Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur... 8 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar... 9 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper... 14 1.6 Tidsbegränsade anställningar... 18 1.7 Timavlönade... 20 1.8 Faktiska sysselsättningsgrader... 22 2 Tidsredovisning... 24 2.1 Faktisk arbetad tid... 24 2.2 Fyllnads- och övertid... 25 2.2.1 Fyllnadstid... 25 2.2.2 Övertid... 28 3 Sjukfrånvaro... 31 3.1 Arbetsmiljö och hälsa... 31 3.2 Sjukfrånvaron totalt för kommunen... 32 3.3 Sjukfrånvaro per förvaltning... 35 3.4 Sjukfrånvaro per personalgrupp... 36 3.5 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader... 37 3.6 Upprepad korttidssjukfrånvaro... 38 3.7 Långtidssjukfrånvaro... 39 3.8 Sjuklönekostnader... 41 3.9 Frisknärvaro... 42 4 Personalrörlighet... 43 4.1 Personalomsättning... 43 4.2 Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning... 45 4.3 Förväntade pensionsavgångar... 47 4.4 Kompetensförsörjning och rekrytering... 48 5 Utrikes födda... 50 6 Löner... 52 7 Personalkostnader och skulder till personalen... 54
Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisning visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelat så långt det är möjligt. Vissa delar är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. En del av redovisningen innehåller delar där Kalmar jämförs med rikets alla kommuner. Valda delar beror på tillgång av material och där vi funnit det motiverat för jämförelse. Thomas Hodin HR-strateg 2
Sammanfattning 2017 års Personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har 5 361 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 53 personer jämfört med 2016. Av de tillsvidareanställda är 77 % (4 148) kvinnor och 23 % (1 213) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden utifrån de tillsvidareanställdas anställningsavtal ökade från 92,2 % till 96,6 % under året. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 96,1 % och männens 98,3 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. 84 % av de tillsvidareanställdas anställningsavtal är heltidstjänster vilket är en ökning jämfört med 2016 (82 %). 81 % av kvinnorna och 93 % av männen har heltidstjänster Medelåldern för de tillsvidareanställda är 45,6 år vilket är lite lägre jämfört med 2016 (45,7). Kvinnornas medelålder är 45,5 år och männens 45,9 år. 457 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är en ökning med 106 personer jämfört med 2016. Timavlönad personal arbetade 599 861 timmar under 2017 vilket motsvarar 351 årsarbetare. Jämfört med 2016 var det en minskning motsvarande 11,5 årsarbetare. Fyllnads- och övertidsuttaget ökade under 2017 jämfört med 2016. Sjukfrånvaron minskade med 0,3 procentenheter under året och uppgick till 6,7 % av ordinarie arbetad tid. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,5 % (7,8 %) och männens 4,4 % (4,7 %). Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) ökar. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar för både kvinnor och män. Totalt motsvarar sjukfrånvaron över 59 dagar 46,6 % av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor är siffran 48,7 % och för männen 36,5 %. Kommunens kostnader för sjuklön uppgick till 33,8 Mkr (exkl. PO) under 2017 vilket är en ökning med 0,7 Mkr jämfört med 2016 (+2,2 %). 45 % av de tillsvidareanställda utnyttjade friskvårdsbidraget under 2017. Personalomsättningen bland tillsvidareanställd personal var 5,1 % vilket är lägre jämfört med 2016 (5,3 %). Kvinnornas personalomsättning var 5,2 % och männens 5,0 %. Under 2017 slutade 127 tillsvidareanställda med pension, 94 kvinnor och 32 män. 10,4 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket är högre jämfört med året innan (9,3 %). Personalkostnaderna uppgick till 2 835 Mkr (Inkl. PO) vilket är en ökning med 148 Mkr (+ 5,5 %) jämfört med 2016. Antalet sparade semesterdagar motsvarar i snitt 10,3 dagar/anställd vilket är lägre jämfört med 2016. 3
Antal 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under året med 53 personer (1 %) och uppgår till 5 361 personer. Under de senaste tio åren har antalet ökat med 1,3 % i snitt. Merparten av de tillsvidareanställda är kvinnor (77 %). Under de senaste tio åren har antalet kvinnor ökat med 1 % per i snitt och männen med 2 %. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: 1 6 000 Tillsvidareanställda 5 000 4 000 1 007 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 1 186 1 213 3 000 2 000 1 000 3 804 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 4 122 4 148 0 Kvinnor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Män Antal tillsvidareanställda 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt 4 811 4 840 4 868 4 966 5 018 5 077 5 097 5 183 5 308 5 361 Kvinnor 3 804 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 4 122 4 148 Män 1 007 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 1 186 1 213 Andel kvinnor och män i % 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor 79 79 79 79 79 79 78 78 78 77 Män 21 21 21 21 21 21 22 22 22 23 1 Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4
