Fjärde kvartalet 2009. Helåret 2009. jämfört med tredje kvartalet 2009. Periodens resultat var -1 804 mkr (-3 337)



Relevanta dokument
Lunchpresentation 7 maj 2007 Jan Lidén VD och koncernchef

Lunchpresentation 22 augusti 2007 Jan Lidén VD och koncernchef

FöreningsSparbanken Kv VD Jan Lidén

Jan Lidén, VD och koncernchef

Handelsbanken Januari - mars april 2010

Delårsrapport JANUARI - SEPTEMBER Rörelseresultatet ökade med 3% till mkr. Omkostnaderna minskade med 13%

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport JANUARI - MARS Utlåningen fortsatte att visa god tillväxt under första kvartalet

FöreningsSparbanken Kv VD Jan Lidén

Sparbanken Gotland. Org.nr Delårsrapport Januari juni 2015

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Handelsbanken Hypotek

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Bokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 9% och uppgick till mnkr (5 150)

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

Handelsbanken Januari - december februari 2009

Swedbank Hypotek AB (publ) Program för Medium Term Notes

Rörelseresultatet fortsatte att öka till mkr. Återvinningarna fortsätter att överstiga nya kreditförluster

Stadshypoteks delårsrapport januari juni 2001

Handelsbanken januari - december februari 2011

Stadshypoteks bokslutsmeddelande för år 2001

Delårsrapport JANUARI SEPTEMBER Utlåningen ökade till 436 mdkr (405) Rörelseresultatet förbättrades med 347 mnkr till mnkr (3 865)

Delårsrapport för januari september 2012

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Stadshypoteks delårsrapport januari juni 2002

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Bokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Utlåningen ökade med 35 mdkr (32) till 480 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mnkr (5 599).

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

Delårsrapport JANUARI - JUNI Rörelseresultatet ökade med 4% till mkr. Omkostnaderna minskade med 19%

Första kvartalet 2010

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.

Delårsrapport Januari - juni 2016

Handelsbanken januari - mars april 2011

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Delårsrapport per DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport januari juni 2012

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

Delårsrapport

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I

DELÅRSRAPPORT

Fjärde kvartalet 2010

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Delårsrapport. Januari juni 2010

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Handelsbanken januari - december februari 2010

Delårsrapport för perioden

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

Bokslutsmeddelande JANUARI - DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 6% till mkr. Räntenettot ökade med 138 mkr till mkr

Handelsbanken januari september oktober 2015

Swedbank Hypotek AB (publ) Bostadsobligationer

Delårsrapport. Januari Juni 2015

Delårsrapport per

Delårsrapport Kv3, VD/CFO-presentation 26 oktober

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Delårsrapport org.nr

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016

Handelsbanken januari - september oktober 2011

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Handelsbanken januari mars april 2015

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010

Handelsbanken januari juni juli 2014

Delårsrapport. Ikano Bank SE. januari - juni Org nr

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014

Handelsbanken januari september oktober 2014

Tredje kvartalet 2009

Delårsrapport JANUARI - MARS Rörelseresultatet ökade med 10% till mkr. Effektiviseringsarbetet ger lägre omkostnader

Delårsrapport. Januari juni 2014

Delårsrapport per

1 (6) Delårsrapport januari juni 2004 för Nordea Hypotek AB (publ)

Delårsrapport januari juni 2017

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

Bokslutskommuniké 2006

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni Allmänt om verksamheten

Delårsrapport Januari Juni 2012

Delårsrapport per

Delårsrapport per

Stadshypoteks delårsrapport

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Stadshypoteks bokslutsmeddelande för år 2002

Delårsrapport JANUARI MARS Utlåningen ökade med 8 mdkr (8) till 489 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mdkr (1 264)

Delårsrapport JANUARI JUNI Utlåningen ökade med 21 mdkr (16) till 501 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mnkr (2 452).

Delårsrapport för perioden

ÅTVIDABERGS SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

VIMMERBY SPARBANK AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2016

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008

Erik Penser Bankaktiebolag

Delårsrapport 2018 januari - juni

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal.

Erik Penser Bankaktiebolag

SKANSKA FINANCIAL SERVICES AB (publ) Org nr

Delårsrapport

FöreningsSparbanken Kv2 2006

Delårsrapport Kv oktober 2008 Jan Lidén VD och koncernchef

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Transkript:

Fjärde kvartalet 2009 jämfört med tredje kvartalet 2009 Periodens resultat var -1 804 mkr (-3 337) Resultat per aktie var -1,83 kronor (-3,57) Räntabilitet på eget kapital var -8,3 procent (-16,9) K/I-talet uppgick till 0,54 (0,56) Räntenettot minskade med 6 procent till 4 702 mkr (5 017) mkr 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 Periodens resultat Kv4-2008 Kv1-2009 Kv2-2009 Kv3-2009 Kv4-2009 Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter ökade med 4 procent till 3 737 mkr (3 593) Kreditförlusterna netto uppgick till 5 003 mkr (6 121). Reserveringar för kreditförluster uppgick till 3 766 mkr (5 338). Bortskrivningar, netto, uppgick till 1 237 mkr (783). Kreditförlustnivån var 1,44 procent (1,75) Helåret 2009 jämfört med helåret 2008 Periodens resultat var -10 511 mkr (10 887) Resultat per aktie kr 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0 Kv4-2008 Kv1-2009 Kv2-2009 Kv3-2009 Kv4-2009 Resultat per aktie var -10,66 kronor (16,51) Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på eget kapital var -12,5 procent (15,2 procent) K/I-talet uppgick till 0,51 (0,50) Räntenettot minskade med 4 procent till 20 765 mkr (21 702) Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter minskade med 1 procent till 16 612 mkr (16 856) Kreditförlusterna netto uppgick till 24 641 mkr (3 156). Reserveringar för kreditförluster uppgick till 21 794 mkr (2 638). Bortskrivningar, netto, uppgick till 2 847 mkr (518) Nedskrivning av immateriella tillgångar har belastat resultatet med 1 305 mkr (1 403) Primärkapitalrelationen ökade enligt Basel 2 till 13,5 procent (11,1 procent den 31 december 2008) och med övergångsregler till 10,4 procent (8,4). Kärnprimärkapitalrelationen var enligt Basel 2 12,0 procent (9,7) och med övergångsregler 9,2 procent (7,4). % 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Kv4-2008 Kv1-2009 Kv2-2009 Primärkapitalrelation % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kv4-2008* Kv1-2009 Kv2-2009 Kv3-2009 Kv3-2009 Kv4-2009 Kv4-2009 * Inklusive totalt tecknat kapital. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 1 av 57

VD-kommentar 2009 kommer att bli ihågkommet som ett av de mest turbulenta åren i Swedbanks historia. Den ekonomiska krisen i de tre baltiska länderna, Ukraina och Ryssland har medfört stora reserveringar och ett negativt resultat om 10,5 mdkr. De operationella åtgärder vi har vidtagit under året tillsammans med den genomförda nyemissionen gör dock att banken nu står väl rustad att ta väl hand om våra kunder och bygga värde åt våra aktieägare. Vi har under året arbetat målmedveten med att stärka vår finansiella ställning och att ta ned risknivån i banken. Utlåningen mot Ukraina, Ryssland och de baltiska länderna har minskat under året och motsvarar nu 209 procent av Swedbanks egna kapital jämfört med 290 procent för ett år sedan. Vi har minskat likviditetsriskerna. Under första halvåret med hjälp av statliga garantier och under andra halvåret på egna meriter. Tack vare mer likvida upplåningsmarknader, vår ökade kapitalisering och ett systematiskt riskarbete, har den genomsnittliga löptiden i vår upplåning förlängts från 14 till 22 månader. Under årets senare del har vi också varit framgångsrika med att attrahera inlåning, framförallt i Sverige, vilket medfört en förbättrad balans mellan in- och utlåning. Vi har gjort investeringar i våra särskilda kreditavdelningar samt förvaltningsbolaget Ektornet. Här har vi byggt upp en professionell och effektiv organisation för att hantera problemkrediter och verka för att minimera de verkliga förlusterna över tiden. Under 2009 togs också de första stegen i arbetet med att flytta ut ansvaret för affären närmare kunderna. Vi utökade antalet regioner från fyra till sex i Sverige och tog bort nivån Rörelseområden. Risk-, Treasury- och Finance- funktionerna har nu ett formellt ansvar att agera tvärs över de affärsdrivande affärsområdena. Processer har blivit tydligare och styrningen bättre. Prioriteringar för 2010 Kundnöjdhet En traditionell bankmodell, där kontorens ansvar och befogenheter ökar, stärker förtroendet hos våra kunder. Genom att flytta kompetens och beslutsförmåga så nära kunden som möjligt skapar vi förutsättningar för bättre rådgivning. Jag är övertygad om att också intäkterna kommer att påverkas positivt. Swedbanks engagemang för att värna om en hållbar utveckling av samhälle och miljö genomsyrar detta arbete. Vår satsning på ungdomsarbetslöshetsfrågan, Unga Jobb, är ett tydligt exempel på detta. Lägre risknivå Vi kommer även fortsättningsvis att minska andelen utlåning i Ukraina, Ryssland och de tre baltiska länderna. Arbetet i våra särskilda kreditavdelningar och Ektornet kommer vara fortsatt intensivt. Intjäning Fokus ligger både på intjäning och kostnadskontroll samt att anpassa kostymen efter den lägre efterfrågan till följd av den ekonomiska nedgången. Vi ska ta tillvara tillväxtmöjligheter, särskilt där vi med begränsade investeringar kan få bättre utväxling på befintlig kapacitet. Det handlar ofta om att anpassa erbjudandet till de olika kundgrupperna och säkerställa att rätt kompetens erbjuds, oavsett om det är små-, medelstora eller stora företag, Private Bankingkunder eller en privatperson som vill köpa en försäkring. Likviditet och kapitalisering Under 2009 förbättrades Swedbanks likviditetssituation och upplåningsbalans. Under 2010 är målet att relationen mellan utlåning och inlåning ska stärkas ytterligare. Vi ska öka andelen lokal finansiering på de marknader där vi är verksamma. Vi kommer att fortsätta fokusera på riskvägda tillgångar och avkastningen på dessa. Vi följer också noggrant utvecklingen kring nya regleringar i spåret av finanskrisen för att vara väl förberedda när nya regler träder i kraft. Organisationsförändringar För att bli mer kundorienterad och tillvarata de affärsmöjligheter som finns kommer organisationen att förändras under mars 2010. Förändringarna berör i första hand Svensk bankrörelse, Swedbank Markets och Internationell bankrörelse. Swedbanks dominerande affärsområde, Svensk bankrörelse, döps om till Retail och får ansvar för samtliga privatkunder och små och medelstora företag i Norden. Vi har idag en unikt stark position inom breddmarknaden på såväl privat- som företagssidan, mycket tack vare vårt samhällsengagemang. Genom att stärka kontorsverksamheten vill vi sätta ännu större fokus på det lokala affärsmannaskapet. På detta sätt kommer vi att kunna tillvarata den potential vi ser inom segmenten små och medelstora företag samt Private Banking. För att tillfredsställa större företag med mer komplexa behov har vi beslutat att skapa ett nytt affärsområde, Large Corporates & Institutions. Affärsområdet kommer att bestå av samtliga verksamheter som tidigare rymts inom Swedbank Markets med tillägg av Large Corporates, Trade Finance samt Swedbanks filialer utanför Sverige. Genom att koncentrera kompetensen som dessa kunder söker inom ett affärsområde kommer vi att kunna etablera ett närmare samarbete som möjliggör ett bredare kunderbjudande. Återstoden av Internationell bankrörelse döps om till Russia & Ukraine och kommer att fortsätta fokusera på omstrukturering och att minska risker. Framtidsutsikter Jämfört med för ett år sedan är risknivån i banken lägre. 2010 kommer att vara ett utmanande år och arbetet med att reducera riskerna i banken kommer att fortgå. Givet att den globala makroekonomin utvecklas positivt utan väsentliga avvikelser i framförallt Lettland och Ukraina ser vi möjligheten till vinst för helåret 2010. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 2 av 57

Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 4 Översikt 5 Fjärde kvartalet 2009 5 Helåret 2009 6 Resultat 6 Kredit- och tillgångskvalitet 8 Upplåning och likviditet 9 Kapital och kapitaltäckning 10 Marknadsrisk 10 Operativa risker 11 Övriga händelser 11 Rating 12 Händelser efter 31 december 2009 12 Affärsområden Svensk bankrörelse 13 Baltisk bankrörelse, affärsverksamhet 15 Baltisk bankrörelse, affärsverksamhet och investering 17 Internationell bankrörelse 18 Swedbank Markets 20 Kapitalförvaltning 22 Ektornet 24 Gemensam service och koncernstaber 25 Elimineringar 25 Finansiell information Koncern Resultaträkning 27 Resultat per aktie 27 Rapport över totalresultat 27 Resultaträkning, kvartal 28 Resultat per aktie, kvartal 28 Balansräkning 29 Förändringar i eget kapital 29 Kassaflödesanalys 30 Noter 30 Moderbolag 53 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 56 Revisorsgranskning 56 Kontaktuppgifter 57 Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 3 av 57

Finansiell översikt Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 4 702 5 017-6 5 742-18 20 765 21 702-4 Provisionsnetto 2 273 2 208 3 2 011 13 7 825 8 830-11 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 262 87 1 244-79 2 770 2 351 18 Övriga intäkter 745 830-10 1 349-45 3 422 3 580-4 Summa intäkter 7 982 8 142-2 10 346-23 34 782 36 463-5 Personalkostnader 1 930 2 448-21 2 602-26 9 201 10 092-9 Övriga kostnader 2 370 2 078 14 2 273 4 8 647 7 966 9 Summa kostnader 4 300 4 526-5 4 875-12 17 848 18 058-1 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 3 682 3 616 2 5 471-33 16 934 18 405-8 Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 0 1 403 1 305 1 403-7 Nedskrivning av materiella tillgångar 352 77 27 449 27 Kreditförluster, netto 5 003 6 121-18 1 633 24 641 3 156 Rörelseresultat -1 673-2 582-35 2 408-9 461 13 819 Skatt 115 734-84 500-77 981 2 880-66 Periodens resultat -1 788-3 316-46 1 908-10 442 10 939 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB -1 804-3 337-46 1 915-10 511 10 887 2009 2009 2008 2009 2008 Nyckeltal och data per aktie Kv4 Kv3 Kv4 Helår Helår Räntabilitet på eget kapital, % -8,3-16,9 10,1-12,5 15,2 Resultat per aktie, kronor 1) -1,83-3,57 2,90-10,66 16,51 K/I-tal 0,54 0,56 0,47 0,51 0,50 Eget kapital per aktie, kronor 1) 77,33 99,15 121,39 77,33 121,39 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,69 1,52 1,45 1,69 1,45 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 9,2 7,7 7,4 9,2 7,4 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,4 8,8 8,4 10,4 8,4 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 13,5 12,1 11,6 13,5 11,6 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,19 1,96 1,90 2,19 1,90 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 12,0 9,9 9,7 12,0 9,7 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 13,5 11,4 11,1 13,5 11,1 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 17,5 15,7 15,2 17,5 15,2 Kreditförlustnivå, % 1,44 1,75 0,48 1,74 0,24 Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,85 2,53 0,74 2,85 0,74 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 65 63 60 65 60 1) Antalet aktier specificeras på sidan 51. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata 2009 2008 mdkr 31 dec 31 dec % Utlåning till allmänheten 1 291 1 287 0 Inlåning från allmänheten 504 508-1 Aktieägarnas eget kapital 90 86 4 Balansomslutning 1 795 1 812-1 Riskvägda tillgångar, Basel 2 603 697-13 Riskvägda tillgångar, övergångsregler 784 916-14 Riskvägda tillgångar, Basel 1 990 1 051-6 Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 4 av 57

Översikt Den globala ekonomiska krisen har präglat 2009. I årstakt beräknas BNP ha minskat med drygt 4 procent i Sverige, 14 procent i Estland, 18 procent i Lettland, 16 procent i Litauen, 14 procent i Ukraina och 8 procent i Ryssland. Denna dramatiska utveckling har lett till att flera av bankens lånekunder fått svårigheter att betala räntor och amorteringar. Mest påtaglig har den negativa påverkan varit i Lettland och i Ukraina. Samtidigt har efterfrågan på finansiella tjänster, i synnerhet krediter, minskat kraftigt. Jämfört med tidigare kvartal var räntor och valutakurser förhållandevis stabila under det fjärde kvartalet. Kurserna på världens aktiebörser fortsatte att öka. Från och med fjärde kvartalet har Swedbanks affärsområden utökats med Ektornet, som förvaltar och vidareutvecklar övertagna fastigheter. Andra förändringar i affärsområdesredovisningen är att de baltiska fondföretagen överförts från Baltisk bankrörelse till Kapitalförvaltning samt att Finansiella Institutioner överförts från Internationell bankrörelse till Swedbank Markets. Historiska jämförelsesiffror har räknats om för berörda affärsområden. Fjärde kvartalet 2009 Swedbank redovisade ett negativt resultat för fjärde kvartalet på -1 804 mkr jämfört med -3 337 mkr för tredje kvartalet. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter ökade med 144 mkr eller 4 procent från föregående kvartal. Resultatförbättringar, exklusive återförd bonusreservering, i Svensk bankrörelse och Internationell bankrörelse motverkades av resultatförsämring i Baltisk bankrörelse, Swedbank Markets samt ett lägre resultat i Group Treasury inom Gemensam service och koncernstaber. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde 2009 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse 2 332 2 099 2 837 Baltisk bankrörelse 740 902 1 178 Ukraina 129-114 369 Ryssland 37 91 40 Övrigt 49 64 117 Internationell bankrörelse 215 41 526 Swedbank Markets 267 486 561 Kapitalförvaltning 135 180 64 Ektornet -26 0 0 Gemensam service och koncernstaber -338-115 -336 Återförd bonusreservering 412 Summa 3 737 3 593 4 830 Engångsposter påverkade resultatet före skatt med -55 mkr jämfört med 23 mkr föregående kvartal och 641 mkr motsvarande kvartal föregående år. Kvartalets engångsposter utgjordes av kompensation till fondspararna i Estland som investerat i Privat Debt Fund på -88 mkr i Kapitalförvaltning, realiserad värdeökning vid försäljning av aktier i finska Aktia Sparbank på 24 mkr inom Gemensam service och koncernstaber, reavinst på 15 mkr vid försäljning av aktier i Tallinbörsen till Nasdaq OMX inom Baltisk bankrörelse samt reaförlust på 6 mkr vid försäljning av inkassobolaget European Agency for Debt Recovery (EADR) i Ukraina inom Internationell bankrörelse. Tredje kvartalets engångsposter utgjordes av reavinst på 23 mkr från kontorsförsäljningar till sparbanker i Svensk bankrörelse. I fjärde kvartalet 2008 ingick 680 mkr från försäljning av NCSD inom Gemensam service och koncernstaber samt 39 mkr avseende avskrivning av värdet för varumärket Hansabank inom Baltisk bankrörelse. Intäkterna exklusive engångsposter minskade med 82 mkr eller 1 procent från föregående kvartal. Minskningen berodde framför allt på lägre intäkter från utlåning. Intäktsanalys Koncernen 2009 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 Kv4 Utlåning 2 990 3 214 3 625 Inlåning 1 094 1 093 1 803 Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter 1 260 1 300 1 794 Kapitalförvaltning 968 884 727 Betalningar och kort 850 890 889 Försäkringar 258 222 198 Intresseföretag 123 183 136 Övriga intäkter 523 528 494 Stabilitetsavgift -29-195 Engångsposter -55 23 680 Summa intäkter 7 982 8 142 10 346 Räntenettot minskade med 315 mkr eller 6 procent från föregående kvartal. Räntenettot i Svensk bankrörelse, som svarar för cirka två tredjedelar av koncernens totala räntenetto, var fortsatt stabilt, medan trenden med sjunkande räntenetto i övriga affärsområden bestod framför allt Baltisk bankrörelse och Internationell bankrörelse. Lågt allmänt ränteläge, höga penningmarknadsräntor i lokala valutor relativt Euribor i de baltiska länderna samt minskade utlåningsvolymer utanför Sverige bidrog till pressen på räntenettot. Internräntemodellen i Svensk bankrörelse har ändrats under året, vilket minskat det redovisade utlåningsräntenettot och ökat det redovisade inlåningsoch treasuryräntenettot. Effekten är störst avseende hypotekslån med rörlig ränta, där den redovisade utlåningsmarginalen minskat i takt med att lånen omsatts samtidigt som räntenettot hos det helägda dotterföretaget Swedbank Hypoteks finansavdelning förbättrats. Om en konstant internräntemodell används över tiden hade utlåningsmarginalen fortsatt att förbättras inom Swedbank Hypotek. Provisionsnettot ökade med 153 mkr eller 7 procent från föregående kvartal exklusive effekten av återbetalda fondförvaltningsarvoden. Ökningen kom främst från aktiemarknadsrelaterade intäkter i form av courtage, samt fondförvaltnings- och försäkringsprovisioner. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 175 mkr från föregående kvartal. Nettoresultatet i Svensk bankrörelse ökade med 329 mkr, huvudsakligen på grund av värderingseffekter i Swedbank Hypotek. Nettoresultatet i Internationell bankrörelse ökade med 340 mkr, främst till följd av förändrade valutapositioner i Ukraina. Nettoresultatet i Swedbank Markets försämrades med 209 mkr till följd av mindre gynnsamma marknadsförutsättningar. Inom Gemensam Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 5 av 57

