Verksamhetsberättelse VB 2018 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Dnr: Sid 1 (23) Handläggare Johan Arvidsson Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsberättelse 2018 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621, Stockholm johan.hans.arvidsson@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (23) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Kvalitetsarbete Redovisning av synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2018 Katarina Norra skola

4 Sid 3 (23) Sammanfattande analys Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 100 personer med drygt 700 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där förskollärare undervisar i förskoleklass och ämneslärare i årskurs 1-9. Varje arbetslag representeras av en arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp utgörs av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare, bibliotekarie samt kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt skolråd bestående av cirka 40 vårdnadshavare, några lärare samt skolledningen. Skolrådet möts regelbundet för att samråda kring skolövergripande frågor. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och årsvisa gruppintervjuer. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vårt mål är att vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt gällande styrdokument och genomförs utifrån huvudmannens och skolans plan. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter (vårdnadshavare/elever/personal), utvärderingar och möten tillsammans med personalen. Åsikter framförda via forum för samråd (elevråd/skolråd) vägs också, tillsammans med eventuella synpunkter och klagomål, in i arbetet. Under vårterminen genomförs dessutom tio stycken årskursvisa gruppintervjuer med sex slumpvis utvalda elever ur respektive årskurs. Elevintervjuerna genomförs av skolledningen och tillför arbetet systematisk och kvalitativ förstahandsinformation om elevernas upplevelse av verksamheten. Resultaten analyseras och diskuteras bland skolledning och personal. Utifrån analysen sammanställer och prioriterar skolledningen utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans Verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens prioriterade

5 Sid 4 (23) utvecklingsområden lyfts bland personal och skolråd och följs under året bland annat upp via Tertialrapportering 2 (T2) som skickas till huvudmannen. Verksamhetsåret utvärderas och sammanfattas slutligen i en Verksamhetsberättelse (). Sammanfattande analys Förskoleklass En välfungerande och stabil verksamhet med fortsatt goda kunskapsresultat. Vårdnadshavarnas upplevelse av trygghet och studiero ligger strax under stadens snitt men har återigen stabiliserats på en förhållandevis hög nivå i förhållande de lägre resultaten kopplade till den stora renoveringen läsåret Verksamheten har fortfarande en del trygghetsrelaterade utmaningar kopplade till att gården utanför lokalen är att betrakta som allmän men de nya grindarna och det högre staketet har haft en positiv inverkan på gårdens trygghet. Verksamheten visar på ett kraftigt förbättrat resultat avseende vårdnadshavares upplevelse av tydlighet kring vad barnet behöver för att lära och utvecklas. Delar av resultatet kan förklaras av en förbättrad kommunikation med vårdnadshavarna. Brukarundersökningens visar att vårdnadshavarna nöjdhet och benägenhet att rekommendera skolan ligger något högre än stadens snitt. Fritidsverksamhet Vi ser ett fortsatt behov av att utveckla våra verksamheter inom fritidshemmet och fritidsklubben. Detta är något som också bekräftas av brukarundersökningens generellt sett låga resultat i förhållande till andra skolor i staden. Vi ser framför allt behov av att fortsätta stärka elevinflytandet samt öka antalet möjliga aktiviteter för eleverna. Skolan har under sommaren -18 fått en omstrukturerad och ombyggd skolgård som kommer att öppna för nya möjligheter och fler parallella aktiviteter. Skolledningen bedömer att den nya skolgården i kombination med ökad bemanning, kompletterande inköp samt ett aktivt utvecklingsarbete inom personalgruppen kommer att vara några av de viktigaste delarna för att kunna lyfta resultaten framöver. Grundskola Vi har fortsatt goda kunskapsresultat och ett välfungerande system för att upptäcka och fånga upp elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och ökade utmaningar. Skolans fysiska utformning med få grupprum ställer stora krav på anpassningar och flexibilitet i våra klassrum. Som en del i denna utmaning kommer skolan under läsåret att inleda ett samarbete med SPSM rörande tillgänglig lärmiljö. Insatsen förväntas gynna samtliga elever men speciellt elever med särskilda behov. Elever och personal beskriver skolmiljön som tillåtande och trygg men att ljudnivån i korridorer och trapphus ofta är hög. Mot bakgrund av detta kommer det, under läsåret 18-19, att genomföras omfattande akustiska insatser i skolans samtliga korridorer och trapphus. De ljuddämpande insatserna förväntas, enligt experter, även att ge en påtaglig effekt på ljudmiljön inne i klassrummen. Tydligheten i vad man som elev behöver kunna för att nå målen har, enligt brukarundersökningen, ökat markant. Under läsåret kommer skolan som ett steg i att ytterligare förtydliga bedömningskriterier och kunskapskrav att successivt att implementera den nya skolplattformen. Tillgången till digitala enheter arbetar skolan, inom ramen för sin budget, kontinuerligt med att stärka. Övrigt Vi har under året fortsatt arbetet med att utveckla våra interna rutiner och strukturer samt