Antal När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader till antalet heltider motsvarade det 5 180 årsarbetare vilket är en ökning med 74 årsarbetare (+ 1,4 %). Antalet årsarbetare motsvarar 96,6 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda. 2 Av det totala antalet årsarbetare var 3 988 kvinnor (77 %) och 1 1 192 män (23 %). Antalet årsarbetare har i snitt ökat med 1,9 % under de senaste tio åren. Kvinnorna har ökat med 1,8 % och männen med 2,3 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: 6 000 Årsarbetare 5 000 4 000 960 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 1 162 1 192 3 000 2 000 1 000 0 Kvinnor 3 402 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 3 944 3 988 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt 4 362 4 396 4 421 4 518 4 592 4 795 4 870 4 977 5 106 5 180 Kvinnor 3 402 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 3 944 3 988 Män 960 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 1 162 1 192 Andel kvinnor och män i % 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Kvinnor 78 78 78 78 78 78 78 77 77 77 Män 22 22 22 22 22 22 22 23 23 23 2 Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5
% 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 96,6 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2016. 3 Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 96,1 % och männens 98,3 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste 7 åren. 4 100 98 96 94 92 90 88 Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % (Tillsvidareanställda) 86 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor 89,7 90,2 93,6 94,9 95,4 95,7 96,1 Män 95,6 95,9 97,4 97,9 98,0 98,0 98,3 84 % av kommunens tillsvidareanställningar är heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2016 då andelen var 82 %. 81 % av kvinnornas tillsvidaretjänster är heltid och motsvarande siffra för männen är 93 %. Det är främst bland kvinnorna andelen heltider ökar. Totalt Heltid 84% Deltid 15% Kvinnor Deltid 18% Män Deltid 6% Heltid 81% Heltid 93% 3 Siffrorna som presenteras i detta avsnitt utgår från de tillsvidareanställdas sysselsättningsgrader enligt anställningsavtalet. För redovisning av den faktiska sysselsättningsgraden, se avsnitt 1.8. 4 Under 2012 infördes rätten till heltid vilket ger den kraftiga ökningen mellan 2012 och 2013. 6
De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar i de olika åldersgrupperna. Lägst sysselsättningsgrad har de yngre och äldre åldersgrupperna. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Störst differens mellan kvinnor och män är i åldersgruppen 50-59 år. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 100,0 * 100,0 20-29 år 96,5 98,3 96,8 30-39 år 97,1 98,5 97,4 40-49 år 96,8 99,1 97,3 50-59 år 95,5 98,4 96,2 60 år 94,2 96,0 94,7 Totalt 96,1 98,3 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. 96,6 Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika åldersgrupperna. Genomgående har männen en högre andel heltidstjänster i de olika åldersgrupperna. Störst differens är i åldersgruppen 50-59 år. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år 100 * 100 20-29 år 80 89 82 30-39 år 83 91 85 40-49 år 84 95 86 50-59 år 80 94 83 60 år 77 88 80 Totalt 81 93 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 85 7
Antal Medelålder 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 45,6 år vilket är lite lägre jämfört med för ett år sedan (45,7 år). Kvinnornas medelålder är 45,5 år och männens 45,9 år. Männen har genomgående en högre medelålder under den senaste tioårsperioden men differensen minskar. Utvecklingen de senaste åren ser ut på följande sätt: Medelålder - Tillsvidareanställda 46,6 46,4 46,2 46,0 45,8 45,6 45,4 45,2 45,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor 45,9 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 45,9 45,8 45,5 45,5 Män 46,0 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 46,3 46,5 46,2 45,9 Den största andelen av de tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna 50 59 år (29 %) och 40 49 år (27 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Kvinnor Åldersfördelning -Tillsvidareanställda 337 342 264 107 452 1 117 1 190 161 862 519 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i %. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 0 0 0 20-29 år 11 9 10 30-39 år 21 22 21 40-49 år 27 28 27 50-59 år 29 28 29 60 år 13 13 13 8
1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av 8 förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen i procent ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 21% Barn- och ungdoms förvaltningen 29% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 25% Kommunledningskontoret 4% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% Nedanstående tabell visar antalet tillsvidareanställda och årsarbetare (omräknade heltider) på förvaltningarna för åren 2016 och 2017. Under 2017 ökade kommunledningskontoret mest i procentuella termer (16,4 %). På omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen minskade antalet tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* 2016 2017 Förändring antal Förvaltningar 5 Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 1 580 1 546,3 1 619 1 583,3 39 37,0 Kommunledningskontoret 219 215,1 255 251,7 36 36,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 143 136,4 150 144,7 7 8,3 Omsorgsförvaltningen 1 217 1 114,7 1 201 1 110,2-16 -4,5 Samhällsbyggnadskontoret 108 107,7 110 109,6 2 1,9 Serviceförvaltningen 502 482,3 516 499,1 14 16,8 Socialförvaltningen 1 196 1 186,0 1 155 1 147,8-41 -38,2 Södermöre kommundelsförvaltning 343 317,7 354 333,5 11 15,8 Totalt) 5 308 5 106,1 5 361 5 179,9 53 73,7 *) Årsarbetare = omräknade heltider. 5 Siffrorna utgår från organisationstillhörighet i kommunens organisationsträd. Antalet personer kan skilja sig då siffror tas utifrån ansvarsstrukturen som exempelvis Hypergenes personalrapporter utgår ifrån. 9