service och koncernstaber försämrades Group Treasurys nettoresultat med 178 mkr, trots ett positivt rearesultat på 71 mkr från återköpta förlagslån. Kostnaderna, exklusive resultatbaserade ersättningar steg säsongsmässigt under fjärde kvartalet och var 370 mkr eller 9 procent högre än föregående kvartal. I ljuset av Swedbanks mycket svaga helårsresultat reducerades årets avsättningar för resultatbaserade ersättningar till noll med undantag för det delägda norska dotterföretaget First Securities. Netto minskade resultatbaserade ersättningar med 389 mkr under fjärde kvartalet. Nedskrivning av materiella tillgångar uppgick till 352 mkr (77), varav 68 mkr var förvaltningsfastigheter som tidigare utgjort säkerheter för lån. 180 mkr avsåg rörelsefastigheter i Ukraina. Kreditförlusterna netto uppgick till 5 003 mkr (6 121 föregående kvartal), varav 3 766 mkr var reserveringar och 1 237 mkr bortskrivningar, netto. Kreditförluster i Litauen och Ryssland utgjorde majoriteten av det totala beloppet. Kreditförlustnivån uppgick till 1,44 procent (1,75) för koncernen. Skattekostnaden uppgick till 115 mkr, vilket var en minskning med 619 mkr från föregående kvartal. Minskningen avsåg primärt Ukraina och Litauen. Tack vare ny lagstiftning införd i Ukraina under fjärde kvartalet är under åren 2009 och 2010 kreditförlustreserveringar även överstigande 10 procent av kreditportföljen skattemässigt avdragsgilla och upplupna ränteintäkter på osäkra fordringar är inte skattepliktiga. I Litauen har skattesatsen sänks från 20 procent till 15 procent från och med 2010, vilket minskat värdet av uppskjutna skattefordringar. På grund av betydligt större förlust i Litauen under fjärde kvartalet ökade dock de uppskjutna skattefordringarna. Skattekostnaden redovisas utförligt i not 12. Helåret 2009 Resultat Helårsresultatet innebar en förlust på 10 511 mkr jämfört med en vinst på 10 887 mkr föregående år. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor minskade med 1 041 mkr eller 6 procent från föregående år till 16 612 mkr. Resultatet minskade framför allt i Baltisk bankrörelse och Group Treasury inom Gemensam service och koncernstaber, medan Swedbank Markets redovisade rekordresultat. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde 2009 2008 mkr Helår Helår Svensk bankrörelse 8 881 9 186 Baltisk bankrörelse 3 825 5 359 Ukraina 425 955 Ryssland 365 222 Övrigt 165 185 Internationell bankrörelse 955 1 362 Swedbank Markets 3 578 1 462 Kapitalförvaltning 561 621 Ektornet -26 0 Gemensam service och koncernstaber -1 162-337 Summa exkl valutakurseffekter 16 612 17 653 Valutakurseffekter -797 Summa inkl valutakurseffekter 16 612 16 856 Engångsposter påverkade resultatet före skatt med 322 mkr, jämfört med 1 549 mkr föregående år. Som engångsposter under 2009 räknas reavinster från kontorsförsäljningar 397 mkr samt 322 mkr från Visa Sweden (andel av intresseföretags resultat) inom Svensk bankrörelse, återbetalda fondförvaltningsarvoden -628 mkr i Kapitalförvaltning, upplöst bonusreserv 198 mkr samt reavinst på 15 mkr från försäljning av aktier i Tallinnbörsen i Baltisk bankrörelse, reaförlust på 6 mkr vid försäljning av det ukrainska dotterföretaget EADR i Internationell bankrörelse samt värdeökning på sålda aktier i finska Aktia på 24 mkr i Gemensam service och koncernstaber. Engångsposter 2008 var reavinster från kontorsförsäljningar 440 mkr och MasterCard-intäkter 101 mkr (nettoresultat finansiella poster till verkligt värde) i Svensk bankrörelse, reavinst PKK 66 mkr, upplöst bonusreserv 185 mkr samt avskrivning av värdet för varumärket Hansabank 101 mkr i Baltisk bankrörelse, återvunnen moms på 83 mkr i den ryska leasingverksamheten i Internationell bankrörelse samt reavinst 95 mkr från försäljning av SPS Reinsurance och 680 mkr från försäljning av NCSD i Gemensam service och koncernstaber. Exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor minskade intäkterna med 1 730 mkr eller 5 procent. Högre intäkter från treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter kompenserade till viss del lägre intäkter från inlåning. Inlåningsintäkterna har påverkats av minskade marginaler, framför allt på transaktionskonton där kundräntan inte varit möjlig att sänka i samma utsträckning som de korta penningmarknadsräntorna, som nu är på historiskt låga nivåer. Utlåningsintäkterna minskade med 2 procent exklusive valutakurseffekter. Försäkringsintäkterna ökade med 27 procent. Kapitalförvaltningsintäkterna har påverkats negativt av lägre genomsnittligt förvaltad volym under perioden. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 6 av 57

Intäktsanalys Koncernen 2009 2008 mkr Helår Helår Utlåning 13 116 13 439 Inlåning 4 805 7 272 Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter 7 005 5 570 Kapitalförvaltning 3 342 3 504 Betalningar och kort 3 388 3 568 Försäkringar 918 724 Intresseföretag 544 512 Övriga intäkter 1 764 1 800 Stabilitetsavgift -224 Engångsposter 124 1 382 Summa exkl valutakurseffekter 34 782 37 770 Valutakurseffekter -1 307 Summa intäkter 34 782 36 463 Räntenettot minskade med 937 mkr eller 4 procent till 20 765 mkr. Vidgade utlåningsmarginaler och volymökning i den svenska verksamheten samt starkt resultat från trading- och treasuryverksamheten, inklusive effekten från hedge av lågförräntande inlåningskonton, bidrog positivt. Lägre penningmarknadsräntor har generellt påverkat inlåningsräntenettot negativt, framför allt för transaktionskonton. Utlåningsräntenettot i Baltisk och Internationell bankrörelse minskade på grund av lägre volymer och växande osäkra fordringar. Förlängd löptid på upplåningen samt större likviditetsreserver har påverkat räntenettot negativt jämfört med föregående år. Till detta kommer den svenska stabilitetsavgiften på 224 mkr. Avgiften har fördelats per affärsområde med 146 mkr Svensk bankrörelse, 14 mkr Baltisk bankrörelse, 7 mkr Internationell bankrörelse, 54 mkr Swedbank Markets och 3 mkr Gemensam Service och koncernstaber. Provisionsnettot minskade med 377 mkr eller 4 procent exklusive engångskostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i Kapitalförvaltning. Samtliga provisionsslag minskade med undantag för garantiprovisioner. Provisionsnettot var stabilt i Svensk bankrörelse men minskade i övriga affärsområden. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 419 mkr eller 18 procent, varav 1 987 mkr i Swedbank Markets och 389 mkr i Baltisk bankrörelse, medan resultatet minskade med 879 mkr i Svensk bankrörelse, 342 mkr i Internationell bankrörelse och med 807 mkr i Gemensam service och koncernstaber, primärt Group Treasury. Marknadsförutsättningarna för Swedbank Markets ränte- och valutahandel har varit gynnsamma, särskilt under första halvåret, med tydliga trender och hög volatilitet, vilket borgat för ökade kundmarginaler och god intjäning från positionstagande. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde har historiskt uppvisat en stor kvartalsvis volatilitet inom Swedbank Hypotek, Svensk bankrörelse, då större delen av utlåningen och upplåningen värderas till verkligt värde. Resultateffekter uppkommer bland annat i samband med stora obligationsförfall på grund av skillnader i förfallotidpunkt mellan obligationen och utlåningen, skillnader som påverkas av kunders förtidslösen och återköp av obligationer. Dessa effekter som redovisas som nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ger en växelverkan mot räntenettot. Vidare skapar skillnader i räntenivåer avseende swappar och emitterad skuld resultateffekter vid värdering av utlåningen och dess finansiering. Från och med andra kvartalet tillämpas säkringsredovisning på en stor del av nyemitterade obligationer, vilket bidrar till att minska denna värderingsvolatilitet. Exklusive engångsposter och valutakurseffekter vid omräkning av dotterföretagens resultat till svenska kronor var kostnaderna för koncernen 689 mkr eller 4 procent lägre än föregående år. Banco Fonder AB, som konsolideras från och med första kvartalet, påverkade kostnaderna med 75 mkr inklusive avskrivningar av immateriella tillgångar hänförliga till förvärvet. Kostnaderna för hanteringar av problemlån och övertagna panter har ökat med 423 mkr. Kostnaderna för den underliggande ordinarie verksamheten exklusive verksamheten inom FR&R-enheterna och Ektornet minskade med 1 187 mkr eller 6 procent exklusive valutakurseffekter. I Baltisk bankrörelse minskade kostnaderna med 950 mkr eller 22 procent exklusive valutakurseffekter. Kostnadsanalys Koncernen 2009 2008 mkr Helår Helår Engångsposter -198-167 Strukturella förändringar (Banco Fonder) 75 0 FR&R och Ektornet 454 31 Svensk bankrörelse 9 385 9 410 Baltisk bankrörelse 3 340 4 290 Internationell bankrörelse 1 447 1 663 Swedbank Markets 2 044 1 994 Kapitalförvaltning 826 795 Övrigt och elimineringar 475 552 Ordinarie bankverksamhet 17 517 18 704 Summa exkl valutakurseffekter 17 848 18 568 Valutakurseffekter -510 Summa kostnader 17 848 18 058 Färre antal anställda samt lägre resultatbaserade personalkostnader minskade kostnaderna. Av minskningen av antalet heltidstjänster med 2 571 svarade Baltisk bankrörelse för 1 352 och Internationell bankrörelse för 1 068. Löneökningstakten uppgick till cirka 3 procent i Sverige. Personalkostnaderna minskade i Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Kostnader för personalreduktion uppgick till 106 mkr (45). Resultatbaserade ersättningar, exklusive återförda reserveringar i Baltisk bankrörelse, minskade från 1 135 mkr till 215 mkr. Av 2009 års resultatbaserade avsättningar inklusive sociala kostnader avsåg 191 mkr (124) dotterföretaget First Securities. Ingen avsättning gjordes till resultatandelssystemet Kopparmyntet (356 mkr inklusive sociala avgifter 2008). Nedskrivning av immateriella tillgångar, huvudsakligen goodwill, uppgick till 1 305 mkr (1 403) och avsåg primärt den ukrainska investeringen. Nedskrivning av materiella tillgångar, framför allt förvaltningsfastigheter som tidigare utgjort säkerheter för lån, uppgick till 449 mkr (27). Kreditförlusterna netto ökade med 21 485 mkr till 24 641 mkr (3 156) varav 14 888 mkr (1 800) i Baltisk bankrörelse, 6 456 mkr (349) i Ukrainsk bankrörelse och 1 326 mkr (125) i Rysk bankrörelse. Av de redovisade kreditförlusterna utgjorde 21 794 mkr reserveringar, Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 7 av 57