6 Sid 5 (23) prioriterat flera trivselfrämjande aktiviteter bland personalen. Vi har, mot bakgrund av detta, sett en minskad total sjukfrånvaro samt ett påtagligt brett förbättrat resultat på medarbetarenkäten. Som en del i arbetet med att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandra har vi fortsatt utvecklingen av vår fadderverksamhet samt våra årskursöverskridande aktiviteter. Vi har även utvecklat våra rutiner kring anmälan och utredning av kränkande behandling samt, tillsammans med elevhälsan och skolrådet, påbörjat ett viktigt arbete kring elevernas stress och psykiska hälsa. Elevhälsan har som planerat även inlett ett värdefullt arbete kring tillgängliga lärmiljöer med stöd av material och personal från SPSM. Skolan är väl rustad för det fortsatta införandet av Skolplattformen samt räknar med att framöver utöka antalet digitala enheter i verksamheten. Arbetet för att möjliggöra tillagningskök har fortsatt under året och kommer att intensifieras under Utvecklingsområden Nedan följer en sammanställning av eventuellt fortsatta utvecklingsområden som vi identifierat under året. Utifrån dessa områden sker en prioritering. Högprioriterade utvecklingsområden lyfts vidare in i nästa års Verksamhetsplan (VP). Fortsätta stärka arbetet kring ledning, stimulans, extra anpassningar och tillgänglig lärmiljö i klassrummet Fortsätta arbetet med gemensamma klassrumsstrukturer för att skapa förutsägbarhet och trygghet bland eleverna Frigöra fler utrymmen och möjliggöra rastaktiviteter för elever i årskurs 7-9 Fortsätta att utveckla vårt fadderskapssystem och våra årskursintegrerade aktiviteter Fortsätta vårt gemensamma arbete med att kommunicera och konkretisera kunskapskraven genom att successivt och målmedvetet implementera skolplattformens planerings- och bedömningsdel Fortsätta investera i och utveckla organiseringen av våra fritidshem och vår fritidsklubb med fokus på att säkerställa upplevelse av variation och valfrihet Fortsätta utveckla skolans biblioteksverksamhet Följa eventuellt fortsatta genusskillnader mellan elevernas nöjdhet kring kulturupplevelser Fortsätta optimera och utveckla våra egna traditioner Fortsätta arbeta för ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök Fortsatt utveckling mot tydligare policys, rutiner och strukturer för att skapa en välfungerande organisation Fortsätta arbeta för att minska stressen bland personal och elever Fortsätta utvecklingen av skolans åldersintegrerade aktiviteter Fortsätta utveckla skolans mentorsmöten på en skolövergripande nivå

7 Sid 6 (23) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 85 % 85 % 84 % 60 % 92 % 84% % 2018 Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever som dagligen deltar i en styrd 88 % 90 % 86 % 87 % 87 % % 50 % 50 % 2018

8 Sid 7 (23) Indikator rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program Andel legitimerade lärare i grundskolan Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period 97 % 99 % 94 % 97 % 94 % % 95 % 92 % 96 % 94 % % 92 % 90 % 95 % 93 % % 94 % % 100 % 100 % 98 % 94 % % 97 % 97 % 93 % 94 % % 94 % 97 % 100 % 95 % % 94 % 100 % 97 % 95 % % 97 % 91 % 92 % 93 % % 87 % 87 % 2018 Meritvärde i årskurs Poäng Poäng 245 Poäng 2018

9 Sid 8 (23) Enhetsmål: Vi åtar oss att stärka vårt arbete kring ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen. Uppfylls helt * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer). Analys Bedömning och analys av nuläget Förskoleklass Förskoleklassen visar generellt sett goda kunskapsresultat. Några elever som tidigt upptäcktes ligga lite lågt i fonologiska och matematiska tester fick under läsåret extra stöd vilket visade sig vara positivt och viktigt för deras utveckling under året. Lärarna i förskoleklassen beskriver den regelbundna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog samt tydliga klassrumsstrukturer som viktiga delar för sina goda kunskapsresultat. Grundskola Vi har generellt sett fortsatt goda kunskapsresultat på grundskolan och inga markanta skillnader mellan könen. Vårt digitala uppföljningssystem RödGrön är väl etablerat bland samtliga pedagoger (förskoleklass, skola och fritids). Systemet samlar och synliggör olika elevers behov av anpassningar, stöd och stimulans. I samband med införandet av Skolplattformen kommer vi successivt att överföra så många delar som möjligt till det nya systemet för att kunna få en ännu bättre enhetlig och samlad dokumentation. Under vt-18 genomförde samtliga lärare, med stöd av våra förstelärare, lektionsbesök i varandras klassrum. Besöken planerades i arbetslag och fokuserade på frågor rörande ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummet. Lärarna beskriver besöken som intressanta, lärorika och givande. Under läsåret deltog samtliga teoretiska grundskollärare även i Läslyftet (Skolverkets satsning). Satsningen hade via sitt förhållandevis omfattande och gedigna upplägg en positiv inverkan för att fördjupa pedagogernas samsyn och kunskaper inom språk-, läs- och skrivutveckling. Satsningen utmanade även till nya arbetssätt för att bättre kunna nå alla elever. Vi ser satsningen som en viktig del för att bibehålla våra goda kunskapsresultat framöver. Skolövergripande Skolans fysiska utformning med äldre lokaler och få grupprum ställer höga krav på en flexibilitet inom ramen för befintliga klassrum. Att få till en tillgänglig och flexib el lärmiljö ser vi därför som en väsentlig del för att bibehålla våra goda kunskapsresultat samt stärka förutsättningarna för de elever som har det svårast. Som en del i detta arbete utrustades klassrum tillhörande samtliga årskurser under vt-18 med lådor (NPF-lådor) innehållande olika typer av fysiska hjälpmedel som eleverna kan låna för att optimera förutsättningarna för sin egen inlärning i klassrummet (t.ex. stressbollar, skärmar, sittkuddar, tidtagarur etc.). Pedagogernas bedömning är att lådorna fungerat väldigt bra och varit speciellt viktiga för elever i behov av stöd. Som en ytterligare satsning för att stärka arbetet avseende ledning,

10 Sid 9 (23) stimulans och extra anpassningar i klassrummet har vi även initierat ett samarbete med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) rörande tillgänglig lärmiljö. Fortbildningsinsatsen kommer att ske under handledning av SPSM och genomföras i samband med pedagogiska konferenser och arbetslagsmöten under läsåret Utvecklingsområden Fortsätta stärka arbetet kring ledning, stimulans, extra anpassningar och tillgänglig lärmiljö i klassrummet Fortsätta arbetet med gemensamma klassrumsstrukturer för att skapa förutsägbarhet och trygghet bland eleverna Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % 75 % 88 % 90 % 86 % % 69 % 58 % 78 % 72 % % 74 % 68 % 92 % 88 % % 52 % 71 % 59 % 65 % % 76 % 86 % 88 % 87 % % 70 % 97 % 52 % 55 % % 79 % 95 % 93 % 85 % 2018 Total frånvaro i 7,6 % 7,9 % 8,2 % 2018

11 Sid 10 (23) Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period grundskolan Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö. Uppfylls delvis * Vårdnadshavare till elever i förskoleklass och åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (enligt satta indikatorer). * Elever i åk 5 och åk 8 som upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (enligt satta indikatorer). Analys Bedömning och analys av nuläget Förskoleklass Brukarundersökningen visar på att tryggheten och studieron i förskoleklassen ligger ungefär i nivå med staden. Vårdnadshavare till flickor bedömer tryggheten som något högre än vårdnadshavare till pojkar. En av verksamhetens utmaningar är att gårdsytan utanför lokalen inte tillhör skolan utan är att betrakta som en allmän park. Parkförvaltningen har tillmötesgått skolan med att höja staket och monterat grindar till gården men kan tyvärr inte reservera området helt för skolans räkning. För det mesta medför detta inga problem för verksamheten men vid enstaka tillfällen hade det varit fördelaktigt att kunna reservera den helt för skolan. Under vt-18 uppmärksammade personalen skolledningen på några trygghetsrelaterade aspekter kopplade till att ytterdörren ibland behövde hållas öppen. Synpunkten föranledde ändrade rutiner kring låsning samt installation av ringklocka. Insatsen bedöms av personalen ha varit lyckad. Personalen anser vidare vissa kompletterande ljudabsorbenter samt en fortsatt och utvecklad fadderverksamhet som viktigt för en ökad trygghet och studiero. Grundskola, Fritidshem Skolans elever beskriver generellt sett, via intervjuer, skolmiljön som tillåtande och trygg. Eleverna ger uttryck för att det vid vissa tillfällen kan bli lite pratigt under lektionstid men att man också kan bli störd av det som händer i korridoren utanför. Eleverna ger även, via brukarundersökningarna, uttryck för att det ibland också kan vara svårt att koncentrera sig trots att det är lugnt på lektionen. Av brukarundersökningarna bland elever i årskurs 5 och 8 framgår vidare att de vuxna i skolan reagerar på om elever är elaka mot varandra samt att tryggheten på skolan är högre än på andra skolor i staden. Elever och vårdnadshavare i årskurs 2 ger uttryck för att studieron och tryggheten ligger lägre än i resten av staden. Delar av oron i årskurs 2 kan spåras till att vi under läsåret hade flera stora personalförändringar i arbetslaget. Inför läsåret har vi rekryterat två nya lärare samt två nya fritidspedagoger till arbetslaget vilket vi tror kommer ha en positiv och stabiliserande effekt i gruppen. Som en del i att ytterligare avlasta elevflödet och miljön i korridoren utanför