Antal Kvinnorna dominerar på alla förvaltningarna i varierande grad. Nedanstående diagram visar antalet kvinnor och män på de åtta förvaltningarna för åren 2016 och 2017. 1 800 Tillsvidareanställda per förvaltning 1 600 1 400 280 294 1 200 1 000 130 137 309 294 800 600 400 200 0 1 300 1 325 1 087 1 064 887 861 215 226 36 40 104 110 287 290 307 314 61 58 115 145 51 54 82 92 57 56 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 BoU KLK KoF Omsfv SBK Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på förvaltningarna presenteras i nedanstående tabellen för åren 2016 och 2017. Ur tabellen går att utläsa att kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret har jämnast könsfördelning. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % 2016 2017 Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 82 18 82 18 Kommunledningskontoret 53 47 57 43 Kultur- och fritidsförvaltningen 57 43 61 39 Omsorgsförvaltningen 89 11 89 11 Samhällsbyggnadskontoret 53 47 51 49 Serviceförvaltningen 57 43 56 44 Socialförvaltningen 74 26 75 25 Södermöre kommundelsförvaltning 90 10 89 11 Totalt 78 22 77 23 10
Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,7 år (samhällsbyggnadskontoret och socialförvaltningen) till 48,1 år (kommunledningskontoret). Per förvaltning ser det ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 44,8 46,7 45,2 Kommunledningskontoret 48,9 47,2 48,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 45,8 47,2 46,3 Omsorgsförvaltningen 45,9 44,7 45,7 Samhällsbyggnadskontoret 45,0 44,4 44,7 Serviceförvaltningen 47,8 46,9 47,4 Socialförvaltningen 44,7 44,2 44,6 Södermöre kommundelsförvaltning 46,0 46,9 46,1 Totalt 45,5 45,9 45,6 Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur på de olika förvaltningarna. BoU Åldersfördelning i % per förvaltning - Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 KLK KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år 11
De genomsnittliga sysselsättningsgraderna enligt anställningsavtalen rör sig i spannet från 92,4 % på omsorgsförvaltningen till 99,6 % på samhällsbyggnadskontoret. Sysselsättningsgraderna ökade under året på flertalet av förvaltningarna. På barn-och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har kvinnor och män samma genomsnittliga sysselsättningsgrad. På de övriga förvaltningarna har männen genomgående en högre sysselsättningsgrad i varierad grad. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 6 Diff 2017 Diff 2016 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2017-2016 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,8 97,8 97,8-0,1 0,0 0,2 Kommunledningskontoret 97,4 99,5 98,3 0,1-2,2-2,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 95,1 98,6 96,5 1,1-3,4-0,5 Omsorgsförvaltningen 92,2 94,2 92,4 0,8-2,0-2,6 Samhällsbyggnadskontoret 99,3 100,0 99,6-0,1-0,7-0,5 Serviceförvaltningen 95,2 98,7 96,7 0,7-3,5-4,3 Socialförvaltningen 99,4 99,4 99,4 0,2 0,0 0,0 Södermöre kommundelsförvaltning 93,7 98,4 94,2 1,6-4,7-7,2 Totalt 96,1 98,3 96,6 0,4-2,1-2,3 Andelen heltider på förvaltningarna varierar. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) har flest andel heltider, 99 % och omsorgsförvaltningens lägst, 54 %. Följande diagram visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna för kvinnor och män. BoU Andel heltidstjänster i % per förvaltning- Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 KLK KoF Omsfv SBK Kvinnor Män Servicefv Socfv Södermöre Totalt 6 Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12
Under året ökade andelen heltidstjänster främst på omsorgsförvaltningen (+5,7 procentenheter) och i södermöre kommundelsnämnd (+5,2 procentenheter) följt av serviceförvaltningen (+ 3,1 procentenheter). Trenden går emot en ökad andel heltidstjänster. Männen har genomgående en högre andel heltider än kvinnorna på alla förvaltningarna förutom på socialförvaltningen. Den största differensen finns i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har nära 21 procentenheter högre andel heltider än kvinnorna. Trenden går emot en minskad differens mellan kvinnors och mäns andel heltider. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 7 Diff 2017 Diff 2016 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2017-2016 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 93,5 95,2 93,8 0,1-1,7-1,1 Kommunledningskontoret 92,4 100,0 95,7-0,2-7,6-6,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 88,0 93,1 90,0 1,9-5,1-0,7 Omsorgsförvaltningen 53,0 60,6 53,9 5,7-7,6-12,4 Samhällsbyggnadskontoret 98,2 100,0 99,1 0,0-1,8-1,8 Serviceförvaltningen 80,7 96,0 87,4 3,1-15,3-17,8 Socialförvaltningen 98,4 98,3 98,4 0,7 0,1 0,0 Södermöre kommundelsförvaltning 71,7 92,5 74,0 5,2-20,8-28,6 Totalt 81,4 92,6 83,9 2,2-11,2-13,0 7 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 13
