Verksamhetsberättelse VB 2016 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Lillemor Hultman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsberättelse VB 2016 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621, Stockholm lillemor.hultman@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar...18 Uppföljning av driftbudget...18 Investeringar...19 Medel för lokaländamål...19 Övrigt...19 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2016 Katarina Norra skola

4 Sid 3 (20) Sammanfattande analys Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med 690 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där ämneslärare undervisar från och med åk 1. Varje arbetslag representeras av var sin arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor och tre biträdande rektorer. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp består av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare och kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt Skolråd bestående av ca. 40 föräldrarepresentanter, lärarrepresentanter och delar av skolledningen. Skolrådet möts regelbundet för att samråda om skolövergripande frågor. Föräldrarepresentanter ges även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd och elevråd. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vi vill vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt skollagens bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter och utvärderingar, åsikter framförda via medarbetarsamtal, arbetslagsledarmöten elevråd, skolråd (föräldrar) samt eventuella klagomål. Resultaten analyseras och diskuteras i skolledning, arbetslag och bland elever och vårdnadshavare (skolråd). Utifrån analysen prioriterar och planerar, skolledning tillsammans med pedagoger, utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens områden för utveckling med tillhörande aktiviteter följs under året bl.a. upp via en tertialrapportering (T2) till huvudmannen. Verksamhetsåret sammanfattas slutligen i en verksamhetsberättelse (VB).

5 Sid 4 (20) Sammanfattande styrkor och utvecklingsområden Förskoleklass En välfungerande och stabil verksamhet som under året haft utmaningar i anslutning till enomfattande ombyggnation. Ombyggnationen är numera klar och ett staket för att höja tryggheten kring gården är beställt. Verksamheten har under året fått en ökad tillgång till digitala enheter. Pedagogerna deltar aktivt i skolans fortbildning kring digitala verktyg. Arbetet med att skapa en miljö som upplevs vara lugn och trygg fortsätter. Fritidsverksamhet Ett markant förbättrat resultat i förhållande till tidigare år bl.a. på grund av en mer genomtänkt organisation och ökat sammarbete mellan arbetslagen. Skolgårdens fysiska planering behöver utvecklas för att öka möjligheterna till en pedagogisk och stimulerande verksamhet. Skola Vi har fortsatt goda kunskapsresultat och ett fungerande system för att upptäcka och fånga upp elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och ökade utmaningar. Vi ser en positiv utveckling rörande våra värdegrundsrelaterade resultat i form av trygghet och studiero. Vi ser fortfarande behov av att utveckla arbetet med tydliggörandet av kunskapskrav och bedömningsgrunder gentemot vårdnadshavare och elever. Ekonomi Vi har en budget i balans. Utvecklingsområden som prioriterats under 2016 Stärka arbetet kring den kontinuerliga uppdateringen av vårt digitala uppföljningsverktyg RödGrön. Öka fritidsverksamhetens möjlighet till att bedriva en kvalitativ och stimulerande verksamhet. Investera i IKT relaterad fortbildning och material för att stimulera till ökad IKT användning. Arbeta med att skapa hemvister och utveckla skolans rast- och uppehållsytor för att på så sätt skapa en lugnare, tryggare och mer stimulerande skol- och fritidsmiljö. Utveckla arbetet med ett tydligt och formativt förhållningssätt i relation till bedömning och lärande. Vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter Genomföra insatser för att minska antalet pappersutskrifter Fortsatt utveckling av våra interna strukturer och rutiner för skapa en välfungerande organisation med mindre stress. Områden för fortsatt utveckling Bygga om vår skolgård (optimera, omstrukturera, möjliggöra fler parallella och meningsfulla aktiviteter) Fortsatta investeringar i IKT-relaterat material och kurser samt utveckla forum där pedagoger kan dela sina kunskaper inom IKT med varandra. Genomföra akustik- och ljuddämpande insatser (matsal, korridorer, klassrum) Utveckla arbetet med rastverksamhet och åldersövergripande aktiviter

6 Sid 5 (20) Tydliggöra kunskapskrav och bedömningsgrunder gentemot vårdnadshavare och elever. Fortsätta arbetet med utveckling mot tydligare rutiner och strukturer för skapa en välfungerande organisation Tillsammans med personalavdelningen fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron Vissa av dessa områden för fortsatt utveckling kommer att föras vidare in i Verksamhetsplan (VP) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 96,1 % 93,8 % 92 % 82% 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

