Verksamhetsplan 2019 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Johan Arvidsson Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsplan 2019 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621, Stockholm johan.hans.arvidsson@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Budget 2019 Katarina Norra skola

4 Sid 3 (16) Inledning Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 100 personer med drygt 700 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där förskollärare undervisar i förskoleklass och ämneslärare i årskurs 1-9. Varje arbetslag representeras av en arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp utgörs av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare, bibliotekarie samt kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt skolråd bestående av cirka 40 vårdnadshavare, några lärare samt skolledningen. Skolrådet möts regelbundet för att samråda kring skolövergripande frågor. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och årsvisa gruppintervjuer. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vårt mål är att vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt gällande styrdokument och genomförs utifrån huvudmannens och skolans plan. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter (vårdnadshavare/elever/personal), utvärderingar och möten tillsammans med personalen. Åsikter framförda via forum för samråd (elevråd/skolråd) vägs också, tillsammans med eventuella synpunkter och klagomål, in i arbetet. Under vårterminen genomförs dessutom tio stycken årskursvisa gruppintervjuer med sex slumpvis utvalda elever ur respektive årskurs. Elevintervjuerna genomförs av skolledningen och tillför arbetet systematisk och kvalitativ förstahandsinformation om elevernas upplevelse av verksamheten. Resultaten analyseras och diskuteras bland skolledning och personal. Utifrån analysen sammanställer och prioriterar skolledningen utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans Verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens prioriterade

5 Sid 4 (16) utvecklingsområden lyfts bland personal och skolråd och följs under året bland annat upp via Tertialrapportering 2 (T2) som skickas till huvudmannen. Verksamhetsåret utvärderas och sammanfattas slutligen i en Verksamhetsberättelse (VB). Elevhälsans uppdrag 2019 Stress och elevers psykiska hälsa Elevhälsan kommer utifrån fjolårets kartläggning att fortsätta arbetet med att analysera och prioritera insatser för att minska elevernas stress och stärka deras psykiska hälsa. Skolrådet har också involverats i arbetet och kommer finnas med och driva flera viktiga insatser. Tillgängliga lärmiljöer Elevhälsan kommer att leda och koordinera det fortsätta arbetet utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens material om tillgänglig utbildning. Arbetet sker inom ramen för skolans pågående enhetsmål att Elevernas lärmiljö är tillgänglig. Digitalisering Fokus avseende skolans digitalisering kommer under 2019 att vara övergången till den nya skolplattformen. Plattformen kommer att utgöra en central del i skolans dagliga arbete och pedagoger, vårdnadshavare och elever kommer att beröras av arbetet. Skolan planerar, i samband med detta, även att utöka antalet digitala enheter. Förhoppningsvis kommer insatserna att öka elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av användandet av digitala verktyg i verksamheten samt öppna för nya typer av uppgifter och redovisningsformer som gör att eleverna upplever lärandet som mer lustfyllt. Särskilda satsningar I linje med vad som framgår under våra enhetsmål pågår några särskilda satsningar på skolan. Skolan har ett pågående utvecklingsarbete tillsammans med personal från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) rörande tillgänglig lärmiljö. Vidare genomför personalen vid skolans fritidshem en fortbildning via Skolverket rörande fritidshemmets uppdrag och undervisning. Skolan kommer också att påbörja ett handledarlett utvecklingsprojekt avseende "Spring i benen". Projektet genomförs tillsammans med handledare från Utbildningsförvaltningen. Förstelärare Vid skolan finns sex förstelärare som har en central uppgift i att tillsammans med skolledning samordna, leda och organisera det kollegiala lärandet i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. Förstelärarna har som en del av uppdraget en betydelsefull roll i flera av årets prioriterade utvecklingsinsatser. Förstelärarnas kompletta uppdrag specificeras i skolans interna rutindokument "A till Ö" Prioriterade åtgärder för utveckling Stärka skolans säkerhet via systemet för gemensamma utrop samt utveckling av delar av inbrottsskyddet. Fortsätta arbetet för en tillgängligare lärmiljö. Fortsätta arbetet mot en tryggare och lugnare skolmiljö. Fortsätta arbeta för att eleverna har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande.

