Verksamhetsplan 2017 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Lillemor Hultman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsplan 2017 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621, Stockholm lillemor.hultman@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...16 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Budget 2017 Katarina Norra skola Bilaga 2: Elevhälsoplan Katarina Norra skola (170130)

4 Sid 3 (17) Inledning Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med 690 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där ämneslärare undervisar från och med åk 1. Varje arbetslag representeras av var sin arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor och tre biträdande rektorer. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp består av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare och kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt Skolråd bestående av ca. 40 föräldrarepresentanter, lärarrepresentanter och delar av skolledningen. Skolrådet möts regelbundet för att samråda om skolövergripande frågor. Föräldrarepresentanter ges även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd och elevråd. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vi vill vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt skollagens bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter och utvärderingar, åsikter framförda via medarbetarsamtal, arbetslagsledarmöten elevråd, skolråd (föräldrar) samt eventuella klagomål. Resultaten analyseras och diskuteras i skolledning, arbetslag och bland elever och vårdnadshavare (skolråd). Utifrån analysen prioriterar och planerar, skolledning tillsammans med pedagoger, utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens områden för utveckling med tillhörande aktiviteter följs under året bl.a. upp via en tertialrapportering (T2) till huvudmannen. Verksamhetsåret sammanfattas slutligen i en verksamhetsberättelse (VB).

5 Sid 4 (17) Prioriterade åtgärder för utveckling Stärka vårt arbete kring anpassningar och extra anpassningar i syfte att tidigt upptäcka, och inom klassens ram stödja, elever i behov av stöd Arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö Arbeta för ett mer formativt och tydligt förhållningssätt i relation till lärande och bedömning Vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter Arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök Fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress Genomföra skolövergripande aktiviteter för att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 83% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 96 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 89 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 94 % År

6 Sid 5 (17) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 94 % År 92 % År 94 % År 94 % År 94 % År 92 % År 92 % År 94 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Vi åtar oss att stärka vårt arbete kring anpassningar och extra anpassningar i syfte att tidigt upptäcka, och inom klassens ram stödja, elever i behov av stöd * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) Arbetssätt * Fokusera på arbetet avseende generella anpassningar och extra anpassningar i samband med höstens konferenser (Förstelärare och Skolledning driver med stöd av specialpedagoger och EHT) * Skolledning initierar och driver arbetet kring gemensamma klassrumsstrukturer * Skolledning och EHT hittar metoder att tillsammans med pedagoger (F-klass, skola och fritids) sprida beslutade anpassningar till berörd personal * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få kompetterande information kring hur eleverna upplever möjligheten till stöd och anpassningar under lektionstid Resursanvändning * Förstelärare * Skolledning * Specialpedagoger * EHT * Konferenstid (eftermiddagskonferenser samt kvällskonferenser) * Samtliga pedagoger (skola och fritids)

7 Sid 6 (17) Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fördjupa samt utveckla skolans arbete kring generella anpassningar * Fördjupa samt utveckla skolans arbete kring extra anpassningar * Pedagogisk tillgänglighet (strukturstöd, strategistöd, innehållsstöd) (t.ex. differentiera uppgifter och arbeta med kompletterande instruktioner) * Social tillgänglighet (bemötande och förhållningssätt) * Fysisk tillgänglighet (visuell och auditiv miljö) (t.ex. arbeta med bildstöd) * Arbeta fram vissa gemensamma klassrumsstrukturer för att skapa förutsägbarhet bland eleverna * Se till att viktiga anpassningar och extra anpassningar även följer med barnet under fritidstid * Säkerställa att beslutade anpassningar når all berörd personal Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 67 % År 74 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % År Total frånvaro i grundskolan 8 % År