12 Sid 11 (23) den berörda årskursen har vi även flyttat rummet för vår SYV (Studie- och Yrkesvägledare) som tidigare låg inne i denna korridor. Detta medför att äldre elever inte på samma sätt som tidigare kommer att behöva trafikera och uppehålla sig i korridoren. Förra läsårets uppbyggnad av hemvister, med tydliga korridorer tillhörande specifika årskurser, har via personalens utvärderingar och våra elevintervjuer, visat sig vara väldigt positiva och betydelsefulla för tryggheten på skolan. Även våra investeringar i sittgrupper och kompletterande korridorsmöbler beskrivs vara positivt då det öppnar för fler ställen för eleverna att vara på under rasttid. Investeringar i fler och nyare korridorsmöbler kommer att fortgå även under läsåret Personal och elever har vidare beskrivit bristande ljudmiljön i skolans trapphus och korridorer samt att uppkomna korridorsljud, via dörrar och ventiler, sprids in i klassrum. Skolledningen har lyft detta problem med Utbildningsförvaltningen och det har därefter fattats ett beslut om att SISAB på uppdrag av Lokalavdelningen kommer att genomföra omfattande akustiska åtgärder i skolans samtliga korridorer och trapphus. I samband med detta kommer även kompletterande tätning av dörrar och ventilationstrummor att ske. Akustikkonsulter bedömer att de planerade insatserna kommer göra en påtaglig skillnad på skolans ljudmiljö. Inom verksamheten ser vi insatsen som betydelsefull för skolans trygghet och studiero. Akustikarbetet beräknas kunna genomföras under innevarande läsår. Insatsen kommer att vara extra viktig för skolans fritidshem då delar av dess verksamhet nyttjar korridorer och trapphus i sin verksamhet. Av personalens utvärderingar och våra elevintervjuer framgår vidare att de äldre eleverna fortfarande saknar ställen att vara på under rasterna samt att det finns en önskan om fler saker att göra. Under sommaren -18 fick skolan en omstrukturerad och ny skolgård. Skolgården finansierades av Utbildningsförvaltningen och arbetades, under ledning av externa konsulter, fram av elever och pedagoger på skolan. Den nya skolgården är mycket uppskattad och har resulterat i fler möjliga parallella aktiviteter under rast- och fritidstid. Skolledningens förhoppning är att den nya skolgården i kombination med en, under hösten, extra ekonomisk satsning på inköp av material och lekutrustning kommer att öppna för fler meningsfulla rastoch fritidsaktiviteter och på så sätt bidra till att öka elevernas lugn och skolans trygghet. Parallellt med akustikprojekt och utveckling av skolgård ser skolledningen, som tidigare nämnt, även ett fortsatt behov av att fortsätta investeringarna i korridorsmöbler samt sökandet efter möjliga rastaktiviteter och utrymmen som riktas mot de äldre. Vi ser även ett fortsatt behov av att arbeta med våra gemensamma lektionsstrukturer för att på så sätt öka pedagogernas samstämmighet och elevernas förutsättningar för trygghet och lugn. En viktig aspekt för att skapa en lugn och trygg skolmiljö är, enligt både personal och elever, våra årskursöverskridande aktiviteter och faddergrupper. Aktiviteterna beskrivs vara gemenskapsfrämjande och trevliga då man ges möjlighet att lära känna elever i andra årskurser. Vi har under de senaste åren kontinuerligt utvecklat dessa aktiviteter men ser möjlighet att kunna vidareutveckla arbetet ännu mer. Avseende den totala frånvaron ligger skolan på en nivå motsvarande övriga skolor i staden. Rörande den olovliga frånvaron ligger skolan något lägre än andra skolor i området (1 % jämfört med 1,2 %). Årets olovliga frånvaro vid skolan är det lägsta registrerade på flera år. Utvecklingsområden Frigöra fler utrymmen och möjliggöra rastaktiviteter för elever i årskurs 7-9

13 Sid 12 (23) Fortsätta att utveckla vårt fadderskapssystem och våra årskursintegrerade aktiviteter Fortsätta arbetet kring våra gemensamma klassrumsstrukturer Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 74 % 72 % 75 % 67 % 74 % % 65 % 73 % 48 % 55 % % 86 % 76 % 69 % 77 % % 52 % 43 % 56 % 72 % % 63 % 50 % 51 % 70 % 2018 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Uppfylls delvis

