Hur gör ledare skillnad, chefers syn på förbättringsarbete. Jesper Olsson

Transkript

1 Hur gör ledare skillnad, chefers syn på förbättringsarbete Jesper Olsson

2 Trender Demografisk utveckling Kunskapsutveckling Ny teknik Ändrade förväntningar Tvittra gärna

3 Redan idag lever halva befolkningen med kroniska sjukdomar Andel av befolkning Procent Ingen vårdkontakt % Var fjärde invånare har mer än en kronisk sjukdom 44% Minst en kronisk diagnos Ingen kronisk diagnos 30% Not: Gruppen personer med kronisk sjukdom inkluderar personer som fått kronisk diagnos under perioden och som gjort minst ett fysiskt besök i sjukvården under Personer som inte haft någon fysisk vårdkontakt under 2011 antas inte ha kronisk sjukdom Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom

4 Kombinationer av diagnosgrupper kan betraktas som folksjukdomar Andel av befolkning Procent Högt blodtryck & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Högt blodtryck & ögonsjukdom Högt blodtryck & övriga metabola sjd Diabetes & högt blodtryck Ögonsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Diabetes & ögonsjukdom Högt blodtryck & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & urogenitalia Urogenitalia & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Övriga metabola sjd & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Arytmier & högt blodtryck Ögonsjukdom & övriga metabola sjd Cancer & högt blodtryck Diabetes & övriga metabola sjd Diabetes & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Utmattning/smärta & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Ischemisk hjärtsjukdom & ögonsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom & övriga metabola sjd Ischemisk hjärtsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Urogenitalia & ögonsjukdom Hjärtsvikt & högt blodtryck Högt blodtryck & öronsjukdom Arytmier & ögonsjukdom Cancer & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Stroke & högt blodtryck Arytmier & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Cancer & ögonsjukdom Hjärtsvikt & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & övrig hjärtsjukdom Urogenitalia & övriga metabola sjd 1,3 1,41,5 1,3 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,1 2,0 2,0 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 2,6 2,5 2,5 3,1 3,5 4,0 4,3 Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 4

5 Personer med flera kroniska diagnoser står för hälften av de totala sjukvårdskostnaderna Personer med flera diagnoser står för stor andel av totala sjukvårdskostnader Andel av totala vårdkostnader fördelat på antal diagnoser per person Procent 0 18% och den genomsnittliga vårdkostnaden per person ökar med antal diagnoser Kostnad per person* fördelat på antal diagnoser per person Tusentals kronor % % >5 15% 8% 3% 2% ~50% av totala kostnader Total 100% >5 162 * Sjukvårdskostnad per person för de personer som haft vårdkontakt under studieåret. Det innebär att denna kostnad är högre än för befolkningen i stort. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år

6 Ökad specialisering möter komplexa patienter (36% rätt) 33 (66% rätt) 18 (82% rätt) Andel rätt i varje steg 99,8% 99% 98% 95% (96% rätt) Tvittra gärna

7 IHP och aspekter på samordning Storbritannien, USA, Nederländerna, Australien, Tyskland, Nya Zeeland, Schweiz, Kanada, Norge, Sverige, Frankrike 7

8 Sverige är sämre än andra länder på information till patienten vid utskrivning från sjukhus Andel personer som svarade ja Drygt 50 procent har fått skriftlig information om symtom och vad de ska göra när de kommer hem från sjukhuset Källa: IHP

9 Endast 64 procent anger att ordinarie vårdpersonal alltid eller ofta känner till patientens sjukdomshistoria Oförändrade resultat sedan år 2010 Andel personer som svarade alltid/ofta Källa: IHP

10 Sverige är sämre än andra länder på att koordinera vården för dem som behöver det Andel personer som svarade alltid/ofta 45 procent anger att de alltid/ofta får hjälp av ordinarie personal/mottagning att koordinera sin vård Källa: IHP

11 Samordning av information brister IHP 2015

12 Långt ifrån alla läkare anser sig ha förutsättningar och verktyg för att samordna vården I stor utsträckning I viss utsträckning Mandat Kommunikatinskanaler IT-system Tid Drygt sex av tio upplever sig ha mandat, fem av tio kommunikationskanaler och drygt fyra av tio upplever att de har den tid och det ITstöd de behöver för att samordna och planera vården. IHP

