Verksamhetsplan 2016 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (18) Handläggare Lillemor Hultman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsplan 2016 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621, Stockholm lillemor.hultman@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...17 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Internbudget 2016 (Bas 3 - jan) Katarina Norra skola

4 Sid 3 (18) Inledning Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med 690 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där ämneslärare undervisar från och med åk 1. Varje arbetslag representeras av var sin arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor och två och en halv biträdande rektorer. Vid skolan finns det fem förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett antimobbing team. Det finns också ett elevcafé som vänder sig till elever i åk 4-9. Skolans servicegrupp består av intendent, kanslister och vaktmästare. Skolbespisning består av ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns det ett aktivt Skolråd bestående av ca. 40 föräldrarepresentanter, några lärare och delar av skolledningen. Skolrådet möts regelbundet för att samtala om skolövergripande frågor. Föräldrarepresentanter ges även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och matråd. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vi ser skolan som en plats för kognitiv kunskap och socialt lärande. Vi har en kompetent och engagerad personalstyrka som arbetar utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vi vill vara en skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi ser inkludering som ett ledord och föräldrar som en tillgång. I syfte att vara en skola för alla utgår vi från varje elev i ett formativt och kreativt lärande. Vi vårdar en stolt tradition av demokrati och nära samarbete mellan elever, pedagoger och föräldrar. Genom elevledda utvecklingssamtal och inflytande över undervisningens innehåll, arbetssätt och redovisningsformer vill vi öka elevernas insikt om deras eget lärande. Vår pedagogiska grundsyn genomsyras av ett positivt och gemensamt förhållningssätt till varandra och vår omvärld. Vi vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Skolan värdesätter kulturella uttrycksformer och ser det som betydelsefullt att engagera och ge våra elever kreativa och konstnärliga erfarenheter. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt skollagens bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter och utvärderingar, åsikter framförda via medarbetarsamtal, elevråd, skolråd

5 Sid 4 (18) (föräldrar) samt eventuella klagomål. Resultaten analyseras och diskuteras i skolledning, arbetslag och bland elever och föräldrar (skolråd). Utifrån analysen prioriterar och planerar, skolledning tillsammans med pedagoger, utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans verksamhetsplan. Verksamhetsplanens områden för utveckling med tillhörande aktiviteter följs under året bl.a. upp via en tertialrapportering (T2) till huvudmannen. Verksamhetsåret sammanfattas slutligen i en verksamhetsberättelse. Under läsåret 14/15 och 15/16 har vi utöver våra interna kvalitetsprocesser även funnits med i PRIO projektet. PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) är ett utvecklingsarbete som sedan 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholm stad. PRIO har tillsammans med ledning och personal identifierat utvecklingsområden för att effektivisera skolan och skapa en mer lärande organisation. Prioriterade åtgärder för utveckling Stärka arbetet kring den kontinuerliga uppdateringen av vårt digitala uppföljningsverktyg RödGrön. Öka fritidsverksamhetens möjlighet till att bedriva en kvalitativ och stimulerande verksamhet. Investera i IKT relaterad fortbildning och material för att stimulera till ökad IKT användning. Arbeta med att skapa hemvister och utveckla skolans rast- och uppehållsytor för att på så sätt skapa en lugnare, tryggare och mer stimulerande skol- och fritidsmiljö. Utveckla arbetet med ett tydligt och formativt förhållningssätt i relation till bedömning och lärande. Vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter Genomföra insatser för att minska antalet pappersutskrifter Fortsatt utveckling av våra interna strukturer och rutiner för skapa en välfungerande organisation med mindre stress. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar

6 Sid 5 (18) Aktivitet Startdatum Slutdatum utveckling sprids inom staden. Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 91 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 94 % År 94 % År 97 % År 94 % År 95 % År 97 % År Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta 93 År

