Diarienummer: PVN-HSF Delårsrapport 2. Primärvårdsnämnden. Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Transkript

1

2 Diarienummer: PVN-HSF Delårsrapport 2 Primärvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 2(34)

4 Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 3(34)

5 Inledning Sammanfattande analys Prognosen för Primärvården pekar för 2013 på -7,3 mnkr och avser särskilda satsningar som primärvården i år finansierar genom det egna kapitalet. Primärvården har på totalen en balanspost från tidigare års resultat. Syftet med att bära med sig över- och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital. Resultatet till och med augusti är -1,7 mnkr. Förgående år samma period var resultatet 15,8 mnkr. Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 8,1 %. Antalet årsarbetare har ökat med 43 och den arbetade tiden är också högre i jämförelse mot föregående år. Antal ST-läkare ökar efter medveten satsning och vårdcentralerna har ett uppdrag att inrätta en funktion som "Samordningssköterska för äldre och multisjuka" vilket motsvarar ca 16 tjänster. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under året och handlingsplaner har tagits fram. Antalet besök totalt och antalet läkarbesök minskar. Däremot ligger antal besök/listad kvar på samma nivå som förgående år medan antalet läkarbesök/listad har minskat något mellan åren. 7 av landstingets 17 vårdcentraler når Hälsovals besökstak i augusti, vilket ur ett sörmlandsperspektiv kan vara bekymmersamt eftersom trycket på sjukhusen är hårt. Både när det gäller kontakt inom ett dygn och besök inom sju dagar så visar landstingets vårdcentraler generellt sett goda resultat gällande tillgängligheten. Under perioden janaug är det totalt nio vårdcentraler som inte har klarat målet för telefontillgängligheten minst en månad. På samtliga vårdcentraler som inte nått målet har det varit korttidssjukskrivningar i sköterskegruppen som omöjliggjort bemanning som täcker behovet. Även tillgängligheten till läkartider inom 7 dagar är beroende av att man lyckas behålla kontinuitet i bemanningen. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukfrånvaro. Det är endast två vårdcentraler som inte har nått Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % under två månader fram till och med augusti Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Därför är det viktigt att vårdcentralerna bibehåller och helst ökar antalet listade. Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Andelen listade kommuninvånare ligger efter augusti på 71,0 %. Eftersom patienter inskrivna på särskilt boende (SÄBO) har listats om från vårdcentralerna till Hälsoval fr.o.m. mars är i jämförelse med förgående år inte jämförbar. En mindre ökning varje månad från maj kan ses i andelen listade. Inom primärvården pågår flera projekt som är ett led i att arbeta mer personcentrerat i verksamheterna. Några exempel är införande av vårdlotsar, säkra upp utskrivningsprocessen, förbättra vården för de mest sjuka äldre samt införandet av samordningssköterska för multisjuka äldre. Utvecklingen av ehälsa pågår inom primärvården. Mina Vårdkontakter finns från och med 2013 vid samtliga vårdcentraler och arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 pågår. Arbetet med de nationella riktlinjerna för vården börjar finna formerna och Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 4(34)

6 länsgemensamma vårdöverenskommelser har tecknats mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Under apr-aug har psykiatriska sjukdomar och kvinnosjukdomar blivit reviderade medan för hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, ögonsjukdomar samt sjukdomar inom specialiserad rehabilitering är revidering påbörjad. Trosa vårdcentral är en av tre piloter som startat ett arbete med att produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet. Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Under våren startade uppdraget att utveckla former för mobilt närdvårdsteam i södra länsdelen, de förslag som testas här kan komma att spridas till resten av länet. Så gott som samtliga vårdcentraler har rapporterat att verksamheten har fungerat bra under sommaren. Jämfört med förgående år har läkarbemanningen varit mycket bättre med fler anställda läkare. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 5(34)

