjukdomar, psykiatriska sjukdomar, samt öron, näsa - och halssjukdomar blivit reviderade. För diabetessjukdomar, hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, sjukdomar inom specialiserad rehabilitering samt ögonsjukdomar är revidering påbörjad. Indikator Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd Utfall Målvärde Kommentar 69 % >75% Resultat från Vårdbarometern Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Mänskliga rättigheter Ett landstingövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under 2013 där Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som har överlämnats till landstingsdirektören. Asyl Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Arbetet i detta projekt fortskrider. Kallelser håller på att tas fram på ytterligare några språk. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 10(40)
I juli kom en ny lag för personer utan giltiga tillstånd (papperslösa/gömda). De har nu samma rättigheter till hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel som asylsökande och till samma avgifter som asylsökande. I november deltog Landstinget Sörmlands asyl- och flyktingsamordnare i den nationella konferensen Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm. På ett seminarium om papperslösa/gömda informerades det om Landstinget Sörmlands beslut om utvidgad hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel lika som för folkbokförda. Många positiva reaktioner framkom och de såg Sörmland som en förebild. Vård på lika villkor Under året har VC City, VC Åsidan och VC Nävertorp deltagit i ett projekt som leds av SKL, Vård på lika villkor. Syftet är att hitta och prova nya sätt att nå ut till de personer som kommer från annan kulturell bakgrund. Det gäller både förebyggande och behandlande insatser. Projektet pågår till slutet av mars 2014. Funktionsnedsättning LF 68/210 Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. På arbetsplatsträffar, planeringdagar och temadagar informeras och diskuteras regelbundet vård på lika villkor. Genom Nationella Patientenkäten följer Hälso- och sjukvården upp patienterna uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda vårdcentralen eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter oavsett bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjuhusspecialiteter och primärvården är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Vid ny- och ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler bjuds rutinmässigt berörda handikapporganisationer in att delta i planering. HBT LF 69/210 Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har vårdcentralerna inom primärvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. Vårdcentralen Strängnäs har påbörjat processen att bli HBT-certifierad enligt program som utarbetats av RFSL. Sedan tidigare är även vårdcentralen City i Eskilstuna certifierad. Nationella minoriteter LF 82/211 För de språkliga minoriteterna har under året insatser gjorts för att öka kunskapen om minoritetsspråken genom information till nyanställda och övrig personal. I samband med rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper, särskilt i finska. Möjligheten att söka personal med språkkunskap via elektroniska katalogen skapar förutsättningar för att erbjuda kommunikation på olika språk. För det finska förvaltningsområdet Eskilstuna pågår kontinuerligt arbete med att översätta olika typer av informationsmaterial till finska språket. De flesta vårdcentralerna har finskspråkig personal och detta beaktas särskilt vid nyrekrytering. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 11(40)
Information till personal om rättigheterna för nationella minoriteter: Introduktion för nyanställda. Vid introduktion av nyanställda beaktas frågor om ett gott bemötande av patienter oavsett etnicitet och språktillhörighet vilket även inkluderar språkliga minoriteter. Nyanställda uppmanas att uppge språkkunskaper i eks-katalogen. Information till personal. Landstinget Sörmland har ett delegerat informationsansvar vilket innebär att information till personal sker i befintlig linjeorganisation. Växeln har kännedom om att man vid behov kan efterfråga språkkompetens via ekskatalogen. Rekrytering. Vid rekrytering av ny personal beaktas språkkunskaper i minoritetsspråk framförallt finska. Information/kommunikation med medborgare och patienter: Landstinget Sörmland webbsidor. Översättning av informationsmaterial beaktas kontinuerligt när nytt material framställs. 1177 Sjukvårdsrådgivning per telefon. Sjukvårdsrådgivning på finska finns idag som en särskild tjänst inom ramen för 1177. Annonsering om den nya telefontjänsten har skett i tidningar på finska. www.1177.se. Landstinget Sörmland har påtalat behovet av att utveckla sjukvårdsinformationen på webben på olika språk. Idag finns ett femtontal språk publicerade men alla har inte fullständig information som motsvarar de svenskspråkiga texterna. Mina vårdkontakter. Mina Vårdkontakter finns ännu enbart översatt till engelska då den personal som ska behandla ärenden måste ha absolut kunskap i aktuellt språk, utveckling pågår av detta men finns inte färdigt idag. Tolk i vårdsituationer. Vid tolkupphandling kartläggs behovet av tillgång till olika språk och där ingår även behovet av finska tolkar. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 12(40)
Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Rekrytering av läkare är fortsatt ett prioriterat område. En långsiktig satsning på att anställa fler ST har lyckats tämligen väl. Målet för 2013 var att ha 55 ST och det nåddes nästan just nu finns 52 ST-läkare. Utmaningen ligger nu i att kunna behålla dessa när de blir färdiga specialister. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Under sommaren anställde primärvården 10 läkarassistenter på lika många vårdcentraler. Det var utlandsstuderande svenskar som Landstinget Sörmland fått kontakt med via träff på SKL. Utvärderingen av dessa anställningar och kontakter har varit positiv. Förhoppningen är att några kommer att leda till mer permanenta anställningar när de är klara med sin utbildning. I augusti deltog Landstinget Sörmland i en ny träff på SKL för denna grupp svenskar för fortsatt kontaktskapande inför framtiden. I september deltog Primärvården i Sörmland också i en nationell primärvårdskonferens i Lund och Landstinget var även representerade vid MSFs utlandskongress i Warszawa i november. Indikator Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal Utfall Målvärde Kommentar 61 % 50 % Utfall utifrån de verksamheter som har rapporeterat på indikatorn. 17 % 50 % Utfall utifrån de verksamheter som har rapporeterat på indikatorn. 90 % Minst 75 % 89 % 90 % 10 % <13 % En förbättring mot förgående års utfall på 86 %. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 13(40)
Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under 2013. Därefter har handlingsplaner och insatser upprättats i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Under året genomfördes ett hälsoprojekt för primärvården. Alla anställda i den landstingsdrivna primärvården har omfattats av projektet. Syftet var att ge medarbetarna kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa. Det har haft fokus på livsstil och hälsovanor. Projektet innehöll också uppföljningar så man skulle kunna se om resultat uppnåtts. Vid uppföljningarna var uppslutningen på vissa vårdcentraler inte så hög som man önskat. Varje vårdcentral genomförde en analys om anledningen. Flera vårdcentraler har gjort ytterligare uppföljning och valt att fortsätta arbeta utifrån de resultat som uppnåtts. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Friskvårdsbidraget har införts from 1 juli 2013. 47,4 % av de anställda har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil under 2013. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. En mångfaldsplan har utarbetats och har förankrats hos ett flertal fackförbund. Under början av 2014 planeras mångfaldsplanen fastställas av Hälso- och sjukvårdsledningen. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har minskat både när det gäller den korta och den längre sjukfrånvaron. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat från 5,0 dagar per anställd till 4,8 dagar, vilket är en minskning med 0,2 dagar per anställd. Sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har minskat från 12,5 dagar per anställd till 12,2 dagar per anställd som innebär en minskning med 0,3 dagar per anställd. Antalet långtidssjuka > 90 dagar är nu 27 personer motsvarande 3,5 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 25 personer långtidssjuka motsvarande 3,2 % av samtliga anställda. Av de långtidssjuka är större andel partiellt sjukskrivna. Antalet partiellt sjukskrivna har ökat från 14 (56 %) till 18 personer (66,7 %). Antalet heltidssjukrivna har samtidigt minskat från 11 (44 %) till 9 (33,3 %). Det innebär att sjukskrivningar räknat i tjänster har minskat från 17 till 15,5. I antal personer har det skett en ökning inom 50-54 år (+2) åldersintervallet 40-44 år (+1). Resterande åldersintervall ligger i antal på samma nivå jämfört med samma period förra året, förutom ålderintervallet > 60 år som har minskat (-1). I antal personer och befattningsgrupper har en ökning skett för administrativ personal (+2), sjuksköterskor (+1). Befattningsgrupperna undersköterskor m.fl. samt läkare ligger på samma nivå som tidigare (+-0) samt övrig personal (-1). Det innebär att sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har minskat med 0,5 dagar, från 17,5 dagar per anställd till 17,0 dagar per anställd. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 14(40)
Andel sjuktid av ordinarie tid ligger på samma nivå 5,1 % jämfört med motsvarande tid förra året. Från målsättningen 4,5 % skiljer det 0,6 procentenheter. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling har skett under 2013 och sker fortsatt under 2014, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Målvärde Kommentar 5,1 % Max 4,5 % Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som förgåendeår. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl. a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett projekt för att beskriva uppdraget som sjukgymnast i primärvården har under året gjorts. Resultatet ska bl.a. leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Primärvården deltar också i arbetet med HoS processer ett vårdflödesarbete. Bättre liv för sjuka äldre är en nationell satsning med focus på de mest vårdbehövande äldre. Landsting och kommunerna i deltar i förbättringsarbetet. Syftet är att skapa en sammanhållen vårdkedja där man bättre kan möta den äldres behov utanför sjukhuset så att vård på sjukhuset sker när så är nödvändigt. Fortsatt utveckling av rollen och funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka har pågått under året. Stöd ges av Närvårdkoordinatorerna. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 15(40)