7 Sid 6 (18) Indikator meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Årsmål KF:s årsmål Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta förankra arbetet med vårt digitala uppföljningsverktyg RödGrön. * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) Arbetssätt Periodicitet * Förstelärare introducerar RödGrön till nya lärare * Skolledning poängterar via veckoblad och möten vikten av att hålla RödGrön uppdaterat samt agerar när detta inte följs * Arbetslagsledare ansvarar för att RödGrön är en stående punkt i arbetslagsmötet * Ämneslärare kartlägger och uppdaterar löpande elevens kunskapsnivåer i verktyget. Resursanvändning * Förstelärare i specialpedagogik (ansvarar för verktyget) * Specialpedagoger och Skolledning * Arbetslagsledare * Lärare Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Se till att RödGrön hålls uppdaterat * Se till att RödGrön öppnas och används under arbetslagsmöten * Eleverna ska få det stöd den stimulans som de har rätt till

8 Sid 7 (18) Enhetsmål: Vi åtar oss att öka fritidshemmets förutsättningar att kunna bedriva en kvalitativ och stimulerande verksamhet * Fler vårdnadshavare som är nöjda med barnens fritidshem (expanderat spindeldiagram i brukarenkät jmf med 2015) * Fler elever som är nöjda med fritidsklubben (expanderat spindeldiagram i brukarenkät jmf med 2015) Arbetssätt * I samband med schemaläggning värna om möjligheten till värdefull fritidstid * Skolledning tydliggör behovet gentemot huvudman och ansöker om verksamhetsanpassning rörande skolgård, klassrum och korridorer * Kompletterande inköp samordnas via arbetslagsledaren för fritids * Inom ramen för skolans löpande budget påbörja möjliga investeringar och ombyggnationer * Söka extra medel om Utbildningsförvaltningen liksom ht-15 ger möjlighet till det. * Skapa mindre grupper som utifrån intresse och kompetens driver verksamhetsutveckling i samband med fritidspersonalens möten Resursanvändning * Skolledning driver det organisatoriska och strukturella * Om ekonomin tillåter komplettera med ytterligare fritidspersonal * Arbetslagsledare för fritids Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Eleverna ska ges bättre förutsättningar att nå målen för utbildningen i skolans fritidshem. * Personalen ska ges bättre förutsättningar att bedriva en kvalitativ och stimulerande fritidsverksamhet * Schemaläggning som säkerställer tid och resurser för fritids (minimera behovet av att bemanna andra arbetslag + mer sammanhängande tid under em) * Optimera och omstrukturera skolgård (ökad möjlighet till fler parallella, meningsfulla och pedagogiska aktiviteter) * Inreda klassrum och korridorer för att även lämpa sig för fritidsverksamhet * Inköp av mer ändamålsenlig utrustning * Stärka det kollegiala samarbetet bland fritidspersonalen * Involvera fritidshemmets personal i verksamhetsutvecklande aktiviteter

9 Sid 8 (18) Enhetsmål: Vi åtar oss att öka pedagogernas användning av och tillgång till digitala verktyg samt utveckla deras kompetens inom IKT. * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) * Fler elever som upplever sig få använda digitala verktyg/hjälpmedel i skolarbetet Arbetssätt * IT pedagog ansvarar för fortsatta investeringar av hårdvara * IT pedagog och förstelärare koordinerar handledning och fortbildning av personal * Förstelärare genomför ipad kurs under vt-16 tillsammans med pedagoger i F-3 * Vi betonar IKT-kompetens vid nyrekrytering * Fortsätta den inledda Lernify-utbildningen tillsammans med vår personal för att utveckla våra bloggar Resursanvändning * IT pedagog anställd 50 procent * Förstelärare med inriktning IKT * Prioriterat i budgeten att köpa in fler datorer/läsplattor. * Extern föreläsning Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fler digitala verktyg i verksamheten (Skola, Fritids och F-klass) * Större självförtroende hos pedagogerna att använda IKT * Utveckling av undervisningen (fler vägar att nå målen för utbildningen). * Högre måluppfyllelse och ökad självkänsla hos eleverna. * Ökad variation, stimulans och motivation för elever och pedagoger * Ökad möjlighet till individanpassad undervisning * Effektivare skoladministration för F-klass, Fritidshem och Skola * Ökad IT och dator kunskap bland eleverna Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola

10 Sid 9 (18) Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 84 % År 65 % År 50 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,8 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö * Fler elever känner sig trygga * Fler elever upplever att de kan arbeta i lugn och ro * Fler elever i åk 8 som trivs och är nöjda med sin skola * Fler vårdnadshavare i F-klass som upplever att deras barn känner sig trygga i skolan Arbetssätt * Skolledning sammanställer och skickar ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen * Skolledning påbörjar inom skolans nuvarande budget möjliga investeringar, omstruktureringar och ombyggnationer * Skolledning ser inför planeringen 16/17 över möjligheten att fördela elever och årskurser bättre i skolans lokaler

11 Sid 10 (18) * Skapa och genomföra kortare enkäter som ger kvalitativ data och underlag för gemensam reflektion tillsammans med eleverna (utrymme finns under mentorstiden) * Tillsammans med vårdnadshavare i F-klass arbeta för att tydligare markera och trygga gården i anslutning till förskoleklassens lokaler Resursanvändning * Skolledning koordinerar * Ansökan om verksamhetsanpassning * Ekonomisk satsning av skolan * Om ekonomin tillåter utöka med ytterligare personal på fritidsklubben/elevcafét * Mentorer Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Behov av att anpassa skolans korridorer och kringytor för att skapa tydligare hemvister för eleverna samt möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. * Eleverna behöver fördelas bättre i våra korridorer. (Skåp behöver kompletteras/flyttas och olika årskurser spridas) * Klassrum och korridorer behöver ljudabsorberande och ljudisolerande insatser. (Äldre otäta dörrar i kombination med stora sten- och träpartier försvårar akustiken. Dessa behov har även framförts till skolan av hörselhabiliteringen på Karolinska) * Några klassrum behöver byggas om för att kunna rymma en hel klass. På så sätt kan vi minska trycket på salar i andra delar av skolan. * Anpassning av skolgård för att kunna rymma och aktivera fler elever. På så sätt kan korridorer avlastas och aktiviteter där mindre störande för pågående lektioner. * Vidareutveckla skolans fritidsklubb/elevcafé * Få större klarhet i vad elevernas förhållandevis låga enkätsvar rörande studiero och trygghet står för * En tryggare utemiljö utanför F-klassens lokaler Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

12 Sid 11 (18) betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 74 % År 49 % År 70 % År 70 % År 71 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för ett mer formativt förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. * Fler elever upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas Arbetssätt * Gemensam formativ fortbildning under konferenstid (ca 2h varannan vecka under hela våren) (förstelärare ansvarar) * Inköp av böcker till personal (Dylan William "Handbok i formativ bedömning") * Matematiklyftet för lärare i matematik - 1,5 h varje vecka (två grupper: åk åk 4-9) * Läslyft (startat under ht-16) * Strukturerad sambedömning av NP som en del i det kollegiala lärandet * I samband med studiedagar och konferenstid kollegialt lärande i ämnesgrupper och arbetslag * Skolledning planerar studiedagar tillsammans med förstelärare * Skapa och genomföra kortare enkäter som ger kvalitativ data och underlag för gemensam reflektion tillsammans med eleverna (utrymme finns under mentorstiden)

13 Sid 12 (18) Resursanvändning * Två ansvariga förstelärare * Pedagoger * Matematiklyftet (start: ht-15) (En förstelärare som handledare) * Läsläslyftet (start: ht-16) * Lärare som planerar sambedömning av Nationella Prov * Skolledning Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Utveckling av pedagogernas formativa förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. * Elever får konstruktivare återkoppling och en ökad möjlighet till inflytande för att på så sätt kunna ta ett större ansvar för sitt eget lärande * Elever får större förståelse för vad som ligger till grund för lärarens bedömning * Elever får förståelse för sin utveckling i förhållande till kunskapskraven * Lärare för, och delger eleverna, en kvalitativ och tydlig dokumentation av elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven * Få en större förståelse för förhållandevis låga enkätsvar rörande kunskap om vad man behöver kunna för att nå målen i relation till våra goda kunskapsresultat KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 64 År 39 År