7 Sid 6 (20) Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Analys Bedömning och analys av nuläget Skolan har ett fungerande system för att upptäcka och fånga upp elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och ökade utmaningar. Resurser avsätts för att ge eleverna det stöd de har rätt till. Skolan har en fortsatt god måluppfyllelse med avseende på kunskapskraven. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 89 % 94 % 85 % 90 % 91 % % 97 % 95 % 97 % 96 % % 100 % 98 % 92 % 94 % % 92 % 93 % 89 % 94 % % 100 % 100 % 100 % 97 % % 100 % 100 % 97 % 94 % % 97 % 97 % 100 % 95 % % 100 % 100 % 100 % 97 % 2016

8 Sid 7 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan % 90 % 90 % 2016 Meritvärde i årskurs Poäng Poäng 245 Poäng 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta förankra arbetet med vårt digitala uppföljningsverktyg RödGrön. Uppfylls helt * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) Analys Bedömning och analys av nuläget RödGrön är numera ett etablerat verktyg i vår verksamheten för att följa elevernas behov i relation till kunskapskraven. Pedagogerna beskriver generellt sett RödGrön som överskådligt och tydligt. Genom verktyget har vi en bra överblick av vilka elever som är i behov av extra anpassningar/särskilt stöd samt de elever som behöver extra utmaningar. Samtliga elever som inte uppnår kunskapskraven ska via systemet vara uppfångade och erhålla extra anpassningar/särskilt stöd. Även fritids nyttjar verktyget utifrån sitt mentorskap och för att uppmärksamma elevens sociala utveckling. Under hösten slutfördes digitala manualer kring systemet för att stötta ny personal. Utvecklingsområden Säkerställa att samtliga pedagoger håller verktyget RödGrön kontinuerligt uppdaterat. Se till att samtliga arbetslag vid varje arbetslagsmöte öppnar RödGrön. Förtydliga vad en rödmarkering betyder i praktiken och får för konsekvenser. Enhetsmål: Vi åtar oss att öka fritidshemmets förutsättningar att kunna bedriva en kvalitativ och stimulerande verksamhet Uppfylls helt

9 Sid 8 (20) * Fler vårdnadshavare som är nöjda med barnens fritidshem (expanderat spindeldiagram i brukarenkät jmf med 2015) * Fler elever som är nöjda med fritidsklubben (expanderat spindeldiagram i brukarenkät jmf med 2015) Analys Bedömning och analys av nuläget Betydligt förbättrat resultat i brukarenkäten. Spindeldiagrammet har på, ett betydande sätt, expanderat inom i stort sett alla områden de två senaste åren. Rast- och eftermiddagsverksamheten har utvecklats genom årskurs överskridande sammarbeten, kompletterande inköp, aktiviteter i mindre grupper och organisering av redskapsbod. Förstärkt med personal på fritids. Schemalagt på ett sätt som möjliggör en mer sammanhållen fritidsverksamhet. Under hösten har fritidspersonalens önskemål rörande bemanning i samband med arbetslagsmöten tagits tillvara. Utöver detta har det veckovisa fritidsmötet fått ett ökat fokus på pedagogiska samtal kopplat till kapitel 4 i läroplanen. Utvecklingsområden Fortsatt utveckling av skolgården (optimera, omstrukturera, möjliggöra fler parallella och meningsfulla aktiviteter) Enhetsmål: Vi åtar oss att öka pedagogernas användning av och tillgång till digitala verktyg samt utveckla deras kompetens inom IKT. Uppfylls helt * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) * Fler elever som upplever sig få använda digitala verktyg/hjälpmedel i skolarbetet Analys Bedömning och analys av nuläget Under året har vi fortsatt investeringen av nya digitala enheter (datorer och ipads). Samtliga av våra verksamheter (förskoleklass, skola och fritids) har tagit del av förstärkningen. Vi har vidare organiserat om och strukturerat upp bokningen av datorer och ipads samt slutfört en övergripande IKT-plan för kommande investeringar. Våra planerade utbildningsinsatser (Learnify och ipadkurs åk F-3) genofördes som planerar och i det konkreta arbetet gentemot eleverna har detta medfört möjlighet till ökad individanpassning samt projekt som inneburit skapande av filmer och radioprogram. Arbetet med våra gemensamma årskursbloggar har vidare upplevts positivt. Det har varit fördelaktigt att arbetet har koordinerats av en specifik IT pedagog. Utöver IT pedagogen har vi under året även involverat skolans biblotekarie i IKT hantering för att öka möjligheteten till tillgänglighet och support. Elever med särskilda behov har fått tillgång till datorer och inläsningstjänst vilket upplevts positivt av vårdnadshavare och elever. I samband med nyrekrytering har kunskaper inom IKT varit ett krav.