6 Sid 5 (16) Arbeta vidare för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök. Fortsätta arbeta med att utveckla en strukturerad och välfungerande organisation med tydliga rutiner utan stress. KF:s inriktningsmål: 1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i Nämndmål: Förebyggande arbete leder till en säker stad Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis, liksom insatser för barn och elever i behov av stöd, minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet. Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras. Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare. Enhetsmål: Förebyggande arbete leder till en säker skola. * Möjlighet att via högtalare muntligt kommunicera till hela skolan samtidigt * Stärkt inbrottsskydd i lokalen som Utbildningsförvaltningen hyr för vår förskoleklassverksamhet Arbetssätt * Entreprenör anlitas för att säkerställa att skolans har ett högtalarsystem som fungerar för gemensamma utrop. * Skolan kontaktar Utbildningsförvaltningen i syfte att planera och inleda möjliga insatser för att stärka inbrottsskyddet i den externa hyreslokalen. Resursanvändning * Skolledning driver arbetet tillsammans med vaktmästare * Ekonomiska medel avsätts för insatserna Uppföljning Uppföljning i samband med Tertialrapport 2. (Augusti/September)

7 Sid 6 (16) Utveckling Vi ser ett fungerande högtalarsystem som ett viktigt säkerhetsskapande komplement till vårt befintliga kamerasystem. Nästa steg blir att utveckla och förankra olika utropskoder för att säkerställa att eventuella gemensamma utrop rörande t.ex. utrymning eller inrymning, förstås av alla. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 90 % 84 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 91 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9 95 % År 94 % År 93 % År 94 % År 94 % År 95 % År Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått 96 % År

8 Sid 7 (16) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 94 % År 95 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 89 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Elevernas lärmiljö är tillgänglig. * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer). * Ombyggda lokaler som tillhandahåller fler och bättre anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd. Arbetssätt * Tillsammans med material och personal från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kartlägga skolans lärmiljö och därefter initiera relevanta utvecklingsinsatser. * Lämna in ansökan om verksamhetsanpassning i syfte att frigöra fler klassrum samt komplettera med några avskilda grupprum/studierum för att kunna ge våra elever den lärmiljö och det särskilda stöd som de behöver. * Fortsätta stärka arbetet kring ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen (t.ex. utveckla arbetet med lådor med fysiska hjälpmedel i klassrummet som eleverna kan låna för att optimera sin lärmiljö (NPF-lådor)). Resursanvändning * Två förstelärare tillsammans med skolledning planerar och leder arbetet ihop med SPSM. Övriga specialpedagoger involveras i arbetet. * Tid avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. * Skolledning sammanställer och skickar in ansökan om verksamhetsanpassning. * Ekonomiska medel avsätts för eventuella inköp av verktyg och hjälpmedel. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. (våren) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Augusti/September)

9 Sid 8 (16) Utveckling Skolan behöver frigöra ytterligare ett klassrum samt kompletteras med några avskilda studierum för att kunna ge våra elever det särskilda stöd som de behöver. Utöver detta saknas mötesrum samt två kontorsrum/mottagningsrum för att kunna komplettera skolledning och elevhälsoteam med de kompetenser som vi sett behov av att förstärka verksamheten med. Skolan har identifierat konkreta och möjliga lokalförändringar som kommer att tillgodose verksamhetens behov. I samband med driftsättningen av de nya rummen finns behov av att utveckla och konkretisera rummens specifika inredning och utrustning. Detta kommer att ligga inom skolans ansvar. Arbetet tillsammans med SPSM beräknas pågå några år framåt. Nämndmål: Alla elever har en trygg och god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 70 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Total frånvaro i grundskolan 7,6 % År Enhetsmål: Skolmiljön är trygg och lugn. * Vårdnadshavare till elever i förskoleklass och åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (enligt intervjuer och satta indikatorer). * Elever i åk 5 och åk 8 som upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (enligt intervjuer och satta indikatorer). * Ombyggda lokaler som tillgängliggör anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd samt ökar möjligheten till avskilda och lugna hemvister.