14 Sid 13 (18) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan Arbetssätt * Genomföra en schemabrytande skapande skola vecka vt-16 (tematisk ämnesövergripande vecka utifrån beviljade skapande skola pengar) (Skolledning söker bidrag) * Genomföra en kulturdag med hela skolan ht-16 (Intressegrupp och förstelärare är drivande) * Dansprojekt under vt-16 för hela skolan (Framsteg - Ett jämställdhetsprojekt med kroppen i fokus) (Innefattar studiedag för pedagoger samt undervisning i samtliga elevgrupper) * Förstelärare omvärldsbevakar, förbereder och tipsar löpande om kulturella aktiviteter och samarbeten * Bibliotekarie som arbetar med boktips etc * Lyfta kulturella uttryckssätt via våra återkommande traditioner (FN-dag, avslutning, lucia etc) (elevkör, elevband etc) Resursanvändning * Skolledning * Förstelärare med riktat uppdrag att utveckla skolans arbete kring kulturella aktiviteter * Kulturorienterad intressegrupp * Lärare i estetiska ämnen * Bibliotekarie Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Genomföra fler kulturellt inriktade aktiviteter tillsammans med eleverna * Etablera våra traditioner och tydliggöra återkommande kulturella aktiviteter * Omvärldsbevaka och intensifiera informationen kring kulturella möjligheter och aktiviteter till personalen

15 Sid 14 (18) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Vi åtar oss att genomföra insatser för att minska antalet pappersutskrifter * Mindre antal pappersutskrifter * Sänkta kostnader för papper och utskrifter Arbetssätt * IKT ansvarig undersöker möjligheten att installera programvara * Kompetensutveckling och hårdvarusatsning enligt åtagandet rörande IKT * Intendent följer kostnaden * Skolledning lyfter miljöperspektivet och informerar personal om betydelsen av att minska antalet pappersutskrifter samt uppmuntrar till alternativa kommunikationskanaler * Resurser avsätts för inköp av böcker Resursanvändning * Skolledning * IKT ansvarig * Vaktmästare/Intendent * Personal * Ekonomiska anslag för böcker Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter,

16 Sid 15 (18) synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Minska antalet pappers utskrifter i våra olika skrivare * Undersöka möjligheten att installera programvara som följer upp antal utskrifter * Utveckla IKT användningen för att minska utskriftsbehov * Utveckla användandet av bloggar och hemsida för att minska behovet av information via papper * En ökad miljömedvetenhet hos elever och personal vilket leder till mindre pappersavfall * Inköp av läromedel som alternativ till kopiering KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

17 Sid 16 (18) Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta utveckla våra interna strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) * Minskad sjukfrånvaro Arbetssätt * Skolledning samlar, tydliggör och kommunicerar uppdaterade policys och rutiner * Skolledning tillsammans med Skolkoordinator vidareutvecklar skolans webbplats * Intendent tillsammans med Skolkoordinator följer upp personalfrånvaro * Skolledning tar med sig utvecklingsbehoven inför planeringen av läsår 16/17 Resursanvändning * Skolledning * Intendent med ansvar för frånvarouppföljning * Skolkoordinator med ansvar för webbplats * PRIO * Arbetslagsledare * Personal Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fortsätta arbetet med att effektivisera möte (hålla tider, rätt personer på rätt möten etc) * Fortsätta arbetet med att skapa en tydlig skolstruktur * Rättvis och jämn arbetsfördelning * Skapa prejudicerande policys som kan underlätta hantering av liknande ärenden nästa gång * Utveckla skolans webbplats så att den blir informativ och effektiv för att på så sätt minska informationstrycket på personalen * Tidig planering rörande tjänstefördelning och schema inför 2016 (allt ska vara klart innan sommaren) * Bättre och mer kvalitativ uppföljning av personalfrånvaro * Frigöra tid för F-klass, skola och fritids kärnverksamheter. * Implementera och justera strukturer och rutiner som verksamheten och personalen identifierar som otydliga eller bristfälliga * Finjustera konferens- och mötesscheman inför läsåret 16/17 * Bättre framförhållning rörande skolövergripande datum