10 Sid 9 (20) Utvecklingsområden Fortsatta investeringar i material och kurser (ipad utbildningen F-3 fortsätter hela läsåret 16/17) Utveckla forum där pedagoger inom enheten kan dela sina kunskaper inom IKT med varandra Ta fram en utbildningsplan inom IKT för skolans elever (systematisera och specificera centrala områden som bör gås igenom i respektive årskurs) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 82 % 71 % 100 % 74 % 84 % % 32 % 43 % 56 % 65 % % 61 % 82 % 32 % 50 % % 91 % 88 % 81 % 84 % % 70 % 72 % 63 % 65 % 2016

11 Sid 10 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 95 % 100 % 90 % 94 % 90 % % 71 % 56 % 56 % 60 % % 92 % 81 % 71 % 82 % ,4 % 1 % 1,8 % 1,9 % 1,8 % 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö Uppfylls delvis * Fler elever känner sig trygga * Fler elever upplever att de kan arbeta i lugn och ro * Fler elever i åk 8 som trivs och är nöjda med sin skola * Fler vårdnadshavare i F-klass som upplever att deras barn känner sig trygga i skolan Analys Bedömning och analys av nuläget Resultat i förskoleklass Brukarundersökningarna ger låga resultat i relation till uppsatta mål. Det finns fortfarande utmaningar för oss i verksamheten kring området. Delar av resultatet kan vi spåra till en omfattande renovering av lokalerna (sep feb 2016). Renoveringen genomfördes parallellt med pågående ordinarie verksamhet. Entreprenörerna visade hänsyn men genomförandet innebar flera utmaningar för den befintliga verksamheten. I anslutning till detta lyftes även ett problem med att staketet kring parkutrymmet utanför lokalen var för lågt. Vi uppmärksammades på att den låga höjden kunde medföra att området upplevdes som otydligt och otryggt samt att grindarnas konstruktion inte minskade genomströmningen av externa personer. Eftersom parken är allmän (inte tillhör skolan) så lyftes ärendet till förvaltning och stadsdelsnämnd. Arbetet resulterade i ett beslut om att staketet kommer att höjas och ingångar säkras upp med bättre öppnings- och stängningsmekanismer. Arbetet är beställt och beräknas slutföras under ht-16. Förhoppningsvis kommer insatsen att verka positivt på tryggheten. Resultat i skola och fritids Vi kan i förhållande till tidigare år se betydande förbättringar inom området. Delar av resultatet kan vi spåra till insatser i form av anpassningar och ombyggnationer av våra lokaler. Vi har inrett och anpassat de ytor som vi har för att bättre passa elevernas behov.

12 Sid 11 (20) Fritidspersonalen har utvecklat och organiserat rastverksamheten för att skapa pedogogiska och meningsfulla aktiviteter. Vi har investerat i namnskyltar till personalen samt utrustat våra rastvakter med synliga jackor. Kommunikationen mellan arbetslagen har, enligt personalen, förbättrats under året. Elevrådet har under året kopplat delar av otryggheten till långsam toalettbelysning, insyn i vissa omkädningsrum samt trasiga toalettak. Problemen åtgärdades i anslutning till uppmärksammandet. Utöver ovanstående genomförde vi under våren en omfattande trygghetsenkät som kom att ligga till grund för revideringen av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolans trivselregler har även reviderats tillsammans med samtliga lärare och elever. Inför terminstart ht-16 har vi flyttat elevskåp, skapat hemvister och frigjort ytor som kan användas till elevaktiviteter. Vi har flyttat Fritidsklubben från plan 3 till markplan för att underlätta tillsyn och genomförandet av parallella aktiviteter. Vi har dessutom infört ett tydligare lunchvärdssystem för att stärka vuxennärvaron i skolans matsal. Senare delen av hösten kompletterades korridorer och trapphus med fler sittgrupper för att möjliggöra en bättre rastmiljö för eleverna. Utvecklingsområden Genomföra akustik- och ljuddämpande insatser (matsal, korridorer, klassrum) Fortsätta arbetet med att hitta fler möjliga rastverksamheter (frigöra ytterligare utrymmen där elever kan vistas, strukturera om skolgård, komplettara med mer material, fler attraktiva uteaktiviteter, vidareuttveckla vårt rastvaktssystem) Utveckla fler åldersövergripande aktiviter Följa utvecklingen i f-klass och se vilka effekter genomförda insatser har medfört Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För

