Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet

Transkript

1 Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Genomförande och resultat Som en del av granskningen av läkarnas produktivitet genomfördes en enkätundersökning gällande hur läkarresurserna används inom Region Skåne. Undersökningen bestod av en enkät som riktade sig till klinikchefer och vårdcentralchefer på samtliga sjukhus i regionen, och ett urval vårdcentraler där samtliga närsjukvårdsområden inkluderades. Enkäten sändes till 42 respondenter, varav 30 besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 71 procent. Enkäterna genomfördes som postalenkäter under vecka En påminnelse skickade ut via e-post med möjlighet att besvara enkäten via e-post. Syftet med enkäten var att få en bild av hur verksamheterna inom Region Skåne arbetar med frågor kring läkarnas produktivitet. De huvudfrågor som valdes att fokusera på var styrning och uppföljning av produktivitet, fördelning av läkarnas arbetstid, förutsättningarna att åstadkomma en hög produktivitet samt frågor om utvecklings- och förbättringsområden kring läkarnas produktivitet. Enkäten omfattade sju huvudfrågor med underfrågor. Frågorna framgår av nedanstående redovisning av enkätens resultat. Resultatet av enkäten redovisas med genomgång av varje fråga, samt öppna svarsalternativ där den möjligheten erbjöds. 1

2 Klinikchefer och Vårdcentralchefer Fråga 1. Vilken typ av enhet representerar du? Opererande specialitet 8 Icke opererande specialitet 11 Mottagning 1 Vårdcentral 10 Totalt 30 Svarsfrekvens 71 % 2. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR OM STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV PRODUKTIVITET VID ENHETEN Fråga 2.1 Vilken prioritet anser du att frågan om läkarnas produktivitet har? Svarsalternativ Mycket hög Ganska hög Ganska låg Mycket låg Vet ej Mycket hög Ganska hög Inom den egna enheten Inom andra enheter vid din förvaltning Inom din förvaltning som helhet Inom Region Skåne som helhet Fråga 2.2 I vilken utsträckning används nedanstående instrument för att förbättra produktiviteten vid enheten? I mycket hög I ganska hög Schemaläggning av läkarnas arbetstid Mätbara mål för produktiviteten Mått som är nedbrutna för den enskilda medarbetaren Kontinuerlig uppföljning av produktiviteten Systematiska och öppet redovisade jämförelser med andra enheter Produktionsplanering Samplanering mellan personalkategorier Samverkan med vårdgrannar i vårdprocessen Involvering av patienten i vårdplaneringen Nyttjande av vårdprogram Diskussion om frågan vid personalmöten på enheten Diskussion om frågan vid ledningsmöten på förvaltningen Totalt Svar som givits beträffande används andra instrument fråga 2.3: Pensionären som flexibel resurs 2

3 3. FRÅGOR OM FÖRDELNING AV LÄKARNAS ARBETSTID Fråga 3.1 Mäts fördelningen av läkarnas arbetstid mellan olika uppgifter på enheten? Ja, fördelningen mäts kontinuerligt (minst en 9 30 gång per år) Ja, fördelningen mäts vid enstaka tillfällen Nej, fördelningen mäts ej Vet ej 0 0 Fråga 3.2 Vilken andel av sin tid lägger läkarna på din enhet i snitt på olika uppgifter enligt nedan baserat på gjorda mätningar, alternativt din egen bedömning? (Bedömningen anges i antal procent. Summan adderar till 100%) Medelvärde procentuell fördelning % Direkt patientrelaterad tid (diagnos, terapi, konsultationer, ronder, patientinfo) 62.1 Patientnära administration (t ex journalföring, remisser, recept, anhörigsamtal) 22,9 Annan administration(ledningsarbete, möten, planering/uppföljning) 7,8 Utbildning (på betald arbetstid) 5,9 Forskning (på betald arbetstid) 1,4 Övrigt (t.ex. restider under arbetstid) 0,3 1 respondent angav Vet ej 3