10 Sid 9 (16) Arbetssätt * Fortsätta anpassa skolans korridorer och kringytor för att skapa tydligare hemvister för eleverna samt möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. Behov finns bland annat av att hitta ett lämpligt rastutrymme / uppehållsrum för årskurs 7-9. * Lämna in ansökan om verksamhetsanpassning i syfte att frigöra nödvändiga utrymmen och klassrum samt komplettera med några avskilda grupprum/studierum för att kunna ge våra elever den lugna rast- och lärmiljö samt det särskilda stöd som de behöver. * I samarbete med handledare för "Spring i benen" utveckla möjligheten till en bättre lärmiljö via rörelse och fysisk aktivitet under lektions- och fritidstid. * Verka för förvaltningens slutförande av det ljudabsorberade projektet av korridorer och trapphus. * Komplettera den nya skolgården med material som verksamhetsansvariga inom skola och fritidshem ser behov av för att bättre kunna stimulera och aktivera eleverna. * Genomföra flera årskursintegrerade aktiviteter för att eleverna ska lära känna varandra över årskursgränserna. * Fortsätta arbetet med hemklassrum i de årskurser det finns behov och schemateknisk möjlighet. * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs för att följa utvecklingen och få kvalitativ information kring hur eleverna upplever skolmiljön och vad som behöver förbättras framöver. Resursanvändning * Skolledning prioriterar och leder arbetet samt slutför ansökan om verksamhetsanpassning. * Externa handledare från "Spring i benen" * Ekonomiska resurser avsetts för nödvändiga investeringar * Pedagoger och arbetslag involveras i Spring i benen samt driver årskursöverskridande aktiviteter. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. (våren) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Augusti/September) Utveckling Vi är en relativt stor skola som samsas på en förhållandevis begränsad yta. För att kunna skapa trygghet och lugn krävs därför väl anpassade lokaler. Skolan har kommit en bra bit på vägen till att skapa de hemvister och den fysiska klassrumsplanering som vi önskar. Vi har dock fortfarande några lokaler som i nuläget inte kan nyttjas optimalt men som efter anpassning skulle kunna frigöras och disponeras bättre. En bättre anpassad lokalanvändning skulle medföra en mer samlad lokalisering för några av våra årskurser samt frigöra några ytterligare rum för rastverksamhet, studier och stöd. Mot bakgrund av detta kommer vi att lämna in en ansökan om verksamhetsanpassning. I samband med en eventuell ombyggnation

11 Sid 10 (16) kommer skolan att påbörja en mer detaljerad utvecklingsplan för hur de nya lokalerna ska utrustas och användas. Utöver detta ser vi en trygghetsskapande betydelse av att fortsätta vidareutveckla våra årskursöverskridande aktiviteter. Via dessa aktiviteter ges eleverna möjlighet att lära känna och bygga relation med elever från andra årskurser som man annars kanske bara passerar i korridoren. På skolan pågår även ett samtal om hur vi framöver skulle kunna utveckla och genomföra mer regelbundna "temperaturmätningar" kring elevernas trygghet och trivsel. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven i alla olika ämnen Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven i alla olika ämnen Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 75 % År 55 % År 78 % År 70 % År 70 % År Enhetsmål: Elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. * Elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och åk 8) (enligt intervjuer och satta indikatorer). * Vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass, fritids, åk 2) (enligt satta indikatorer). * Fler vårdnadshavare upplever att det är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter (enligt satta indikatorer).

12 Sid 11 (16) Arbetssätt * Implementering av Skolplattformens moduler Elevdokumentation (ED) samt Planeringsoch bedömning (PoB). Relevanta system kommer att användas redan från förskoleklass. * Framtagande av manualer och lathundar för personal, vårdnadshavare och elever i samband implementeringen. * Fortsätta arbeta med och tydliggöra bedömningsgrunder och betygssystem genom Skolverkets nya allmänna råd. Tydliggöra gentemot vårdnadshavare via Skolråd och vid behov publicering av informativa länkar på skolans webbplats. * Vidareutveckla våra gemensamma rutiner för vad våra utvecklingssamtal innehåller och hur de genomförs (F-9). * Genomföra Skolverkets webbkurs "Fritidshemmets uppdrag och undervisning" för att tillsammans med fritidshemmens personal utveckla vår fritidsverksamhet. * Strukturerad sambedömning av Nationella prov (NP) som en del av det kollegiala lärandet och en rättvis bedömning. * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever situationen och vad som behöver förtydligas. Resursanvändning * Skolledning prioriterar och leder arbetet. * Två förstelärare ansvarar tillsammans med resten av DU-gruppen (Digital utbildningsgrupp) för att fortbilda personalen i Skolplattformen och dess moduler. * Tid för fortbildning avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. * Skolverkets material ligger till grund för fortbildningen av personalen i fritidshemmet * Skolledningen tillsätter eventuella medel för nödvändiga investeringar i fritidshem och fritidsklubb. * Tid avsätts för sambedömning av nationella prov. * Skolrådet involveras i frågor som rör vårdnadshavare. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. (våren) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Augusti/September) Utveckling Skolplattformens system kommer att ersätta flera av våra äldre interna system vilket kommer att öka elevernas och vårdnadshavarnas insyn avseende elevernas utveckling. Systemet kommer på ett mer systematiskt sätt än tidigare att samla skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner samt relevanta underlag för betygsättning och bedömning. Införandet kommer på så sätt att ge elever och vårdnadshavare en ökad förståelse för elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven. Skolan säkerställer via systemet även en kvalitativ och enhetligt utformad läraroberoende dokumentation där elevens utveckling kan