Det pågår ett arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Primärvården har tillskjutit en resurs som kommer att ingå i arbetsgruppen. Tre vårdcentraler har hittills startat: Tunafors, Malmköping och Fröslunda. Indikator Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA Andelen medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA Andelen medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12-månadersperioden Utfall Målvärde Kommentar 76 % Minst 75 % En liten förbättring mot förgående år då utfallet var 75 %. 88 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 82 % vid mätningen delår 1. Alla medarbetare på tre vårdcentral har genomfört utbildningen och 11 är nära målet. Resterande har en bit kvar. 82 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 73 % vid delår 1. Alla medarbetare på en vårdcentral har genomfört utbildningen och 12 är nära målet. Resterande har en bit kvar. 86 % 100 % Resultat från medarbetarenkäten hösten 2013. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 16(40)
Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Förvaltningens arbete med att införa ett Ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocessen, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats under året och visualiseringen av dessa processer på intranätet har utvecklats. Vad det gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen och kartläggingen av dessa har påbörjats. En landstingsgemensam handbok i processkartläggning och utveckling har tagits fram och kommer att publiceras på intranätet under januari. Under hösten har ett omtag i arbetet på landstingsnivå skett och ett nytt projektdirektiv har påbörjats. Hälso- och sjukvårdens ledningssystem är tänkt att ingå som ett delprojekt i det övergripande projektet och vissa nya resurser har blivit öronmärkta för detta arbete. Det har på nytt blivit tydligt att arbetet med ledningssystemet är mycket tätt kopplat till arbetet med dokumenthanteringssystemet och ett nytt intranät, samarbete med dessa projekt finns eller är planerade. Processarbete Processorganisationen skiljer sig från projektorganisationen bland annat genom att den arbetar med ständiga förbättringar dvs. det finns inget slutdatum för arbetet som i ett projekt. Processutveckling innebär att förbättringsarbetet sker utifrån patientflödet, över verksamhets gränser. Arbetet startades våren 2012 med utbildning av dem som ska leda arbetet. Hjärtsvikt Resultatmått för behandling av hjärtsviktspatienter är att 90 % av patienterna ska ha adekvat farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Jämförelser av resultat med övriga Sverige sker fortlöpande genom det nationella kvalitetsregistret, RiksSvikt. Registreringarna i Sörmland har ökat avsevärt under 2013 jämfört med 2012, framförallt inom slutenvården. Standardiserad vårdplan, SVP, har införts på ytterligare två vårdavdelningar på MSE och en på NLN. På NLN testar även medicinmottagningen att registrera i RiksSvikt. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 17(40)
Hjärtsviktsmottagningar med specialutbildade sjuksköterskor ska finnas på samtliga vårdcentraler. Samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet till hjärtsviktsvården inom Landstinget Sörmland. En patientenkät ang. hjärtsviktsvården har tagits fram och testats. Et0t viktigt icke-farmakologiskt mål är att fler hjärtsviktspatienter ska delta i fysisk träning. Under våren har rutin för träning med hjärtsviktspatienter arbetats fram liksom patientinformation om fysiskträning. Kontaktpersoner finns nu inom slutenvården på varje sjukhus för att underlätta informationsflödet mellan primärvården och sluten vården angående träning av patienter. De länsgemensamma nätverksträffarna som genomförs för medarbetare inom både öppen- och slutenvård har varit uppskattade. Processledaren samt verksamhetschefen på medicinkliniken MSE var inbjudna till Riks- Svikts årsmöte för att presentera hjärtsviktsprocessens arbete. Det väckte stort intresse och verksamhetschefen valdes in i registrets styrgrupp. Diabetesprocessen Diabetesvården står sig väl i jämförelse med övriga Sverige. I Öppna jämförelser 2013 ligger fem av sju parametrar över riksgenomsnittet. Inom diabetesprocessen har länsgemensamma rutiner tagits fram för att underlätta och tydliggöra kontakter med kliniskfysiologi samt kärlkirurgi. Den lokala arbetsgruppen i södra länsdelen där fotteam/primärvård/kommun deltar har arbetat med flödet för diabetiker med fotsår. Detta har resulterat i många vardagsnära förbättringar. Inspirationsdag och workshop om diabetes har genomförts i samarbete med Hälsoval liksom länsövergripande översyn av diabetesfotprocessen. Översynen omfattar både redan uppkomna sår, sjukhusbaserade fotteamen men också den rent förebyggande fotvården i primärvården. En grupp med representanter från både verksamheterna och processen kommer att arbeta med detta vintern 2013/ våren 2014 med målet att presentera ett länsövergripande förslag att ta ställning till inför budget 2015. Fetmaprocessen Arbetet koncentreras nu på primärvården och leds av metodstödjaren. Endast en arbetsgrupp finns och den arbetar med att förbättra överviktsbehandlingen av patienter från andra kulturer. Processarbetet sker i nära samarbete med fetmarådet i länet och i samarbete med SFI med flera. Inget nationellt fetmaregister finns. Nystart av