14 Sid 13 (23) * Fler elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och åk 8) (enligt satta indikatorer). * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass, fritids, åk 2) (enligt satta indikatorer). * Fler vårdnadshavare upplever att det är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter (enligt satta indikatorer). Analys Bedömning och analys av nuläget Förskoleklass Brukarundersökningen visar på ett kraftigt förbättrat resultat kring vårdnadshavares upplevelse av tydligheten kring vad barnet behöver för att lära och utvecklas. Vi ligger numera över stadens snitt och pedagogerna beskriver en del av framgångsfaktorerna som förbättrad kommunikation med vårdnadshavarna. Mot bakgrund av att förskoleklassen numera är obligatorisk kan det förmodligen fortfarande finnas behov av att med jämna mellanrum, på olika sätt, tydliggöra förskoleklassens uppdrag gentemot vårdnadshavare. Grundskola I förhållande till förra året har vi lyft samtliga resultat i brukarundersökningen rörande elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse inom området att "veta vad man behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena". Resultaten i årskurs 5 och 8 ligger numera över stadens snitt medan resultaten i årskurs 2 fortfarande ligger något under. Delar av orsaken till det lägre resultatet i årskurs 2 tror vi delvis kunna spåra till personalomsättningen som skedde i arbetslaget under året (se vidare under nämndmålet "Alla elever har en god lärmiljö"). Rörande den generella ökningen i förhållande till förra året kan vi delvis koppla till det omfattande arbete som vi under en längre tid gemensamt lagt på att tydliggöra och konkretisera kunskapskraven inom respektive ämne. Målet med arbetet har varit att, på olika sätt, öka elevernas och vårdnadshavarnas förståelse för vad som ligger till grund för lärarens betygsättning och bedömning. Vi har i detta arbete bland annat tagit fram skolövergripande bedömningsmatriser som tydliggör och öppnar för en breddad kommunikation rörande bedömning, stödbehov och grupprelaterade tendenser. Dessa matriser finns kvar och kommer att nyttjas vid behov. Planen under läsåret är annars att fortsätta arbetet med att förtydliga våra bedömningsgrunder och elevernas prestationer genom att successivt övergå till skolplattformens "planerings- och bedömningsdel". Övergången kommer, på ett smidigare sätt än tidigare, att möjliggöra en enhetlig tydlighet samt en sammanhållen uppföljning och kommunikation. Under läsåret genomgick lärare i samtliga teoretiska ämnen Skolverkets fortbildningsinsats Läslyftet. Insatsen var omfattande och bidrog bland annat till en större samsyn bland våra pedagoger. Fritidshem Av brukarundersökningarna rörande skolans fritidshem framgår att vårdnadshavare önskar att barnen ska få ett större inflytande över fritidshemmets aktiviteter. Liknande tendenser syns

15 Sid 14 (23) även i fritidsklubbens brukarenkät där eleverna också ger utryck för en liknande önskan. I linje med enkäterna framgår det av skolans elevintervjuer att de flesta av eleverna beskriver verksamheten vid fritidshemmen och fritidsklubben som roligt och bra men att de emellanåt önskar att det fanns mer att göra och välja på. Mot bakgrund av detta har vi inför läsåret bland annat ökat bemanningen på fritidshemmet och fritidsklubben. Förhoppningen är att detta ska kunna möjliggöra flera parallella och personaledda aktiviteter. Personalen har även framfört önskemål kring utrustning och material som de anser behövas för att på olika sätt kunna bedriva en bättre och mer varierad verksamhet. Inköp av material kommer att prioriterats under hösten. Omstruktureringen av skolgården har vidare frigjort nya ytor för lek samt öppnat för möjligheten till fler pågående aktiviteter vilket förväntas öka elevernas möjlighet till valfrihet och påverkan. Under året kommer vi även, tillsammans med personalen, att fortsätta samtalen kring hur arbetet på fritidshemmet och fritidsklubben kan fortsätta utvecklas i förhållande till läroplanen. Utvecklingsområden Fortsätta vårt gemensamma arbete med att kommunicera och konkretisera kunskapskraven genom att successivt och målmedvetet implementera skolplattformens planerings- och bedömningsdel Fortsätta investera i och utveckla organiseringen av våra fritidshem och vår fritidsklubb med fokus på att säkerställa upplevelse av variation och valfrihet KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. 44 % 39 % 48 % 60 % 73 % % 42 % 72 % 57 % 54 % 2018