netto. Individuella reserveringar, netto utgjorde 17 042 mkr (1 764). Portföljreserveringar uppgick till 4 752 mkr (874). Bortskrivningar, netto, uppgick till 2 847 mkr (518). Bortskrivningarna förväntas öka framöver, då den ekonomiska nedgången har pågått en längre tid. Kreditförlustnivån ökade till 1,74 procent (0,24). Trots negativt resultat före skatt uppgick koncernens skattebelastning för året till totalt 981 mkr, varav 4 001 mkr i aktuell skattekostnad och 3 007 mkr i uppskjuten skatteintäkt. Förenklat kan sägas att koncernen under året betalat aktuell skatt på vinster i Sverige och fått uppskjutna skatteintäkter på förluster i utlandet. Av försiktighet har inte samtliga underskott i koncernen lett till uppskjutna skattefordringar. Värdet av uppskjutna skattefordringar begränsas generellt av förväntade framtida skattepliktiga intäkter. Icke redovisade skattefordringar omprövas löpande. Om vinstprognoserna förbättras kommer mer uppskjutna skattefordringar att redovisas. I Estland beskattas inte företags resultat så länge inte utdelning av vinstmedel sker, varför ingen uppskjuten skattefordran redovisas på Estlands förlust. Sammanlagt finns i Lettland, Litauen och Ryssland cirka 370 mkr i icke redovisade uppskjutna skattefordringar. I Ukraina har skett ett antal positiva förändringar på skattelagstiftningsområdet. Av försiktighet redovisas inga uppskjutna skattefordringar på Ukrainas förlust. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar i Ukraina uppgår till cirka 1,3 mdkr. Under oförändrade förhållanden kommer koncernen att ha en fortsatt hög effektiv skattesats, då förluster och vinster återfinns i legala enheter som inte kan konsolideras vid beskattningen. Kredit- och tillgångskvalitet Den ekonomiska situationen i de länder där banken bedriver verksamhet har drabbats hårt av den djupa globala konjunkturnedgången. Under andra halvåret kom flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats och att en svag återhämtning hade inletts. De baltiska ekonomierna är de inom EU som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan som under flera år svarat för merparten av tillväxten i de baltiska länderna föll kraftigt under 2009 i spåren av den globala finanskrisen. Den statsfinansiella situationen i Estland är väsentligt bättre än i de två andra baltiska länderna, trots ett kraftigt BNP-fall. Det djupa ekonomiska fallet för den ukrainska ekonomin planade ut något under senare delen av 2009, men det ekonomiska läget i landet är fortfarande mycket allvarligt. Den ryska ekonomin har drabbats hårt av den internationella krisen. I synnerhet har industriproduktionen minskat kraftigt. Under 2009 har Swedbank fokuserat på att minska riskerna inom koncernen. Framförallt har andelen av koncernens nettoutlåning mot de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland minskats. Koncernens utlåning minskade med 33 mdkr eller 2 procent till 1 383 mdkr under året. Utlåning i form av återköpsavtal samt placeringar hos Riksgäldskontoret ökade, medan utlåning till allmänheten, exklusive återköpsavtal (repor) och placeringar hos Riksgäldskontoret, minskade med 58 mdkr eller 5 procent till 1 192 mdkr. Exklusive valutakurs- och marknadsvärderingseffekter var minskningen 44 mdkr eller 4 procent. Utlåningen till allmänheten netto, exklusive valutakurseffekter, minskade under året i de baltiska länderna med 18 procent och i Ukraina med 45 procent. Utlåningen i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland utgjorde 14,1 procent (17,4 procent per den 31 december 2008) respektive 0,7 procent (1,5) och 0,8 procent (1,1) av koncernens totala utlåning. Andelen av utlåningen i Sverige ökade till 80 procent (75 procent per den 31 december 2008). Exponeringen mot Ukraina, Ryssland och de tre baltiska länderna kommer att fortsätta minska. Långfristig bostadsfinansiering i Sverige via Swedbank Hypotek ökade med 49 mdkr eller 8 procent under året, varav marknadsvärdeminskning utgjorde 0,1 mdkr. Swedbank Hypoteks kreditportfölj på 672 mdkr utgjorde 56 procent av koncernens totala utlåning till allmänheten. Denna portfölj har historiskt sett haft mycket låga kreditförluster. Den genomsnittliga belåningsgraden i Swedbank Hypotek var cirka 45 procent. Cirka 0,1 procent av portföljen hade en belåningsgrad över 85 procent. Utlåning till fastighetsförvaltande företag utgjorde 246 mdkr (264 mdkr per den 31 december 2008), varav 198 mdkr i Sverige. Av utlåningen till fastighetsförvaltande företag i Sverige var 156 mdkr till av Swedbank bedömda lågriskgrupper, varav 83 mdkr till bostadsrättsföreningar, 15 mdkr till statligt och kommunalt ägda fastighetsbolag och 58 mdkr till bostadsfastighetsbolag. Den räntebärande värdepappersportföljen uppgick per den 31 december till 171 mdkr. Portföljen utgjordes till 79 procent av svenska värdepapper och har en låg riskprofil med tyngdpunkt på säkerställda eller garanterade obligationer och statspapper. Likviditetsportföljer hos Group Treasury och i de baltiska länderna uppgick till cirka 36 mdkr, medan Swedbank Markets handelslager utgjorde resterande innehav. Per den 31 december värderades 97 procent av portföljen med noterade priser och 3 procent med värderingsmodeller baserade på observerbara marknadsdata. Den totala kreditriskexponeringen inklusive derivat, räntebärande värdepapper, garantier och andra åtaganden uppgick till 1 840 mdkr, en minskning med 82 mdkr eller 4 procent från årsskiftet 2008. Minskningen avser främst de baltiska länderna och Ukraina. Osäkra fordringar brutto ökade under året med 29,6 mdkr till 40,1 mdkr (inklusive valutakurseffekter på -3,0 mdkr). Under fjärde kvartalet var ökningen 4,4 mdkr (inklusive valutakurseffekter på 0,6 mdkr). Swedbank har under fjärde kvartalet reviderat definitionen för osäkra fordringar gällande exponeringar mot stora företag i Baltisk bankrörelse. Förändringen har genomförts för att harmonisera definitionen med koncernstandarden. Detta resulterade i en minskning av osäkra fordringar med 2,1 mdkr, vilket innebär att ökningen exklusive definitionsändringen hade varit 6,5 mdkr. Ändringen påverkade osäkrade fordringar i Estland med 0,3 mdkr, i Lettland med 1,7 mdkr och Litauen med 0,1 mdkr. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 8 av 57

I Sverige har den positiva trenden fortsatt, och osäkra fordringar minskade för andra kvartalet i rad. I de Baltiska länderna fortsatte osäkra fordringar att öka, dock med en minskad ökningstakt (även exkluderat definitionsförändringen). I Estland fortsatte den positiva utvecklingen, medan Lettland inte såg samma tydliga positiva utveckling. I Litauen var trenden positiv trots att flera exponeringar än tidigare mot stora företag omklassificerades som osäkra fordringar på annan grund än försenade räntebetalningar. I Ukraina fortsatte ökningen av osäkra fordringar, även om ökningen var något lägre än de senaste två kvartalen. I Ryssland har osäkra fordringar ökat kraftigt. Under kvartalet har banken etablerat en särskild kreditavdelning (FR&R) i Ryssland. Osäkra fordringar, brutto per affärsområde 2009 2009 2008 mkr 31 dec 30 sep 31 dec Svensk bankrörelse 2 196 2 286 2 092 Estland 5 465 5 288 2 514 Lettland 13 401 13 279 3 063 Litauen 7 705 6 960 1 404 Baltisk bankrörelse 26 571 25 527 6 980 Ukraina 8 180 6 591 983 Ryssland 2 238 660 218 Övrigt 370 128 18 Internationell bankrörelse 10 788 7 379 1 219 Swedbank Markets 577 578 287 Totalt 40 132 35 770 10 578 Kreditförluster, netto per affärsområde Specifikt Portfölj- Helår 2009 osäkra reservmkr fordringar* eringar Totalt Svensk bankrörelse 1 078 277 1 355 Estland 1 716 844 2 560 Lettland 6 447 441 6 888 Litauen 3 934 1 421 5 355 Investering 85 0 85 Baltisk bankrörelse 12 182 2 706 14 888 Ukraina 4 823 1 633 6 456 Ryssland 1 190 136 1 326 Övrigt 355 0 355 Internationell bankrörelse 6 368 1 769 8 137 Swedbank Markets 257 4 261 Gemensam service och koncernstaber 4-4 0 Totalt 19 889 4 752 24 641 * Inklusive bortskrivningar, netto. Koncernens totala reserveringar var 26,0 mdkr den 31 december 2009 (6,4 mdkr per den 31 december 2008), varav 20,9 mdkr var individuella reserveringar (3,2 mdkr per den 31 december 2008) mot identifierade osäkra fordringar och 5,1 mdkr var portföljreserveringar (3,2 mdkr per den 31 december 2008). Under det fjärde kvartalet ökade de totala reserveringarna med 3,5 mdkr. En allt större andel av osäkra fordringar och tillhörande säkerheter har genomlysts under året, vilket medfört att portföljreserveringar övergått till individuella reserveringar. Av samtliga reserveringar den 31 december 2009 avsåg 80 procent identifierade osäkra fordringar på individuell nivå (50 procent 31 december 2008). Koncernens reserveringsgrad var 65 procent per den 31 december 2009 (60 procent per den 31 december 2008). Reserveringsgraden var 96 (79) procent i Svensk bankrörelse, 57 (52) i Baltisk bankrörelse, 78 (58) i Ukraina och 66 (100) i Ryssland. Under fjärde kvartalet ökade den totala reserveringsgraden för koncernen från 63 till 65 procent och för Baltisk bankrörelse från 51 till 57 procent. Ökningen i Baltisk bankrörelse berodde dels på definitionsförändringen av osäkra fordringar, dels på omvärdering av säkerheter i Litauen och dels på att modellbaserade portföljreserver ökat som en följd av en migration i den interna ratingen av utlåningen. I Ukraina och Ryssland har reserveringsgraden sjunkit från 92 respektive 79 procent till 78 respektive 66 procent i takt med att portföljkännedomen ökat. Swedbank försöker samarbeta med kunder som har svårt att fullfölja sina låneförpliktelser för att finna lösningar som är fördelaktiga för båda parter. Swedbank har särskilda kreditavdelningar (FR&R) i full verksamhet i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. En motsvarande enhet i Ryssland har etablerats. Per den 31 december hade samtliga kunder i de baltiska länderna som bedöms som problemärenden gåtts igenom, varvid åtgärdsplaner fastställts och börjat genomföras. Så länge det är försvarbart ur ett finansiellt perspektiv undviker Swedbank att överta säkerheter, men i en stor andel av ärendena kommer banken att tvingas ta över ägandet av de pantsatta tillgångarna. I möjligaste mån tas inte privata bostadsfastigheter över av banken. Om ingen uppgörelse kan nås med kunden säljs fastigheterna i första hand på öppna marknaden. Lagarna som reglerar övertagande av säkerheter i de baltiska länderna är lika de som finns i övriga EUländer. Det praktiska arbetet med att på rättslig väg överta säkerheter tar dock längre tid i de baltiska länderna än i till exempel Sverige. Den rättsliga processen för att överta säkerheter i Ukraina är mer problematisk. I Ektornet bygger Swedbank upp kompetens för att kunna ta in, förvalta och utveckla koncernens övertagna tillgångar. Syftet är att skydda långsiktigt aktieägarvärde. Verksamheten var fullt operativ i Norden, de baltiska länderna och i USA vid årsskiftet. Då hade också de första försäljningarna av tillgångar i dessa marknader gjorts till Ektornet. Per den 31 december hade Swedbank övertagit säkerheter till ett värde av 354 mkr, varav Sverige stod för 291 mkr, Estland för 1 mkr, Lettland för 51 mkr och Ukraina för 11 mkr. Övertagna säkerheter bestod framförallt av fastigheter och aktier. Övertagna säkerheter förväntas öka framförallt i de baltiska länderna. Återtagna leasingobjekt inom Baltisk bankrörelse uppgick till 848 mkr, varav 407 mkr avsåg fordon. Utöver dessa förvärvade säkerheter och återtagna leasingobjekt har fastigheter till ett bokfört värde om 517 mkr förts över till Ektornet, varav i Estland 150 mkr, Lettland 64 mkr, USA 130 mkr och Norge 173 mkr. Mer information om Ektornet finns på sidan 24. Upplåning och likviditet Swedbank hade per den 31 december tillräcklig buffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 månader framåt. Likviditeten i banken fortsatte att förbättras under det fjärde kvartalet som följd av den fortsatta förlängningen av bankens marknadsfinansiering. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 9 av 57