13 Sid 12 (20) att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 77 % 87 % 66 % 65 % 74 % % 57 % 44 % 29 % 49 % % 57 % 71 % 68 % 70 % % 90 % 70 % 58 % 70 % % 50 % 62 % 66 % 71 % 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för ett mer formativt förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. Uppfylls delvis * Fler elever upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas Analys Bedömning och analys av nuläget Vi har under året genomfört flera positiva och uppskattade utbildningsinsatser inom området formativ bedömning. Utöver matematiklyftet (som pågått hela 15/16) har skolans förstelärare, i samband med studiedagar och löpande konferenstid ansvarat för en omfattade fortbildningsinsats. Utbildningen, åk 4-9, baserades på Dylan Williams bok "Handbok i formativ bedömning". Insatsen var uppskattad och kommer fortgå under läsåret 16/17. Vidare har vi genomfört en strukturerad och skolövergripande sambedömning av Nationella Prov i syfte att skapa en samsyn kring bedömning samt inspirera till tydliggörande av bedömningsgrunder gentemot eleverna. Trots vår höga måluppfyllese finns behov av att fortsätta arbetet med att tydliggöra och kommunicera vad som ligger till grund för

14 Sid 13 (20) bedömningen av elevernas kunskaper och prestationer. Vi har fortfarande låga resutat rörande elevers och vårdnadshavares upplevelse av att veta vad eleverna ska utveckla och kunna i för att nå målen i förskoleklass och skola. Utvecklingsområden Fortsatt behov av att tydliggöra kunskapskrav och bedömningsgrunder gentemot vårdnadshavare och elever. Implementering av skolövergripande kunskapsmatriser (påbörjat arbete tillsammans med skolans förstelärare som kommer att slutföras under 16/17). Följa hur resultatet på årets 15/16 Nationella Prov förhåller sig till elevernas slutbetyg (efter provomgången 14/15 såg vi anmärkningsvärda avvikelser i relation till matematiken åk 9). KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 79 % 58 % 64 % % 18 % 39 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

15 Sid 14 (20) Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter Uppfylls helt * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan Analys Bedömning och analys av nuläget Under året genomfört flera kulturellt stärkande insatser på skolan. Utöver en tematisk schemabrytande vecka i februari kommer skolans kulturgrupp för andra året i rad att driva genomförandet av en schemabrytande kulturdag i november. Dansprojektet (som även innefattade en genusdimension) genomfördes som planerat i februari och uppskattades av personal och elever. Elevernas är, enligt brukarenkäterna, mer nöjda än tidigare med de kulturupplevelser de får ta del av. Utvecklat arbetet med firandet av FN-dagen genom att kombinera kulturella inslag med årskursöverskridande samarbeten. Utvecklingsområden Vidga begreppet av kulturella inslag till att även innefatta kultur kopplat till andra länder KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 36 % 50 % 35 % 2016 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2016

16 Sid 15 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period behandling Enhetsmål: Vi åtar oss att genomföra insatser för att minska antalet pappersutskrifter Uppfylls helt * Mindre antal pappersutskrifter * Sänkta kostnader för papper och utskrifter Analys Bedömning och analys av nuläget Vi har gentemot verksamheten lyft och påpekat vinsten av att minska antalet utskrifter. Vidareutbildning inom bloggteknik, digitaliserade mötesstrukturer, ökad tillgång till IKT utrustning samt ett fortsatt digitaliserandet av vår interna information har resulterat i ett minskat behov av information via papper. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