16 Sid 15 (23) Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period författarbesök, teater, konserter och museibesök). Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla och långsiktigt säkerställa vårt arbete med skapande skola. Uppfylls delvis * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan (enligt satta indikatorer). Analys Bedömning och analys av nuläget Av brukarundersökningarna framgår att årskurs 2 och 8 anser sig vara mer nöjda med kulturupplevelserna i skolan än övriga skolor i staden. I båda dessa årskurser har andelen som är nöjda med upplevelserna dessutom ökat i förhållande till tidigare år. I årskurs 5 har resultaten minskat något sedan tidigare år och de ligger ganska markant under stadens genomsnitt. Flickorna verkar detta år vara nöjdare med sina kulturupplevelser än pojkarna. Förra året var tvärtom trots att upplägget varit någorlunda lika. Mot bakgrund av skiftet i resultaten behövs det förmodligen mer data genererad över tid för att eventuellt kunna uttala sig om möjliga strukturella skillnader. Det har under de senaste åren pågått ett löpande arbete med att på olika sätt försöka stärka elevernas kulturella upplevelser. I februari -18 genomfördes en tematiskt ämnesövergripande vecka med flera kulturella inslag (bl.a. teater, film, radio, tv, musik, museum och dans). Veckan finansierades delvis av externa medel som vi sökt via Skapande skola. Vi planerar att genomföra en liknande vecka i februari -19. I samband med detta läsårs brytvecka är ambitionen att på ett tydligare sätt försöka involvera eleverna i planeringsfasen. Genom att involvera eleverna på ett mer påtagligt sätt i planeringen hoppas vi även kunna jämna ut den upplevda nöjdheten mellan flickor och pojkar. I november kommer vi liksom tidigare år genomföra en schemabrytande kulturdag där respektive årskurs engagerar sig i olika kulturella aktiviteter. Utifrån utvärderingar med våra pedagoger och våra elevintervjuer förstår vi att delar av brukarundersökningens resultat kan hänföras till att undersökningen genomfördes precis innan den schemabrytande veckan. Upplägget att samla många kulturupplevelser på en vecka behöver per automatik inte vara fel men innebär att resultatet på en enkät som kartlägger elevernas upplevelse av kultur kommer att påverkas mycket beroende på om man frågar dem veckan innan eller efter. Vår bedömning är därför att resultatet i årets enkät förmodligen hade blivit något högre om brukarundersökningen genomförts några veckor senare (efter den kulturellt fokuserade ämnesöverskridande temaveckan i februari).

17 Sid 16 (23) Inför läsåret har skolledningen förtydligat möjligheten för pedagogerna att söka pengar via skapande skola löpande under året. Skolledningen har även försökt samla och tidigarelägga informationen så att pedagogerna i god tid ska kunna fördela och planera in kulturella aktiviteter under året. Parallellt med denna förändring uppmuntrar vi även våra pedagoger att inom ramen för den löpande verksamheten genomföra studiebesök och dra nytta av stadens kulturella möjligheter. För att stärka litteraturens ställning på skolan har vi sedan förra året en utbildad bibliotekarie och erfaren bibliotekspedagog. Vi ser detta som en viktig förstärkning av vårt skolbibliotek och våra förutsättningar för att stimulera elevernas läsning samt öka möjligheten till kulturella mötespunkter. På skolan pågår även en översyn och kalibrering av våra egna traditioner (terminsuppstart, terminsavslut, FN-dag, Lucia etc.). Målet är att landa i funktionella och elevnära traditioner som fungerar över tid samt involverar relevanta kulturella uttryck. Utvecklingsområden Fortsätta utveckla skolans biblioteksverksamhet Följa eventuellt fortsatta genusskillnader mellan elevernas nöjdhet kring kulturupplevelser Fortsätta optimera och utveckla våra egna traditioner KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 44 % 53 % 45 % 2018 Antal skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 1 följt upp 1 följer upp 2018

18 Sid 17 (23) Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterat 1 sorterar 2018 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök. Uppfylls delvis * Avveckla lastbilstransporter mellan skolor på Södermalm. * Mindre slängd mat då vi enklare kan anpassa måltiderna till vår löpande verksamhet. * Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning. Utöver ovanstående resulterar en ombyggnation till följande mervärden: * En beräknad besparing om cirka 600 tkr/år. * Tydligare integrera skolluncher och kökspersonal i den pedagogiska verksamheten. * Större möjlighet till inflytande över servering och mat (vårdnadshavare, elever, personal). * Ger oss förutsättningar till en stabil servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem i verksamheten). Analys Bedömning och analys av nuläget Skolledningen sammanställde och skickade som planerat in en ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen. Ansökan blev, mot bakgrund av övriga behov och pågående projekt inom förvaltningen, i det läget inte beviljad. Möjligheten finns att inkomma med en ny ansökan. Skolan har, inom ramen för sin egen budget, parallellt arbetat med att vidareutrusta köket på ett sätt som främjar möjligheten till att så småningom kunna bli ett tillagningskök. Skolan fick, under hösten, i samband med en anmärkningsfri livsmedelskontroll av Miljöförvaltningen, ytterligare indikationer på att vi enbart är några fåtal förändringar från att kunna laga vår egen mat. Utvecklingsområden Fortsätta arbeta för ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök

19 Sid 18 (23) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens 2017 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 4,7 % 4 % 5,2 % 4,9 % 5 % tas fram av nämnd en 2018 Sjukfrånvaro dag ,38 % 2,25 % 2,46 % 2,11 % 2,2 % tas fram av nämnd en 2018 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare

20 Sid 19 (23) Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. Uppfylls delvis * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) (enligt satta indikatorer). * Minskad sjukfrånvaro (enligt satta indikatorer). Analys Bedömning och analys av nuläget De senaste årens kontinuerliga process rörande översyn och uppdatering av skolans policys och rutiner har fortgått. Arbetet har resulterat i fortsatta förtydliganden och en större effektivitet i våra interna processer. Det succesiva införandet av Skolplattformen har medfört en viss omställning av våra tidigare rutiner men kommer att effektivisera och underlätta arbetet och kommunikationen med vårdnadshavare och elever framöver. Mot bakgrund av detta har skolan har under året avsatt ordentligt med tid för utbildning av personalen samt framtagandet av lathundar till personalen. Tydliggjorda rutiner tillsammans med hänvisning till centrala supporttjänster har avlastat det löpande lokala behovet av ärendehantering och information. Investeringar i den fysiska arbetsmiljön har fortgått med bland annat nya stolar och bord samt fortsatt inredning av korridorer och trapphus. Tjänstefördelning och schemaläggning har genomförts med elever och personal i fokus. En jämnt fördelad arbetsbelastning har varit viktigt och hänsyn vid schemaläggning har tagits till verksamhetsspecifika pedagogiska behov inom skola och fritidshem. Under året har vi dessutom som planerat intensifierat arbetet med våra trivselskapande aktiviteter bland personalen. Utöver några enklare afterwork under terminerna har vi genomfört två stora personalfester i samband med terminsavslutningarna. Läsåret 18/19 inleddes även med ett uppskattat internat för all personal som bidrog till gemenskap och viktig verksamhetsutveckling. Aktiviteterna har uppskattats och är något som vi ser värde av att fortsätta med. Vidare har vi arbetat aktivt med att försöka minska sjukfrånvaron och har, i samråd med HR-enheten, hittar några viktiga individuella lösningar som även passat bra för verksamheten. Upplägget med att fördela novemberlovets tre studiedagar på sju kvällskonferenser har fortsatt och upplevts positivt av lärare och verksamhet. Arbetet har resulterat i en minskad total sjukfrånvaro samt en markant förbättring inom flertalet områden på medarbetarenkäten. Det breda lyftet på Medarbetarenkäten beskrivs, av

21 Sid 20 (23) personalen, som ett tecken på att vi har flera positiva processer på gång i skolan. Enkäten visar att personalen är motiverad och trivs samt att de upplever arbetet som meningsfullt. Vidare visar enkäten på ett högt förtroende för ledningen samt att personalen känner sig uppskattade och respekterade på arbetsplatsen. Många säger sig kunna rekommendera arbetsplatsen till andra och personalen ger via utvärderingar utryck för ett öppet arbetsklimat med högt i tak och möjlighet till delaktighet och inflytande. Av medarbetarenkäten framgår att vi behöver fortsätta utveckla arbetet med att konkretisera och följa upp våra mål samt tydliggöra vissa frågor kring medarbetarsamtal, lönekriterier och friskvård. Medarbetare lyfter även önskemål om fler verksamhetsbesök och tidigare uppföljning av medarbetarenkäten samt att det under vissa perioder blir mycket att göra. Utvecklingsområden Fortsatt utveckling mot tydligare policys, rutiner och strukturer för att skapa en välfungerande organisation Fortsätta arbeta för att minska stressen bland personal och elever KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla arbetssätt och aktiviteter i syfte att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter. Uppfylls helt * Elever och personal upplever att arbetssätt och aktiviteter påverkar skolans klimat positivt.

22 Sid 21 (23) Analys Bedömning och analys av nuläget Vi är en relativt stor skola som samsas på en förhållandevis begränsad yta. Elever från olika årskurser möts regelbundet på skolgården och i våra korridorer. Utifrån detta ser vi betydelsen av strukturerade och regelbundna årskursöverskridande aktiviteter där elever ges möjlighet att lära känna varandra över årskursgränserna. I linje med detta har vi, i syftet att öka gemenskapen samt elevernas acceptans och förståelse för varandras olikheter, under året fortsatt vidareutvecklingen av skolans fadderverksamhet (årskurs F-6) samt årskursöverskridande aktiviteter (årskurs 7-9). Utöver vår årskursöverskridande olympiad (en återkommande friluftsdag för årskurs F-6 där årskurs 7 agerar funktionärer) har vi bland annat fortsatt vårt arbete med årskursöverskridande läsgrupper. Vi har även genomfört en spexbollturnering för årskurs 7-9 samt haft en omfattande insats gentemot flertalet årskurser rörande sociala medier och livet på nätet för unga. Aktiviteterna har upplevts som positiva och trygghetsskapande och både elever och pedagoger beskriver arbetet som viktiga för vårt generellt sett tillåtande och trygga skolklimat. Vi ser värdet av att fortsätta utvecklingen av liknande aktiviteter framöver. Under året har vi även, i linje med stadens uppdaterade verktyg och rutiner, utvecklat vårt arbete kring anmälan och utredning av kränkande behandling. Arbetet med att utveckla skolans mentorsmöten mot att, på ett skolövergripande sätt, mer systematiskt, innefatta frågor som mångfald och jämlikhet har påbörjats men kommer fortgå framöver. Utvecklingsområden Fortsätta utvecklingen av skolans åldersintegrerade aktiviteter Fortsätta utveckla skolans mentorsmöten på en skolövergripande nivå Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Katarina Norra skola visar på ett överskott om 2,08 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på extra ersättningar vilka har utbetalats från förvaltningen. Utgående fond beräknas till 4,17 mnkr. Skolans socioekonomiska tilläggsanslag har under 2018 främst använts till ett ökat behov av resurser för nyanlända elever samt elever med särskilda behov. Skolan har i dagsläget inte fullt utbyggt tillagningskök. Då det är förhållandevis kostsamt att köpa in skolmåltider via entreprenad fortsätter skolan under 2019 arbeta för att bli tillagningskök. Tilldelad investeringsram om 0,31 mnkr har i sin helhet använts till installation av kameror på skolan. Detta i syfte att skapa en tryggare arbetsplats för både elever och medarbetare. Skolan har fortsatt god tillströmning av elever och planerar inför 2019 utöka elevantalet något i syfte att finansiera beräknat personalunderlag. Under 2018 har Katarina Norra skola även genomfört flera anställningar vilka är berättigade olika arbetsmarknadsstöd, i huvudsak så kallade Extratjänster. Dessa har bidrag positivt till skolans verksamhet på många sätt och anställningarna löper vidare under 2019.

