Verksamhetsplan 2015 för Katarina Norra skola

Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) 2015-01-30 Handläggare Lillemor Hultman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsplan 2015 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 116 21 Stockholm katarinanorraskola@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...4 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...7 2. Ett klimatsmart Stockholm...11 2.1 Stockholm är klimatneutralt...11 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...12 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...12 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...14 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...14 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...15 Övriga frågor... 16

Sid 3 (16) Inledning Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med 690 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där ämneslärare undervisar från och med åk 1, som representeras av varsin arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor och tre biträdande rektorer. Vid skolan finns det tre förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam, ett antimobbing team samt ett elevcafé som vänder sig till elever i åk 4-9. Skolans servicegrupp består av intendent, kanslister och vaktmästare. Skolbespisning och lokalvård ligger på entreprenad. På skolan finns det vidare ett aktivt Skolråd bestående av föräldrarepresentanter, några lärare och delar av skolledningen som möts regelbundet för att samtala om gemensamma frågor. Föräldrarepresentanter ges även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och matråd. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vi ser skolan som en plats för kognitiv kunskap och socialt lärande. Vi har en kompetent och engagerad personalstyrka som arbetar utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vi vill vara en skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi ser inkludering som ett ledord och föräldrar som en tillgång. I syfte att vara en skola för alla utgår vi från varje elev i ett formativt och kreativt lärande. Vi vårdar en stolt tradition av demokrati och nära samarbete mellan elever, pedagoger och föräldrar. Genom elevledda utvecklingssamtal och inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och redovisningsformer vill vi öka elevernas insikt om deras eget lärande. Vår pedagogiska grundsyn genomsyras av ett positivt och gemensamt förhållningssätt till varandra och vår omvärld. Vi vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt skollagens bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter och utvärderingar, åsikter framförda via medarbetarsamtal, elevråd, skolråd (föräldrar) samt eventuella klagomål. Resultaten analyseras och diskuteras i skolledning, arbetslag och bland elever och föräldrar (skolråd). Utifrån analysen prioriterar och planerar, skolledning tillsammans med pedagoger,

Sid 4 (16) utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans verksamhetsplan. Under 2014 och 2015 har vi utöver våra interna kvalitetsprocesser även funnits med i PRIO projektet. PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) är ett utvecklingsarbete som sedan 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholm stad. PRIO har tillsammans med ledning och personal identifierat utvecklingsområden för att effektivisera skolan och skapa en mer lärande organisation. Prioriterade åtgärder för utveckling Områden för utveckling framtagna i samband med kvalitetsredovisningen 2014 Samtliga utvecklingssamtal på skolan ska vara, väl förberedda, elevledda utvecklingssamtal. Vi ska utveckla samarbetet med föräldrar till barn i yngre åldrar i syfte att förbättra resultaten i Brukarundersökningen avseende arbetsro och trygghet i skolan och på fritids. Vi ska utarbeta en modell för stödprocesser i syfte att effektivisera samt försäkra oss om att alla elever får det stöd de har rätt till. Vi ska utveckla arbetet med avseende på elevinflytande. Pedagogerna ska delta i fortbildning avseende digitala verktyg. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Sid 5 (16) Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 98 % År 96 % År Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 91 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 96 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 97 % År 95 % År 97 % År 98 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 88 % År Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År Vi åtar oss att genom vårt nya verktyg, RödGrön, utveckla våra metoder och arbetssätt för att synliggöra, bättre stödja och stimulera elevernas kognitiva och sociala utveckling. * Eleven får det stöd den har rätt till, i skolan och på fritids. * Elevens individuella kunskapsnivå tydliggörs. * Eleven får individanpassad stimulans oberoende nivå. * Elevens sociala behov tydliggörs. * Ökad samverkan mellan pedagoger avseende extra anpassningar.