17 Sid 16 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro 6,8 % 4,4 % 8 % 5,5 % 5 % tas fram av nämnde n VB 2016 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta utveckla våra interna strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. Uppfylls delvis * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) * Minskad sjukfrånvaro Analys Bedömning och analys av nuläget Under det senaste året har vi varit inne i en process av omfattande översyn och uppdatering av skolans rutiner. Arbetet har resulterat i en större intern tydlighet och effektivitet. Vi har landat i en fungerande mötescykel samt förbättrat våra rutiner kring bl.a. informations- och vikariehantering. Arbetet har medfört ökad framförhållning och möjligjort mer träffsäkert och förutsägbart mötesinnehåll. Under sommaren 2016 genomfördes en omfattande omlokalisering där personalen fick nya arbetsplatser tillsammans med sitt arbetslag, närmare

18 Sid 17 (20) eleverna. Förändringen kommer förhoppningsvis att underlätta samarbetet inom arbetslaget. Ledande vid tjänstefördelning och schemaläggning 16/17 var att få till en rättvis och jämn arbetsbelastning bland personalen.gemensamma strukturer för genomförandet av natiuonella prov och utvecklingssamtal har utvecklats. Under året har vi satsat extra på att erbjuda friskvårdsrelaterade aktiviteter (organiserat föreläsningar, dans, yoga, deltagit i Blodomlopp och Vårrus etc.) Under hösten etablerades nya intressebaserade arbetsgrupper som träffas månadsvis under konferenstid. En av dessa arbetsgrupper har som specifikt uppdrag att arbeta med personalens trivsel. Sjukfrånvaron har under hösten 2016 varit lägre än tidigare men är statistiskt sett fortsatt hög i relation till hela året. Betydande delar av statistiken baseras på ett antal längre sjukskrivningar varav några är att betraktas som permanenta. I några fall har numera beviljats tjänstledighet för prov av annat arbete. Skolan har i samarbete med Utbildningsförvaltningens personalavdelning genomfört ett antal individuella insatser i förhållande till korttidsfrånvaro som har givit ett gott resultat. Utvecklingsområden Fortsätta arbetet med god framförhållning (t.ex. ledningens veckoblad till personalen) Fortsatt utveckling mot tydligare rutiner och strukturer för skapa en välfungerande organisation (löpande samla nya rutiner på webbplats och i dokumentet Skolans rutiner - A till Ö) Vidareutveckla våra rutiner för att introducera nyexaminerade och nyanställda Nya möbler till personalens arbetsplatser Tillsammans med personalavdelningen fortsätta arbetet med minskning av sjukfrånvaron KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i

19 Sid 18 (20) enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Det socioekonomiska anslaget har framförallt använts till insatser och stöd till elever med extraordinära behov. Skolan har under året fortsatt sin investering av digitala enheter. Katarina Norra har deltagit i projektet Skapande skola och har utöver ramen för beviljat bidrag även satsat på flera kulturella aktiviteter, bland annat en Dansvecka för hela skolan. Skapande skola fortsätter under Under vårterminen 2016 deltog skolan i matematiklyftet. Projektet fortgår på skolan men finansieras sedan starten av höstterminen 2016 inte längre av stadsbidrag. Under sommarlovet byggdes två mindre rum om till ett klassrum. Skolan har även verksamhetsanpassat träslöjdssalen. Ombyggnation och verksamhetsanpassning beskostades av skolan inom ramen för kontantfinansierad åtgärder i SISAB lokal. SISAB har under året påbörjat en renovering av skolans klassrum och korridorer. Uppföljning av driftbudget Ekonomisk sammanfattning 2016 Katarina Norra skola redovisar 2016 ett överskott om 0,5 mnkr. Överskottet beror framförallt på ökade intäkter och minskade kostnader. Utgående fond är 1,5 mnkr. Prognosen i augusti (T2) visade på ett överskott om 0,3 mnkr. Det slutliga utfallet blev jämfört med prognos i T2 0,2 mnkr högre, vilket främst berodde på sent beslutade intäkter. Intäkter 2016 för skolans intäkter är 0,2 mnkr högre än budget. vad gäller skolpengen är något lägre än budget, på grund av något lägre elevantal än vad som beräknats i budget. Bortfallet i form av minskad skolpeng kompenseras med ökade övriga intäkter, främst statsbidrag för lågstadie- och fritidshemssatsningen. Kostnader 2016 för skolans kostnader är 0,3 mnkr lägre än budget. Det är framförallt lönekostnaderna som är lägre. Några tillfälliga vakanser som funnits under året har bland annat täckts upp med skolans redan anställda vikarier. Inom ramen för lönekostnaderna ryms ökade kostnader avseende förstärkning av fritidshem med 3,25 tjänster samt en förstärkning inom lågstadiet med en tjänst. Förstärkningarna är gjorda inom ramen för lågstadie- och fritidshemssatsningen. Även utfall vad gäller IT-kostnader är lägre än budget. för inköp