1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kommunen har en skiftande verksamhet vilket ger att personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 8. De två dominerande personalgrupperna är vård- och omsorgsarbete (36 %) och skol- och barnsomsorgsarbete (31 %). Teknikarbete 2,6% Räddningstjänstarbete 0,8% Kultur-, turism- o fritidsarbete 2,1% Hantverkare m.m. 2,7% Köks- och måltidsarbete 3,1% Städ, tvätt o renhållningsarbete 2,6% Ledningsarbete 4,9% Handläggar - och admarbete 7,0% Skol- och barnomsorgsarbete 30,9% Vård- och omsorgsarbete m.m. 36,4% Socialt o kurativt arbete 5,9% Rehab o förebyggande arbete 1,1% Följande tabell visar antalet personer i de olika personalgrupperna för 2016 och 2017 och förändringarna mellan åren i antal och procent. De största procentuella förändringarna skedde i personalgrupperna rehab och förebyggande arbete (+ 18,4 %) och ledningsarbete (+8,8 %). Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp 2016 2017 antal % Ledningsarbete 240 261 21 8,8 Handläggar - och administratörsarbete 355 376 21 5,9 Vård- och omsorgsarbete m.m. 2 000 1 954-46 -2,3 Rehab och förebyggande arbete 49 58 9 18,4 Socialt och kurativt arbete 320 314-6 -1,9 Skol- och barnomsorgsarbete 1 607 1 654 47 2,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete 112 112 0 0,0 Teknikarbete 143 138-5 -3,5 Hantverkare m.m. 140 145 5 3,6 Räddningstjänstarbete 44 45 1 2,3 Köks- och måltidsarbete 166 165-1 -0,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 132 139 7 5,3 Totalt 5 308 5 361 53 1,0 8 AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 14
Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar från 97 % män i gruppen hantverkare till tvätt och renhållningsarbete där 86 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 176 85 261 67 33 Handläggar - och administratörsarbete 291 85 376 77 23 Vård- och omsorgsarbete m.m. 1 644 310 1 954 84 16 Rehab och förebyggande arbete 48 10 58 83 17 Socialt och kurativt arbete 233 81 314 74 26 Skol- och barnomsorgsarbete 1 386 268 1 654 84 16 Kultur-, turism- och fritidsarbete 71 41 112 63 37 Teknikarbete 41 97 138 30 70 Hantverkare m.m. 5 140 145 3 97 Räddningstjänstarbete 2 43 45 4 96 Köks- och måltidsarbete 131 34 165 79 21 Städ, tvätt och renhållningsarbete 120 19 139 86 14 Totalt 4 148 1 213 5 361 77 23 Medelåldern i personalgrupperna varierar från 41,8 år (rehab och förebyggande arbete) till 49,3 år (hantverkare.). Följande tabell redovisar medelåldern för de olika personalgrupperna och förändringen jämfört med 2016. Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 9 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt 2017-2016 Ledningsarbete 47,6 49,0 48,1-0,7 Handläggar - och administratörsarbete 48,9 50,0 49,1 0,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,9 43,6 45,5 0,0 Rehab och förebyggande arbete 41,7 42,4 41,8 1,9 Socialt och kurativt arbete 42,0 43,3 42,3 0,3 Skol- och barnomsorgsarbete 44,7 46,5 45,0-0,2 Kultur-, turism- och fritidsarbete 44,2 45,6 44,7-0,4 Teknikarbete 43,0 45,2 44,6-0,4 Hantverkare m.m. * 49,3 49,3-0,4 Räddningstjänstarbete * 42,1 41,7 0,8 Köks- och måltidsarbete 48,2 41,2 46,7-0,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete 47,8 46,9 47,7 0,5 Totalt 45,6 45,9 45,6-0,1 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. 9 Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 15
Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika personalgrupperna. Åldersfördelning i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och admarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar stort med avseende på arbete. Personal inom räddningstjänsten arbetar alla heltid vilket kan jämföras med personal inom köks- och måltidsarbete där sysselsättningsgraden är 93,1 %. Männen har i de flesta grupperna en högre sysselsättningsgrad. Nedanstående tabell visar bl.a. att sysselsättningsgraderna ökade i flertalet av personalgrupperna under året. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Förändring 10 2017-2016 Diff 2017 kv-män Diff 2016 kv-män Ledningsarbete 99,1 100,0 99,4 0,0-0,9-1,0 Handläggar - och adm.arbete 97,6 98,2 97,7 0,1-0,6-0,6 Vård- och omsorgsarbete m.m. 93,8 96,9 94,4 0,8-3,0-3,5 Rehab och förebyggande arbete 96,6 100,0 97,2 0,5-3,4-4,2 Socialt och kurativt arbete 98,6 100,0 99,0 0,2-1,4-1,7 Skol- och barnomsorgsarbete 97,9 98,0 97,9-0,1 0,0 0,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 95,5 98,0 96,4 1,0-2,4 2,0 Teknikarbete 100,0 99,5 99,6 0,0 0,5 0,5 Hantverkare m.m. * 99,4 99,1 0,4 * * Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 92,9 93,7 93,1 0,7-0,8-1,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete 96,3 100,0 96,8 1,5-3,7-2,9 Totalt 96,1 98,3 96,6 0,4-2,1-2,3 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 10 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 16
Följande diagram visar andelen heltidstjänster fördelat på kön och personalgrupper. Andel heltidstjänster i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och admarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Kalmar kommun Kvinnor Män Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika personalgrupperna fördelat på kön. Ur tabellen går att utläsa att andelen heltider ökade i flertalet av personalgrupperna under året och främst inom städ, tvätt och renhållningsarbete (+ 5,9 procentenheter) följt av personal inom köks- och måltidsarbete (+ 4,6 procentenheter). Båda grupperna är kvinnodominerande vilket bidrog till att skillnaden mellan kvinnor och mäns andel heltider minskade under året från 13 till 11 procentenheter. I flertalet av personalgrupperna har männen en större andel heltider än kvinnorna. Störst är differensen i gruppen vård-och omsorgsarbete där männens andel heltider överstiger kvinnornas med 15,8 procentenheter. Trenden går emot en mindre differens mellan kvinnors och mäns andel heltider i flera personalgrupper. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Förändring 11 2017-2016 Diff 2017 kv-män Diff 2016 kv-män Ledningsarbete 98 100 98 0,1-2,3-2,6 Handläggar -o adm.arbete 92 96 93 0,4-4,0-3,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 65 81 67 3,9-15,8-19,4 Rehab och förebyggande arbete 90 100 91 1,6-10,4-12,8 Socialt och kurativt arbete 96 100 97 0,6-4,3-5,2 Skol- och barnomsorgsarbete 94 96 94 0,2-1,7-1,6 Kultur-, turism- och fritidsarbete 89 90 89 0,9-1,5 4,3 Teknikarbete 100 99 99 0,0 1,0 1,0 Hantverkare m.m. * 99 97 0,8 * * Räddningstjänstarbete * 100 100 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 69 79 72 4,6-9,9-3,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete 88 100 89 5,9-12,5-13,8 Totalt 81 93 84 2,3-11,1-13,0 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 11 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 17
Antal 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 12 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2017 till 457 personer, vilket var en kraftig ökning (30 %) jämfört med 2016 då antalet var 351. Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2016 och 2017 visas i nedanstående diagram. 300 250 200 150 100 50 Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning Kvinnor 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och omräknade heltider (årsarbetare) för 2016 och 2017 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* 2016 2017 Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 82 75,4 97 88,9 15 13,6 Kommunledningskontoret 11 10,5 13 12,5 2 2,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 14 13,2 14 11,2 0-2,0 Omsorgsförvaltningen 104 87,2 164 136,5 60 49,3 Samhällsbyggnadskontoret 6 5,5 10 9,2 4 3,7 Serviceförvaltningen 17 15,3 20 20,4 3 5,1 Socialförvaltningen 94 92,4 113 110,6 19 18,1 Södermöre kommundelsförvaltning 23 21,1 26 22,9 3 1,8 Totalt 351 320,5 457 412,3 106 91,7 *) Årsarbetare = omräknade heltider 12 Redovisningen gäller personal som går på avtalet Allmänna Bestämmelser (AB). Exkluderade är anställda med lönebidrag. Exluderande är även tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se avsnitt 1.7. 18
71 % av de tidsbegränsade anställningarna innehas av kvinnor, vilket är oförändrat jämfört med 2016. Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 65 32 67 33 Kommunledningskontoret 7 6 54 46 Kultur- och fritidsförvaltningen 8 6 57 43 Omsorgsförvaltningen 129 35 79 21 Samhällsbyggnadskontoret 5 5 50 50 Serviceförvaltningen 11 9 55 45 Socialförvaltningen 78 35 69 31 Södermöre kommundelsförvaltning 22 4 85 15 Totalt 325 132 71 29 Medelåldern för de med en tidsbegränsad anställning är 36,4 år vilket är högre jämfört med för ett år sedan då medelåldern var 35,2 år. Kvinnornas medelålder är 36,7 och männens 35,6 år. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 13 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt 2017 2016 Barn- och ungdomsförvaltningen 38,3 33,1 36,6 2,3 Kommunledningskontoret 43,4 39,0 41,4-4,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 39,0 33,0 36,4 4,9 Omsorgsförvaltningen 36,2 31,4 35,1 1,0 Samhällsbyggnadskontoret * * 37,1-4,6 Serviceförvaltningen 38,6 45,9 41,9-1,1 Socialförvaltningen 36,2 38,5 37,0 1,9 Södermöre kommundelsförvaltning 35,0 * 34,8 1,2 Totalt 36,7 35,6 36,4 *) Redovisas endast om det finns fler än 5 kvinnor eller män. 1,2 Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 10 1 11 91 9 Handläggar - och administratörsarbete 24 12 36 67 33 Vård- och omsorgsarbete m.m. 184 57 241 76 24 Rehab och förebyggande arbete 3 1 4 75 25 Socialt och kurativt arbete 12 6 18 67 33 Skol- och barnomsorgsarbete 72 34 106 68 32 Kultur-, turism- och fritidsarbete 7 5 12 58 42 Teknikarbete 4 4 8 50 50 Hantverkare m.m. 1 6 7 14 86 Räddningstjänstarbete 0 2 2 0 100 Köks- och måltidsarbete 5 3 8 63 38 Städ, tvätt och renhållningsarbete 3 1 4 75 25 Totalt 325 132 457 71 29 13 Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 19
Antal timmar Årsarbetare 1.7 Timavlönade Timavlönade får som namnet antyder betalt per timme och är en intermittent anställningsform. Intermittent anställning är inte lagreglerad och fungerar som en behovsanställning. Den anställde har inte rätt till att jobba något visst antal timmar i veckan, men har alltid rätt att tacka nej. Det finns alltså ingen uppsägningstid för vare sig arbetsgivare eller arbetstagare utan ett nytt anställningsförhållande uppkommer vid varje enskilt arbetstillfälle. Timavlönad personal arbetade 599 861 timmar under 2017 vilket motsvarar 353 årsarbetare. 14 Årets insats av timavlönad personal motsvarade en minskning med 11,5 årsarbetare jämfört med 2016. Ca 70 % av antalet timmar utfördes av kvinnor. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare 51 57 65 74 87 110 106 69 76 57 246 243 261 271 200 218 214 251 252 246 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 33 år baserat på antal timmar gjorda under året. Kvinnornas medelålder är 34 år och männens 30,8. De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen 20-29 år (50 %). Nedanstående diagram visar åldersfördelningen mätt utifrån antalet arbetade timmar under 2017. 400 000 Arbetade timmar (timavlönade) 300 000 200 000 100 000 0 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Kvinnor Män 14 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). En årsarbetare = 1 700 timmar/år. Måttet 1 700 timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från 1 694 timmar). 20