Fetmaregistret i Sörmland har påbörjats där Tunafors VC är pilot och har fått pengar från Hälsoval för att göra nödvändiga förändringar. Ny blankett framtagen för att förenkla registrering i registret. Fetmaforum anordnade tillsammans med fetmarådet en utbildningsdag på Hedenlunda. Årets tema var obesitaskirugi och hade cirka 50 deltagare. Planering för Fetmaforum 2014 pågår och temat blir: Dieter och fetma Förbättringsarbete Mobilt närvårdsteam Uppdraget att utveckla former för mobilt närvårdsteam i södra länsdelen startade i april 2013, de förslag som testas här kan sen komma att spridas till resten av länet. I uppdraget ingår det att samarbetet mellan mobilt närvårdsteam, kommunernas hemsjukvård, ambulanssjukvården och primärvården ska förstärkas och utvecklas. En arbetsgrupp med Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 18(40)
alla berörda verksamheter är tillsatt. Ett test mot Trosa kommun tillsammans med ambulanssjukvården och Trosa vårdcentral startade i november. Testet riktar sig till de patienter som ambulanssjukvården bedömer kan lämnas kvar hemma. Dessa patienter erbjuds en kontakt eller tid med vårdcentralen dagen efter. Under november och december lämnades 5 patienter i Trosa kommun hemma efter bedömning av ambulanssjukvården och fick en tid på vårdcentralen dagen efter. Alla patienter har uppgett att de är nöjda med omhändertagandet. Inspirations- och kvalitetsdag Förvaltningens årliga inspirations- och kvalitetsdag genomfördes den 12/11 på Pelles lusthus i Nyköping. Arbeten som presenterades var bl.a. Vad tycker patienterna om koloskopi?, Akut förbättring, Vård på lika villkor och Förlossningsvård i länet. Inbjudna inspiratörer var Tor och David. Antalet deltagare under dagen var 150 st från hela länet. I utvärderingen av dagen framkom att de flesta var nöjda med dagen som helhet och att de kan ha nytta av den i sitt arbete. Produktionsplanering Ett av hälso- och sjukvårdens uppdrag för 2013 har varit att ta fram en modell för produktions- och kapacitetsplanering. Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg i Excel-format för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Målet är att ge verksamheterna ett verktyg för produktionsstyrning som skall bidra till att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Under 2013 har hälso- och sjukvården arbetat med tre piloter (Barnkliniken, Ögonkliniken och Trosa Vårdcentral) och under hösten har vårdcentralerna Tunafors, Fröslunda och Malmköping startat upp sin produktions- och kapacitetsplanering. Implementeringen kommer fortsätta under 2014 på fler vårdcentraler. Nationella riktlinjer Under året har de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer publicerades. Ett yttrande från Uppsala-Örebro regionen över konsekvenserna av rekommendationen i riktlinjen har sammanställts och överlämnats till Socialstyrelsen. Inför publiceringen genomfördes gapanalyser inom samtliga diagnoser. Analyserna visar att hälso- och sjukvården följer riktlinjerna i stort sett men att det finns behov bland annat av att utöka antalet kontaktsjuksköterskor och att öka antalet multidisciplinära konferenser både pre- och postoperativt. Riktlinjen för rörelseorganenssjukdomar behandlades av LS i januari, under våren genomfördes en förnyad gap- och konse kvensanalys med verksamhetsföreträdare med förslag till beslut för att leva upp till de rekommendationer som Samverkansnämnden har föreslagit. Analysen visade att inom reumatologin väl följer riktlinjens rekommendation. Inom osteoporos området har ett antal aktiviteter startat för att leva upp till riktlinjens rekommendationer. Bland annat uppdatering av vårdprogram för osteoporos och utveckling av artroskola i primärvården. Division Primärvård erbjöd samtliga 17 vårdcentraler en gemensam utbildning under året. I och med att man nu startar artrosskolor kommer man också att registrera i kvalitetsregistret BOA. Under sommaren publicerades nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer för stöd för styrning och ledning. En politisk viljeinriktning för palliativ vård har behandlats av samverkansnämnden. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 19(40)
Rådet för kunskapsstyrning har fortsatt att arbeta med att ta fram ett standardiserat sätt för att ta emot nationella riktlinjer och stödja dem i verksamheten. Indikator Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade Andel olämplig läkemedelförskrivning till äldre Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn Utfall Målvärde Kommentar 0,22 % 0,11 % Andelen mångbesökare har inte minskat med 50 % utan ligger kvar på samma nivå som under 2012. 0,18 % 0,15 % Andelen återinksrivna blev 0,18 % 2013 vilket är något sämre än frg år som slutade på 0,17 %. 0,12 % 0,13 % Antal undvikbar slutenvård per listad har minskat från 0,14 % 2012 till 0,12 % 2013. Under 2013 har indikatorn förbättrats och i december slutade utfallet på 0,09 %. 11,2% Minska med 10 % Volymen olämpliga läkemedel till äldre (+75) har minskat med 11,2 % för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Definitionen är densamma som i den nationella satsningen "Bättre liv för äldre sjuka". Uppföljning av följsamhet till rekommenderade läkemedel har inte varit möjlig under året eftersom rapporten inte blev färdigutvecklad. Ärendet har under året nedprioriterats av Mdbförvaltningen till förmån för arbetet med införandet av ett nytt BI-verktyg. 94 % 100 % Hälsovals mål på 85 % tillgänglighet uppnås av nästan alla vårdcentraler under 2013. Sammantaget är tillgängligheten mycket god i länet hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. 95 % >90 % Hälsovals mål på 90 % tillgänglighet uppnås av de flesta vårdcentraler och några uppnår även det nationella målet på 100 %. Sammantaget är tillgängligheten mycket god hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 20(40)
Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder har genomförts med samtliga vårdcentraler med deltagande från patientsäkerhetsenheten och divisionschefen. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Händelse- och riskanalyser Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter skall fortsätta. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är en viktig del av det förebyggande arbetet med vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder har utvecklats under året. Handlingsplaner tas fram för de föreslagna årgärderna där verksamhetscheferna får göra en tidplan för införandet samt uppföljning. Efter detta genomför patientsäkerhetsenheten uppföljning efter tre och sex månader. Två händelseanalyser är genomförda där primärvården har deltagit. En riskanalys är genomförd av patientsäkerhetsenheten i primärvården under året gällande beredskapsjouren. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representantar från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten finns som arbetar med frågan. Inom primärvåden är det framförallt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt korrekt användning av handskar som är de största förbättringsområdena. En handlingsplan är framtagen och som det arbetas efter. SBAR SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstinget Sörmland skall ske enligt SBAR. SBAR kommer på sikt även att användas inom primärvården. Utbildning har genomförts på några vårdcentraler. Strama Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god och förskrivningen av antibiotika minskade under 2013. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 21(40)
Indikator Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Utfall Målvärde Kommentar < 7 % Mäts inte i primärvården. 52 % 100 % Mätning genomfördes under hösten och resultatet grundar sig på 86 observationer. Våren 2013 var resultatet 64 % och HT 2012 var resultatet 60 % vilket innebär att följsamheten har försämrats. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Under 2013 har arbetet med användningen av Nationella patientöversikten (NPÖ) fortsatt. Det är fem kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 22(40)
Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Rapporten innehåller brister, vilket betyder att resultatet inte speglar verkligheten. Inom projektet e-stelle kommer ett omfattande arbete att genomföras både för att säkra avtalstroheten och möjligheterna att följa upp. Flertal verksamheter anger att de följer ramavtal i de fall DLL har ett upprättat ramavtal. Indikator Köptrohet till landstingets ramavtal Utfall Målvärde Kommentar > 95 % Rapporten innehåller brister, vilket betyder att resultatet inte speglar verkligheten. Inom projektet e-stelle kommer ett omfattande arbete att genomföras både för att säkra avtalstroheten och möjligheterna att följa upp. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Med utgångsvärde från 2008 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen åstadkommit en rejäl minskning av CO2 utsläpp. Detta kan bero på att hemsjukvården gick över till kommunen 2010 och att det då försvann ett stort antal bilar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har också arbetat aktivt med att öka antalet videomöten och telefonmöten, vilket också har minskat bilåkandet. Indikator Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Utfall Målvärde Kommentar 38 % minska 25 % Resultatet gäller för hela hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Denna uträkning är gjord med utgångsdata på körda km. Ett schablonvärde på utsläpp av CO2/km på 3,15 har använts då det är osäkert på vilket drivmedel dessa km körts på. Med utgångsvärde från 2008 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen åstadkommit en rejäl minskning av CO2 utsläpp. Detta kan bero på att hemsjukvården gick över till kommunen 2010 och att det då försvann ett stort antal bilar. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 23(40)
Indikator Antal distansmöten ska öka med 20 % Utfall Målvärde Kommentar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har också arbetat aktivt med att öka antalet videomöten och telefonmöten, vilket också har minskat bilåkandet. För måluppfyllnad, se landstingets övergripande resultat. Några specifika resultat för hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan inte presenteras då det inte finns några bra mätmetoder för att följa upp målet på förvaltningsnivå. Dock kan man se att både videomöten och telefonmöten har ökat sedan utgångsår 2008. Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. En trovärdig procentuell förändring av inköpt mängd bränsle är svårt att presentera då inköpta bränslevolymer inte finns specificerat för hälso- och sjukvårdens hyrbilar eller för egen bil i tjänsten. Dessa två poster motsvarar mer än hälften av hälso- och sjukvårdens körda kilometrar. Indikator Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Utfall Målvärde Kommentar En trovärdig procentuell förändring av inköpt mängd bränsle är svårt att presentera då inköpta bränslevolymer inte finns specificerat för hälso- och sjukvårdens hyrbilar eller för egen bil i tjänsten. Dessa två poster motsvarar mer än hälften av hälsooch sjukvårdens körda kilometrar. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Av primärvårdsnämndens totalt 34 bilar är 33 st miljöbilar (97 %) enligt gamla miljöbilsdefinitionen. Uträkningarna för 2013 baseras på den gamla miljöbilsdefinitionen för att förutsättningarna ska bli samma som 2008 då miljöprogrammet antogs. Med den nya miljöbilsdefinitionen som trädde ikraft årsskiftet 2012/2013 uppfyller 14 bilar kriterierna, dvs. ca 41 %. Källa: Biladministrationen Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 24(40)