13 Sid 12 (16) följas över tid. I samband med införandet ser skolan ett behov av att utveckla och ta fram vissa gemensamma manualer och lathundar för att säkerställa att införandet får ett brett genomslag bland våra vårdnadshavare och elever. Vi ser vidare behov av att ytterligare tydliggöra för vårdnadshavare hur bedömning och betygsättning går till. Skolverkets kurs avseende fritidshemmets utbildning och uppdrag ses som en viktig del i arbetet för att höja kvaliteten på vår fritidsverksamhet. Satsningen ses som inledningen på en utvecklingsprocess som kommer att fortsätta framöver. KF:s inriktningsmål: 2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö FN:s globala hållbarhetsmål "Agenda 2030" och lärande för hållbar utveckling är en självklar del av verksamheten. Det finns övergripande strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 40 % År Antal skolor som har genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten 1 följer upp År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År Enhetsmål: Övergå från mottagningskök till tillagningskök * Avvecklade dagliga lastbilstransporter mellan Sjöstaden och Södermalm * Mindre slängd mat då vi enklare kan anpassa måltiderna till vår löpande verksamhet * Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning Utöver ovanstående resulterar en ombyggnation i följande mervärden: * En beräknad ekonomisk besparing om minst 600 tkr/år. * Tydligare integrering av skolluncher och kökspersonal i vår pedagogiska verksamhet. * Möjlighet till enhetsspecifikt inflytande över servering och mat (elever, personal, vårdnadshavare). * En stabilare servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem i verksamheten).

14 Sid 13 (16) * Flexibel tillagningsmängd (möjlighet att komplettera med fler portioner de dagar konsumtionen blir oväntat hög). Arbetssätt * Sammanställa och skicka en ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen. * Påbörjar åtgärder och förändringar inom befintlig budget som kan leda ärendet i rätt riktning. * Kontakta externa konsulter och experter vid behov av vidare utredning och förslag. Resursanvändning * Skolledning driver ärendet tillsammans med köksansvarig * Vid behov samråd med externa konsulter (storkökskonsult, miljöförvaltning, sakkunniga inom förvaltningen) Uppföljning * Uppföljning i samband med Tertialrapport 2. (Augusti/September) Utveckling Utöver miljöaspekterna så är målet, att bygga om vårt nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök, betydelsefull för skolans övergripande verksamhet. Hösten 2016 genomfördes en utredning av en storköksarkitekt som visar att den nödvändiga ombyggnationen är betydligt mindre omfattande än vad som framkommit i samband med tidigare bedömningar. Skolan fick, under hösten 2018, i samband med en anmärkningsfri livsmedelskontroll av Miljöförvaltningen, ytterligare indikationer på att vi enbart är några fåtal förändringar från att kunna laga egen mat. Ett inledande alternativ är att möjliggöra tillagning av ordinarie huvudrätter men fortfarande köpa specialkost från närliggande skola. Målet kommer att vara prioriterat även under kommande år. KF:s inriktningsmål: 3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

15 Sid 14 (16) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnd tas fram av nämnd Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och erbjuder och stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev. Lärarna kan fokusera på undervisningen. Enhetsmål: En strukturerad och välfungerande organisation med tydliga rutiner utan stress. * Fortsatt ökat AMI (Aktivt Medskapande Index) (enligt satta indikatorer). * Låg sjukfrånvaro (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Fortsätta arbetet med att skapa en tydlig och välfungerande organisation och skolstruktur (t.ex. samla prejudicerande policys och rutiner i personaldokumentet "A till Ö") * Tydliggöra och kommunicera interna arbetsgångar via lathundar (t.ex. viktiga delar av Skolplattformen). * Fortsätta satsningen på trivselfrämjande aktiviteter bland personalen (t.ex. afterwork, personalfester och internat) * Tidigarelägga analysen av medarbetarenkäten tillsammans med personalen. * Tillsammans med personal och skolråd utveckla och förankra ett förväntansdokument rörande kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare. * Effektivisera och förenkla interna arbetssätt för att skapa mindre stress (t.ex. fasa ut interna system till förmån för Skolplattformen, fasta rutiner för utvecklingssamtal, tydliggöranden