7 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har tagit ett helhetgrepp i frågan om att arbeta mer personcentrerat i och med införandet av Sveriges friskaste län där personcentrerad vård är ett av de åtta olika programområdena. Att arbeta personcentrerat är att följa hälso- och sjukvårdslagen där det tydligt framgår att vården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta är ett kontinuerligt löpande arbete som sker i hela landstinget på många olika nivåer. Ett urval av pågående arbeten för den personcentrerade vården inom primärvården är: Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun. Säker utskrivningsprocess, för att säkra upp hemskrivningen av patienter från vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska. Fast kontaktsjuksköterska Inom cancervården har patienterna en fast kontaktsjuksköterska under pågående behandling Bättre liv. Satsningen på Bättre liv för sjuka äldre arbetar systematiskt med att förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna individuella insatser. Samordningssköterska för multisjuka äldre på vårdcentralerna där syftet är att erbjuda en sammanhållen vård för de som har stora behov av vård och omsorg får en fast vårdkontakt och ett strukturerat teamomhändertagande. Fortsatta planen framåt är att inventera ytterligare vad som görs i landstinget som är personcentrerat för att nå synergier mellan de olika delarna och att underlätta för patienterna att vara delaktiga i både sin vård men också medskapare av den vård som bedrivs. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Under hösten kommer en mätning inom primärvården att genomföras. Avrop om 200 enkäter vid läkarbesök och 100 enkäter vid sjuksköterskebesök per vårdcentral har genomförts. Höstens mätning av primärvården genomförs med samma enkät som vid Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 6(34)

8 2011 och 2012 års mätning för patienter som är 16 år eller äldre. För de yngre patienterna skapas en barnversion anpassad för åldersgruppen. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Det skapar förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, som för en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Under 2013 har 10 vårdcentraler (varav 4 privata) avslutats inom NPÖ-projektet och tar nu kontakt vid behov. Nya verksamheter är på gång att startas upp. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Detta påverkar nyttan med NPÖ och motivationen till användningen av NPÖ. Det är fem kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Mina Vårdkontakter (MVK) Projektet Mina Vårdkontakter startade 2011 och under 2011 och 2012 infördes denna tjänst hos Folktandvården och Habilitering & Hjälpmedel. Införandet av Mina Vårdkontakter vid samtliga Vårdcentraler i länet avslutades i december 2012 och nu pågår införandet på länets samtliga specialistmottagningar inom HSF. Detta arbete beräknas färdigt under I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, avoch omboka besökstid boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster arbetas fram och implementeras i tjänsten till allmänheten allteftersom nya tjänster kommer Utbredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår och sjuksköterskor inom primärvården utbildas kontinuerligt. En informationskampanj i media genomfördes inför sommaren för att få ut mer kunskap till vår befolkning om bl a 1177, MVK och vart man vänder sig i vården. I samband med att 1177 och Vårdguiden går samman under hösten 2013 kommer en informationskampanj att genomföras till allmänheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen "Frågor om din hälsa" ska bli högre Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver 1,6 % 2,4 % Andelen frågor om din hälsa har minskat i jämförelse med förgående år. Utfall 2012 var 2,0 %. En ökning med 20 % ger ett målvärde för 2013 på 2,4 %. 78 % >80% Resultat från Vårdbarometern Andel i befolkningen 59 % 62 % Resultat från Vårdbarometern Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 7(34)

9 Indikator Utfall Målvärde Kommentar som har förtroende för vården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Nationella Patientenkäten Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Öppna Jämförelser >88 Rapporteras i årsrapporten utifrån NPE som genomförs under hösten. 100 % En av 17 vårdcentraler har rapporterat att de har en handlingsplan. NPE kommer genomföras under hösten i Primärvården. 100 % Två av 17 vårdcentraler har svarat att de inte har en handlingsplan. Övriga har inte svarat. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Sjukdomsförebyggande metoder Arbetet med införande av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår men ansvaret för uppdraget har flyttats från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till den Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten. Hälsofrämjande Landsting (HFL) utgör en viktig del för implementeringsarbetet finns i landstinget tillsammans med Rådet för kunskapsstyrning och representanter från HH, HoS, Karsudden och Folktandvården. Det mesta av HFLs arbete utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Bland annat har en sammanhållen journal för levnadsvanor tagits fram av HFL tillsammans med D-data och är under året införd i primärvården och barnmorskesektionen på Kvinnoklinikerna. Regelboken för primärvården är reviderad utifrån riktlinjerna, vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kontinuerlig uppföljning av data görs och återrapporteras till verksamheterna. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under april-augusti har psykiatriska sjukdomar och kvinnosjukdomar blivit reviderade, medan för hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, ögonsjukdomar samt sjukdomar inom specialiserad rehabilitering är revidering påbörjad. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 8(34)

10 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd 69 % >75% Resultat från Vårdbarometern Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Ett landstingövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under 2013 där Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som ska har överlämnats till landstingsdirektören. Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 9(34)