Indikator Miljöklassade fordon i landstinget ska vara minst 95 % Utfall Målvärde Kommentar 97 % minst 95 % Av primärvårdsnämndens totalt 34 bilar är 33 st miljöbilar (97 %) enligt gamla miljöbilsdefinitionen. Uträkningarna för 2013 baseras på den gamla miljöbilsdefinitionen för att förutsättningarna ska bli samma som 2008 då miljöprogrammet antogs. Med den nya miljöbilsdefinitionen som trädde ikraft årsskiftet 2012/2013 uppfyller 14 bilar kriterierna, dvs. ca 41 %. Källa: Biladministrationen Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Under hösten 2013 har det genomförts en kemikalieinventering av 31 verksamheter (varav två vårdcentraler). Denna inventering har medfört en utrensning av gamla kemikalier samt kemikalier som inte längre används. Dock finns inga uppgifter på hur mycket kemikalieanvändningen har ökat eller minskat då det inte finns någon mätmetod för att följa upp målet. Under 2014 kommer miljöenheten att presentera ett kemikaliehanteringssystem som ska göra det lättare att få kontroll på vilka kemikalier som finns i verksamheterna samt vilken mängder som används. Detta kommer också ge förutsättningar för att säkerställa lagefterlevnad vad gäller kemikalieförteckningar. Kemikaliehanteringssystemet kommer även vara en hjälp för att hitta möjligheter till substitution. Indikator Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Utfall Målvärde Kommentar minska 10 % Den kemikalieinventering som gjordes hösten 2013 har i en del verksamheter lett till att gamla kemikalier samt kemikalier som inte längre används har tagits bort. Det går inte att säga hur mycket användningen av kemiska produkter har ökat eller minskat då det inte finns några mätmetoder för detta. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 25(40)
Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Regelboken som beslutas av Landstingsstyrelsen (LS) är det styrande dokumentet. Hittills har Regelboken förändrats inför varje verksamhetsår, vilket medför svårigheter att långsiktigt planera verksamheten på respektive vårdcentral. Förändringarna inför 2013 är: Att vårdcentralernas socioekonomiska ersättning kommer, till viss del, beräknas utifrån CNI (care need index) Att ersättningen för de perifera vårdcentralerna ökar från 100 kr till 250 kr per listad Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsutveckling sedan 2005 varit lägre i Sörmland än i riket. Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Ur ett större helhetsperspektiv är det under förhållandevis kort tid som det omfattande förändringsarbete gett resultat. Primärvården är en viktig del i den sammanhållna vårdkedjan. Tack vare stabilt eget kapital har Primärvården en stabil planeringshorisont och kan genomföra utvecklingsinsatser. De tre första åren inom Hälsovalsmodellen har nämnden haft positiva resultat, vilket lett till att det egna kapitalet är 30 mnkr (bokslut 2012). Syftet med att bära med sig över och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital. 2013 investerades drygt 7 mnkr av kapitalet i kompetensutveckling, rekrytering, utrustning i samband med ombyggnationer samt marknadsföringsåtgärder, vilket betyder att det egna kapitalet efter 2013 är 23 mnkr. En genomlysning har gjorts av de vårdcentraler som haft negativt resultat under flera år. Bedömningen är att på flera av vårdcentralerna är utvecklingen positiv och går mot ekonomi i balans. Svårigheter och utmaningar kvarstår på ett par vårdcentraler. Fortsatta åtgärder är planerade och genomförs. En översyn av hyreskostnader har skett under 2013. I dagsläget är det stor differens mellan de högsta och lägsta kvadratmeterpriserna och det är bl.a. en kvarleva från Ädelreformen tidigt 1990-tal. En dialog om förändrad modell diskuteras inom Primärvårdsnämnden. Beslut beräknas tas inför 2014. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 26(40)
Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar -7 264 tkr 0 Årets resultat visare ett planerat underskott som ska täckas av de 30,6 mnkr som finns balanserat från tidigare års resultat. Förgående år var resultatet 4,4 mnkr. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 27(40)
Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda har ökat till 734, en ökning med 41 personer (5,9 %), samtidigt som antalet årsarbetare ökat med 42,7 (6,6 %) jämfört med föregående år. Tillsvidareanställda har ökat med 57 (9,4 %) personer samtidigt som visstidsanställda har minskat med 16 (18 %). Det är främst sjuksköterskor och paramedicin som står för ökningen. Från 2013 tillkom ett nytt uppdrag till vårdcentralerna att inrätta en funktion som Samordningssköterska för äldre och multisjuka. Resurs har tillskjutits utifrån andel listade över 65 år. Även antal STläkare har ökat efter medveten satsning. Just nu finns det 52 ST- läkare och i dag finns STläkare på varje vårdcentral, vilket är positivt. Arbetade timmar och frånvarotimmar Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 28(40)