Kommunens minskade timmar berodde främst på att socialförvaltningen minskade kraftigt under året. Flertalet av de övriga förvaltningar ökade sin insats av timavlönad personal i begränsad omfattning jämfört med 2016. Omsorgsförvaltningen är den förvaltning som använder sig av timavlönad personal i störst omfattning av kommunens förvaltningar (31 % av totalt antal timmar). Fördelningen av timmarna mätt som årsarbetare under 2016 och 2017 mellan förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) 2016 2017 Förändring Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2017-2016 Barn- och ungdomsförvaltningen 51 16 65 51 16 67 2,2 Kommunledningskontoret 1 0 1 2 1 2 1,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 4 2 6 3 2 6-0,1 Omsorgsförvaltningen 80 27 107 78 31 109 1,2 Samhällsbyggnadskontoret 0 0 0 1 0 1 0,6 Serviceförvaltningen 27 12 40 26 16 42 2,1 Socialförvaltningen 67 49 116 57 39 96-19,5 Södermöre kommundelsförvaltning 23 4 27 25 3 28 0,7 Totalt 254 110 362 244 106 351-11,5 De flesta timmarna görs i personalgruppen vård- och omsorgspersonal (60 %). Men det var även främst där som antalet timmar minskade under året (-15,7 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2016 och 2017. Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) 2016 2017 Förändring Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2017-2016 Ledningsarbete 1,4 0,0 1,5 0,9 0,0 0,9-0,6 Handläggar - och adm.arb. 2,3 1,6 3,9 2,5 1,3 3,7-0,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 152,1 73,7 225,8 142,7 67,4 210,1-15,7 Rehab och förebyggande arb. 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0-0,4 Socialt och kurativt arb. 9,5 3,1 12,6 8,1 2,7 10,8-1,8 Skol- och barnomsorgsarbete 55,2 15,2 70,4 59,4 14,4 73,8 3,4 Kultur-, turism- och fritidsarb. 2,7 1,5 4,2 2,3 2,9 5,3 1,0 Teknikarbete 0,1 0,1 0,2 0,5 0,1 0,6 0,4 Hantverkare m.m. 2,2 4,8 7,0 6,2 6,2 8,2 1,3 Räddningstjänstarbete 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Köks- och måltidsarbete 13,0 7,9 21,0 11,0 8,5 19,5-1,5 Städ, tvätt och renhållningsarb. 13,2 1,9 15,1 14,5 2,9 17,4 2,4 Totalt 252 110 362 244 106 351-11,5 21
1.8 Faktiska sysselsättningsgrader Andelen heltider och sysselsättningsgrader som redovisats ovan har utgått från personalens grundtjänster. 15 Men hänsyn bör även tas till att personalen reducerar sin arbetstid genom olika ledigheter för att därigenom få det faktiska arbetstidsmåttet. Följande tabell visar hur stor andel av de aktiva månadsanställningarna 16 som är heltider enligt anställningsavtalet jämfört med hur det faktiskt ser ut när de partiella ledigheterna 17 är fråndragna. Av tabellen framgår att 64,6 % av kvinnorna arbetar heltid vilket är 15,3 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. 85,3 % av männen arbetar heltid vilket är 5,3 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Främst är det tjänstledigheter i någon omfattning som reducerar arbetstidsmåttet. Kvinnorna har generellt ett högre uttag av partiella ledigheter än männen på de olika förvaltningarna. Aktiva månadsanställningar Andel heltider i % 30 november 2017 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 92,3 94,2 73,2 89,0-19,1-5,2 Kommunledningskontoret 93,0 98,3 80,9 96,5-12,1-1,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 85,3 87,3 65,7 77,8-19,6-9,5 Omsorgsförvaltningen 50,4 55,3 39,2 51,2-11,2-4,1 Samhällsbyggnadskontoret 96,8 98,2 82,3 87,3-11,2-10,9 Serviceförvaltningen 80,5 96,5 73,5 94,8-7,0-1,7 Socialförvaltningen 97,7 97,8 80,4 89,5-17,3-8,3 Södermöre kommundelsförvaltning 70,6 93,3 54,6 88,9-16,0-4,4 Totalt 80,0 90,7 64,6 85,3-15,3-5,3 *) Andelen faktiska heltider- andelen heltider enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. Nedanstående diagram visar utvecklingen av de faktiska heltiderna under de senaste tre åren. Här framgår att det är bland kvinnorna som ökningen av andelen faktiska heltider sker 90 85 Andel faktiska heltider i % 80 75 70 65 60 55 2015 2016 2017 Kvinnor 59,2 62,8 64,6 Män 84,1 85,4 85,3 15 Baseras på anställningsavtalet. 16 Aktiva tillsvidaretjänster och visstidsanställda på månadslön. Vilande tillsvidaretjänster är exkluderade. 17 Tjänstledigheter, föräldraledigheter och studieledigheter. 22
P.g.a. de partiella ledigheterna minskar även de faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraderna. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 92,3 % av en heltid vilket är 3,5 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. Männen arbetar 96,3 % vilket är 1,1 procentenhet lägre än anställningsavtalen. Aktiva månadsanställningar Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % 30 november 2017 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,4 97,5 93,5 96,6-3,9-1,0 Kommunledningskontoret 97,6 99,1 95,5 99,0-2,1-0,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 94,4 95,8 89,1 93,7-5,3-2,1 Omsorgsförvaltningen 91,5 92,5 87,9 91,5-3,6-1,0 Samhällsbyggnadskontoret 99,0 98,9 96,3 97,0-2,8-1,9 Serviceförvaltningen 95,3 98,9 94,0 98,3-1,3-0,6 Socialförvaltningen 99,2 99,2 96,0 97,7-3,2-1,5 Södermöre kommundelsförvaltning 93,3 98,9 89,4 98,1-3,9-0,8 Totalt 95,7 97,7 92,3 96,3-3,5-1,1 *) Faktiska sysselsättningsgrader - sysselsättningsgrader enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. Nedanstående diagram visar utvecklingen av de faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraderna för de senaste tre åren. Här framgår att de faktiska sysselsättningsgraderna ökar främst för kvinnorna. 100 98 Faktiska sysselsättningsgrader i % 96 94 92 90 88 2015 2016 2017 Kvinnor 91,3 92,0 92,3 Män 96,2 96,9 96,3 23
2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 73,5 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester/ferie (10,3 %) och sjukfrånvaro (6,4 %) 18. Männen har en högre faktisk arbetad tid (80,1 %) än kvinnorna (71,4 %) vilket bl.a. bero på ett lägre uttag av föräldraledighet och en lägre sjukfrånvaro. En bidragande orsak är även att en större del av kvinnorna är tjänstlediga i någon omfattning. Tidsredovisning 2017 Kvinnor Föräldraledighet 5,5% Semester/ferie 10,2% Övrig frånvaro 5,8% Sjuk 7,1% Faktisk arbetstid 71,4% Tidsredovisning 2017 Män Föräldraledighet 2,2% Semester/ferie 10,5% Sjuk 4,1% Övrig frånvaro 3,2% Faktisk arbetstid 80,1% Tidsredovisning 2017 Totalt Föräldraledighet 4,7% Övrig frånvaro 5,2% Semester/ferie 10,3% Sjuk 6,4% Faktisk arbetstid 73,5% 18 Sjukfrånvaroprocenten skiljer sig lite jämfört med den som redovisas i avsnittet framöver som behandlar sjukfrånvaron. Detta beroende på olika beräkningssätt. 24
Årsarbetare Årsarbetare 2.2 Fyllnads- och övertid 2.2.1 Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick under året till 55 21 timmar vilket motsvarar 32,5 årsarbetare vilket var en ökning med 7,9 årsarbetare. 19 Trenden har tidigare gått mot ett all lägre uttag av fyllnadstid men den trenden bröts under 2016 för att nu förstärkas under året. Kvinnornas fyllnadstid uppgick till 47 144 (27,7 årsarbetare) och männens till 8 068 timmar (4,7 årsarbetare). Nedanstående diagram visar fyllnadstiden för de senaste tio åren mätt i årsarbetare. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 6,7 7,2 8,6 7,8 5,3 54,7 46,6 48,0 50,9 4,8 3,4 3,6 3,4 4,7 31,2 25,8 23,1 20,6 21,2 27,7 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2016 och 2017 fördelat på kvinnor och män. Diagrammet visar att årets ökning förklaras främst av att fyllnadstiden ökade kraftigt på barn-och ungdomsförvaltningen. Procentuellt ökade fyllnadstiden främst i södermöre kommundelsförvaltning. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor 1,1 8,9 1,9 13,6 0,2 6,0 0,6 4,0 0,5 0,3 1,1 1,8 0,7 0,6 3,1 3,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Män Fyllnadstid mätt i årsarbetare 0,1 1,7 0,1 3,8 19 Fyllnadstid är den extra arbetstid som ligger mellan den deltidsanställdes schemalagda ordinarie arbetstid och upp till 8 timmar (eller i schema fastställd längre arbetstid). Deltidsanställd som beordras arbeta utöver sin fastställda arbetstid ska ersättas för sitt extraarbete med fyllnadskompensation, eller i vissa fall med övertidskompensation.. 25
Årsarbetare % För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,5 % av ordinarie arbetstid under året vilket kan jämföras med 2016 då siffran var 0,4 %. Följande diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2016 och 2017. Diagrammet visar att fyllnadstiden är som högs i södermöre kommundelsförvaltning (0,9 %) och barn-och ungdomsförvaltningen (0,8 %) i relation till ordinarie arbetad tid. 1,2 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en stor andel deltidsanställda. Den största bidragande orsaken till att fyllnadstiden ökade under året berodde på att timmarna ökade i personalgruppen skol-och barnomsorgsarbete. Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2016 och 2017. 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 2016 2017 26
% Nedanstående diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för åren 2016 och 2017 för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. Som andel av ordinarie arbetad tid har personal inom räddningstjänsten det största uttaget av fyllnadstid. 20 Diagrammet illustrerar bl.a. ökningen av fyllnadstid i relation till ordinarie arbetad tid för personalgruppen skol-och barnomsorgsarbete och kvinnor inom kök. 1,4 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Ledning Handl - adm Kvinnor Män *)Redovisas om fler än fem. Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 20 Personal inom räddningstjänst är alla heltidsanställda men fyllnadstiden avser möte, konferens, kurs utanför ordinarie schemalagd tid. 27
Årsarbetare Årsarbetare 2.2.2 Övertid Övertiden uppgick till 37 614 timmar under året vilket motsvarar 22,1 årsarbetare. 21 Övertiden ökade med 3,8 årsarbetare jämfört med 2016 (6 536 timmar). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. Av diagrammet går att utläsa att övertiden har minskat under senare år men att den trenden bröts under året och var den högsta på 10 år. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 7,8 8,5 8,6 7,0 7,6 7,6 7,2 6,9 7,2 5,9 9,8 10,5 11,8 14,0 11,2 11,5 12,0 11,6 11,1 13,6 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Uttaget av övertid är högst på socialförvaltningen följt av omsorgsförvaltningen och serviceförvaltningen. Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2016 och 2017 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. Av diagrammet går att utläsa att övertiden ökade på alla förvaltningarna förutom socialförvaltningen och södermöre kommundelsförvaltning. Barn-och ungdomsförvaltningen svarade för den största ökningen av övertidsuttaget under året både antalet årsarbetare (1,6) och i procentuella termer (59,8 %). 6,0 Övertid mätt i årsarbetare 5,0 4,0 0,5 0,8 2,3 0,7 1,2 3,0 3,9 0,4 2,0 3,3 3,8 3,2 3,5 0,2 2,3 2,7 2,6 0,3 1,0 0,9 1,7 0,7 1,3 0,2 0,4 0,2 0,3 0,2 0,3 0,3 0,1 0,3 0,2 0,5 0,8 0,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män 21 För heltidsanställd: Kompensation för övertidsarbete kan utges till heltidsanställd arbetstagare, som har en fastställd arbetstid och utför arbete utanför den ordinarie arbetstidens början eller slut. För deltidsanställd: Kompensation för övertidsarbete för deltidsanställd arbetstagare, kan utges om arbete utförs utöver den för motsvarande heltidsanställningen enligt detta avtal fastställda arbetstiden. Ytterligare en förutsättning är att övertidsarbetet beordrats på förhand (i undantagsfall får godkännande göras i efterhand). 28