23 Sid 22 (23) Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Uppföljning av elevhälsans prioriterade mål Stress och elevers psykiska hälsa Under året genomfördes i linje med vad som beskrivits inom enhetsmålet "att vidareutveckla arbetssätt och aktiviteter i syfte att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter" en omfattande insats gentemot flertalet årskurser rörande sociala medier och livet på nätet för unga. Insatsen skedde i samarbete med Maria Dufva och upplevdes som positiv och viktig för att tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare synliggöra och samtala om olika pressade situationer som kan uppstå i relation till sociala medier. Elevhälsan har vidare fördjupat arbetet med att kartlägga och identifiera möjliga källor till stress bland eleverna. Arbetet med vidare analyser och åtgärder kommer att fortsätta under Skolrådet har utöver detta involverats i arbetet och har, i samråd med skolledningen, planerat och påbörjat olika hälsofrämjande insatser. Skolan upplever det påbörjade samarbetet med vårdnadshavarna genom skolrådet som väldigt positivt. Tillgängliga lärmiljöer Under året har vi påbörjat ett samarbete med personal från SPSM (Special Pedagogiska Skolmyndigheten) rörande tillgänglig lärmiljö och utbildning. Arbetet bedrivs utifrån SPSM:s material och ligger till stora delar inom ramen för skolans enhetsmål "att stärka arbetet kring ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummet". Elevhälsan har en central och koordinerande roll för insatsen. Arbetet med tillgängliga lärmiljöer kommer att fortgå Digitalisering Mot bakgrund av införandet av den nya Skolplattformen så har arbetet med skolans digitalisering intensifierats under året. Införandet har skett stegvis och under hösten kombinerats med en omfattande utbildningsinsats riktad till personalen. Skolplattformen kommer i linje med vad som beskrivits under enhetsmålen "att fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress" och "arbeta för att elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar" att underlätta arbetet och kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare. Skolan bedöms vara väl rustad för det fortsatta införandet under 2019 och kommer parallellt med fortsatt utbildning att prioritera arbetet med att utöka antalet digitala enheter inom verksamheten. Kvalitetsarbete Redovisning av synpunkter och klagomål Uppdelning Kategori T1 T2 Totalt ack. Diskriminering och kränkande Klagomål 0 0 st

24 Sid 23 (23) Uppdelning behandling av barn/elev Kategori T1 T2 Totalt ack. Synpunkter 1 1 st En vårdnadshavare meddelar att deras barn upplevt sig kränkt av en händelse vid skolan. Vårdnadshavaren kontaktas skyndsamt och ärendet hanterades inom ramen för skolans arbete mot kränkande behandling. Summa 1 1 st Fysiska miljöer, exempelvis lokaler Klagomål 0 0 st Synpunkter 0 0 st Summa 0 0 st Skolsituation för barn/elev Klagomål 0 0 st Synpunkter 0 0 st Summa 0 0 st Övrigt En vårdnadshavare kontaktar skolan och beskriver höstterminensuppstartsdag som rörig samt undrar över systemet med ämneslärare från årskurs 1. Vårdnadshavaren kontaktas och den röriga uppstarten förklaras av att skolgårdens ombyggnad detta år omöjliggjorde en gemensam start på skolgården. Systemet med ämneslärare motiveras bl.a. med att lärare har olika ämnesbehörigheter. En boende runt den allmäna parken vid kvarteret Droskan upplever barnen på fotbollsplanen som högljuda. Skolan svarar via epost att parken är allmän och besöks av olika skolor och barn och att vi kommer att lyfta våra elevers del av problematiken med berörd personal. En vårdnadshavare uttrycker en önskan om fler rastvakter. Vårdnadshavaren kontaktas av berörd personalgrupp som beskriver organisationen och motiverar vår befintliga bemanning som tillräcklig. Klagomål 0 0 st Synpunkter st Summa st Övrigt