Kortfristig upplåning under den statliga garantin minskade under kvartalet med 38 mdkr och uppgick per den 31 december till 61 mdkr. Detsamma gällde så kallad repofinansiering från centralbanker, som minskade under samma period med cirka 49 mdkr till 116 mdkr. Total utestående volym av finansiering med korta löptider utanför statsgarantin (exklusive interbankinlåning) var i stort sett oförändrad under det fjärde kvartalet och uppgick till 50 mdkr. Under det fjärde kvartalet lånade Swedbank upp nominellt cirka 66 mdkr på löptider över ett år. Detta kan jämföras med förfall om cirka 14 mdkr. Inga nya emissioner gjordes med hjälp av den statliga garantin. Swedbank arbetar dessutom som ett led i sin likviditetsplanering kontinuerligt med att köpa tillbaka utestående säkerställda obligationer med kortare löptid än 12 månader och att byta dessa mot obligationer med längre löptider. Av den utestående finansieringen under statsgarantin om 242 mdkr per den 31 december, har 166 mdkr en löptid på över 12 månader. Förändring utestående långfristiga obligationer Helår 2009 mdkr Totalt Emitterade obligationer 1 305 varav med statlig garanti 131 Förfallna obligationer 76 Återköpta obligationer 80 1 Exklusive emissioner kopplade till aktieindexobligationer Under 2009 emitterade Swedbank 305 mdkr i långfristig upplåning, att jämföra med förfall och återköp om 156 mdkr. Detta har medfört att den genomsnittliga löptiden för bankens marknadsfinansiering har förlängts till 22 månader, från 14 månader vid årsskiftet 2008. Under de kommande tolv månaderna kommer cirka 141 mdkr av den långa upplåningen att förfalla och ytterligare 6 mdkr i efterställda lån förfaller eller är föremål för eventuella återköp eller förtidsinlösen. Banken planerar att möta dessa kommande förfall främst i marknaden för säkerställda obligationer men även till viss mån i den icke säkerställda obligationsmarknaden. Under fjärde kvartalet förtidsinlöste Swedbank förlagslån till ett värde av 2 640 mkr. Återköpet gav en realisationsvinst på 71 mkr. Kapital och kapitaltäckning Swedbanks eget kapital hänförligt till aktieägarna har utöver den via resultaträkningen redovisade förlusten på 10 511 mkr även påverkats av ett negativt övrigt totalresultat på 627 mkr, som främst kommer från valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamhet. Dessutom har höstens nyemission ökat det egna kapitalet med 14 636 mkr efter emissionskostnader. Per den 31 december uppgick aktieägarnas eget kapital till 89 670 mkr (86 230). I Swedbanks finansiella företagsgrupp, där försäkringsföretag inte konsolideras och vissa intresseföretag konsolideras enligt förvärvsmetoden ökade kärnprimärkapitalet under året med 8 025 mkr till 72 471 mkr. Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 13,5 procent per den 31 december att jämföra med förra årsskiftets 11,1 procent. Kärnprimärkapitalrelationen var 12,0 procent (9,7). Kapitaltäckningsgraden var 17,5 procent (15,2). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen 9,2 procent (7,4) (primärkapitalrelationen 10,4 procent (8,4) samt kapitaltäckningsgraden 13,5 procent (11,6). Hybridkapital utgjorde 11 procent av primärkapitalet. Riskvägda tillgångar minskade med 93 mdkr eller 13 procent från årsskiftet till 603 mdkr. Av minskningen förklaras 15 mdkr av valutakurseffekter. I samband med att Swedbank Finans började rapportera enligt IRKmetoden minskade riskvägda tillgångar med 10 mdkr. Riskvägda tillgångar för marknadsrisk ökade med 2 mdkr, huvudsakligen på grund av ökade valutakursrisker. Riskvägda tillgångar för operationella risker ökade med 4 mdkr. Riskvägda tillgångar för kreditrisker minskade i övrigt med 75 mdkr. Med hänsyn tagen till övergångsreglerna minskade riskvägda tillgångar med 132 mdkr eller 14 procent från årsskiftet till 784 mdkr, varav 99 mdkr beroende på att golvet sänkts från 90 procent till 80 procent av riskvägda tillgångar enligt det gamla regelverket. Ökat fokus på riskjusterad avkastning (RAROC) samt nedbrutna mål för riskvägda tillgångar i den interna styrningen har tillsammans med minskad kreditefterfrågan bidragit till nedgången. Riskvägda tillgångar per affärsområde 2009 2008 mdkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse 329 352 Estland 64 69 Lettland 51 63 Litauen 42 57 Investering 8 3 Baltisk bankrörelse 165 192 Ukraina 11 18 Ryssland 10 16 Övrigt 31 40 Investering 1 2 Internationell bankrörelse 53 76 Swedbank Markets 50 64 Kapitalförvaltning 2 3 Ektornet 1 0 Gemensam service och koncernstaber 3 10 Summa riskvägda tillgångar 603 697 De genomsnittliga riskvikterna för såväl hushållsexponeringar som företagsexponeringar är fortsatt stabila i den svenska och nordiska verksamheten. Swedbanks interna riskklassificeringsmodeller använder konjunkturjusterade riskuppskattningar för sannolikhet för fallissemang (PD), och förlust vid fallissemang (LGD) med hänsyn tagen till ekonomisk stress. Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 24. Marknadsrisk Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 10 av 57

Value-at-risk (VaR)-modell. VaR uttrycker, för aktuell portfölj, en förlustnivå som statistiskt överträffas med en viss sannolikhetsnivå under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. Tabellen nedan beskriver utvecklingen av Swedbanks VaR *) under året. VaR per riskkategori 31 dec 2009 Genom- 2009 2008 mkr Max Min snitt 31 dec 31 dec Ränterisk 129 83 108 120 123 Valutakursrisk 14 1 7 7 6 Aktiekursrisk 25 7 14 8 15 Diversifiering -19-14 -18 Totalt 135 83 110 121 126 *) VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande p.g.a. illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaRmått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. För enskilda risktyper kompletteras VaR med riskmått och limiter som baseras på känslighet för förändringar av olika marknadspriser. Risktagandet följs även upp genom stresstester. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 31 december 2009 ha medfört en minskning av värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 226 mkr (1 811). I denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan två och tre år. Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 167 mkr (810) medan positioner i utländsk valuta skulle ha fått en värdeminskning med 393 mkr (1 001). Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat finansiella poster till verkligt värde den 31 december 2009 ha minskat med 173 mkr (310). Jämförelsetalen avser 31 december 2008. Operativa risker Den operativa risknivån i koncernen var fortsatt högre än normal under fjärde kvartalet. En av anledningarna är den fortsatta oron på finansmarknaderna, men också på grund av de operativa risker som uppstår till följd av de flertal stora omorganisationer som pågår i koncernen. Med anledning av den förhöjda risknivån har både övervakningen av koncernens affärsområden och rapporteringen från affärsområdena till koncernens centrala riskkontrollfunktion utökats. Övriga händelser Swedbanks valberedning föreslår Lars Idermark, Siv Svensson och Göran Hedman till nya ledamöter i Swedbanks styrelse och föreslår omval av ledamöterna Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Anders Igel, Helle Kruse Nielsen, Pia Rudengren, Anders Sundström och Karl-Henrik Sundström. Förslaget innebär att antalet bolagsstämmovalda styrelseledamöter ökar från åtta till tio. Valberedningen föreslår också Lars Idermark till ny ordförande. Valberedningen föreslår att Deloitte AB väljs som revisor för en period om fyra år. Deloitte har meddelat att de avser utse Svante Forsberg som huvudansvarig revisor. Valberedningen föreslår också advokat Claes Beyer som ordförande på årsstämman 2010. Valberedningen föreslår därtill oförändrade styrelsearvoden för nästa mandatperiod och Lars Idermark kommer inte föreslås vara anställd i Swedbank. Arvode till revisor ska utgå enligt räkning. Valberedningens bedömning är att förslaget stöds av ägare motsvarande mer än 40 procent av kapital och röster i Swedbank. Valberedningen har följande ledamöter: Hans Sterte, representant för Skandia Lars Idermark, representant för Folksam, tillika ordförande i valberedningen Lennart Anderberg, representant för Sparbankerna, vice ordförande i valberedningen Tommy Hjalmarsson, representant för Sparbanksstiftelserna Carl Eric Stålberg, styrelseordförande Swedbank AB. Lars Idermark har inte deltagit i beslutet om ordförandeposten. Swedbank håller årsstämma 2010 fredagen den 26 mars i Berwaldhallen, Stockholm. Styrelsens förslag är att ingen aktieutdelning utgår för 2009, varken för A-aktier eller preferensaktier. Michael Wolf tillträdde som VD och koncernchef den 1 mars. Erkki Raasuke, tidigare affärsområdeschef för Baltisk bankrörelse, har utsetts till ekonomi- och finansdirektör. Göran Bronner, tidigare investeringschef på kapitalförvaltningsfirman Tanglin, har utsetts till riskchef. Håkan Berg, tidigare chef för internrevision, har utsetts till affärsområdeschef för Baltisk bankrörelse. Stefan Carlsson, tidigare VD för Banque Öhman S.A. i Luxemburg, har utsetts till affärsområdeschef för Swedbank Markets. Thomas Backteman har utsetts till koncernkommunikationsdirektör. Mikael Inglander, tidigare ekonomi- och finansdirektör, har utsetts till ansvarig för det koncernövergripande projektet Swedbank Change Program. Marie Hallander Larsson, tidigare personaldirektör för Posten, har utsetts till koncernpersonaldirektör. Helena Nelson, tidigare chefsjurist för Skandia, har utsetts till chef för Group Compliance. Birgitte Bonnesen, tidigare chef för Global Financial Institutions, har utsetts till chef för Internrevision. Jonas Erikson, tidigare Head of Strategic Analysis and Merger & Acquisition inom Swedbank, har utsetts till chef för Group Treasury. Mats Lagerqvist har lämnat uppdraget som chef för affärsområdet Kapitalförvaltning och VD för Swedbank Robur. Peter Rydell, tidigare regionchef för Västra regionen i Svensk bankrörelse, har utsett till tillförordnad chef. En ny ledningsstruktur har införts med en koncernledning samt en affärsledning. Swedbank utsågs till Årets Affärsbank 2009 i Sverige av Finansbarometern, som tidningen Affärsvärlden årligen tar fram. Finansbarometern grundar sig på svar från Sveriges största företag och frågorna rör elektroniska tjänster, kvalitet på rådgivning, pris, service, utbud och kundnöjdhet. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 11 av 57

Den inflytelserika tidningen Global Finance har utsett Swedbank till Bästa bank i Litauen och Estland. Rating Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's bekräftade den 18 augusti Swedbanks rating, 'A' långsiktig och 'A-1' kortsiktig. Ratingen innehåller ett bedömt systemstöd från svenska staten. Utsikten är fortsatt negativ främst på grund av osäkerhet om utvecklingen i de baltiska länderna. Moody's sänkte Swedbanks rating två gånger under 2009. Den långfristiga ratingen sänktes två steg från Aa3 till A2 med fortsatt negativ utsikt, och ratingen för så kallad finansiell styrka sänktes från C+ till D+ med ett bedömt systemstöd från svenska staten. Som orsak angavs framförallt risken för framtida kreditförluster främst i de baltiska länderna men även i Sverige. Den kortfristiga ratingen 'P-1' lämnades oförändrad under året. Som en konsekvens av detta sänktes även det helägda dotterföretaget Swedbank Hypoteks rating till samma nivåer som moderbolaget. I augusti gjorde Moody s en uppdatering av ratingkriterierna för emittenter som ger ut säkerställda obligationer. Som en följd av Moody s förändring meddelade Swedbank den 18 december att banken tecknat en obegränsad garanti mot Swedbank Hypotek. Händelser efter 31 december 2009 Under februari 2010 har Swedbank kommit överens med EBRD, European Bank for Reconstruction and Development, om att förvärva EBRD:s 15 procentiga ägarandel i OAO Swedbank. Detta i överensstämmelse med det aktieägaravtal som upprättades i samband med EBRD:s ursprungliga förvärv. Transaktionen förväntas slutföras under andra kvartalet 2010 och inte innebära någon väsentlig påverkan på koncernen. Swedbanks styrelse har beslutat att dra tillbaka de tidigare satta finansiella målen med undantag av utdelningspolicy. Swedbank har beviljats av Finansinspektionen att förtidsinlösa två av de förlagslån som banken tidigare emitterat; ett primärkapitaltillskott om totalt 300 000 000 dollar och ett tidsbundet förslagslån om totalt 246 550 000 dollar. Återbetalning kommer att ske på första möjliga dag för inlösen, vilket infaller den 17 mars 2010 för primärkapitaltillskottet och den 30 april 2010 för det tidsbundna förlagslånet. Swedbank har i nuläget ingen avsikt att ersätta något av dessa lån genom att emittera nya förlagslån. Den 30 september drog Fitch tillbaka sin rating för hela Swedbankkoncernen. Detta var helt i linje med Swedbanks beslut att endast använda två stycken kreditvärderingsinstitut tills vidare. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 12 av 57