16 Sid 15 (16) kring bedömning och betygsättning) * Tillsammans med personalen vidareutveckla strukturen för, och innehållet i, våra medarbetarsamtal (bland annat tydligare koppling till lönekriterier och mål) * Fortsätta investeringen i den fysiska arbetsmiljön genom att bl.a verka för förvaltningens slutförande av det ljudabsorberade projektet av korridorer och trapphus. Resursanvändning * Skolledning planerar och leder arbetet. * Investeringar och aktiviteter prioriteras i budget. Uppföljning * Medarbetarenkät riktad till personalen. (Februari) * Medarbetarsamtal (Februari/Mars) * Genomgång av medarbetarenkät tillsammans med personalen och utifrån med utgångspunkt i den genomföra psykosocial skyddsrond i SVG (Vårtermin) * Fysisk skyddsrond. (Vårtermin) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Augusti/September) * Uppföljning av sjukfrånvaro tillsammans med personalavdelningen (våren) samt i samband med T2 samt VB (hösten) Utveckling Målet är viktigt och utvecklingen inom området pågår löpande. Sannolikt kommer det övergripande målet att finnas kvar och på relevanta sätt brytas ner och konkretiseras även under kommande år. Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2019 Kommentarer till VP 2019 Katarina Norra skola är en skola med budget i balans och god ekonomi. Skolan har en ingående fond om 4,17 mnkr. Skolan har god tillströmning av elever och planerar inför 2019 utöka elevantalet något i syfte att upprätthålla skolans goda ekonomi. Intäkter Under 2019 fortsätter förstärkningar inom lågstadiet och fritidshem. Beräknade stadsbidrag för dessa satsningar förväntas dock bli lägre jämfört mot tidigare år vilket innebär att skolan finansierar större del. Katarina Norra har även fortsatt del av det statsbidrag som tilldelats för Lärarlönelyftet såväl som karriärtjänster (förstelärare). Skolan avser även fortsätta satsa på skolbibliotek, läxhjälp

17 Sid 16 (16) samt lovskola och beräknar erhålla stadsbidrag för viss del av dessa kostnader. Projektet Skapande skola fortsätter under 2019 och det finns en framtagen plan för olika aktiviteter under vårterminen. Skolan har tilldelats ett något högre socioekonomisk tilläggsanslag jämfört med föregående år. Det socioekonomiska anslaget kommer bland annat att användas till insatser och stöd till elever med behov av särskilt stöd såväl som för nyanlända elever. Detta i syfte att i större utsträckning ge eleverna mer likvärdiga villkor såväl som förutsättningar och möjligheter vilket avser bidra till elevernas kunskapsutveckling. Kostnader Lönekostnaderna för 2019 beräknas bli högre än tidigare års utfall vilket delvis kan förklaras av lönerevision. I budget finns medel även avsatta för en nyinrättad tjänst avseende psykolog. Under 2019 har Katarina Norra skola också flera anställningar vilka är berättigade olika arbetsmarknadsstöd, i huvudsak så kallade Extratjänster. Dessa bidrar positivt till skolans verksamhet på många sätt. Kostnaderna för IKT bedöms öka under Kostnadsökningen beror dels på höjning av de så kallade utnycklade kostnaderna såväl som byte av IT leverantör. På sikt beräknas kostnaderna för IKT bli lägre med den nya leverantören med under första året kommer utbytet innebära flera extrakostnader. Som del i skolans arbete mot stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling avser skolan utveckla skolans IKT kompetens samt utöka antalet digitala enheter. Katarina Norra strävar efter att genomföra förändringar i skolans kök vilket resulterar i ett tillagningskök. På sikt bedöms detta som mer kostnadseffektivt såväl som positivt ur flera aspekter. Skolan fortsätter även stäva efter att öka andelen ekologiska livsmedel. Den tilldelade investeringsbudgeten om 0,3 mnkr kommer främst att användas till fortsatta inköp av möbler till klassrum. Katarina Norra skola håller på att renoveras av SISAB. Skolan har tillsammans med SISAB påbörjat en planering om hur och när renovering ska utföras. Planen sträcker sig över flera år. Övrigt Synpunkter och klagomål Den som har synpunkter eller klagomål på vår verksamhet uppmuntras via vår webbplats att ta kontakt med oss. Grundregeln är att man inledningsvis kontaktar den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till ansvarig skolledare. Om inte heller skolledningens svar upplevs tillfredställande finns även möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på Stockholm stads webbplats. För den som inte har möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål enligt ovanstående finns även möjligheten att registrera dem via formulär på skolans webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i vårt systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete.

18 Översikt Internbudget 2019 Utbildningsförvaltningen Ansvar Katarina Norra Skola Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Förskola Övrigt Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet och tjänst Övriga intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader Lokalkostnader Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmaterial Kosthåll IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Netto Resultatfond Överskott (+), underskott (-) Investeringsbudget (konto 4023 projekt 9) Kommentarer: Nyckeltal Lönekostnad (bas3 500)/ totala intäkter 81,2% Övriga personalkostn (bas3 505)/ totala intäkter 1,2% Övriga externa och interna kostn /totala intäkter 17,6% Internbudget mall 2019_ver