13 Varje system Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger Vårdens resultat skapas där patienter och professioner möts i vardagen Vi kan bara få andra resultat genom att förändra vardagen

14 Verksamhetschefer har en nyckelroll i att förbättra vården därför har vi undersökt deras syn på förbättringsarbete De befinner sig där resultaten skapas De återspeglar resten av organisationens prioriteringar Deras prioriteringar har betydelse för vad som görs i verksamheten

15 Beställ gratis på Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården ett diskussionsunderlag 15

16 Om undersökningen Undersökningen genomfördes som en totalundersökning (N=1 937) Svarsfrekvensen blev 21 procent Vår bedömning är att undersökningen är av stort värde då många chefer svarat Resultatens giltighet för den totala populationen bör tolkas med viss försiktighet Motsvarande undersökning gjordes åren 2003 och 2007 Den handlar om

17 Exempel från implementeringsforskningen Interventioner som syftar till att förändra beteenden hos professionella i vården Interventioner med ingen eller liten effekt Utbildningsmaterial (skicka ut rekommendationer, clinical practice guidelines, filmer, elektroniska publikationer) Föreläsningar och andra utbildningsmöten Interventioner med varierande effekt Interventioner med effekt Granskning och feedback (eller någon form av sammanställning av prestationsmått) Använda lokala opinionsledare för påverkan Lokala koncensusprocesser Patientdrivna interventioner Besök hos vårdgivarna, påminnelser, kombinationer av interventioner: granskning och feedback, påminnelser, lokala konsensusprocesser, marknadsföring Källa: 7(8) in BMJ series: Closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings

18 Högt mandat att driva utvecklingsarbete? I vilken grad anser du att du har ett tydligt mandat att driva förbättringsarbete i din verksamhet Inte alls I mycket hög grad % 6% 1% 1% 6% 28% 26% 29% 63% 64% 62% 100% Läkare Sjuksköterska Samtliga

19 Medarbetarnas goda idéer och att arbetet inte fungerar optimalt är viktigaste drivkrafterna för förändring I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? n= Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt Personal- eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade satsningar Ersättningssystem eller andra styrsystem Lagstiftning och myndigheters förordningar Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister Inte alls I hög grad

20 Störst potential ligger i ett utåtriktat arbete Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i förbättringsarb.) Hur stor förbättringspotential anser du att din verksamhet har avseende: Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Införandet eller utveckling av vårdprogram Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella kvalitetsregister Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Hantering av patienters anmälningar och klagomål Annat n= Inte alls I hög grad

21 De största potentialerna för förbättring prioriteras inte Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? n= Medarbetartillfredsställelse Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Ekonomin Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hantering av patienters anmälningar och klagomål Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det patientnära arbetet Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och landsting Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i förbättringsarb.) Genomförandet av patientlagen Inte alls I hög grad

22 Förbättringspotentialer i verksamheten Vad chefer lagt tid och resurser på

23 Traditionella arbetssätt för förbättring I vilken utsträckning har följande arbetssätt eller insatser använts i det förbättringsarbete som du drivit de senaste 12 månaderna? n= Förbättringar av egna vårdkedjor Incidensrapporteringssyst. för patientsäkerhet Ändring av arbetsfördelning/arbetsuppgifter Utbildningssatsningar Verkat för ekonomisk förstärkning Hantering av patienters anmälningar och klagomål Pilotprojekt dvs. att testa förändring i liten skala Processkartläggningar/ processbeskrivningar Förbättring av psykosociala arbetsmiljön Förbättringar av vårdkedjor över verksamhetsgräns Ledarskapsutveckling Arbete med vårdprogram/medicinska riktlinjer Förbättring av arbetstidssystem, schemaläggning Framtagande av metodböcker, handlingsprog. etc Möjliggöra reflektion och dialog Utv. av uppföljningssyst. tex balanserade styrkort Användning av nationella kvalitetsregister Användning av nationella riktlinjer Införandet av behandlingsmetoder Verksamhetsutv. utifrån patienttillfredsställelse Stärka patientens ställning Lean Production Informationssystem som stöd Användning av öppna jämförelser Utveckling egenvård för patienter Samarbete FOU eller akademisk institution Annat angreppssätt Stöd av förbättringsexperter/konsulter Teamträning eller simulatorträning Belönings- och incitamentsystem