Svensk bankrörelse Fortsatt god intjäning och begränsade kreditförluster Ny organisationsstruktur i kontorsrörelsen Gynnsamt resultat inom liv- och pensionsmarknaden Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 3 069 3 059 0 3 050 1 12 282 12 092 2 Provisionsnetto 1 271 1 127 13 1 047 21 4 442 4 465-1 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 96-233 834-88 35 914-96 Andel av intresseföretags resultat 123 182-32 134-8 864 443 95 Övriga intäkter 276 253 9 232 19 1 363 1 223 11 Summa intäkter 4 835 4 388 10 5 297-9 18 986 19 137-1 Personalkostnader 1 023 1 024 0 1 018 0 4 087 4 078 0 Resultatbaserade personalkostnader -91 56 153 15 336-96 Övriga kostnader 1 453 1 151 26 1 260 15 5 151 4 883 5 Avskrivningar 27 35-23 29-7 133 113 18 Summa kostnader 2 412 2 266 6 2 460-2 9 386 9 410 0 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 2 423 2 122 14 2 837-15 9 600 9 727-1 Nedskrivning av materiella tillgångar 2 2 Kreditförluster, netto 156 115 36 287-46 1 355 594 Rörelseresultat 2 265 2 007 13 2 550-11 8 243 9 133-10 Skatt 606 589 3 541 12 2 139 2 278-6 Periodens resultat 1 659 1 418 17 2 009-17 6 104 6 855-11 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 1 657 1 416 17 2 008-17 6 096 6 844-11 Minoriteten 2 2 0 1 100 8 11-27 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 25,8 21,1 25,3 22,3 22,4 Kreditförlustnivå, % 0,07 0,05 0,12 0,14 0,07 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 96 99 79 96 79 Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,22 0,23 0,22 0,22 0,22 K/I-tal 0,50 0,52 0,46 0,49 0,49 Heltidstjänster 5 868 5 935-1 6 136-4 5 868 6 136-4 Utvecklingen januari-december Det ekonomiska läget i Sverige var fortsatt svagt. Antalet företagskonkurser ökade med 25 procent under 2009 men ökningstakten avtog under det fjärde kvartalet. Försämringen av arbetsmarknaden var mindre än väntat. Lägre räntor och skatter samt, under senare delen av året, hushållens stärkta förtroende, höll köpkraften uppe. Även om de ekonomiska utsikterna har ljusnat, finns risk för bakslag. För att begränsa lågkonjunkturens effekter på Swedbanks resultat- och balansräkning har genomgångar av större exponeringar och engagemang med högt kapitalutnyttjande och lägre avkastning gjorts under året. Under fjärde kvartalet infördes ett nytt tekniskt stöd för att ytterligare förfina beräkningen av bankens riskvägda tillgångar. Detta har medfört en bättre hantering av medräkningsbara säkerheter och bidrog tillsammans med minskad företagsutlåning till att de riskvägda tillgångarna minskade med 23 mdkr under 2009. Kreditförlusterna var begränsade under året trots rådande lågkonjunktur. Samtliga stora engagemang ses över löpande med tonvikt på engagemang med förhöjd risk. Kunder med sena betalningar bevakas och kontaktas. Reglerna för kreditgivning skärptes under året för att medverka till en mer restriktiv kreditgivning. Som en del i bankens strategi att ansvar och befogenheter ska finnas nära kunden, har bankens kontorsnät organiserats i ett antal starka enheter, med tydlig och stark roll på den lokala marknaden. Kontoren är fördelade på sex regioner. Regioncheferna har fått ett förtydligat affärsmandat och ingår nu i Swedbanks affärsledning. Sparbankerna övertog 11 kontor under året. Realisationsvinsten för dessa uppgick till 397 mkr. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar var något lägre än föregående år. En viss ökning av kreditförluster från 2008 års låga nivåer gav en minskning av det totala resultatet med 11 procent. I resultatet ingick engångsposter om totalt 719 mkr i form av överlåtelser av kontor och intäkter från Swedbanks ägande i varumärkesföreningen Visa Sweden under perioden. Föregående år ingick engångsposter om 541 mkr för försäljningar av kontor och andelar i MasterCard. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 13 av 57

Räntenettot ökade med 2 procent jämfört med föregående år. Inlåningsmarginalen minskade som en effekt av lägre ränteläge och en migrering till fasträntekonton. Detta kompenserades av en positiv hedgeeffekt från den placeringsportfölj som används för räntesäkring av transaktionskonton samt en högre utlåningsmarginal. Trots lägre utlåningsvolymer på företagssidan skapade löpande genomgångar av kreditstocken med omprissättningar som följd ett högre räntenetto än föregående år. Bolånesidan genererade ett högre räntenetto genom vidgade marginaler i kombination med ökade volymer. Volymerna i Swedbank Hypotek ökade med 8 procent under 2009. Andelen utlåning med bindningstid upp till tre månader ökade och uppgick till drygt 50 procent. Inlåningen från företag ökade med 10 procent under året (15 procent under fjärde kvartalet). Andelen av företagsmarknadens inlåning ökade med 2 procentenheter och uppgick till 16 procent. Inlåningsvolymerna från hushåll ökade med 3 procent under 2009. Andelen av hushållsmarknaden var 24 procent, en oförändrad andel, trots att cirka 4 mdkr överförts till sparbankerna i samband med kontorsöverlåtelser. Den totala utlåningen ökade med 1 procent under 2009, vilket innebär en väsentligt lägre tillväxt jämfört med föregående år, då ökningen var 8 procent. Marknadsandelen på företagssidan var oförändrat 19 procent trots en minskad utlåning med 5 procent. Nyutlåningen har främst inriktats på små och medelstora företag med hela sin bankaffär i Swedbank. Även utlåning till hushåll har haft en lägre tillväxt under året. Swedbanks andel av nyutlåningen var under det fjärde kvartalet 13 procent, att jämföra med bankens andel av den totala utlåningsvolymen på 27 procent. Detta är en effekt av att banken har stramat åt sin kreditprövning och sina villkor, både för att balansera riskprofilen inför en fortsatt påverkan av lågkonjunkturen och för att inte bidra till en överhettad bostadsmarknad. Betalningsverksamheten, som inte är så konjunkturkänslig, genererade stabila resultat under året. Ett antal nya erbjudanden har tagits fram, till exempel ett internationellt betalningserbjudande. Provisionsnettot påverkades också positivt av börsuppgången under den senare delen av året tillsammans med en väsentligt förbättrad försäljning inom fond-, liv och pensionsområdena. Nettoflödet till fonder, förmedlade av kontorsrörelsen, utvecklades positivt under året. Försäljningen av sakförsäkringar mer än fördubblades jämfört med föregående år. Kunderbjudandet har förbättrats med fler produkter och en enklare försäljningsprocess. Utvecklingen inom liv- och pensionsområdet var mycket gynnsam. Premieinkomsten ökade under året med 65 procent och uppgick till 18,5 mdkr under 2009, främst som ett resultat av en kraftigt ökande försäljning inom kapitalförsäkringsområdet och avtalspensionsområdet. Även inom flytträttsmarknaden var Swedbank Försäkring mycket framgångsrik. 52 procent av samtliga flyttar inom SAF/LO flyttades till Swedbank Försäkring och den nya traditionella produkten. Kostnaderna var på samma nivå som föregående år. Högre IT-investeringar kompenserades av en lägre kostnad för rörlig resultatbaserad ersättning. Som en del i att aktivt begränsa kostnadsökningar pågår ett löpande effektiviseringsarbete, vilket ger förenklingar i affärsområdets administrativa processer. Kreditförlusterna i Svensk bankrörelse var fortsatt låga. Det är fortfarande för tidigt att bedöma den långsiktiga utvecklingen. Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,22 procent. Dessa är spridda såväl geografiskt som branschmässigt. Swedbank utnämndes under året till Årets Affärsbank 2009 i tidningen Affärsvärldens undersökning Finansbarometern. Svensk bankrörelse är det dominerande affärsområdet i Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för finansiella institutioner. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbank och internetbank samt de samverkande sparbankernas distributionsnät. I affärsområdet ingår dotterföretagen Swedbank Hypotek, Swedbank Försäkring, Swedbank Finans, Swedbank Card Services, Swedbank Fastighetsbyrå och Swedbank Luxemburg samt joint venture-företaget EnterCard och delägda sparbanker. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 14 av 57

Baltisk bankrörelse Lägre intäkter på grund av konjunkturnedgången Inlåningsökning Avtagande ökningstakt av osäkra fordringar Baltisk bankrörelse affärsverksamhet Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 896 953-6 1 644-45 4 414 6 384-31 Provisionsnetto 441 418 6 454-3 1 655 1 750-5 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 103 196-47 -3 719 330 Andel av intresseföretags resultat 0 1 0 1 2-50 Övriga intäkter 232 268-13 197 18 762 758 1 Summa intäkter 1 672 1 836-9 2 292-27 7 551 9 224-18 Personalkostnader 330 322 2 394-16 1 410 1 484-5 Resultatbaserade personalkostnader 0 0-6 -198-3 Övriga kostnader 497 521-5 565-12 1 915 2 060-7 Avskrivningar 30 30 0 26 15 126 98 29 Summa kostnader 857 873-2 979-12 3 253 3 639-11 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 815 963-15 1 313-38 4 298 5 585-23 Nedskrivning av materiella tillgångar 171 51 0 222 0 Kreditförluster, netto 3 270 3 331-2 977 14 803 1 800 Rörelseresultat -2 626-2 419 9 336-10 727 3 785 Skatt -350-159 36-1 321 333 Periodens resultat -2 276-2 260 1 300-9 406 3 452 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB -2 276-2 260 1 300-9 406 3 452 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % -54,7-52,6 6,0-51,5 23,2 Kreditförlustnivå, % 7,23 7,03 1,86 6,57 0,90 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 57 51 52 57 52 Andel osäkra fordringar, brutto, % 14,27 13,30 2,92 14,27 2,92 K/I-tal 0,51 0,48 0,43 0,43 0,39 Heltidstjänster 6 105 6 496-6 7 457-18 6 105 7 457-18 Från och med fjärde kvartalet har kapitalförvaltningsverksamheten i de baltiska länderna flyttats till Kapitalförvaltning och övertagna pantfastigheter har transfererats till Ektornet. Historiska jämförelsesiffror har räknats om. Utvecklingen januari-december Den branta konjunkturnedgången avtog och tecken på en gradvis stabilisering och försiktig exporttillväxt noterades. Den aggregerade BNP- nedgången sedan konjunkturcykeln kulminerade uppgår till cirka 20 procent i Estland, 23 procent i Lettland och 15 procent i Litauen. Den inhemska efterfrågan fortsätter att avta samtidigt som arbetslösheten ökar, men exporten har långsamt börjat återhämta sig till följd av förbättrad konkurrenskraft samt en ökad tillväxt globalt. Detta har lett till en positiv bytesbalans i samtliga länder och detta förväntas fortsätta. Strävan efter produktivitetsvinster har ökat antalet uppsägningar samt lönesänkningar i den privata sektorn, samtidigt som det stora budgetunderskottet har medfört liknande effekter inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten är högst i Lettland med 22 procent, följt av Estland och Litauen på 15 procent. Estland har ansökt om inträde i EMU 2011 och centralbanken i Estland anser att landet har en realistisk möjlighet att fullfölja Maastrichtfördragets kriterier. Ett införande av euro ökar stabiliteten i den baltiska regionen och reducerar risknivån i Estland. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 15 av 57 Räntenivåerna i lokal valuta är nu avsevärt lägre än tidigare och de s.k. kreditspreadarna har minskat, vilket reflekterar marknadens förväntningar. Baltisk bankrörelse uppvisade en förlust på 9 406 mkr, att jämföra med en vinst på 3 452 mkr föregående år. Minskningen förklaras huvudsakligen av en ökning av kreditförluster men också av lägre intäkter. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 30 procent i lokal valuta jämfört med motsvarande period föregående år. Omräknat i svenska kronor var resultat före kreditförluster och nedskrivningar 23 procent lägre. Intäkterna föll med 26 procent under perioden, räknat i lokal valuta, främst på grund av lägre räntenetto. I resultatet ingår engångsposter i form av upplöst bonusreserv 198 mkr samt reavinst på 15 mkr från försäljning av aktier i Tallinbörsen. Föregående år ingick engångsposter om 185 mkr för upplöst bonusreserv och en realisationsvinst med 66 mkr vid försäljning av det delägda kortföretaget PKK.