Den totala arbetade tiden har ökat med 47 202 timmar motsvarande 28 årsarbetare. Timtid har minskat med -6 298 timmar (15 %) och inhyrd personal har minskat med -6 555 timmar (12 %). Av den arbetade tiden har 93 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönad samt resterande 4 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 21 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 29 årsarbetare. Den totala arbetade tiden som utförts av månadsavlönad personal motsvarar 603 årsarbetare Frånvarotiden har ökat med 25 430 timmar (7 %). Det är främst föräldraledighet och semester som ökat. Av frånvarotiden är 38 % semester, 18 % sjukfrånvaro samt 21 % föräldraledighet. Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 435 mnkr. Personalkostanden har totalt ökat med 6,29 % jämfört med föregående år motsvarande 26,4 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 395 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 10,16 % Nya avtal varav nya avtal 2,75 % varav individuell löneförändring utöver avtal 1,78 % varav löneförändring p.g.a. personalomsättning -0,84 % varav volymförändring 6,47 % Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2013, under våren 2014 kommer Läkarföreningens lönöversyn utbetalas. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat med 6,47 % enligt lönekostnadsanalysen en ökning med 14,2 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 6,40 %. Den arbetade tiden har främst ökat för sjuksköterskor samt läkare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har minskat med -14,19 % motsvarande 7,7 mnkr. Timlön Timlönekostnaden har minskat med -11,48 % motsvarande 1,2 mnkr. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 29(40)
Produktion Listning Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Minskning av antalet listade är en av de största ekonomiska utmaningarna för landstingets primärvård. Minskningen av andelen listade per kommuninvånare har planat ut under slutet av 2012 och början av 2013. Under perioden april till augusti ökade andelen listade och under hösten har det varit små rörelser. I december var andelen listade 70,9 %. I mars 2013 har patienterna inskrivna på särskilt boende (SÄBO) listats om från vårdcentralerna till Hälsoval. Totalt har antal listade minskat med ca 2 000 st mellan februari och mars en större del av dessa är boenden på SÄBO som omlistats till Hälsoval. Divisionen jobbar aktivt med marknadsföringsåtgärder och stöd ges via marknadsförare. Tillgänglighet Telefontillgänglighet Under 2013 har åtta vårdcentraler klarat Hälsovals mål alla månader och i december klarade alla vårdcentrale utom två Hälsovals mål för telefontillgänglighet. Det har under vår och sommar skett ett versionsbyte av TeleQ-systemet vilket har påverkat resultatet och kvalitetssäkringen av siffrorna. Det är av övergående art men man brottas fortfarande med tekniska problem. På samtliga vårdcentraler som inte nått målet har det varit korttidssjukskrivningar i sköterskegruppen som omöjliggjort bemanning som täcker behovet. I övrigt visar landstingets vårdcentraler på god telefontillgänglighet. Om inte målet nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Under tiden för versionsbyte kommer inget ekonomiskt avdrag att ske. Målet är att nå 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 30(40)
Läkarbesök Under 2013 har 14 vårdcentraler klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % alla månader och i december klarade alla vårdcentralet målet. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukskrivningar. Under februari-april gjordes en medveten satsning med att arbeta bort ett stort antal besök som funnits på väntelista. Det fick till följd att man inte kunde erbjuda samtliga akuta patienter tid inom 7 dagar. De landstingsdrivna vårdcentralerna visar på en god tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar. När målet inte nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Det nationella målet är 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Besök Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal besök totalt inom primärvården har ökat med 212 (0,4 %) jämfört med föregående år. Under 2013 har antalet besök ökat med 2 545 (0,4 %) Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 31(40)
Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal läkarbesök inom primärvården har minskat med 445 (-2,2 %) jämfört med föregående år. Under 2013 har antalet läkarbesök minskat med 5 342 (-2,2 %) Sju av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak 2013. Detta trots att besökstaket har ökats från 2,1 besök per listad 2012 till 2,3 besök per listad 2013. Det märks tydligt att besöksfrekvensen är högre på de perifera vårdcentralerna. Till viss del sker en utjämning under sommaren eftersom produktionen minskar. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. I besökstaket exkluderas BVC-besök, jourbesök, vaccinationer, SÄBO-besök, besök av patient som är listad på annan vårdcentral och utomlänspatienter. Totalt antal besök per listad ligger efter december 2013 på 2,99 vilket är en ökning från 2,94 samma period förgående år. Antal läkarbesök per listad har efter november minskat från 1,21 förgående år till 1,19 under 2013. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 32(40)
