Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig

Relevanta dokument
Hur gör ledare skillnad, chefers syn på förbättringsarbete. Jesper Olsson

Har vi den tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet vi förtjänar?

Rådet för medskapad vård, omsorg och socialtjänst. Jesper Olsson, Utvecklingsansvarig

Ständigt lärande. Jesper Olsson

Kultur äter e-hälsa till lunch- kultur, förändringstryck och ledarskap i välfärden

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

Varje dag lite bättre

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Kunskapsstödsutredningen

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44)

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Ja Nej Vet inte. Medicinska behandlingar. Produktinnovationens nyhetsvärde, vårdcentraler, procent.

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Vad är kliniska mikrosystem?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Systematiskt förbättringsarbete utifrån öppna jämförelser? Exempel från Landstinget i Kalmar län

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Bilaga 5.1 Redovisning av svaren från sjukhus.

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet

Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Intermountain Healthcare (IH) - modell och referens för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

som förbättrar vård och kvalitet

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD)

Varför införs en patientlag?

Förstudie: Används läkares tid på ett effektivt sätt?

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Analysplan 2014 Analysplan 2014

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Granskning år 2015 av patientnämnden

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Patientlagen 2014:821

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Patientlag

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig

Exempel på andra potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har ännu inte genomförts fullt ut Patientlagen i praktiken en baslinjemätning, Vårdanalys 2015 Väntetiderna kan kortas genom bättre arbetssätt och effektivare användning av tillgängliga resurser Varierande väntan på vård. Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin, Vårdanalys 2015 Potentialerna i nationella riktlinjer utnyttjas inte fullt ut för patienter Lång väg till patientnytta utmaningar för nationell kunskapsstyrning i ett decentraliserat system, Vårdanalys 2015 Sverige presterar sämre än andra länder inom patientcentrering Vården ur patienternas perspektiv Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder, Vårdanalys 2015 Bristande kunskapsstyrning kan leda till omotiverade skillnader i vården mellan befolkningsgrupper En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande, Vårdanalys 2014 Stora skillnader i resultat inom och mellan landsting Öppna jämförelser

Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger Vårdens resultat skapas där patienter och professioner möts i vardagen Vi kan bara få andra resultat genom att förändra vardagen

Vårdcentrals och klinikchefer har en nyckelroll i att förbättra vården därför har vi undersökt deras syn på förbättringsarbete De befinner sig där resultaten skapas De återspeglar resten av organisationens prioriteringar Deras prioriteringar har betydelse för vad som görs i verksamheten

Om undersökningen Undersökningen genomfördes som en totalundersökning (N=1 937) Svarsfrekvensen blev 21 procent Vår bedömning är att undersökningen är av stort värde då många chefer svarat Resultatens giltighet för den totala populationen bör tolkas med viss försiktighet Motsvarande undersökning gjordes åren 2003 och 2007 Den handlar om

Högt mandat att driva utvecklingsarbete? I vilken grad anser du att du har ett tydligt mandat att driva förbättringsarbete i din verksamhet Inte alls 2 3 4 23 44 6% 6% 28% 26% 1% 1% 30 6% 29% 100% I mycket hög grad 63% 64% 62% Läkare Sjuksköterska Samtliga 6

Cheferna anser att verksamheterna ser positivt på förbättringsarbetet I vilken grad anser du att följande påståenden stämmer överens med den generella uppfattningen av förbättringsarbetet i din verksamhet? Förbättringsarbetet är något positivt Förbättringsarbetet möter aktuella behov Förbättringsarbetet stämmer överens med värderingar Tidigare förbättringsarbete ger tydliga resultat IT systemen motverkar nya arbetssätt Analyskompetens saknas för verksamhetsutveckling Förbättringsarbetet är i konflikt med dagliga arbetsuppgifter Lätt få tillgång till data som beskriver verksamheten Förbättringsarbetet är i konflikt med yrkesgruppers roller Angreppssätt/metoder för förbättring är svåra att använda Förbättringsinitiativ är svåra att testa i begränsad skala n= 456 475 1 2 3 4 5 Inte alls I hög grad

Medarbetarnas goda idéer och att arbetet inte fungerar optimalt är viktigaste drivkrafterna för förändring I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? n= 276 472 Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt Personal eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade satsningar Ersättningssystem eller andra styrsystem Lagstiftning och myndigheters förordningar Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso och sjukvården Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister Inte alls 1 2 3 4 I hög grad

Störst potential ligger i ett utåtriktat arbete Hur stor förbättringspotential anser du att din verksamhet har avseende: Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i förbättringsarb.) Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Införandet eller utveckling av vårdprogram Medicinska resultat av vård och behandlingsinsatser Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella kvalitetsregister Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Hantering av patienters anmälningar och klagomål Annat n= 226 480 1 2 3 4 Inte alls I hög grad

De största potentialerna för förbättring prioriteras inte Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Medarbetartillfredsställelse Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Medicinska resultat av vård och behandlingsinsatser Hantering av patienters anmälningar och klagomål Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i förbättringsarb.) Genomförandet av patientlagen n= 276 472 1 2 3 4 Inte alls I hög grad

Förbättringspotentialer i verksamheten Vad chefer lagt tid och resurser på

Exempel från implementeringsforskningen Interventioner som syftar till att förändra beteenden hos professionella i vården Interventioner med ingen eller liten effekt Utbildningsmaterial (skicka ut rekommendationer, clinical practice guidelines, filmer, elektroniska publikationer) Föreläsningar och andra utbildningsmöten Interventioner med varierande effekt Interventioner med effekt Granskning och feedback (eller någon form av sammanställning av prestationsmått) Använda lokala opinionsledare för påverkan Lokala koncensusprocesser Patientdrivna interventioner Besök hos vårdgivarna, påminnelser, kombinationer av interventioner: granskning och feedback, påminnelser, lokala konsensusprocesser, marknadsföring Källa: 7(8) in BMJ series: Closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings

Förbättringar av egna arbetssätt och rapportering är de mest använda arbetssätten I vilken utsträckning har följande arbetssätt eller insatser använts i det förbättringsarbete som du drivit de senaste 12 månaderna? n= 276 472 Förbättringar av egna vårdkedjor Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter Utbildningssatsningar Verkat för ekonomisk förstärkning Hantering av patienters anmälningar och klagomål Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala Processkartläggningar/ processbeskrivningar Förbättring av psykosociala arbetsmiljön Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns Ledarskapsutveckling Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc Möjliggöra reflektion och dialog Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort Användning av nationella kvalitetsregister Användning av nationella riktlinjer Införandet av behandlingsmetoder Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse Stärka patientens ställning Lean Production Informationssystem som stöd Användning av öppna jämförelser Utveckling egenvård för patienter Samarbete FOU eller akademisk institution Annat angreppssätt Stöd av förbättringsexperter/konsulter Teamträning eller simulatorträning Belönings och incitamentsystem 1 2 3 4

Cheferna anser att förbättringsarbetet har givit resultat På vilket sätt har följande delar av verksamheten påverkats av det förbättringsarbete som genomförts de senaste 12 månaderna? Hur vårdkedjor fungerar Medarbetartillfredsställelse Patientsäkerheten Medicinska resultat av vård och behandlingsinsatser Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Användning av nationella kvalitetsregister Ekonomin Patienternas ställning Införandet av vårdprogram 12 17 9 9 23 13 14 6 7 38 37 39 35 61 53 61 57 42 40 34 50 48 24 23 29 31 29 Tillvarata patienters upplevelser 8 29 49 Andra resultat 10 21 52 Administration i patientnära arbetet 4 25 51 Genomförandet av patientlagen 2 19 62 0% Mycket positivt 50% 100% Ganska positivt Ingen påverkan Ganska negativt Mycket negativt Aktiviteter på området har ej varit prioriterat %

Datatillgången är bäst avseende ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredställelse Ekonomin 83 Har du data som stödjer ditt påstående? Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Medarbetartillfredsställelse Användningen av nationella kvalitetsregister 49 69 77 Patientsäkerheten 47 Medicinska resultat av vård och behandlingsinsatser 44 Hur vårdkedjor fungerar Införandet av vårdprogram 21 39 Ja Nej Patienternas ställning 20 Att tillvarata patienters upplevelser 19 Administrationen i det patientnära arbetet 19 Andra resultat 10 Genomförandet av patientlagen 8 0 25 50 75 100 %

Cheferna var nöjda med resultatet av förbättringsarbetet både år 2007 och 2014 I vilken grad anser du att de sammantagna resultaten av allt förbättringsarbete som gjorts under de senaste 12 månaderna är värt insatsen? 2014 2007 1 Inte alls 2 3 4 5 I mycket hög grad

Iakttagelser ur materialet De har mandat Chefer har mandat att driva utveckling. De ser positivt på utvecklingsarbetet de driver och det ligger i linje med normer och värderingar. Drivkrafterna är huvudsakligen interna Potentialerna ligger i ett utåtriktat arbete Interna drivkrafter, till exempel medarbetarnas goda idéer, att det dagliga arbetet inte fungerar optimalt och personal eller arbetsmiljöproblem är starkare än externa drivkrafter, till exempel öppna jämförelser, lagstiftning och tillsyn. Hinder i utvecklingsarbetet är brist på analyskompetens, IT system och svårigheter att avsätta tid i vardagen. Störst utvecklingspotentialer finns i att arbeta tillsammans med resurser utanför den egna verksamheten, till exempel förbättra den vårdkedjor mellan kommuner och landsting, tillvarata patienters upplevelser genom att systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete och att effektivisera vårdnära administration. Tydligaste potentialerna prioriteras inte Traditionella angreppssätt Mycket tyck och lite data Svagt patientfokus I praktiken prioriteras andra områden än de med störst potential. Till exempel medarbetartillfredsställelse och patientsäkerhet samt hur verksamheten är organiserad och strukturerad. Flera av huvudsakliga angreppssätt riskerar att ha indirekt betydelse för patienterna, till exempel incidentrapporteringssystem och utbildningssatsningar. Chefer anser sig få effekt inom prioriterade förbättringsområden men saknar data för att belägga framstegen. Den data man har handlar om ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredsställelse. Data om patientcentrering saknas. Även om viljan finns är förmågan att bygga på och involvera patienter i utvecklingsarbetet eftersatt.

Några iakttagelser

Every manager supposes that he is doing his best. He is, and this is the problem. Deming 1986 p. 36

Bredare problem för att stärka utvecklingskraften Bristande kompetens att driva förbättringsarbete Brister i förutsättningar att driva ett faktabaserat förbättringsarbete patientcentrerat förbättringsarbete lärandestyrt förbättringsarbete Oklara förutsättningar från högre ledning Svårigheter att prioritera förbättringsarbete Brister i stödet att arbeta över organisationsgränser Brister i administration och IT system Instrument för kunskapsstyrning riskerar att inte komma till nytta Problem med kunskapsstyrning: Låg drivkraft, låg prioritering, låg tillämpning av Öppna jämförelser, riktlinjer, kvalitetsregister, lagstiftning

Du blir aldrig färdig och det är som det skall. Tomas Tranströmer