Kvartalsvisa jämförelser påverkas av en omklassificering av förluster vid försäljning av återtagna leasingobjekt under det tredje kvartalet. Omklassificeringen ökade intäkterna med 224 mkr, kostnaderna med 82 mkr och kreditförlusterna med 142 mkr för det tredje kvartalet 2009. Räntenettot har påverkats av sjunkande Euribor-räntor under 2009, ökning av osäkra fordringar och lägre utlåningsvolymer. Effekten dämpades dock av en något högre marginal i den aktiva delen av utlåningsportföljen. Euribor-räntorna föll under 2009 och 6-månadersräntan nådde 1 procent. Eftersom banken har mer Euriborrelaterade tillgångar (huvudsakligen utlåning) än skulder (inlåning och annan finansiering), påverkar en sänkning av Euribor-räntan räntenettot negativt. Sänkningen av Euribor bidrog till cirka 40 procent av minskningen av räntenettot under 2009. Räntenettot påverkades även negativt av den stora ränteskillnaden mellan lokal valuta och euro. Banken har en kort öppen position i lokal valuta (estniska kroon och litauiska lit), varför upplåningskostnaden inte har sjunkit i samma takt som ränteintäkterna. Ökningen av osäkra fordringar är den näst största anledningen till det minskade räntenettot (står för cirka 30 procent av nedgången). Den riskjusterade omprissättningen av låneportföljen har påverkat räntenettot positivt. Under året har banken omprissatt 12 procent av bostadsutlåningen för att bättre spegla risken och den faktiska upplåningskostnaden. Även 33 procent av bankens företagsportfölj har omprissatts. Marginalerna för nyutlåning har också ökat och överskrider den genomsnittliga stockmarginalen med 150-200 räntepunkter. Effekten av detta är dock liten på grund av den begränsade nyutlåningsvolymen. Utlåningsvolymen har minskat med 18 procent i lokal valuta sedan årets början, med likartad utveckling i de tre baltiska länderna. Minskningen är en kombination av högre reserveringar och minskad nyutlåning, där högre reserveringar stod för 9 procent av minskningen och minskad nyutlåning för 9 procent. Volymminskningen var störst i portföljer med hög amorteringstakt, såsom leasing, factoring och konsumentkrediter. Volymnedgången bidrog till cirka 14 procent av minskningen av räntenettot. Utlåningsvolymerna kommer att fortsätta sjunka under 2010 som ett resultat av ambitionen att balansera utlånings/inlåningskvoten i de baltiska länderna. Den största obalansen återfinns i Lettland, vilket kommer att kräva en större justering under längre tid jämfört med Estland och Litauen. Under 2009 lades större fokus på åtgärder som syftade till att öka den lokala finansieringen. Detta resulterade i en inlåningsökning med 2 procent under 2009 i lokal valuta. Riktade kampanjer samt en aktiv dialog med kunder har hjälpt banken att bibehålla sin marknadsandel på 29 procent under 2009. Konkurrensen om större inlåningskunder var speciellt påtaglig i Lettland. Ökningen av inlåningskostnaden i Lettland motverkades av lägre inlåningskostnader i Estland, där den lokala marknadsräntan har sjunkit avsevärt på grund av förväntningarna kring ett eventuellt införande av euron. Ökade inlåningsvolymer och minskad utlåning ledde till att utlånings/inlåningskvoten förbättrades från 204 procent till 164 procent under 2009. Provisionsnettot föll med 14 procent i lokal valuta, främst på grund av den låga aktiviteten på de finansiella marknaderna, lägre nyutlåning samt minskad inhemsk efterfrågan. Riktlinjerna för prissättning har gåtts igenom, vilket har resulterat i förändrad prissättning av många produkter. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 97 procent i lokal valuta jämfört med ett mycket turbulent 2008. Kostnaderna minskade med 19 procent i lokal valuta. Antal anställda minskade med 1 352 eller 18 procent under året, och antalet kontor minskades med 52, motsvarande19 procent. Banken har vidtagit omfattande åtgärder för att anpassa verksamheten till en lägre ekonomisk aktivitet. Detaljerade handlingsplaner med specifika mål för att öka den operationella effektiviteten, effektivisera upphandling och begränsa rörliga ersättningar har implementerats i samtliga tre länder. Samtidigt har den ekonomiska nedgången och ökningen av osäkra fordringar ökat kostnaderna för omstruktureringar och återvinningar. Dessa kostnader kan klassas som cykliska och kommer således att sjunka i takt med att engagemangen avvecklas och ekonomin återhämtar sig. K/I-talet uppgick 0,43 under 2009. Osäkra fordringar, brutto, uppgick till 26,6 mdkr den 31 december 2009 (7,0 mdkr den 31 december 2008). Den branta ökningen under första halvåret avtog mot slutet av året. I det fjärde kvartalet härrörde den största delen av ökningen i osäkra fordringar från företagsutlåningen i Litauen. Fastighets- och transportsektorn har drivit tillväxten. Under andra halvåret ökade privatpersonernas kreditförluster i takt med att arbetslösheten tilltog. Andelen osäkra fordringar, brutto, var 6,78 procent i Estland, 21,08 procent i Lettland och 14,17 procent I Litauen. Enheten för problemlån i de baltiska länderna (BFR&R) har nått sitt uppsatta mål för 2009 att ta kontroll och få full genomlysning av låneportföljen, inklusive en genomgripande riskbedömning samt framtagande av handlingsplaner på både individ- och portföljnivå för den betydande delen av engagemangen. Under fjärde kvartalet överfördes av banken övertagna säkerheter till Ektornet, som kommer att förvalta dessa genom konjunkturnedgången. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 16 av 57

Baltisk bankrörelse, Affärsverksamhet och Investering Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 855 912-6 1 534-44 4 236 5 934-29 Provisionsnetto 441 418 6 454-3 1 655 1 750-5 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 103 196-47 -3 719 330 Andel av intresseföretags resultat 0 1 0 1 2-50 Övriga intäkter 232 268-13 197 18 762 758 1 Summa intäkter 1 631 1 795-9 2 182-25 7 373 8 774-16 Personalkostnader 330 322 2 394-16 1 410 1 484-5 Resultatbaserade personalkostnader 0 0-6 -198-3 Övriga kostnader 497 521-5 565-12 1 915 2 060-7 Avskrivningar 49 50-2 90-46 208 294-29 Summa kostnader 876 893-2 1 043-16 3 335 3 835-13 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 755 902-16 1 139-34 4 038 4 939-18 Nedskrivning av materiella tillgångar 171 51 0 222 0 Kreditförluster, netto 3 355 3 331 1 977 14 888 1 800 Rörelseresultat -2 771-2 480 12 162-11 072 3 139 Skatt -350-159 19-1 320 263 Periodens resultat -2 421-2 321 4 143-9 752 2 876 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB -2 421-2 321 4 143-9 752 2 876 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % -33,2-31,1 2,5-31,5 13,0 Kreditförlustnivå, % 7,48 6,66 1,85 6,43 0,91 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 57 51 52 57 52 Andel osäkra fordringar, brutto, % 14,27 13,30 2,92 14,27 2,92 K/I-tal 0,54 0,50 0,48 0,45 0,44 Heltidstjänster 6 105 6 496-6 7 457-18 6 105 7 457-18 Baltisk bankrörelse består av Baltisk bankrörelse affärsverksamhet respektive investering. Baltisk bankrörelse bedriver affärsverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbank och internetbank. Kommentarer om Baltisk bankrörelse i denna bokslutskommuniké avser affärsverksamheten om inte annat anges. I Baltisk bankrörelse investering redovisas effekterna av Swedbanks ägande i Swedbank AS i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på övervärden i utlånings- och inlåningsportföljen identifierade vid förvärvet 2005. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 17 av 57

Internationell bankrörelse Minskad exponering utanför Swedbanks hemmamarknader och stora kostnadsneddragningar Kreditförlustnivån minskade i Ukraina under årets sista kvartal Kreditförlustnivån i den ryska portföljen ökade under slutet av året Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 379 513-26 688-45 2 187 2 016 8 Provisionsnetto 58 64-9 56 4 239 240 0 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 143-197 228-37 -18 324 Övriga intäkter 4 7-43 40-90 22 79-72 Summa intäkter 584 387 51 1 012-42 2 430 2 659-9 Personalkostnader 160 151 6 206-22 635 655-3 Resultatbaserade personalkostnader -19-7 26 0 105 Övriga kostnader 215 180 19 221-3 756 561 35 Avskrivningar 19 22-14 33-42 90 120-25 Summa kostnader 375 346 8 486-23 1 481 1 441 3 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 209 41 526-60 949 1 218-22 Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 0 1 403 1 300 1 403-7 Nedskrivning av materiella tillgångar 173 26 27 219 27 Kreditförluster, netto 1 466 2 568-43 248 8 137 478 Rörelseresultat -1 430-2 553-44 -1 152 24-8 707-690 Skatt -107 200 87-256 227 Periodens resultat -1 323-2 753-52 -1 239 7-8 451-917 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB -1 323-2 753-52 -1 239 7-8 449-917 Minoriteten 0 0 0-2 0 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % -101,2-177,9-47,0-140,5-10,4 Kreditförlustnivå, % 9,48 11,02 1,45 11,12 1,21 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 75 91 66 75 66 Andel osäkra fordringar, brutto, % 18,25 11,88 1,54 18,25 1,54 K/I-tal 0,64 0,89 0,48 0,61 0,54 Heltidstjänster 3 607 4 238-15 4 675-23 3 607 4 675-23 Finansiella institutioner har från och med fjärde kvartalet flyttats från Internationell bankrörelse till Swedbank Markets. Historiska jämförelsesiffror har räknats om. Utvecklingen januari-december Periodens resultat var -8 449 mkr (-917 mkr) och belastades främst av kreditförluster i Ukraina. Räntenettot för perioden var 8 procent högre på årsbasis, men trenden pekar nedåt på grund av lägre utlåningsvolymer på samtliga marknader samt en ökning av osäkra fordringar. Ukrainsk bankrörelse Den kraftiga nedgången i den ukrainska ekonomin planade ut under senare delen av 2009, men situationen för landets ekonomi är fortfarande bekymmersam. Hryvnian förlorade under fjolåret närmare 50 procent av sitt värde gentemot US-dollarn, och Swedbank uppskattar att real BNP föll med 14 procent. Banksektorn har drabbats hårt av recessionen. Under 11 månader av året har de totala tillgångarna minskat med 5 procent och skulderna har minskat med 6 procent. Flera banker drivs antingen av en provisorisk förvaltning eller är under likvidering. På grund av den rådande situationen har Ukrainas centralbank National Bank of Ukraine (NBU) gått ut med ett tillfälligt undantag från sina nyckeltalskrav om underlåtenheten att följa dem beror på kreditförlustreserveringar. För att underlätta situationen för banker genomfördes förändringar i skattereglerna under fjärde kvartalet. Hela det reserverade beloppet, samt upplupen men ej erhållen ränta är numera avdragsgilla för skatt fram till 2011. Avsättningar är avdragsgilla till 80 procent för ytterligare ett år, till 2012. Swedbanks verksamhet i Ukraina har påverkats signifikant av den ekonomiska nedgången. Eftersom praktiskt taget all nyutlåning har upphört, minskade utlåningsportföljen, brutto, med 12 procent från årsskiftet i lokal valuta. Detta, tillsammans med en allt större andel osäkra fordringar, som gått från 4,97 procent i början av året till 53,46 procent i slutet av året, ledde till att räntenettot sjönk med 16 procent jämfört med motsvarande period 2008. Processen att minska utlåningen fortsätter under 2010. Resultatet för 2009 belastades också av ett negativt nettoresultat finansiella poster till verkligt värde till följd av värdeminskningen av den ukrainska valutan (UAH) mot den amerikanska dollarn (USD). De lokala reglerna inkluderar inte kreditförlustreserveringar vid beräkning av den öppna valutapositionen i utländsk valuta. Till följd Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 18 av 57