Ekonomi Primärvårdens resultat 2013 slutade på -7,3 mnkr. Förgående år var resultatet 4,4 mnkr och i november prognostiserades ett resultat på 6 mnkr. Differensen mellan prognos och utfall kan framförallt ses på personalkostnaderna. Den negativa budgetavvikelen kan till stor del hänföras till Primärvåden gemensamt och består bl.a. av planerade satsningar som rekrytering, kompetensutveckling och marknadsföring samt interna projekt. Det planerade underskottet ska täckas av det balanserade överskottet från tidigare år. Primärvården har på totalen en balanspost, från tidigare års resultat, på 30,6 mnkr som fördelar sig olika mellan vårdcentralerna och primärvård gemensamt. Efter resultat 2013 kommer balansposten att vara 23,3 mnkr på totalen. Resultatutvecklingen över året åskådliggörs i diagrammet ovan och visar tydligt att första halvan av året uppvisar sämre resultat än andra halvan. Det beror framför allt på att hälsovalsintäkterna betalas ut per listad per månad. Under sommaren minskar kostnaderna medan intäktsnivån ligger kvar som under terminerna. Det ackumulerade ekonomiska utfallet har en negativ differens mot budget på -7,3 mnkr 2013. December har följt trenden från 2012 med ett försämrat resultat vilket kan jämföras med 2010 och 2011 där resultatet istället förbättrades sista månaden på året. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 33(40)
Primärvården Helår Tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbidrag 9 103 9 934 9 000 Patientavgifter och andra avgifter 4 839 6 172 5 200 Övriga intäkter 649 004 614 318 634 900 Summa verksamhetens intäkter 662 946 630 424 649 100 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -436 879-409 032-426 100 Köpt verksamhet -118 620-105 635-113 400 Läkemedelskostnader -5 858-5 430-5 800 Lokalkostnader -47 911-47 740-47 000 Övriga kostnader -60 884-57 877-56 600 Avskrivningar -977-949 -900 Summa verksamhetens kostnader -671 129-626 663-649 800 Finansiella intäkter 944 669 700 Finansiella kostnader -25-4 0 Årets resultat -7 264 4 426 0 Intäkter Primärvårdens totala intäkt 2013 på 663 mnkr motsvarar en ökning med 5,2 % i jämförelse med förgående år. I ökning ingår bl.a. ersättning från Hälsoval för lönesatsningar under året vilket motsvarar 0,8 % av intäktsökningen. Hälsovalsersättningen visar på mer listersättning och något mindre besöksersättning och tilläggsersättning än budgeterat. I mars har två förändringar effektuerats, dessa förändringar har vi räknat med från årsskiftet i budgeten vilket bidrar till budgetavvikelserna. Patienter inskrivna på SÄBO (särskilt boende) är från mars omlistade från vårdcentralerna till Hälsoval och ersättningen för SÄBO (som är en del av tilläggsersättningen) har höjts. Inför 2013 aviserades också förändringen att BVC inte längre skulle vara en tilläggsersättning utan ingå i grunduppdraget och att barnen ska vara inskriven på det BVC som finns på den vårdcentral som barnet är listat på, även denna förändring verkställdes i mars. Uppdragsersättning/landstingsbidrag avser ersättning från sjukvårdsmiljarden som täcker vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare samt hälsokoordinator. Ersättning betalas ut kvartalsvis. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 34(40)
Kostnader Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 7,1 % (varav 0,8 % avser lönesatsningen). Personalkostnader Personalkostnaderna är den största kostnadsposten inom Primärvården. Personalkostnaderna har ökat med 27,8 mnkr (6,8 %) och kostnadsökningarna kan hänföras dels till lönerevisionen (1,2 %) men även till fler antal anställda. Inrättning av funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka på vårdcentralerna i länet har bl.a. resulterat i fler tjänster. I den negativa avvikelsen mot budget på 10,8 mnkr ingår 5,0 mnkr som avser personalkostnader för löneöversynen utöver budgeterad nivå på 2,5 %. Kostnaden för inhyrd personal har under 2013 minskat med 7,7 mnkr (14,2 %) jämfört med förgående år. Köpt verksamhet Kostnaderna för köpt verksamhet visar på ett underskott och har i jämförelse med förgående år ökat med 12,3 %. Budgetavvikelsen slutade på -5,2 mnkr. Ökningen beror på att kostnaden för framförallt lab och radiologi har ökat till följd av ökade volymer. Även avdrag tillgänglighet avviker från budget då ingen vårdcentral budgeterat för detta. Läkemedel Läkemedelskostnaderna har i jämförelse med förgående år ökat med 0,4 mnkr (7,9 %). Denna post avser vaccin som brukar köpas in vid vaccinationstider och generera ökade kostnader under hösten. Lokalkostnader Lokalkostnader visar på ett underskott på 0,9 mnkr mot budget och har i jämförelse med förgående år ökat med 0,4 %. En del ombyggnationer har skett under året och resulterat i ökade hyror och kringkostnader. VC Bagaregatan flyttade in i nya lokaler i maj. Övriga kostnader Övriga kostnader har i jämförelse med förgående år ökat med 5,2 % och den negativa budgetavvikelsen slutade på 4,3 mnkr. Ungefär hälften av underskottet består av möbelinköp och övriga kringkostnader i samband med ombyggnationer. Se specifikation av övriga kostnader nedan. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna har ökat med 2,9 % jämfört med förgående år och budgetavvikelsen slutade på 0,1 mnkr. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 35(40)