8 Sid 7 (17) Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö * Fler vårdnadshavare till elever i F-klass upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (fler än förra året, minst stadens snitt) * Vårdnadshavare till elever i åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (minst nå upp till stadens snitt) * Elever i åk 5 och åk 8 som upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (ligga en bit över stadens snitt) Arbetssätt * Skolledning påbörjar inom skolans nuvarande budget möjliga investeringar i korridorer och omstruktureringar av skolgård * Skolledning tillsammans med administrativ chef ser över möjlighet att ev. nyttja investeringsmedel i relation till skolgården * Skolledning lyfter behoven kring skolgården med förvaltningen * Skolledning stämmer av skolgårdsbehov med SISAB och diskuterar utveckling i samband med sommarens borttagning av nuvarande klätterställning * Skolledning driver frågan kring bristande ljudabsorptionskonstruktion gentemot SISAB (tar vid behov hjälp av förvaltning) * Skolledning ser i samband med schemaläggning över möjligheter till bättre nyttjande av rummet bredvid biblioteket * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever skolmiljön och vad som behöver förbättras * Fritidspedagoger och förskollärare involveras i planering av skolgård Resursanvändning * Skolledning koordinerar insatser * Administrativ chef stöttar med ekonomiska bedömningar * Fritidspedagoger och förskollärare Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs (Februari) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fortsätta anpassa skolans korridorer och kringytor för att skapa tydligare hemvister för eleverna samt möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. * Klassrum, matsal och korridorer behöver ljudabsorberande och ljudisolerande insatser.

9 Sid 8 (17) (Utredning visar stora brister i de fasta installationer som SISAB ansvarar för) * Anpassning av skolgård för att bli mer pedagogisk samt kunna rymma och aktivera fler elever. Detta för att avlasta och minska aktiviteter i skolans korridorer som annars kan upplevas störande för pågående lektioner. En pedagogisk skolgård gynnar även fritidsverksamheten. * Vidareutveckla skolans fritidsklubb (fler organiserade aktiviteter, se över hur den ev. kan nyttjas under dagen mm) * Undersöka möjligheten till att göra rummet bredvid biblioteket mer tillgängligt för eleverna * Undersöka möjligheten till att ha klassrum öppna under vissa raster Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 56 % År 78 % År 71 % År 72 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för ett mer formativt och tydligt förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. * Fler elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och åk 8) (över stadens snitt) * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass, fritids, åk 2) (minst stadens snitt)

10 Sid 9 (17) Arbetssätt * Gemensam formativ fortbildning under vårens kvällskonferenser. Fortbildning baserad på Dylan Williams "Handbok i formativ bedömning" (Förstelärare ansvarar) * Kompletterande inköp av böcker till personal som saknar Dylan Williams bok (Skolledning) * Framtagande av ämnesspecifika bedömningsunderlag. Drivs av skolledning och ämnesgrupper under konferenstid varannan vecka. * Avsätta tid för implementering och ifyllnad av det framtagna bedömningsunderlaget i samband med konferenstid. * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever situationen och vad som behöver förtydligas * Matematiklyftet för lärare i matematik (1,5 h varannan vecka) (två grupper: åk åk 4-9) (en av skolans förstelärare handleder) * Skolledningen tillsammans med handledare leder Läslyftet med start ht-17) * Strukturerad sambedömning av NP som en del i det kollegiala lärandet Resursanvändning * Förstelärare * Ämnesgrupper av pedagoger * Skolledning * Pedagoger * Handledare till Läslyft och Matematiklyft * Lärare som planerar och koordinerar sambedömning av NP * Konferenstid (eftermiddagskonferenser samt kvällskonferenser) Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs (Februari) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Utveckling av pedagogernas formativa förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. * Elever får konstruktivare återkoppling och en ökad möjlighet till att kunna ta ett ansvar för sitt eget lärande * Elever får ökad förståelse för vad som ligger till grund för lärarens bedömning * Elever får ökad förståelse för sin utveckling i förhållande till kunskapskraven * Alla lärare för, och delger eleverna, en kvalitativ och tydlig dokumentation av elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven * Få en större förståelse för förhållandevis låga enkätsvar rörande kunskap om vad man behöver kunna för att nå målen i relation till våra goda kunskapsresultat * Slutföra arbetet med gemensamma bedömningsmatriser som kopplas till terminsvisa

11 Sid 10 (17) omdömen och satta betyg. Dokumentationens enhetlighet är tänkt att underlätta för utomstående att sätta sig in i bedömningen samt förenkla övergången mellan olika lärare i samband med lärarbyten, ledighet eller sjukdom. * Matematiklyftet (fortsätter på halvfart) * Läsläslyftet (start ht-17) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År 54 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan Arbetssätt * Genomföra en schemabrytande skapande skola vecka 8 under vt-17 (tematisk ämnesövergripande vecka utifrån beviljade skapande skola pengar) (Skolledning söker bidrag, all personal inkluderad i genomförandet av veckan) * Genomföra en kulturdag med hela skolan ht-17 (Kulturell arbetsgrupp driver detta) * Utvärdera och lyfta kulturella uttryckssätt via våra återkommande traditioner (FN-dag, avslutning, lucia etc) (elevkör, elevband etc) * Komplettera biblioteket med mer hyllor och för eleverna attraktiva möbler * Undersöka möjligheten till att nyttja angränsande rum mer i biblioteksverksamheten * Fast bibliotekarie som omvärldsbevakar och tar del av fortbildning inom området * Skolledningen genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring elevernas syn på kultur och deras önskemål Resursanvändning * Skolledning * Kulturorienterad arbetsgrupp