av detta hade Swedbank i Ukraina en kort valutaposition på 227 miljoner i USD per den sista december. Den här positionen är från och med november säkrad på koncernnivå. Rörelser i den ukrainska valutan gentemot den svenska kronan påverkar fortsättningsvis rapporten över totalresultatet i form av omräkningsdifferens. Den snabba försämringen av låneportföljen sedan början av året avtog under fjärde kvartalet. Vid årsskiftet var reserveringsgraden för osäkra fordringar 78 procent. För att säkerställa en effektiv omstrukturering av portföljen har en enhet för problemlån (FR&R) skapats, som vid årsskiftet omfattade 61 personer. Nedskrivning av materiella tillgångar, dels på övertagen egendom dels på rörelsefastigheter, uppgick till 219 mkr och avsåg primärt bankens rörelsefastigheter. Bokfört värde på bankens innehav av fastigheter uppgick till 646 mkr vid årsskiftet. Kreditförlusterna uppgick till 6 456 mkr (349). Inlåningen från företagskunder minskade med 60 procent, till stor del på grund av att en aktör drog tillbaka stora belopp från marknaden. Däremot lyckades banken behålla sin position bland privatpersoner, där minskningen uppgick till 1 procent. För att anpassa verksamheten till den kraftiga nedgången har ett kostnadsprogram initierats. Under året minskade antalet heltidsanställda med 990 eller 26 procent. Antalet kontor minskade från 209 till 156. Banken har under året fått en ny VD och nya tillsättningar har skett på ytterligare ett antal ledningsposter. Den nya ledningen kommer att fortsätta omstruktureringen kommer att fortsätta under 2010 till en nivå som är hållbar under den ekonomiska nedgången. Åtgärderna innefattar ytterligare neddragningar av antalet anställda och minskning av antalet kontor. Processen att fusionera de två ukrainska bankerna slutfördes under fjärde kvartalet med syftet att förbättra effektiviteten samt riskkontrollen. Swedbank sålde sin andel på 51 procent i indrivningsföretaget EADR till delägarna TAS Group, vilket resulterade i en realiserad förlust på 6 mkr. På grund av förändringar i skattelagstiftningen, som tillåter skatteavdrag på kreditförlustreserveringar, har den bokförda skattekostnaden tidigare under året lösts upp under det fjärde kvartalet. Periodens resultat var -6 099 mkr (467). Rysk bankrörelse Swedbank uppskattar att den ryska ekonomin krympte med närmare 9 procent i reala termer under 2009, fastän energipriserna började stiga på världsmarknaden under andra halvan av året. Tillsammans med ett ökat kapitalinflöde ledde det till en förstärkning av rubelns värde. Swedbank förutser fortsatt höga energipriser och en real tillväxttakt på 4,3 procent under 2010. Swedbanks utlåning i Ryssland minskade med 19 procent i lokal valuta sedan början av året. Processen för att minska utlåningen fortsätter under 2010. Genom att banken framgångsrikt kunnat attrahera inlåning har utlånings-/inlåningskvoten förbättrats från 833 procent i början av året till 292 procent i slutet av året. Inlåningen fördubblades under året. Räntenettot ökade med 30 procent jämfört med föregående år, men kommer att försvagas på grund av den minskande låneportföljen. För att anpassa verksamheten till lägre affärsvolymer under de kommande åren har antalet heltidsanställda minskats med 10 procent. Neddragningen kommer att fortsätta. Andelen osäkra fordringar, brutto, ökade under det sista kvartalet till 18,15 procent, till följd av att många kunder, framförallt inom fastighetssektorn, fick problem. Kreditförlustnivån ökade till 8,0 procent och är nu i nivå med genomsnittet på den ryska marknaden på 8,4 procent (per den sista oktober). En enhet för att hantera problemlån (FR&R) har etablerats som omfattar 5 personer. Periodens resultat uppgick till -950 mkr (159). Föregående år ingick en momsåtervinning på 83 mkr i resultatet. Nordiska filialer Utlåningsvolymen minskade med 9 mdkr jämfört med årsskiftet. Den totala utlåningen var 16 mdkr i Norge, 6 mdkr i Finland och 3 mdkr i Danmark. I Norge är majoriteten av utlåningen knuten till Swedbank Markets verksamhet inom räntehandel med norska kunder. Utlånings-/inlåningskvoten förbättrades från 1 763 procent till 697 procent i slutet på året. Under fjärde kvartalet gjordes ytterligare kreditförlustreserveringar på 229 mkr hänförliga till fastighetssektorn i Norge. Åtgärder för kostnadsbesparingar implementerades på de nordiska kontoren. K/I-talet förbättrades från 0,47 i början av året till 0,43 i slutet av året. Antalet heltidsanställda minskades från 89 till 81. Neddragningen av verksamheter som inte har någon direkt koppling till kunder på hemmamarknaderna kommer att fortsätta. Internationell bankrörelse omfattar alla internationella affärsenheter som inte definieras som hemmamarknader och självständiga strategiska affärsområden. Det innebär idag bankverksamheterna i Ukraina och Ryssland, filialerna i Danmark, Finland, Norge, USA och Kina samt representationskontoret i Japan. En ledningsfunktion med stabsfunktioner finns också inom affärsområdet. De koncernmässiga effekterna av investeringen i JSC Swedbank i Ukraina redovisas som Ukrainsk bankrörelse investering och ingår i Internationell bankrörelse. Kommentarer om ukrainsk och rysk bankrörelse i denna bokslutskommuniké avser affärsverksamheten om inte annat anges. Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 19 av 57

Swedbank Markets Rekordresultat för helåret 2009 Lägre aktivitet inom ränte- och valutahandeln under fjärde kvartalet Positiv resultatutveckling inom aktieverksamheten Resultaträkning 2009 2009 2008 2009 2008 mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto 510 568-10 520-2 2 250 1 722 31 Provisionsnetto 235 244-4 209 12 834 1 110-25 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 59 268-78 335-82 2 541 554 Andel av intresseföretags resultat 0 0 1 0 1 Övriga intäkter 12 26-54 35-66 70 69 1 Summa intäkter 816 1 106-26 1 100-26 5 695 3 456 65 Personalkostnader 235 234 0 248-5 913 842 8 Resultatbaserade personalkostnader -251 148 31 191 311-39 Övriga kostnader 264 232 14 255 4 987 826 19 Avskrivningar 8 6 33 5 60 26 15 73 Summa kostnader 256 620-59 539-53 2 117 1 994 6 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 560 486 15 561 0 3 578 1 462 Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 0 0 5 0 Nedskrivning av materiella tillgångar 6 0 0 6 0 Kreditförluster, netto 39 99-61 121-68 261 290-10 Rörelseresultat 515 387 33 440 17 3 306 1 172 Skatt 126 92 37 91 38 835 285 Periodens resultat 389 295 32 349 11 2 471 887 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 375 276 36 357 5 2 408 846 Minoriteten 14 19-26 -8 63 41 54 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 27,8 26,7 29,1 43,5 21,8 Kreditförlustnivå, % 0,08 0,28 0,32 0,16 0,15 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 94 93 113 94 113 Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,41 0,38 0,19 0,41 0,19 K/I-tal 0,31 0,56 0,49 0,37 0,58 Heltidstjänster 918 906 1 878 5 918 878 5 Swedbank Markets innefattar från och med fjärde kvartalet även Finansiella institutioner som flyttats från Internationell bankrörelse. Historiska jämförelsesiffror har räknats om. Utvecklingen januari-december Även under fjärde kvartalet fortsatte kombinationen av låga korträntor och finanspolitiska stimulanser att bidra till en global återhämtning och en i huvudsak gynnsam utveckling för de finansiella marknaderna, med sjunkande volatilitet som följd. Detta trots att oro för framförallt Greklands kraftigt försämrade statsfinansiella situation ledde till stigande kreditspreadar för vissa länder under perioden. Även i USA steg långräntorna mot slutet av perioden. Effekterna på aktie- och kreditmarknaderna blev dock begränsade. Valutamarknaden präglades av att dollarn i början av december bröt sin trendmässiga försvagning sedan första kvartalet. Både den svenska och norska kronan försvagades något under perioden. Utmärkande för helåret var ett starkt resultat inom ränte- och valutahandeln till följd av gynnsamma marknadsförutsättningar med hög volatilitet, främst under första halvåret. En framgångsrik positionstagning, bra analys samt gynnsam utveckling av kreditspreadar bidrog positivt, liksom god intjäning i kundhandeln. Intjäningstakten har dock avtagit successivt under tredje och framförallt fjärde kvartalet jämfört med årets två första kvartal. Avmattningen har uppstått till följd av en säsongsmässig aktivitetsnedgång närmare årsskiftet, en mer svårbedömd utveckling av räntor och valutor, mindre volatil marknad och lägre kundaktiviteter. I Stockholm fördelade sig intäkterna med cirka en tredjedel i kundhandeln och två tredjedelar i positionstagande. Förutsättningarna för en fortsatt god intjäning inom ränte- och valutahandeln under 2010 bedöms som goda, om än inte lika goda som under 2009. Efter tre starka kvartal har aktiemarknaden haft en något lugnare utveckling under fjärde kvartalet. För den svenska börsens del innebar detta en uppgång över helåret om cirka 47 procent, en utveckling som givit goda marknadsförutsättningar och som bidrog till ett starkt resultat för aktieverksamheten. Marknadsandelen på Stockholmsbörsen uppgick till 5,5 procent för 2009 (4,5) och 5,0 procent för december månad. Försäljningen av strukturerade produkter fortsatte att öka under fjärde kvartalet och försäljningen för helåret 2009 översteg föregående års nivå. Swedbank Markets Swedbank Bokslutskommuniké 2009 Sidan 20 av 57