Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet

Transkript

1 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet

2 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare 2010 Källa: OECD 2

3 men antalet läkarbesök per invånare och år är få Läkarbesök per capita 2010 Källa: OECD 3

4 Patienterna om läkartiden Procent, 2011 Läkaren spenderar tillräcklig tid med dig Schweiz 88 Läkaren uppmuntrar dig att ställa frågor 79 Läkaren förklarar saker på ett lätt sätt 93 Läkaren spenderar tid, uppmuntrar frågor och förklarar lätt 73 UK Australien Nya Zeeland USA Tyskland Kanada Nederländerna Frankrike Sverige Norge Bas: Har en läkare eller vårdcentral som de går till regelbundet. (Q940B D) Källa: Commonwealth Fund International Health Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011

5 Läkarna om patienttiden Andel som är något eller mycket missnöjd med den tid som de lägger på varje patient (%) Schweiz Norge Österrike Kanada Nya USA NL Frankrike Tyskland Sverige Zeeland UK Källa: IHP 2012 Preliminärt arbetsmateral 5

6 Samtidigt som Enkätundersökning (2010) visar att 30% av läkarna anser att deras arbete försvåras av onödigt pappersarbete Andelen läkare som använder sin högsta kompetens under hela eller större delen av arbetstiden har minskat från 72% 1992 till 52% % av läkarna uppger att de ofta eller mycket ofta utför arbetsuppgifter som någon annan yrkesgrupp skulle kunna överta Andra yrkesgrupper anser att de bör och kan överta vissa arbetsuppgifter från läkare ssk 45%, USK 32% och Fysioterapeuter 73% 36 procent av läkarna att arbetet i hög grad tyngs eller försvåras av datajournaler/ system som krånglar Studier visar på att administration utgör minst en tredjedel av arbetstiden 6

7 Vårdanalys har genomfört en analys av frågan ur ett medborgarperspektiv Det saknades en aktuell, sammanhållen och oberoende analys av frågan Studien identifierar huvudsakliga utvecklingsområden och utmaningar 7

8 Förklaringsfaktorer finns sannolikt på flera olika nivåer denna studie fokuserar på klinikeffektiviteten Behandlingseffektivitet Klinikeffektivitet Processeffektivitet Värderar själva vårdinsatsen. Står resultatet för patientens hälsa av behandlingar, mediciner, operationer etc i proportion till kostnaden? Hur många patienter drabbas av komplikationer som skulle gå att undvika? Värderar vårdens basenheter kliniken eller vårdcentralen som en produktionsenhet. Är det rätt ansvarsfördelning mellan olika yrkeskategorier? Finns ett ändamålsenligt administrativt stöd så att personalens tid används rationellt? Värderar samordningen mellan olika delar i vårdkedjan, till exempel mellan sjukhusvård och primärvård. Behandlas patienter på fel vårdnivå? Finns beredskap i primärvården när patienter lämnar sjukhusvården? Struktureffektivitet Systemeffektivitet Värderar vårdens organisatoriska uppbyggnad, geografiska fördelning med mera. Finns det för många akutsjukhus? Är det rätt balans mellan primärvård, närsjukvård och specialiserad sjukhusvård? Samverkar landstingen på bästa sätt? Värderar vården som generellt system. Har vården tillräcklig förmåga att ta till vara ny kunskap eller förnya och anpassa verksamheten? Är vården rättvis, har alla tillgång till vård på lika villkor? Källa: Produktivitet och effektivitet i hälso och sjukvården, SKL,

9 Genom triangulering belyses frågan ur olika perspektiv Omfattande litteratur och dokumentstudie Ca 70 intervjuer med landstingsföreträdare, intressenter och experter Enkätundersökningar till olika yrkesgrupper Samlad analys och bedömning 9

10 10 Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkarresursen

11 Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Förbättra it stöden Prioritera mellan administrativa krav En mer effektiv användning av läkarresursen Optimera bemanningen utifrån patienternas behov Utveckla ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper 11

12 2 av 3 svenskar upplever kommunikationsgap vid utskrivning/efter operation Procent, 2011 Ej fått instruktion om symptom och när söka hjälp Vet ej vem kontakta för frågor eller råd Ej fått skriftlig plan för vård efter utskrivning Ej fått tydliga instruktion om mediciner att ta Har upplevt något gap vid utskrivning/ operation * UK USA Schweiz Kanada Nya Zeeland Australien Tyskland Nederländerna Sverige Norge Frankrike * I den sammanfattande stapeln ingår också resultatet på frågan Har du fått något uppföljningsmöte bokat? som exkl. från bilden på grund av platsskäl. Källa: Commonwealth Fund International Health Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011 (Q1310A E) 12