11 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Det är fortsatt behov av att anställa fler distriktsläkare i Primärvården. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Glädjande nog har primärvården hittills under 2013 lyckats anställa 19 fler läkare, varav 8 ST. Just nu finns det 49 ST-läkare och målet för 2013 är att det ska bli 55 st. Den stora utmaningen ligger i att vi erbjuder så attraktiva arbetsplatser att vi kan behålla alla ST-läkare när de är färdiga specialister. I sommar har det funnits 10 läkarassistenter i tjänst på lika många vårdcentraler. Det är utlandsstuderande svenskar som Landstinget Sörmland fått kontakt med via träff på SKL. Utvärderingen av dessa anställningar och kontakter har varit positiv. Förhoppningen är att några kommer att leda till mer permanenta anställningar när de är klara med sin utbildning. I augusti deltog Landstinget Sörmland i en ny träff på SKL för denna grupp svenskar för fortsatt kontaktskapande inför framtiden. I september kommer Primärvården i Sörmland att delta i en nationell primärvårdskonferens i Lund och Landstinget kommer också att vara representerat vid MSFs utlandskongress i Warszawa i november. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklings plan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklings plan för chefs- /ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd 50 % Redovisas i årsrapporten 50 % Redovisas i årsrapporten Minst 75 % 92 % 90 % 11 % <13 % Resultat redovisas efter genomförande av medarbetarenkäten Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 10(34)

12 Indikator Utfall Målvärde Kommentar personal Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under Handlingsplaner har tagits fram för att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Det har genomförts ett hälsoprojekt för primärvården. Alla anställda i den landstingsdrivna primärvården har omfattats av projektet. Syftet var att ge medarbetarna kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa. Det har haft fokus på livsstil och hälsovanor. Under våren gjordes uppföljningar. Vid uppföljningarna har anslutningen inte varit så hög som man önskat. Varje vårdcentral får göra analys om anledningen. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Friskvårdsbidraget har införts from 1 juli En utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare sker tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har utvecklats så att det är främst den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat från 5,3 dagar per anställd till 4,9 dagar vilket är en minskning med 0,4 dagar per anställd. Sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat från 12,2 dagar per anställd till 12,7 dagar per anställd som innebär en ökning med 0,5 dagar per anställd. Det innebär att sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 17,5 dagar per anställd till 17,6 dagar per anställd, en ökning med 0,1 dagar. Andelen långtidsjuka har ökat från 3,4 % till 3,5 % vilket är en ökning med 0,1 procentenheter. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 11(34)

13 Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,0 % till 5,3 % motsvarande tid förra året och är en ökning med 0,3 procentenheter och från målsättningen på 4,5 % skiljer det därmed 0,8 procentenheter. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fortsatt fokus på sjukfrånvarons utveckling sker under Sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,3 % Max 4,5 % Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som vid delår 1. Motsvarande period förgående år var sjukfrånvaron 5,0 %. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett sjukgymnastprojekt pågår där syftet är att beskriva uppdraget som sjukgymnast i primärvården. Resultatet ska bl a leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Primärvården deltar också i arbetet med HoS processer ett vårdflödesarbete. Bättre liv för sjuka äldre är en annan process. Syftet är att undvika återinskrivning och inläggningar på sjukhus. Konkret pågår arbetet med att funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka ska komma in i sina arbetsuppgifter på vårdcentralerna. Det pågår ett arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Primärvården har tillskjutit en resurs som kommer att ingå i arbetsgruppen. Första vårdcentraler att omfattas blir Tunafors, Malmköping och Fröslunda. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA Minst 75 % Resultatet redovisas efter genomförande av medarbetarenkäten % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 82 % vid mätningen delår 1. Alla medarbetare på tre vårdcentral har genomfört utbildningen och 11 är nära målet. Resterande har en bit kvar. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 12(34)

14 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA Andelen medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12- månadersperioden 81 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 73 % vid delår 1. Alla medarbetare på en vårdcentral har genomfört utbildningen och nio är nära målet. Resterande har en bit kvar. 100 % Redovisas i årsrapporten Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 13(34)

15 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Förvaltningens arbete med att införa ett Ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocessen, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats under året. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Processarbete Processorganisationen skiljer sig från projektorganisationen bland annat genom att den arbetar med ständiga förbättringar dvs. det finns inget slutdatum för arbetet som i ett projekt. Processutveckling innebär att förbättringsarbetet sker utifrån patientflödet, över verksamhetsgränser. Arbetet startades våren 2012 med utbildning av dem som ska leda arbetet. Fetmaprocessen Processledaren slutade under våren sin anställning inom Landstinget Sörmland och tyvärr har ingen ny ännu utsetts. Arbetet koncentreras nu på primärvården och leds av metodstödjaren. Test har pågått inom primärvården (Skiftinge vårdcentral och Tunafors vårdcentral) med föreläsningsserie för patient och anhöriga kring fetma i syfte att gå ner i vikt. Det har fallit väl ut och är nu infört som nytt arbetssätt. Uppföljning av patienterna i första gruppen föreläsningsserien pågår. Under hösten planerar öppenvårdsgruppen att påbörja arbetet med att förbättra överviktsbehandlingen av patienter från andra kulturer. Processarbetet sker i nära samarbete med fetmarådet i länet. Hjärtsvikt Resultatmått för behandling av hjärtsviktspatienter är att 90 % av patienterna ska ha adekvat farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. För att uppnå detta arbetar processgruppen med att införa standardvårdplan (SVP) hjärtsvikt på länets tre sjukhus. På Mälarsjukhuset har ytterligare två avdelningar infört SVP, en på Kullbergska sjukhuset och på NLN försöker två vårdavdelningar att göra en nystart. Ett viktigt icke-farmakologiskt mål är att fler hjärtsviktspatienter ska delta i fysisk Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 14(34)

16 träning. Under våren har rutin för träning med hjärtsviktspatienter arbetats fram liksom patientinformation om fysiskträning. Kontaktpersoner finns nu inom slutenvården på varje sjukhus för att underlätta informationsflödet mellan primärvården och slutenvården angående träning av patienter. Samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet till hjärtsviktsvården inom Landstinget Sörmland enligt kontraktet mellan processledare och hälso- och sjukvårdschef. En patientenkät ang. hjärtsviktsvården har tagits fram och pilottest pågår. Produktionsplanering Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Under våren 2013 har arbetet med tre piloter (Barnkliniken, Ögonkliniken och Trosa Vårdcentral) fortsatt med att produktions- och kapacitetplanera tillsammans med stödteam, bestående av representanter från utvecklingsenheten och ekonomienheten. Erfarenheterna av piloterna har utmynnat i ett förslag på arbetsmodell för produktionsplanering i länet. Planering pågår för bredinförande av produktion- och kapacitetsplanering i hälso- och sjukvården med start under hösten Sommaranalys Så gott som samtliga vårdcentralen rapporterar att verksamheten har fungerat bra under sommaren. Jämfört med förgående år har läkarbemanningen varit mycket bättre med fler anställda läkare. Flera vårdcentraler upplever dock att det har varit ett högt tryck av samtal till TeleQ under hela perioden och att besöken ökar. Nationella riktlinjer Under våren 2013 publicerades de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer i samband med det lämnade Uppsala/Örebroregionen sitt yttrande på riktlinjen till Socialstyrelsen. Riktlinjen för rörelseorganenssjukdomar behandlades av LS i januari, under våren genomfördes en förnyad GAP- och konsekvens med verksamhetsföreträdare med förslag till beslut för att leva upp till de rekommendationer som Samverkansnämnden har föreslagit. Under sommaren publicerades nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer för stöd för styrning och ledning. Rådet för kunskapsstyrning har under det senaste året arbetat fram ett standardiserat sätt att ta emot nationella riktlinjer och implementera dem. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i 0,23 % 0,11 % Målet att minska antal mångbesökare per listad med 50 % ger ett målvärde på 0,11 % eftersom utfallet 2012 slutade på 0,22 %. 0,17 % 0,15 % Antal återinskrivna inom 30 dgr per listad var 0,17 % 2012 Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 15(34)

17 Indikator Utfall Målvärde Kommentar relation till antal listade vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde på 0,15 % Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade 0,13 % 0,13 % Antal undvikbar slutenvård per listad var 0,14 % 2012 vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde för 2013 på 0,13 %. Andel olämplig läkemedelförskrivning till äldre Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel Minska med 10 % Rapporteras i årsrapporten Redovisas i årsrapporten Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn 94 % 100 % Hälsovals mål på 85 % tillgänglighet uppnås av nästan alla vårdcentraler under perioden jan-aug. Sammantaget är tillgängligheten mycket god i länet hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. 95 % >90 % Hälsovals mål på 90 % tillgänglighet uppnås av de flesta vårdcentraler och flera uppnår även det nationella målet på 100 %. Sammantaget är tillgängligheten mycket god hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder skall genomföras med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionschefen. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Alla patientsäkerhetsronder för primärvården är inplanerade under hösten. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter skall fortsätta. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är en viktig del av det förebyggande arbetet med vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Inga riskanalyser är genomförda av patientsäkerhetsenheten i primärvården under våren. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 16(34)