20 Sid 19 (20) av läromedel är högre än budget då skolan under hösten såg att det fanns ekonomisk möjlighet att komplettera med ett större inköp av nya läromedel. Kostnaderna för lokaler är högre än budget p g a av ombyggnationer, verksamhetsanpassningar och ökade kostnader för städ. Investeringar För det beviljade nyetableringsstödet har möbler köpts in till klassrum. Utöver det har även möbler till klassrum och möbler till hemvister i korridorer köpts in för investeringsmedel. Investeringsmedlen har även använts till att komplettera med projektorer till samtliga klassrum samt maskiner till träslöjden. Kommande års investeringsmedel planeras till fortsatt inköp av möbler. Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Den som har synpunkter eller klagomål på vår verksamhet uppmuntras via vår webbplats att ta kontakt med oss. Grundregeln är att man inledningsvis kontaktar den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till någon i skolledningen. Om inte heller skolledningens svar upplevs tillfredställande finns även möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på Stockholm stads webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i vårt systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete. Övrigt Arbetet i skolan elevhälsoteam (EHT) Under året har skolans Elevhälsoteam (EHT), bestående av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, SYV och specialpedagoger/speciallärare, träffats en gång i veckan. Vid några tillfällen har skolläkare deltagit i mötet. Psykolog har anlitats vid behov. Innehållet i mötena har varit såväl av förebyggande som åtgärdande art. Mötets första del (30 minuter) används framförallt till förebyggande punkter som till exempel: Månadsvis uppföljning av elevfrånvaron på skolan (EHT påminner vid behov mentorerna om att följa skolans frånvaroplan). Månadsvis aktualisering av handlingsplaner kopplade till elevvården. Månadsvis information om eventuell fortbildning som EHT-medelmmar tagit del av. Under 2016 har EHT prioriterat föjande områden: Förebygga stress bland elever På organisationsnivå har gemensamma prov- och läxbloggar införts. Detta för att förenkla elevernas planering och synliggöra eventuella ämnesrelaterade krockar.

21 Sid 20 (20) Organiserat och bjudit in vårdnadshavare och personal till en föreläsning rörande barn och ungdomars psykiska hälsa (vt-16). Fokus på att utveckla vårt förebyggande arbete Regelbunden tid har enligt ovanstående beskriving avsatts i anslutning till EHTkonferensen för frågor av förebyggande karaktär. Som stöd i arbetet har Skolverkets skrift Vägledning för elevhälsa använts. Elever i åk 9 har haft besök av en överlevande från andra världskriget som beskrivit sina upplevelser i judiska getton. Medlemmar i EHT har under 2016 tagit del av föreläsningar som berör hemmasittare samt elever med särskilda behov. I samband med detta har skolans frånvaroplan aktualiserats. Revidera och omstrukturera skolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planerna har omstrukturerats och reviderats såsom planerat. Elever har i samband med revideringen bland annats gjorts delaktiga via specifika enkäter. Värdegrundsrelaterade insatser och projekt Genomfört ett normkritiskt skolövergripande projekt tillsammans med dansgruppen "Framsteg" med fokus på jämlikhet. Skolans kurator har tillsammans med lärare på högstadiet genomfört ett värdegrundsrelaterat arbete kring normer och genus. En arbetsgrupp som arbetar med värdegundsfrågor har bildats. Det resulterade bland annat i att elever under FN-dagen möttes i blandade åldersgrupper och arbetade med värdegrundsfrågor. Mottagandet av nyanlända Under höstterminen 2016 tog skolan emot ett mindre antal nyanlända elever. Eleverna har integrerats i vanliga klasser. Mottagandet har prioriterats och involverat framtagande av nya rutiner tillsammans med elevhälsoteam och enskilda pedagoger.