Sid 6 (16) Arbetssätt * Ämneslärare kartlägger och uppdaterar löpande elevens kunskapsnivåer i verktyget. * Arbetslaget går igenom verktyget, elevens nuläge, varje vecka. * För elever i behov av stöd används verktyget för att upprätta handlingsplaner, pedagogiska utredningar och eventuella åtgärdsprogram, som på ett enkelt sätt, i verktyget, synliggörs för alla berörda. * Förstelärare i specialpedagogik handleder pedagoger och arbetslag i verktygets användning. * EHT, inklusive skolledning, använder verktyget för att hålla sig uppdaterade. * Förstelärare i specialpedagogik ansvarar för att utveckla verktyget utifrån nya behov. * Specialpedagoger finns delaktiga i arbetslagets arbete med verktyget. * Kommunikation kring verktygets användning förs löpande via arbetslagsledarna. * Verktyget Röd/Grön används. * Förstelärare i specialpedagogik har anställts. * Specialpedagoger och Skolledning. * Arbetslagsledare. Uppföljning * Kontinuerlig uppföljning under EHT. * Löpande uppföljning i arbetslagen. * Löpande uppföljning av specialpedagoger. * Medarbetarsamtal. * Utvärdering i Juni. Utveckling * Verktyget utvecklas kontinuerligt utifrån löpande arbete, utvärderingar och behov. Vi åtar oss att öka pedagogernas tillgång till digitala verktyg samt öka deras kompetens inom IKT. Detta i syfte att utveckla skolans undervisning. * Högre måluppfyllelse och ökad självkänsla hos eleverna. * Ökad variation, stimulans och motivation för elever och pedagoger. * Ökad möjlighet till individanpassad undervisning. * Effektivare skoladministration för F-klass, Fritidshem och Skola. Arbetssätt * IT pedagog tar, i samråd med skolledning, fram skolans IT-plan. * IT pedagog koordinerar handledning och fortbildning av personal. * Vi betonar IKT-kompetens vid nyrekrytering.

Sid 7 (16) * IT pedagog anställd 50 procent HT-14. * Prioriterat i budgeten att köpa in fler datorer/ipads. * Extern föreläsning Uppföljning * IT-plan presenteras för personal och skolråd (föräldrar) under VT-15. * Utvärdering i juni. Utveckling * Ta fram en långsiktig IT-plan som innefattar inköp och kompetensutveckling. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 52 % År 52 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

Sid 8 (16) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Vi åtar oss att arbeta för en bättre fysisk arbetsmiljö för barn och vuxna i förskoleklassens lokaler. * Anpassade och renoverade lokaler. Arbetssätt * Skolledning tydliggör behovet och ansöker om externa medel för genomförandet. * Externa resurser krävs. * Skolledning. Uppföljning * Löpande under året. Utveckling * Renoverade lokaler för en bättre anpassad lärmiljö. Vi åtar oss att tillsammans med barn och elever arbeta för en miljö där eleverna upplever att de kan arbeta i lugn och ro. * Barn i F-klass och elever i skolan upplever arbetsro. * Samsyn mellan elever och pedagoger kring begreppet arbetsro. * Samsyn kring förhållningsätt, regler och konsekvenser. Arbetssätt * Klassråd, årskursråd och elevråd reviderar tillsammans med pedagoger skolans ordningsregler. Under detta arbete samtalas om vilken miljö som önskas och som bäst gynnar lärandet. * Skolråd involveras i revideringsprocessen. * Arbetslagsledarna koordinerar revideringen av befintliga klasssrumsstrukturer. * Regler fastställs slutligen av skolledning tillsammans med arbetslagsledarna.

Sid 9 (16) * Barn, elever, pedagoger (f-klass, skola och fritids) och skolråd (föräldrar). Uppföljning * Brukarenkät. * Skolhäslovårdens enkät. * Enkät kopplat till planen mot kränkande behandling. * Omarbetade ordningsregler och klassrumsstrukturer klara under 2015. * Skolhälsovårdens enkät. Utveckling * Omarbetade rutiner för löpande revidering av ordningsregler tillsammans med elever och personal. * Revidering och aktualisering av gemensamma klassrumsstrukturer. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 74 % År 60 % År 70 % År

Sid 10 (16) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 70 % År 71 % År Vi åtar oss att fortsätta utveckla arbetet med elevledda utvecklingssamtal. * Eleven blir mer medveten om, och delaktig i, sitt eget lärande. Arbetssätt * Medvetandegöra mentorer (fritidspedagoger och lärare) om nyttjandet av RödGrön i anslutning till de elevledda utvecklingssamtal. * Mentorerna får i uppgift att utveckla de elevledda samtalen i ett kollegialt lärande. Exempel delas kring hur man kan träna eleverna i att hålla sina egna samtal. * Mentorer (skola/fritids) och ämneslärare. * Elev och förälder. Uppföljning * Arbetslagen utvärderar genomförda utvecklingssamtal tillsammans och med eleverna. * Medarbetarsamtal. Utveckling * Mentor nyttjar informationen i RödGrön i förarbetet tillsammans med eleverna. * Eleverna ska bli tryggare i, och säkrare på, att leda sitt utvecklingssamtal. Vi åtar oss att utveckla vårt arbete avseende formativ bedömning. * Elever får en större förståelse för kunskapskrav och bedömning. * Elever får löpande återkoppling och ökad möjlighet till inflytande över undervisningen. Arbetssätt * Extern föreläsare rörande formativ bedömning. * Kollegialt lärande i ämnesgrupper och arbetslag. * Omfattande stadievis sambedömning av NP utifrån en ny utvecklad planeringsstruktur. * Matematiklärare deltar i matematiklyftet ht-15.

Sid 11 (16) * Extern föreläsare. * Pedagoger. * Matematiklyftet ht-15 Uppföljning * Brukarenkät. * Medarbetarsamtal. * Utvärdering i juni. Utveckling * Elevernas förståelse kring kunskapskrav och bedömning. * Fortsätta utveckla pedagogernas kompetens i formativ undervisning och bedöming. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 50 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Vi åtar oss att utveckla vårt arbete med sopsortering och återvinning. * En ökad miljömedvetenhet hos elever och personal. * Sorterat avfall. Arbetssätt * Vaktmästare och skolledning säkerställer att det finns sorteringskärl och fungerande rutiner för tömning. * Mentorer lyfter nya rutiner med elever.

Sid 12 (16) * Slöjd och hemkunskap genomför mindre projekt avseende återvinning. * Vaktmästare. * Pedagoger i hem och konsumentkunskap samt slöjd. * Mentorer. Uppföljning * Utvärdering i juni. Utveckling * Tydligare rutiner för skolans avfallshantering. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Under 2015 kommer vi att satsa extra resurser på att utrusta skolan med digitala hjälpmedel. I samband med detta kommer vi även att genomföra vissa kompetenshöjande aktiviteter. Skolan utökar under 2015 ledningsgruppen med en biträdande rektor på 50 procent som får som huvudsakligt uppdrag att driva skolans IKT-utveckling. I syfte att öka undervisningens kvalitet och minska behovet av, samt kostnader kring, externa vikarier kommer två fasta vikarier att vara anställda på skolan. Vi kommer som en del i detta även att arbeta för att utöka vår interna vikariebank för att minska våra utgifter till externa bemanningsföretag. Vi planerar att använda årets investeringsmedel till: Möbler och inredning till några av personalens gemensamma arbetsrum. Nya möbler i matsalen. Fasta och rörliga inventarier till skolans båda idrottsalar. Rörande den socioekonomiskt riktade tilldelningen så påverkar denna inte nämnvärt skolans arbete utöver det som krävs för den löpande verksamheten. Budget 2015 Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Externa intäkter Taxor och avgifter 300-126 -126 Hyresintäkter 310-125 -125

Sid 13 (16) Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Bidrag 320-919 -919 Försäljning av verksamhet och tjänst 330-85 -85 Övriga intäkter 390-205 -205 Summa -1 460-1 460 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter 933-50 735-50 735 934-2 663-2 663 935-86 -86 Summa -53 484-53 484 Intäkter totalt summa -54 944-54 944 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader 500 43 150 43 150 505 400 400 Lokalkostnader 510 907 907 Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 520 140 140 530 190 190 Förbrukningsmaterial 535 1 554 1 554 Kosthåll 540 3 897 3 897 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 550 2 160 2 160 560 70 70 570 270 270 Övriga kostnader 590 195 195 Summa 52 933 52 933 Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga 955 2 011 2 011 Summa 2 011 2 011 Kostnader totalt summa 54 944 54 944

Sid 14 (16) Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Netto 0 0 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,7 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 2 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning.

Sid 15 (16) Vi åtar oss att utveckla våra interna strukturer och rutiner. * Effektivare möten och tydligare skolstruktur. * Frigöra tid för F-klass, skola och fritids kärnverksamheter. * Nöjdare medarbetare. * Bättre ta vara på fritidspersonalens intressen och kompetenser. Arbetssätt * PRIO leder och handleder arbetet. * Utbildningsinsats som gör att flera har kompetens att lägga schema. * PRIO leder arbetet. * Arbetsgrupp. * Personal. * Schemagrupp. Uppföljning * Löpande uppföljning och utvärdering under PRIOs ledning. * Medarbetarsamtal och Medarbetarenkät. Utveckling * Implementera och justera de strukturer som personalen tagit fram. * Anpassa schema 15/16 för framtagna rutiner och strukturer. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

Sid 16 (16) Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Vi åtar oss att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. Övriga frågor