18 SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstinget Sörmland skall ske enligt SBAR. SBAR kommer på sikt även att användas inom primärvården. Utbildning har genomförts på några vårdcentraler. Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god, men förskrivningen av antibiotika ökade under Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler < 7 % Mätning sker inte i Primärvården 64 % 100 % Mätning genomfördes under vecka 12 och resultatet grundar sig på 115 observationer. HT 2012 var resultatet 60 % vilket innebär att följsamheten har förbättrats. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Uppdraget att utveckla former för mobilt närvårdsteam i södra länsdelen startade i april 2013, de förslag som testas här kan sen komma att spridas till resten av länet. I uppdraget ingår det att samarbetet mellan mobilt närvårdsteam, kommunernas hemsjukvård, ambulanssjukvården och primärvården ska förstärkas och utvecklas. En arbetsgrupp med alla berörda verksamheter är sammansatt och ett första möte har genomförts. Ett test mot Trosa kommun tillsammans med ambulanssjukvården och Trosa vårdcentral planeras. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 17(34)

19 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Statistiken för "följsamhet till ramavtal" ger inte en rättvisande bild om verksamheterna följer ramavtal. Systemet som ligger till grund för statistiken är inte tillräcklig för att redovisa följsamheten. Flertal verksamheter anger att de följer ramavtal i de fall DLL har ett upprättat ramavtal. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet till landstingets ramavtal > 95 % Indikatorn mäts vid årets slut. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Projektet Cero som syftar till att minska transporter har inte kommit igång som planerat. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Antal distansmöten ska öka med 20 % Summan av antalet körda kilometrar av behovsbilar delår 2 är km. Summan av körda kilometrar i hyrbilar är km. Detta inkluderar hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen då den inrapporterade statistiken inte är redovisad per nämnd. Statistik tas fram till nästa uppföljning. I dagsläget ger statistiken inte en rättvisande bild då tvåpartssamtal i telefon samt konferenssamtal genom digital telefon även är distansmöten vilka inte visas i statistiken. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 18(34)

20 Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Se kommentar till åtagandet ovan. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Ingen uppgift på utfall. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Minskningen från delår 1 beror på att nyinköpta bilar inte lever upp till miljöbilskravet som skärptes vid årsskiftet 2012/2013. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Miljöklassade fordon i landstinget ska vara minst 95 % 50 % minst 95 % Av primärvårdens totalt 42 bilar är 21 st miljöbilar. Minskningen från delår 1 beror på att nyinköpta bilar inte lever upp till miljöbilskravet som skärptes vid årsskiftet 2012/2013. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Ett projekt som syftar till att fasa ut skadliga kemikalier har startats i höst. Ett antal verksamheter ska kemikalieinventeras och de kemikalier som inte redan är miljögranskade ska granskas. Därefter ska möjlighet till substitution av miljöskadliga kemikalier utvärderas och en eventuell substitution ska ske i dialog med verksamheterna. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Ett projekt kring utfasning av kemikalier har startats upp under hösten Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 19(34)