18 Sid 17 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Katarina Norra skola förväntas 2016 ha en ekonomi i balans. Vi arbetar systematiskt, långsiktigt och strategiskt i vår planering av ekonomin. Vi har måntaliga uppföljningar och arbetar med att vara kostnadseffektiva i alla avseenden med avsatta medel. Lagd budget för skolan är balanserad. Några neddragningar eller andra åtgärder är inte nödvändiga för att uppnå ett balanserat bokslut Skolan har inför 2016 ett gott elevunderlag samt en upparbetad fond för att täcka eventuellt oplanerade utgifter. Vi planerar att använda årets investeringsmedel till: Möbler till klassrum och korridorer Mörkläggning och projektorer Maskiner till slöjden Kompletterande inköp till vårt storkök Den socioekonomiskt riktade tilldelningen påverkar inte nämnvärt skolans arbete utan används som en del i den löpande verksamheten för att finansiera en bra lärartäthet med god kompetens.

19 Sid 18 (18) Budget 2016 Se bifogad fil: "Internbudget 2016 (Bas 3 - jan) Katarina Norra skola" Övriga frågor Elevhälsoteamets arbete Skolans elevhälsoteam (EHT), bestående av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studieoch yrkesvägledare och skolledning, träffas 1 ggr/veckan. Vid mötet behandlas enskilda elevärenden, ärenden rörande klasser och grupper samt hanteringen av skolövergripande frågor ur ett elevhälsoperspektiv. Elevhälsan planerar tillsammans förebyggande insatser och värdegrundsrelaterade arbeten. Elevhälsan ansvarar för utvärderdering och revidering av skolans handlingsplaner, t ex Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Likabehandlingsplan och Närvaroplan. Under 2016 kommer EHT att prioritera följande område: EHT har sett ett behov av att prioritera arbetet med stressrelaterade frågor bland eleverna. Det handlar bl.a. om att förebygga stressande situationer samt att arbeta mer aktivt i ärenden som rör stress. På organisations- och gruppnivå har vi fattat beslut om att varje årskurs ska ha gemensamma prov- och läxbloggar för att skapa överblick och insikt bland lärarna för elevernas situation På individnivå kommer vi att genomföra en kartläggning bland eleverna för att kunna utforma och precisera ett träffsäkert fortsatt arbete på organisations- och gruppnivå Arbetet kring stress bedrivs redan nu på individnivå utifrån enskilda elevärenden (Skolsköterska, kurator och specialpedagoger är i nuläget inblandade) På organisations nivå inbjuder vi dessutom i februari personal och föräldrar till en föreläsning rörande barn och elevers psykiska hälsa. Delar av denna föreläsning har ett fokus på stresshantering ur ett föräldraperspektiv. Ytterligare områden som kommer att fokuseras på: Omstrukturering av skolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Målet är att planerna efter omarbetning ska bli mer lättläst och utvärderingsbar. Schemalägga förebyggande tid tillsammans med EHT för att säkerställa att grupp- och organisationsrelaterade frågor ges tillräckligt med utrymme och fokus, parallellt med enskilda elevärenden. Normkritiskt skolövergripande jämställdhetsprojekt tillsammans med dansgruppen Framsteg (involverar EHT, pedagoger och samtliga klasser). Värdegrundsrelaterat arbete på högstadiet gällande sociala medier, normer och genus.