24 Cheferna anser att förbättringsarbetet har givit resultat Hur vårdkedjor fungerar Medarbetartillfredsställelse Patientsäkerheten På vilket sätt har följande delar av verksamheten påverkats av det förbättringsarbete som genomförts de senaste 12 månaderna? Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) Användning av nationella kvalitetsregister Ekonomin Patienternas ställning Införandet av vårdprogram Tillvarata patienters upplevelser Andra resultat Administration i patientnära arbetet Genomförandet av patientlagen % Mycket positivt 50% 100% Ganska positivt Ingen påverkan Ganska negativt Mycket negativt Aktiviteter på området har ej varit prioriterat

25 Datatillgången är bäst avseende ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredställelse Ekonomin Tillgänglighet (kontakt, vård inom vårdgarantin, etc.) 77 Ja 83 Nej Medarbetartillfredsställelse 69 Har du data som stödjer ditt påstående? Användningen av nationella kvalitetsregister Patientsäkerheten Medicinska resultat av vård- och behandlingsinsatser Hur vårdkedjor fungerar Införandet av vårdprogram Patienternas ställning Att tillvarata patienters upplevelser Administrationen i det patientnära arbetet Andra resultat Genomförandet av patientlagen %

26 Cheferna var nöjda med resultatet av förbättringsarbetet både år 2007 och 2014 I vilken grad anser du att de sammantagna resultaten av allt förbättringsarbet e som gjorts under de senaste 12 månaderna är värt insatsen? Inte alls I mycket hög grad

27 Iakttagelser ur materialet De har mandat Drivkrafterna är huvudsakligen interna Potentialerna ligger i ett utåtriktat arbete Tydligaste potentialerna prioriteras inte Traditionella angreppssätt Mycket tyck och lite data Svagt patientfokus Chefer har mandat att driva utveckling. De ser positivt på utvecklingsarbetet de driver och det ligger i linje med normer och värderingar. Interna drivkrafter, till exempel medarbetarnas goda idéer, att det dagliga arbetet inte fungerar optimalt och personal- eller arbetsmiljöproblem är starkare än externa drivkrafter, till exempel öppna jämförelser, lagstiftning och tillsyn. Hinder i utvecklingsarbetet är brist på analyskompetens, IT-system och svårigheter att avsätta tid i vardagen. Störst utvecklingspotentialer finns i att arbeta tillsammans med resurser utanför den egna verksamheten, till exempel förbättra den vårdkedjor mellan kommuner och landsting, tillvarata patienters upplevelser genom att systematiskt involvera dem i vårdens förbättringsarbete och att effektivisera vårdnära administration. I praktiken prioriteras andra områden än de med störst potential. Till exempel medarbetartillfredsställelse och patientsäkerhet samt hur verksamheten är organiserad och strukturerad. Flera av huvudsakliga angreppssätt riskerar att ha indirekt betydelse för patienterna, till exempel incidentrapporteringssystem och utbildningssatsningar. Chefer anser sig få effekt inom prioriterade förbättringsområden men saknar data för att belägga framstegen. Den data man har handlar om ekonomi, tillgänglighet och medarbetartillfredsställelse. Data om patientcentrering saknas. Även om viljan finns är förmågan att bygga på och involvera patienter i utvecklingsarbetet eftersatt.

28 Every manager supposes that he is doing his best. He is, and this is the problem. Deming 1986 p. 36

29 Varje system är perfekt utformat Svaren är ändamålsenliga och en frukt av hur vi utformat vårt system Kommer edarskapet ge önskad utveckling? Ja Nej Gör ingenting Ändra systemet

30 Några iakttagelser

31 Iakttagelser Bristande kompetens att driva förbättringsarbete Brister i förutsättningar att driva ett Faktabaserat förbättringsarbete Patientcentrerat förbättringsarbete Lärandestyrt förbättringsarbete Oklara förutsättningar från högre ledning Svårigheter att prioritera förbättringsarbete Brister i stödet att arbeta över organisationsgränser Brister i administration och IT system Instrument för kunskapsstyrning riskerar att inte komma till nytta Problem med kunskapsstyrning: Låg drivkraft, låg prioritering, låg tillämpning av Öppna jämförelser, riktlinjer, kvalitetsregister, lagstiftning 31

32 Du blir aldrig färdig och det är som det skall. Tomas Tranströmer