21 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla tre åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Regelboken som beslutas av Landstingsstyrelsen (LS) är det styrande dokumentet. Hittills har Regelboken förändrats inför varje verksamhetsår, vilket medför svårigheter att långsiktigt planera verksamheten på respektive vårdcentral. Förändringarna inför 2013 är: Att vårdcentralernas socioekonomiska ersättning kommer, till viss del, beräknas utifrån CNI (care need index) Att ersättningen för de perifera vårdcentralerna ökar från 100 kr till 250 kr per listad Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsutveckling sedan 2005 varit lägre i Sörmland än i riket. Omställningsarbetet, förändrat förhållningssätt samt ökad affärsmässighet och ekonomisk medvetenhet är det som nu efter tre år präglar primärvårdsverksamheten. Ur ett större helhetsperspektiv är det under förhållandevis kort tid som det omfattande förändringsarbete gett resultat. Primärvården är en viktig del i den sammanhållna vårdkedjan. Tack vare stabilt eget kapital kan investeringar i primärvårdens utveckling genomföras. De tre första åren inom Hälsovalsmodellen har nämnden haft positiva resultat, vilket lett till att det egna kapitalet är 30 mnkr. Syftet med att bära med sig över och underskott är att kunna göra satsningar och investeringar över tid. Det innebär också att ett minusresultat ett år finansieras om det finns ett positivt eget kapital kommer drygt 5 mnkr av kapitalet investeras i kompetensutveckling, rekrytering samt marknadsföringsåtgärder. En genomlysning har gjorts av de vårdcentraler som haft negativt resultat under flera år. Bedömningen är att på flera av vårdcentralerna är utvecklingen positiv och går mot ekonomi i balans. Svårigheter och utmaningar kvarstår på ett par vårdcentraler. Fortsatta åtgärder är planerade och genomförs. En översyn av hyreskostnader har skett under I dagsläget är det stor differens mellan de högsta och lägsta kvadratmeterpriserna och det är bl.a. en kvarleva från Ädelreformen tidigt 1990-tal. En dialog om förändrad modell diskuteras inom Primärvårdsnämnden. Beslut beräknas tas inför Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Helårsprognosen 2013 är efter augusti -7,3 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 20(34)

22 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Periodresultatet efter augusti 2013 slutade på -1,7 mnkr och budgetavvikelse är -9,8 mnkr. Föregående år samma period var resultatet 15,8 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 21(34)

23 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda har ökat till 719, en ökning med 44 personer, samtidigt som antalet årsarbetare ökat med 43 jämfört med föregående år. Det är främst sjuksköterskor och läkare som står för ökningen. Från 2013 finns ett nytt uppdrag till vårdcentraleran att inrätta en funktion som Samordningssköterska för äldre och multisjuka. Resurs har tillskjutits utifrån andel listade över 65 år. Även antal ST-läkare har ökat efter medveten satsning. Just nu finns det 49 ST-läkare och målet för 2013 är att det ska bli 55 stycken. I dag finns ST-läkare på varje vårdcentral, vilket är positivt. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den totala arbetade tiden har ökat med timmar motsvarande 22 årsarbetare. Timtid har minskat med timmar (17 %) och inhyrd personal har minskat med timmar (6 %). Av den arbetade tiden har 92 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönad samt resterande 5 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 21 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 30 årsarbetare. Den totala arbetade tiden som utförts av månadsavlönad personal motsvarar 577 årsarbetare Frånvarotiden har ökat med timmar (6,9 %). Det är främst semesterledighet och föräldraledighet som ökat samt sjukfrånvarotiden. Av frånvarotiden är 45 % semester, 17 % sjukfrånvaro samt 17 % föräldraledighet. Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 279 mnkr. Personalkostanden har totalt ökat med 6,99 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 392 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 9,44 % varav nya avtal 2,34 % varav individuell löneförändring utöver avtal 1,70 % Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 22(34)

24 Nya avtal varav löneförändring p.g.a. personalomsättning -0,93 % varav volymförändring 6,33 % Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2013 som har utbetalats hittills, under hösten kommer Vision, SSR, Läkarföreningen och Kommunals lönöversyn utbetalas. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat med 6,33 % enligt lönekostnadsanalysen en ökning med 9,2 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 3,98 %. Den arbetade tiden har främst ökat för sjuksköterskor samt läkare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har minskat med -5,17 % motsvarande 1,8 mnkr. Timlön Timlönekostnaden har minskat med -17,02 % motsvarande 1,3 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 23(34)

25 Produktion Listning Den landstingsdrivna primärvården har tappat listade i princip varje månad sedan införandet av Hälsoval. Minskningen av andelen listade/kommuninvånare har dock planat ut under slutet av 2012 och början av Mellan april-aug ses en liten ökning av andelen listade som ligger på 71,0 % i augusti. I mars 2013 har patienterna inskrivna på särskilt boende (SÄBO) listats om från vårdcentralerna till Hälsoval. Totalt har antal listade minskat med st mellan februari och mars en större del av dessa är boenden på SÄBO som omlistats till Hälsoval. Tappet av antalet listade är en av de största ekonomiska utmaningarna för landstingets primärvård. Divisionen jobbar därför aktivt med marknadsföringsåtgärder och stöd ges via marknadsförare. Tillgänglighet Telefontillgänglighet *OBS! Övergång från TeleQ4 till TeleQ5 kan medföra att resultatet kanske inte är riktigt tillförlitligt eftersom summering av två olika versioner har varit nödvändig I augusti var det två vårdcentraler som inte klarade Hälsovals mål för telefontillgänglighet. Det har under våren skett ett versionsbyte av TeleQ-systemet vilket har påverkat resultatet och kvalitetssäkringen av siffrorna. Det är av övergående art. Under jan-aug var det totalt nio vårdcentraler som inte klarade målet minst en månad. I övrigt visar landstingets vårdcentraler på god telefontillgänglighet. Nås inte målet sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Under tiden för versionsbyte kommer inget ekonomiskt avdrag att ske. Målet är att nå 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 24(34)

26 Läkarbesök Alla vårdcentraler utom två har klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % samtliga månader under En vårdcentral klarar 100 % tillgänglighet i augusti. Under början av året har det varit en stor frånvaro p.g.a. korttidssjukskrivningar. De två vårdcentraler som inte nått tillgänglighetsmålet har gjort en medveten satsning och arbetat bort ett stort antal besök som funnits på väntelista. Det fick till följd att man inte kunde erbjuda samtliga akuta patienter tid inom 7 dagar. När målet inte nås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade (30 kr/listad). Det nationella målet är 100 %. Tillgängligheten mäts varje månad och resultatet ligger på Insidan. Besök Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal besök totalt inom primärvården har minskat med 746 (-1,5 %) jämfört samma period föregående år. Under perioden janaug har antalet besök minskat med 110 (-0,2 %) Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 25(34)

27 Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal läkarbesök inom primärvården har minskat med 562 (-2,8 %) jämfört med samma period föregående år. Sju av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. augusti. Detta trots att besökstaket har ökats från 2,1 besök per listad och år 2012 till 2,3 besök per listad och år Till viss del kommer detta att rättas till något eftersom produktionen minskar på sommaren. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. I besökstaket exkluderas BVC-besök, jourbesök, vaccinationer, SÄBO-besök, besök av patient som är listad på annan vårdcentral och utomlänspatienter. Totalt antal besök per listad var i augusti ,96 vilket är detsamma som förgående år samma period. Antal läkarbesök per listad var i juli ,21 och under 2012 i samma månad var antalet 1,22. Detta betyder att totalt antal besök per listad ligger kvar på samma nivå mellan åren medan antalet läkarbesök per listad har minskat något mellan åren. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 26(34)

28 Ekonomi Periodresultatet efter augusti 2013 slutade på -1,7 mnkr (varav 2,8 mnkr avser löneöversynen) och med en budgetavvikelse på -9,8 mnkr. Föregående år samma period var resultatet 15,8 mnkr. Helårsprognosen 2013 är efter augusti -7,3 mnkr. I prognosen ingår ersättning från Hälsoval för lönesatsningen på 5 mnkr. Andra förväntade intäkter som ännu inte är verifierade är fortfarande inte med i prognosen. Den negativa prognosavvikelsen kan till stor del hänföras till Primärvåden gemensamt och består bl.a. av planerade satsningar som rekrytering, kompetensutveckling och marknadsföring samt interna projekt. Det planerade underskottet ska täckas av det balanserade överskottet från tidigare år. Primärvården har på totalen en balanspost, från tidigare års resultat, på 30,6 mnkr som fördelar sig olika mellan vårdcentralerna och primärvård gemensamt. Resultatutvecklingen över året åskådliggörs i diagrammet ovan och visar tydligt att första halvan av året uppvisar sämre resultat än andra halvan. Det beror framför allt på att hälsovalsintäkterna betalas ut per listad per månad. Under sommaren minskar kostnaderna medan intäktsnivån ligger kvar som under terminerna. Det ackumulerade ekonomiska utfallet har en differens mot budget på -9,8 mnkr efter augusti. Känslighetsanalys Att inga oförutsedda händelser inträffar som påverkar ekonomin negativt. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade och antalet listpoäng. Därför är det viktigt att vårdcentralerna behåller och helst ökar antalet listade. En ny vårdcentral innebär att kringliggande vårdcentraler tappar intäkten för de medborgare som väljer att flytta sin listning. Bristen på allmänläkare är ett av de största problemen för vårdcentralerna. Bristen är ett nationellt bekymmer och drabbar mer eller mindre i hela landet. För att klara uppdraget på vårdcentralerna så är man beroende av att anlita hyrläkare. För att åtgärda problemet har en egen PA-konsult anställts på halvtid Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 27(34)

29 som bara jobbar på olika sätt med rekrytering. Utöver det har bl.a. ett rekryteringsföretag anlitats med inriktning på några av de mest lågbemannade vårdcentralerna och kontakt har skapats med föreningen för svenska ungdomar som studerar i Europa. Tkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstin gsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Utfall 2013 Perioden Utfall 2012 Budget 2013 Helår Prognos 2013 Utfall Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 28(34)

30 Intäkter Intäkterna har i jämförelse med förgående år ökat med 3,5 %. Prognosen beräknas efter augusti bli högre än budgeterad nivå bl.a. till följd av ersättning från Hälsoval för lönesatsningar. Kostnader Uppdragsersättning/landstingsbidrag avser ersättning från sjukvårdsmiljarden som täcker vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare samt hälsokoordinator. Denna ersättning betalas ut kvartalsvis. Hälsovalsersättningen visar på mer listersättning och mindre tilläggsersättning än budgeterat. I mars har två förändringar effektuerats, dessa förändringar har vi räknat med från årsskiftet i budgeten vilket bidrar till budgetavvikelserna. Patienter inskrivna på särskilt boende (SÄBO) är från mars omlistade från vårdcentralerna till Hälsoval och ersättningen för SÄBO (som är en del av tilläggsersättningen) har höjts. Inför 2013 aviserades också förändringen att BVC inte längre skulle vara en tilläggsersättning utan ingå i grunduppdraget och att barnen ska vara inskriven på det BVC som finns på den vårdcentral som barnet är listat på, även denna förändring verkställdes i mars. Intäkter för hälsofrämjande projektet 60+ finns inte med i resultatet. Kostnaderna har i jämförelse med samma period förgående år ökat med 8,1 %. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten inom Primärvården. T.o.m. augusti har personalkostnaderna ökat med 20,3 mnkr (7,8 %) och kostnadsökningarna kan hänföras dels till lönerevisionen (1,1 % avser den hittills ofinansierade delen) men även till fler antal anställda. Inrättande av funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka har resulterat i ca 16 tjänster. Trenden för personalkostnaderna pekar på en negativ avvikelse mot budget på - 6,9 mnkr. I budgetavvikelsen har -5 mnkr räknats med i prognosen för löneöversynen 2013 och avser de löner som enligt de nya avtalen beräknas bli högre än de 2,5 % som vi räknat med i budget. Kostnaden för inhyrd personal under perioden jan-aug 2013 har minskat med 1,8 mnkr (5,2 %) jämfört med motsvarande period förgående år. Köpt verksamhet visar på ett underskott t.o.m. augusti och i jämförelse med förgående år har kostnaderna ökat med 12,0 %. Prognosen pekar efter augusti mot en avvikelse på -4,6 mnkr. En stor del av ökningen beror på att Unilabs har ändrat faktureringsperiod jämfört med 2012 och det har medfört att det är nio dagar mer fakturerat i år. På året kommer det bli fyra dagar mer än Utöver detta syns det en ökad kostnad för både lab och radiologi som förklaras av ökade volymer. I helårsprognosen avviker även avdrag tillgänglighet från budget då ingen vårdcentral budgeterat för detta. Prognosen efter augusti är något försämrad och ligger nu på 118 mnkr. Läkemedel visar tom augusti ett mindre underskott och i jämförelse med förgående år har kostnaderna ökat med 0,2 mnkr (5,2 %). Denna post avser vaccin som brukar köpas in vid vaccinationstider och generera ökade kostnader först under hösten. Lokalkostnader visar på ett litet underskott tom augusti och har i jämförelse med förgående år ökat med 3,2 %. En del ombyggnationer kommer att ske under året vilket kommer generera ökade hyror och kringkostnader. VC Bagaregatan har Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 29(34)

31 flyttat in i nya lokaler i maj. Övriga kostnader visar på ett underskott och har i jämförelse med förgående år ökat med 7,4 %. Prognosen pekar på en något högre kostnad än budgeterat till följd av satsningar som planeras genomföras under året. Se specifikation av övriga kostnader nedan. Avskrivningar följer budget. Investeringar Under perioden jan-aug 2013 har utrustningsinvesteringar för 591 tkr genomförts vilket är högre i jämförelse med samma period förgående år. Investeringsbudgeten omfattar utrustningsobjekt för tkr och en stor del av årets investeringsram kommer genomföras under årets andra hälft. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 2 30(34)