4 4. FRÅGOR OM FÖRUTSÄTTNINGAR ATT ÅSTADKOMMA EN HÖG PRODUKTIVITET Fråga 4.1 VILKA FAKTORER BEDÖMER DU VARA DE VIKTIGASTE PARAMETRARNA FÖR ATT ÅSTADKOMMA EN HÖG PRODUKTIVITET Svarsalternativ Mycket viktig Ganska viktig Ganska oviktig Inte viktig Mycket viktig Ganska viktig Schemaläggning Läkarnas kompetens och erfarenhet Vårdlagets sammansättning Kulturen på arbetsplatsen Tydliga mål och mått Lönesättning Arbete med vårdprogram Incitament för kliniken Bokningssystemet Tillgången till medicinsk service Ett användarvänligt patientadministrativt system Tydliga externt givna mål och mått Ett smidigt flöde mellan olika vårdenheter i en vårdprocess Vårdgarantin Arbetstidsregler Konkurrensutsättning Fråga 4.2 Har Region Skåne skapat bra förutsättningar för att åstadkomma en hög produktivitet i följande avseenden? Svarsalternativ I mycket hög I ganska hög I ganska låg I mycket låg Vet ej I mycket hög I ganska hög Schemaläggning Lönesättning Arbete med vårdprogram Incitament för kliniken Bokningssystemet Tillgången till medicinsk service Ett användarvänligt patientadministrativt system Tydliga externt givna mål och mått Ett smidigt flöde mellan olika vårdenheter i en vårdprocess Vårdgarantin Arbetstidsregler Konkurrensutsättning

5 Fråga 4.3 Vilka är de främsta hindren för att förbättra produktiviteten? Svarsalternativ Mycket stort hinder Ganska stort hinder Litet hinder Inget hinder Påståendet stämmer ej Schemaläggning av läkarnas arbetstid utgår från läkarnas önskemål istället för produktionens behov Arbetstidslag och annat regelverk hindrar en effektiv planering Det saknas tydliga incitament för ökad produktivitet Kontinuerlig mätning och uppföljning av produktivitet genomförs inte Det saknas gemensam metodik för att öka produktiviteten Det saknas relevanta underlag, t ex tillgänglighetsdata Förvaltningsledningen driver inte frågan om ökad produktivitet Samverkan med vårdgrannar brister eller saknas Patienterna involveras inte i vårdplaneringen Det finns ingen egentlig potential för att öka produktiviteten Ökad produktivitet riskerar att medföra sämre vårdkvalitet Det saknas tydliga mål för ökad produktivitet Mycket stort hinder Ganska stort hinder Annat: vad 4 14 Svar som givits beträffande annat hinder : Enskilda "högljudda" läkares uppfattning om produktivitet och om redovisningen av den samma De olika datasystemen Det finns för få specialistkompetenta läkare i primärvården Skåne Högt arbetstempo inom primärvården. Ingen orkar arbeta heltid. 5

6 5. FRÅGOR OM LÄKARNAS PRODUKTIVITET VID ENHETEN Fråga 5.1 Mäts produktiviteten på enheten? Ja, fördelningen mäts kontinuerligt (minst en gång per år) Ja, mätning sker vid enstaka tillfällen 9 30 Nej, mätning sker ej 1 3 Vet ej 0 0 Fråga 5.2 Jämför ni er avseende produktivitet med andra enheter? Ja, jämförelser sker systematiskt och regelbundet Inom Skåne Nationellt Internationellt Ja, jämförelser sker vid enstaka tillfällen Nej, externa jämförelser av produktivitet sker inte Vet ej Endast 8 personer har lämnat svar avseende internationell jämförelse Fråga 5.3 Hur värderar du potentialen för att öka produktiviteten på enheten? Produktiviteten är fullgod, det finns ingen 2 7 förbättringspotential 0% Det finns en viss men begränsad förbättringspotential <5% Det finns en tydlig förbättringspotential 5-10% Det finns en mycket stor förbättringspotential >10% 4 13 Vet ej 1 3 6

7 6. FRÅGOR OM UTVECKLINGS- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 6.1 Har enheten bedrivit systematiskt förbättringsarbete för ökad produktivitet under de två senaste åren? Ja, främst på enhetens initiativ Ja, främst på förvaltningens initiativ 4 13 Ja, främst på initiativ från Region Skåne centralt 0 0 Nej 1 3 Vet ej 6.2 Har enheten planer på systematiskt förbättringsarbete för ökad produktivitet under det närmaste året? Ja Nej 4 13 Fråga 7. Vilka personliga reflektioner vill du tillägga rörande läkarnas produktivitet? Sammanfattning av fritext svar: Enkla samband: högre lön leder till ökad effektivitet. Det kan vara vanskligt att jämföra olika läkare och olika enheter. Produktionsstatistik säger oftast bara något om antal besök per doktor eller per vecka på en enhet osv, men ingenting om innehållet (kvalitén) i den förmedlade vården, och ingenting om under vilka förhållanden vården producerats. Det är lätt att man jämför sig själv med en period som kanske präglats av dålig arbetsmiljö pga underbemanning som alla kan stå ut med under en begränsad tid. Om man lyckas rekrytera nya medarbetare som kan avlasta de som under en tid slitit hårt, finns ju risken att man vantolkar fler doktorer på samma uppdrag som en sämre produktivitet. Läkare har också en arbetsmiljö, och man kan inte driva på hur mycket som helst hur länge som helst. Aspekten på medicinsk kvalitet och på läkarnas arbetsmiljö tenderar man att glömma bort. Om man skall kunna använda produktionsstatistik avseende läkare till något vettigt, måste statistiken (resultaten) accepteras av läkarna själva. Att olika läkare fungerar olika kan man inte heller nonchalera, och att sättet att fungera, ofta sitter i personligheten. Det sistnämnda gör (tyvärr) att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att öka produktiviteten hos en enskild lågproducerande doktor. För chefen blir ofta problemet: antingen har jag en lågproduktiv specialist inom ett visst område, eller ingen alls. Specialister saknas eller är en bristvara inom många områden, och som arbetsmarknaden ser ut för specialister idag, finns det ingen som behöver vara missnöjd med sin chef. Trivs man inte får man genast mer betalt någon annanstans. Krav på produktivitet leder till irritation och motkrav, varför frågan måste hanteras mycket försiktigt. Stor variation mellan olika enheter. Bättre IT-system skulle öka produktiviteten Schemaläggning med jämn läkartillgång varje vecka istället för fritt valt arbete så att man balanserar med övrig personal är nödvändigt för god produktivitet. Vad är måttet på produktivitet, dvs vad ska stå i täljaren? Folkhälsa, dödlighet, antal besök/operationer eller vårddagar? Dessa mått är inte jämförbara. Alldeles för mycket fokus på läkarnas arbetstid och påståenden som att Schemaläggning av läkarnas arbetstid utgår från läkarnas önskemål istället för produktionens behov. Att schemalägga läkare annorlunda kommer 7

8 inte att öka effektiviteten eller produktiviteten. Istället: Starta objektiva öppna /transperanta mätningar som gör att enheter kan jämföra sig med varandra. Sedan kan det finnas både morötter och reela hot för bra resp. dåliga enheter. Då kommer viljan till ökad produktivitet underifrån. Alla har en viss tävlingsinstinkt och vill inte vara sämst. Läkare är dock mästare på att förklara att jämförelser inte går att göra, inte är rättvisande etc. detta för att slippa att bli mätt och jämförd. Bra om uppdrag kommer från högsta regionledningen om att jämföra etc. Hur skall sedan produktionen själv ta fram? Skall vara kopplat till tydligt mål att resurser i regionen fördelas till de som är effektiva. Det är viktigt att produktvitet inte sammanblandas med kvalitet. Både produktivitet och kvalitet är viktiga. Med kvalitet avses också patientsäkerhet. Det är en stor attityd och kulturfråga läkarna måste lära sig att se sig som teamarbetare och inte solister. Vad innebär medarbetarskap och varför är vi här? Produktiviteten skulle kunna öka om man satsade på mer kringpersonal. Idag gör läkare undersköterska och sekreterare jobb och det är inte effektivt/kostnadseffektivt. Enhetens visioner överensstämmer inte med Region Skånes ekonomiska förmåga. Allt för mycket tid får läggas på administrativa uppgifter. Förbättrade vårdkedjor, minskad möda på onödigt dubbelarbete kring remittering och pappersflöden, smidigare samarbete mellan sjukhusets kliniker och primärvården samt diagnostiska instanser kan ge bättre produktivitet, samt förbättrade telefonsystem, förbättrade IT-lösningar, gemensam läkemedelslista, gemensamma journalsystem. OBS- produktivitet är inte lika med antal besök. Det handlar om goda patientmöten och tid för reflektioner och eftertanke att bara ta emot et stort antal patienter kan bli ineffektivt och patientosäkerheten bli sämre. I primärvården måste det bli fler som delar på mottagningsbördan vi får se vad hälsovalet kan innebära! Enligt min mening är begreppet produktivitet förlegat och ingen relevant parameter att följa upp. Man bör mäta resultatet av det vi gör, inte vad vi gör. Enskilda produktionsparametrar kan lätt manipuleras utan att det kommer befolkningen tillgodo. Det är svårt att särskilja mätetal för direkt patientrelaterad tid, möten och administration. Arbetsuppgifterna går in i vartannat. Vi har en målsättning för att förbättra vår tillgänglighet. Flera av patientbesöken kan säkert handhas av andra kompetenser på vårdcentralen och ändå ge ett fullgott och säkert patientbesök. I primärvården ser jag mycket små marginaler att öka på patientbesöken om inte konkreta administrativa uppgifter plockas bort. Samverkan mellan vårdcentral och sjukhus skulle kunna påverka effektiviteten. Ex. Skickas remiss från Vårdcentralen så bör patienten inte återremitteras förrän ärendet är klart- Patienter som söker akut remitteras till primärvården som i sin tur får remittera till annan klinik på sjukhuset. 8