Årsarbetare % På samma sätt som för fyllnadstiden ovan kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan de olika förvaltningarna. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,3 % av den ordinarie arbetstiden vilket är oförändrat jämfört med 2016. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2016 och 2017. Diagrammet visar tydligt att männen på serviceförvaltningen har det klart högsta övertidsuttaget i relation till ordinarie arbetad tid. Diagrammet visar också att det är männen på de flesta förvaltningarna som har den högsta andelen övertid i förhållande till ordinarie arbetstid. Under 2017 var det endast på barn-och ungdomsförvaltningen som kvinnorna hade en högre andel övertid än männen. 1,6 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Följande diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2016 och 2017. Diagrammet visar att övertidsuttaget är högst i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (7,2 årsarbetare) men att övertiden minskade under året för gruppen. Årets ökning förklaras främst av att uttaget ökade i gruppen skol-och barnomsorgsarbete. I procentuella termer ökade dock övertiden främst inom gruppen kultur-, turism- och fritidsarbete (114 %). 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare 2016 2017 29
% För att underlätta en jämförelse mellan personalgruppernas uttag av överitid visar följande diagram övertiden som andel av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2016 och 2017. Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget i % av ordinarie arbetstid är högst i mansdominerande yrkesgrupper och då främst hantverkare, och personal inom räddningstjänst. Flertalet av yrkesgrupperna hade en ökning under året och men inom gruppen teknik minskade andelen. 2,0 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män 30
3 Sjukfrånvaro 3.1 Arbetsmiljö och hälsa Som arbetsgivare är det viktigt att ha en hälsofrämjande och hållbar personalpolitik som bidrar till att skapa balans mellan verksamhetens behov, resurser och de krav som ställs på medarbetare. Hälsofrämjande arbete är en långsiktig process och ett förändringsarbete som rätt genomfört möjliggör för medarbetare att förbättra sin hälsa. För att nå framgång i hälsoarbetet är det nödvändigt att hälsa är ett synsätt som genomsyrar organisationen i all verksamhet. Delaktighet är en av förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete. För att nå delaktighet finns inom Kalmar kommun ett samverkansavtal. För att nå bästa resultat av det hälsofrämjandearbetet är det viktigt med forum för att sprida och ta vara på goda exempel och stärka det friska. Det är också viktigt att frågan får utrymme i kommunledning, inom förvaltningarna och på arbetsplatserna. Kommunen arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön och stärka arbets-hälsan på individ, grupp- och organisationsnivå. Kalmar kommun har sedan många år en egen inbyggd företagshälsa, arbetsmiljöenheten. Arbetsmiljöenheten anlitas i en mängd olika aktiviteter och planeringsarbeten. De tjänster som kunderna utnyttjade mest hos arbetsmiljöenheten under 2017 var arbetslivsinriktad rehabilitering, hälsosamtal, samtalsstöd, och utbildning inom området arbetsmiljö och hälsa. En bred satsning görs på en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i hela kommunen. Detta för att öka kunskap, beredskap och handlingskraft gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningen omfattar sex halvdagar och bygger på en utbildning framtagen av Sunt Arbetsliv. Under 2017 har många av förvaltningarna satsat extra mycket på arbetsmiljö och hälsa. Som goda exempel kan nämnas hälsosamma scheman där man tar hänsyn till hälsan i planering av arbetstider, man har också arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Arbetsmiljöenheten har under året ökat stödet till arbetsgivaren vid strategiskt arbete i arbetsmiljöfrågor. Stort fokus har varit på utbildning av chefer och skyddsombud i systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildning i samband med den nya arbetsmiljöföreskriften 2015:4, ergonomiutbildningar, i kurser som medarbetare i balans, samt i arbetet kopplat till ESF projektet AdNos-bättre hälsa i arbetslivet. Beslut har fattats om att implementera KIA i kommunen som nytt system för att registrera och åtgärda arbetsmiljöhändelser. KIA kommer att innebära att vi får bättre överblick av olyckor, tillbud och risker i organisationen och detta kan ligga till grund för ledningsbeslut i arbetsmiljöfrågor. Förberedelser har gjorts och implementeringen sker stegvis med några förvaltningar i taget. Rehabiliteringsprocessen ses över. Ett arbete med att uppdatera rutiner/riktlinjer kring rehabiliteringsprocessen har påbörjats. Syftet är att underlätta och tydliggöra rutinerna för cheferna så att vi som arbetsgivare agerar tidigt och aktivt i arbetet med att förebygga ohälsa. 31