13 Få kroniskt sjuka i Sverige känner sig involverade i sin vårdplanering Procent, 2011 Sjukvårdspersonal har diskuterat dina mål/ prioriteringar Hjälp att göra en behandlingsplan för ditt dagliga liv Tydliga instruktioner om symptom att bevaka för fortsatt vård Andel som känner sig involverade i sin vårdplanering* UK Schweiz USA Kanada Australien Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Frankrike Norge Sverige Bas: Har kronisk sjukdom (Q1415A E, Q1450A, Q1310C, Q1310A) *Har svarat ja på samtliga frågor ovan Källa: Commonwealth Fund International Health Policy Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011

14 Läkarna i primärvården får sällan information om när en patient har besökt akuten internationella jämförelser visar stor förbättringspotential När patienten besöker akuten, hur ofta får du besked om att patienten varit på akuten? Andel som svarar alltid Sverige Frankrike Tyskland Australien US Kanada Sch Norge UK New Zeal Nederl Fråga: 13) När din patient besöker akuten eller sjukhuset, hur ofta får du? b) Besked om att din patient varit på akuten Källa: IHP 2012 Preliminärt arbetsmateral 14

15 3 av 10 primärvårdsläkare får återkoppling om en patient varit inskriven på sjukhus Andel läkare i primärvården som regelbundet erhåller och utvärderar data avseende patienters slutenvårdskonsumtion (%) Fra NL Tyskland Sverige Kanada Schweiz Norge Österrike Nya Zeeland USA UK Fråga: 23) Mäter och följer din verksamhet regelbundet upp uppgifter avseende c) Hur ofta patienter tas in på sjukhus eller besöker akuten Källa: IHP 2012 Preliminärt arbetsmateral 15

16 16

17 Förbättra it stöden Vad är utmaningarna? Vilka är orsakerna? Läkare arbetar i it system som inte upplevs användarvänliga Läkare arbetar i många inkompatibla it system Utvecklingen av nya och befintliga it system brister Implementeringen av nya och befintliga it system brister Förbättra it stöden 17

18 Läkare arbetar i it system som inte upplevs användarvänliga 2010 uppgav 36 procent av drygt 1500 läkare att arbetet i hög grad tyngs eller försvåras av datajournaler/ system som krånglar It systemen upplevs ha brister i design och funktionalitet Informationen i journalsystemen presenteras inte på ett överskådligt sätt Det saknas ett enhetligt användande av termer och begrepp Det är bara gråskalor. Själva fälten går inte att göra som en ballong och förstora, och det som står i systemet går inte att ändra på. Om man tittar i menyerna längst upp på dataskrämen så är det inte alltid man förstår vad varje meny innebär. Vi måste vänja oss vid att föra journal på ett annat sätt. Det traditionella är en textmassa uppifrån och ner, de textmassorna har tenderat att bli längre och längre. 18

19 Läkare arbetar i många inkompatibla it system Läkare hanterar flera olika it stöd som inte alltid är kompatibla med varandra. De resulterar bland annat i ständiga inoch utloggningar. Integrationen mellan journalsystem och system för läkemedelshantering upplevs särskilt problematisk Floran av it stöd gör att läkare manuellt matar in samma information i flera itsystem, istället för att informationen automatiskt överförs mellan systemen. Jag har ett A4 med alla koder som behövs om jag ska in i olika system. Jag ska in i vårt journalsystem, jag ska in i Pascal, jag ska in i sjukskrivningssystemet och så vidare. Det tar en herrans tid. Apodos var integrerat i vårt tidigare journalsystem, det är det inte nu med Pascal. Vi har ytterligare ett annat system för patienter som står på Waran behandling. Då måste vi gå ur vårt eget system och in i det systemet för att ordinera där, och det ser vi inte sedan i vårt eget system. Det lever ett liv för sig. 19

20 Hur har det blivit såhär? Utvecklingen av nya och befintliga itsystem brister Systemen baseras på föråldrad teknik Kommunikationsgap mellan användare och utvecklare Ansvarsfördelningen mellan regional och nationell nivå är ifrågasatt Implementeringen av it system brister När man väl får sakerna i sin hand som användare känner man det var inte det här jag ville ha medan leverantörerna säger men ni sa ju det, ni har ju varit med och lämnat synpunkter. Var och en gnetar på sin kammare. Det betyder att man inte kan få ihop tillräckligt mycket pengar för att ta de där stora stegen. / / Man gör samma saker på många ställen och betalar för det överallt. Du lär dig inte de system du kommer använda. Du bara ställs på golvet och förutsätts kunna det här hemska systemet från 80 talet som du inte förstår, för du har levt med en ipad hela livet. 20

21 Du blir aldrig färdig och det är som det skall Tomas Tranströmer