12 Sid 11 (17) * Lärare i estetiska ämnen * Bibliotekarie Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Genomföra ett antal kulturellt inriktade aktiviteter tillsammans med eleverna (bl.a en schemabrytande vecka tillsammans med Skapande skola) * Etablera våra traditioner och tydliggöra återkommande kulturella aktiviteter * Omvärldsbevaka och intensifiera informationen kring kulturella möjligheter och aktiviteter till personalen * Göra skolans bibliotek mer tillgängligt och attraktivt för eleverna KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök * Avveckla lastbilstransporter mellan skolor på Södermalm * Mindre slängd mat då vi enklare kan anpassa måltiderna till vår löpande verksamhet

13 Sid 12 (17) * Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning. Utöver ovanstående resulterar en ombyggnation till följande mervärden: * En beräknad besparing om ca. 500 tkr/år * Tydligare integrera skolluncher och kökspersonal i den pedagogiska verksamheten * Större möjlighet till inflytande över servering och mat (vårdnadshavare, elever, personal) * Ger oss förutsättningar till en stabil servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem i verksamheten) Arbetssätt * Skolledning sammanställer och skickar ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen * Skolledning påbörjar om möjligt även någon enklare åtgärd inom befintlig budget som kan underlätta och leda ärendet i rätt riktning Resursanvändning * Skolledning * Administrativ chef * Ansökan om verksamhetsanpassning Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Bygga om vårt nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök (ht-16 genomfördes en utredning av en storköksarkitekt som visar att omställningen är mindre omfattande än vad som framkommit vid tidigare bedömningar) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 6 Tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,6 % tas fram av nämnden Tertial Tertial

14 Sid 13 (17) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) * Minskad sjukfrånvaro Arbetssätt * Skolledning samlar, tydliggör och kommunicerar uppdaterade förväntningar, arbetsgångar, policys och rutiner * Skolledning tillsammans med Skolkoordinator vidareutvecklar skolans webbplats * Administrativ chef tillsammans med Skolkoordinator följer upp personalfrånvaro * Skolledning tillsammans med Administrativ chef tar vid behov stöd av personalavdelningen på förvaltningen för att minska personalfrånvaro * Skolledning tar med sig utvecklingsbehoven inför schemaläggning och planering av läsår 17/18 * Skolledning tillsammans med administrativ chef undersöker möjlighet till investering av arbetsplatsmöbler * Administrativ chef och skolans trivselgrupp arbetar med trivselfrämjande aktiviteter Resursanvändning * Skolledning * Administrativ chef med ansvar för frånvarouppföljning och investeringskalkyler * Skolkoordinator och Biträdande rektorer med ansvar för webbplats * Arbetslagsledare * Personal * Skolans trivselgrupp (en arbetsgrupp i personalen som träffas månadsvis)

15 Sid 14 (17) Uppföljning * Medarbetarenkät riktad till personalen (Februari) * Genomförande av psykosocial och fysisk skyddsrond (Vårtermin) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fortsätta arbetet med att effektivisera möten och skapa en tydlig skolstruktur * Rättvis och jämn arbetsfördelning i samband med schemaläggning 17/18 * Fortsätta arbetet med prejudicerande policys som underlättar hantering av liknande ärenden nästa gång (samla dessa i "A till Ö" samt på G:) * Fortsätta utvecklingen av skolans webbplats så att den blir informativ och effektiv för att på så sätt minska informationstrycket på personalen (samla svar på webbplatsen som vi ofta möter från vårdnadshavare och allmänhet) * Tidig planering rörande tjänstefördelning och schema inför 17/18 (klart innan sommaren) * Snabb och kvalitativ uppföljning av återkommande frånvaro bland personalen * I samband med schemaläggning frigöra tid för F-klass, skola och fritids kärnverksamheter utifrån kap 4 i den reviderade LGR11 * Förtydliga förväntningar, uppdrag och arbetsgångar som personalen identifierar som otydliga och bristfälliga * Arbeta för att möjliggöra en större investering av nya möbler till arbetsplatserna * Genomföra personalfrämjande aktiviteter (Trivselaktiviteter, Vårrus etc) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling

16 Sid 15 (17) Aktivitet Startdatum Slutdatum stäms av årligen av central förvaltning. Enhetsmål: Genomföra skolövergripande aktiviteter för att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter * Elever och personal upplever att genomförda aktiviteter har påverkat skolans klimat positivt * Elever och personal upplever att genomförda aktiviteter har gett eleverna en större förståelse och acceptans för varandras olikheter Arbetssätt * Trygghetsgruppen arbetar för att utveckla och koordinera skolans åldersintegrerade aktiviteter * Skolledningen tillsammans med mentorer arbetar för att utveckla skolans mentorsmöten till att bli mer likvärdiga och värdegrundsinriktade * Skolledning tillsammans med EHT ansvarar för revidera skolan skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling * Skolledningen genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever sina mentorsmöten samt genomförda åldersintegrerade aktiviteter Resursanvändning * Skolledning * Trygghetsgrupp (en av skolans arbetsgrupper) * Mentorer * EHT Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs (Februari) * Kartläggning i samband med revideringen av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling * Ev. införande av kortare månadsvisa elevenkäter * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer) (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Utveckla skolans åldersintegrerade aktiviteter (t.ex. via fadderskap och schemabrytande aktiviteter) (Ge eleverna en större förståelse för varandras olikheter samt förebygga diskriminering och kränkande behandling) * Utveckla skolans mentorsmöten till att mer systematiskt och skolövergripande innefatta

17 Sid 16 (17) värdegrundsrelaterade frågor som mångfald och jämlikhet * Revidera och förankra skolan skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt skolans styrdokument (i samband med revideringen involvera skolans elever i en kartläggning) Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2017 Katarina Norra skola är en skola med budget i balans och ekonomin är god. Skolan har en ingående fond om 1,5 mnkr. Skolan har god tillströmning av elever, vilket gör att skolpengen är stabil. Under 2017 fortsätter förstärkningar inom lågstadiet och fritidshem. Satsningarna finansieras av statsbidrag och av Katarina Norra. Skolan har även del av det statsbidrag som tilldelats för Lärarlönelyftet Bidragen för lärarlönelyftet, lågstadie- och fritidshemssatsningen förväntas fortsätta under Katarina Norra deltar 2017 i projektet Skapande skola. Det finns en framtagen plan för olika aktiviteter under vårterminen Det socioekonomiska anslaget kommer bl a användas till insatser och stöd till elever med extraordinära behov. Budget avseende lönekostnader är högre än utfall Under 2017 kommer flera anställningar omfatta helår och inte som under 2016 på halva året. Likaså kommer kostnaderna för Lärarlönelyftet 2016 att omfatta hela 2017, istället för ett halvår. Skolan har även förstärkt med personal så att nyanlända elever ska få möjlighet till extra stöd. Under året kommer rutin och beställning och av modersmål att ses över, vilket förhoppningsvis ska leda till lägre kostnader för modersmål. Katarina Norra kommer i möjligaste mån att fortsätta köpa in ekologiska livsmedel. Den tilldelade investeringsbudgeten kommer främst att användas till fortsatta inköp av möbler till klassrum. Beslut ska tas av skolledningen under året avseende ansökan om en utökad investeringsbudget. Den eventuella utökade investeringsbudgeten avser inköp av möbler till klassrum och arbetsrum eventuellt några insatser kring skolgården. Katarina Norra skola håller på att renoveras av SISAB. Skolan har tillsammans med SISAB tagit fram en plan om hur och när renovering ska utföras. Planen sträcker sig över flera år. Idag har Katarina Norra ett mottagningskök men har önskemål om att förändra köket till ett tillagningskök. Skolan kommer att lämna in en ansökan om verksamhetsanpassning för att förhoppningsvis kunna bli ett tillagningskök. En eventuell omställning till tillagningskök beräknas kunna bespara skolan cirka 0,5 mnkr om året.

18 Sid 17 (17) Övriga frågor Synpunkter och klagomål Den som har synpunkter eller klagomål på vår verksamhet uppmuntras via vår webbplats att ta kontakt med oss. Grundregeln är att man inledningsvis kontaktar den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till någon i skolledningen. Om inte heller skolledningens svar upplevs tillfredställande finns även möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på Stockholm stads webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i vårt systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete.