Planerad ombyggnation av befintlig 130 kv kraftledning mellan Utansjö och Murberget i Härnösands kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad ombyggnation av befintlig 130 kv kraftledning mellan Utansjö och Murberget i Härnösands kommun Juni 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

Innehållsförteckning Sammanfattning 8 1 Inledning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Lokalisering och omfattning 10 1.3 E.ON Elnät Sverige AB 10 2 Tillstånd och samråd 12 2.1 Nätkoncession för linje 12 2.2 Genomförande av samråd 12 2.2.1 Stråksamråd 12 2.2.2 Sträckningssamråd 13 2.2.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 13 2.3 Rättigheter och övriga tillstånd 13 2.3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet 13 2.3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 13 3 De allmänna hänsynsreglerna 14 4 Alternativutredning 16 4.1 Metod 16 4.2 Utredningsområde 16 4.3 Studerade stråk 17 4.3.1 Stråk 1 18 4.3.2 Stråk 2, 3 och 4 18 4.3.3 Stråk 5 18 4.3.4 Stråk A och B 18 4.4 Avfärdade stråk efter samråd 18 4.5 Val av sträckning 21 4.5.1 Huvudalternativ 21 4.5.2 Alternativ sträckning och utförande 21 4.6 Nollalternativ 21 sid 3/60

5 Utförande, drift och underhåll 23 5.1 Utformning 23 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder 24 5.3 Drift och underhåll 26 6 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 27 6.1 Landskapsbild 27 6.1.1 Beskrivning 27 6.1.2 Konsekvensbedömning 27 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 29 6.2.1 Beskrivning 29 6.2.2 Konsekvensbedömning 29 6.3 Naturmiljö 30 6.3.1 Fågelinventering 30 6.3.1.1 Artskyddsförordningens bilaga 1 31 6.3.1.2 Rödlistade arter 32 6.3.2 Konsekvensbedömning 33 6.3.3 Skadeförebyggande åtgärder 34 6.4 Kulturmiljö 34 6.4.1 Konsekvensbedömning 35 6.5 Förorenad mark 35 6.5.1 Beskrivning 35 6.5.2 Konsekvensbedömning 36 6.6 Friluftsliv 36 6.6.1 Beskrivning 36 6.6.2 Konsekvensbedömning 36 6.7 Infrastruktur 36 6.7.1 Konsekvensbedömning 37 6.8 Rennäring 37 6.8.1 Beskrivning 37 6.8.2 Konsekvensbedömning 38 sid 4/60

6.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 38 6.9.1 Elektriska och magnetiska fält 38 6.9.2 Magnetfält och hälsoeffekter 38 6.9.3 E.ON Elnäts magnetfältspolicy 39 6.9.4 Magnetfält från aktuell ledning 39 6.9.5 Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 40 6.9.6 Buller 42 6.10 Kumulativa effekter 42 6.10.1 Beskrivning 42 6.10.2 Konsekvensbedömning 42 7 Alternativ sträckning för luftledning (alternativ 2) beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 43 7.1 Landskapsbild 43 7.1.1 Beskrivning 43 7.1.2 Konsekvensbedömning 43 7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 44 7.2.1 Beskrivning 44 7.2.2 Konsekvensbedömning 44 7.3 Naturmiljö 45 7.3.1 Beskrivning 45 7.3.2 Skyddade arter 45 7.3.3 Konsekvensbedömning 45 7.4 Kulturmiljö 46 7.4.1 Beskrivning 46 7.4.2 Konsekvensbedömning 47 7.5 Förorenad mark 47 7.5.1 Beskrivning 47 7.5.2 Konsekvensbedömning 47 7.6 Friluftsliv 47 7.6.1 Beskrivning 47 7.6.2 Konsekvensbedömning 47 sid 5/60

7.7 Infrastruktur 48 7.7.1 Beskrivning 48 7.7.2 Konsekvensbedömning 48 7.8 Rennäring 48 7.8.1 Beskrivning 48 7.8.2 Konsekvensbedömning 48 7.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 49 7.9.1 Beskrivning 49 7.9.2 Konsekvensbedömning 49 7.10 Kumulativa effekter 49 7.10.1 Beskrivning 49 7.10.2 Konsekvensbedömning 49 8 Alternativ sträckning för markkabel (alternativ 3), beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 50 8.1 Landskapsbild 50 8.1.1 Beskrivning 50 8.1.2 Konsekvensbedömning 50 8.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 50 8.2.1 Beskrivning 50 8.2.2 Konsekvensbedömning 51 8.3 Naturmiljö 51 8.3.1 Beskrivning 51 8.3.2 Skyddade arter 52 8.3.3 Konsekvensbedömning 53 8.4 Kulturmiljö 53 8.4.1 Beskrivning 53 8.4.2 Konsekvensbedömning 54 8.5 Förorenad mark 55 8.5.1 Beskrivning 55 8.5.2 Konsekvensbedömning 55 8.6 Friluftsliv 56 sid 6/60

8.6.1 Beskrivning 56 8.6.2 Konsekvensbedömning 56 8.7 Infrastruktur 56 8.7.1 Beskrivning 56 8.7.2 Konsekvensbedömning 56 8.8 Rennäring 56 8.8.1 Beskrivning 56 8.8.2 Konsekvensbedömning 57 8.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 57 8.9.1 Beskrivning 57 8.9.2 Konsekvensbedömning 57 8.10 Kumulativa effekter 57 9 Samlad bedömning 58 Referenser 60 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Kartor över närliggande intresseområden Bilaga 3 Samrådsredogörelse Bilaga 4 Länsstyrelsens i Västernorrlands beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 5 Förteckning över naturmiljöintressen sid 7/60

Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att bygga om L126 mellan Utansjö och Murberget för att öka överföringskapaciteten som en viktig åtgärd för samhällets utveckling och för att kunna upprätthålla en god leveranssäkerhet. Sträckningen som ska byggas om är ca 17 km lång och ligger helt inom Härnösands kommun, Västernorrlands län. E.ON Elnät planerar att bygga om ledningen i samma sträckning som den befintliga ledningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) för ombyggnationen. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer längs ombyggnationens planerade sträckning har samlats in. Vidare har naturvärdes- och fågelinventering genomförts längs sträckningen. En konsekvensbedömning avseende ombyggnationen redovisas i denna MKB. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har genomförts i två omgångar, dels i slutet av december 2015 till februari 2016 med samrådsmöte i Härnösand den 17 februari, och dels mellan augusti och september 2016. De synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har beaktats vid val av ledningssträckning för ombyggnationen samt vid upprättandet av denna MKB. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 26 januari 2017 att byggande och drift av den nya kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar har det, enligt E.ON Elnäts bedömning, mest lämpliga sträckningsalternativet valts. sid 8/60

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät har nätkoncession (tillstånd) för L126, en befintlig 130 kv luftledning mellan Utansjö och Murberget. Utöver denna ledning har E.ON Elnät nätkoncession för en befintlig 130 kv ledning som sammankopplar Utansjö med Kramfors, denna ledning benämns L127. Nu avser E.ON Elnät bygga om delen som benämns L126, se översiktskarta i figur 1.1. Både L126 och L127 utgör en viktig del av överföringen mellan regionnätstationerna och elektrifieringen av hela området från Kramfors till Härnösand och knyter ihop hela regionens nät från Sollefteå ner till Sundsvall. Sträckan som ska byggas om är drygt 17 km lång. Figur 1.1 Översiktskarta som visar de befintliga ledningarna L126 och L127. Den röda sträckningen i kartan visar den del av ledningen som avses byggas om. Syftet med ombyggnationen är att öka överföringskapaciteten på L126. Ombyggnation gäller endast L126, eftersom ledning L127 redan har en högre kapacitet än L126. L126 nyttjas för försörjningen av el till hela regionen kring Härnösand, ledningen har tidvis hög belastning och vid vissa driftsituationer är kapaciteten ej tillräcklig på ledningen. sid 9/60

Det innebär att omkopplingar emellanåt görs som leder till att kraftsystemet inte kan bibehållas i så kallat maskat driftläge tillsammans med L127, vilket i sin tur medför att kraftsystemet blir sårbart när det behövs som allra mest. Vidare tillkommer vindkraft i området, vilken E.ON Elnät har anslutningsplikt för. Utan kapacitetsökning på L126 är det inte möjligt att ansluta den planerade vindkraften. 1.2 Lokalisering och omfattning E.ON Elnät avser att bygga om ledningen som en ny 130 kv luftledning i befintlig sträckning och därmed nyttja befintlig ledningsgata. Ledningens planerade sträckning framgår av kartan i figur 1.2. Inom projektet har alternativa lokaliseringar för ledningen utretts, denna lokaliseringsprocess beskrivs i kapitel 4 tillsammans med motivering kring valt sträckningsalternativ. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 10/60

Figur 1.2. Planerad sträckning efter ombyggnationen. sid 11/60

2 Tillstånd och samråd 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.2 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd har genomförts i två etapper, först genomfördes ett samråd kring utredningsområde och stråk för ombyggnationen och därefter genomfördes samråd kring framtagen sträckning för ledningsombyggnationen. Inkomna synpunkter i båda samrådsomgångarna samt E.ON Elnäts eventuella bemötanden redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas som bilaga 3. 2.2.1 Stråksamråd Stråksamrådet avsåg utredningsområde och alternativa stråk, bland de framtagna stråken fanns både luftlednings- och markkabelalternativ, se karta i figur 4.1. Skriftligt samrådsunderlag skickades ut den 21 december 2015 till myndigheter och organisationer och samrådet pågick till den 1 februari 2016. För av stråkalternativ berörda fastighetsägare skickades ett samrådsunderlag ut den 5 februari 2016 och för allmänheten kungjordes projektet via annons den 6 februari 2016. Fastighetsägare och allmänhet fick även via utskick, samt via annons, inbjudan till samrådsmöte i form av öppet hus i Härnösand den 17 februari 2016 mellan klockan 14 och 20. Samrådstiden för fastighetsägare och allmänhet pågick till den 1 mars 2016. Under samrådstiden var det möjligt att lämna synpunkter samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan www.eon.se\regionnat. sid 12/60

2.2.2 Sträckningssamråd Sträckningssamrådet avsåg framtagen sträckning för ombyggnationen. Skriftligt samrådsmaterial skickades ut den 25 och 26 augusti 2016 till myndigheter och organisationer, samt till berörda fastighetsägare. Materialet som skickades till fastighetsägarna bestod av ett komprimerat underlag samt karta som visade sträckningen. Samrådstiden pågick till den 23 september och under tiden var det liksom i stråksamrådet möjligt att nå projektorganisationen för att ställa frågor och lämna synpunkter. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan www.eon.se\regionnat. 2.2.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län har 2017-01-26 beslutat att byggande och drift av den nya kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut i sin helhet finns bifogat i bilaga 4. 2.3 Rättigheter och övriga tillstånd 2.3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 2.3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som kan krävas, till exempel strandsskyddsdispens, kommer inhämtas och/eller sökas. sid 13/60

3 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät genomfört samråd med en bred krets samt en naturvärdes- och fågelinventering. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet vad gäller bedömningen av lämplig sträckning, metodik och teknik vid ombyggnationen samt för bedömningen av miljökonsekvenser. Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av kraftledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. sid 14/60

Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) E.ON Elnät anser att den föreslagna lokaliseringen av ledningen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa lokaliseringar. Den sökta lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. För en utförlig redogörelse av lokaliseringsutredningen hänvisar E.ON Elnät till avsnitt 4 i MKB:n. Mot bakgrund härav anser E.ON Elnät att lokaliseringen av kraftledningen får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm ej följs eller riskerar att inte följas framöver. Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. sid 15/60

4 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 4.1 Metod I lokaliseringsutredningen utgår E.ON Elnät utifrån ett brett perspektiv där ett större område utreds. Inom detta utredningsområde identifieras lämpliga stråk för ledningen, vilka E.ON Elnät samråder kring. Stråken avgränsas utifrån sin lämplighet för ledningsanläggningen, de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, bebyggelse, möjlighet att följa befintlig infrastruktur osv. Efter samråd identifieras möjliga och genomförbara sträckningar från stråken, i synnerhet utifrån inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga och anläggningstekniska faktorer. 4.2 Utredningsområde Inledningsvis avgränsades ett utredningsområde inom vilket det ansågs möjligt att utreda alternativa stråk för ledningen. Området utgick från ombyggnationens två fasta utgångspunkter, från startpunkten vid Utansjö i norr ner till Murbergets station i söder. I öster begränsas området av Älandsfjärden. E.ON Elnät har bedömt att sjökabel inte är ett realistiskt alternativ för aktuell ledning, eftersom förläggning av sjökabel både är mer tekniskt komplicerat och kostsamt än alternativ på land samt att det finns ett riksintresseområde för sjöfarten i Älandsfjärden bestående av en farled samt tillhörande ankringsområde. Förutom risken att störa sjöfarten i farleden under förläggningsarbetet så är ankrande båtar en potentiell risk för en eventuell sjökabel. I nordost har utredningsområdet breddats för att täcka in möjligheten att låta ledningen följa befintlig infrastruktur, intill E4:an. I väster har utredningsområdet begränsats vid samhället Ramsås. Att låta ledningen passera ytterligare längre västerut ansågs ge en orimligt lång ledningssträcka. Utredningsområdet framgår av kartan i figur 4.1. sid 16/60

4.3 Studerade stråk Sju kombinerbara stråkalternativ identifierades inom vilka det bedömdes möjligt att ta fram en sträckning för ledningsombyggnationen. Fem av stråken var anpassade för ombyggnation till luftledning och två stråk för ombyggnation till markkabel. Ett av stråken, stråk 1, baserades på den befintliga ledningens sträckning med en utökad bredd om totalt cirka 400 meter. Den väl tilltagna bredden bedömdes ge möjlighet att avvika från den befintliga sträckningen om behov finns för mindre justeringar. Samtliga stråk framgår av kartan i figur 4.1 och finns beskrivna i avsnitten nedan. Figur 4.1. Utredningsområde och stråkalternativ som tagits fram för ledningsombyggnationen. sid 17/60

4.3.1 Stråk 1 Stråk 1 är ett luftledningsalternativ som baserats på den befintliga ledningens sträckning, dock med väl tilltagen bredd för att möjliggöra anpassningar av ledningsträckningen som bättre kan matcha dagens förutsättningar i området. En ledningssträckning inom stråk 1 blir ca 17 km lång och medför att den befintliga ledningsgatan kan nyttjas och att inget nytt intrång behövs. Den befintliga ledningen går idag parallellt med andra ledningar på två delsträckor, tillsammans uppgår den samlokaliserade delen av ledningen till ca 11,8 km. Dessa samlokaliseringsmöjligheter kvarstår om ledningen byggs om i stråk 1. 4.3.2 Stråk 2, 3 och 4 Stråkalternativ 2, 3 och 4 togs fram för att utgöra alternativ för luftledning och utreddes för att kunna jämföras mot luftledning i befintlig sträckning, dvs. stråk 1. Stråk 2, 3 och 4 behöver kombineras med stråk 1 och även eventuellt med varandra för att nå ombyggnationens ändpunkter i Utansjö och Murberget. Det stråken har gemensamt är att de utgör nya alternativ för ledningsombyggnationen, den befintliga ledningsgatan kan ej nyttjas och det finns inte samlokaliseringsmöjligheter inom stråken. En sträckning i stråk 2 och 3 blir ca 18 km lång, och en sträckning i stråk 4 blir något längre, 19 km. 4.3.3 Stråk 5 Även stråk 5 är ett luftledningsalternativ, det sammanfaller delvis med markkabelstråk A, och syftet med stråket var att hitta ett luftledningsstråk som inte passerar förbi Murberget samt bostadsbebyggelsen vid Bondsjöhöjden i Härnösand. En ledning inom stråk 5 medför ingen nämnvärd skillnad i längd jämfört med en sträckning i stråk 1. 4.3.4 Stråk A och B Två stråk har identifierats för ombyggnation till markkabel, stråk A och B. Båda dessa stråk är anpassade för att följa befintlig väg eller järnväg. Stråk A är ett fristående alternativ, då det inte behöver kombineras med något annat stråk för att nå ombyggnationens start- och slutpunkt, stråket följer mestadels väg E4. Stråk B utgör ett alternativ till Stråk A på sträckan mellan Omberga och Berge. En ledningssträckning i stråk A beräknas till drygt 19 km från Utansjö till Murberget och en sträckning som istället använder alternativet i stråk B beräknas bli något kortare. 4.4 Avfärdade stråk efter samråd Efter avslutat stråksamråd valde E.ON Elnät att gå vidare med stråk 1 och därmed avfärda luftledningsstråk 2, 3, 4 och 5 samt både markkabelstråk A och B se figur 4.2. Stråk 2, 3 och 4 bedömdes inte ha några fördelar jämfört med stråk 1. Ingen samrådspart förordade stråken och de ansågs endast medföra ett onödigt intrång i området. Även stråk 5 bedömdes mindre lämpligt än stråk 1. Stråk 5 förordades av Naturskyddsföreningen, men sid 18/60

stråket innebär ett hinder för kommunens detaljplanering. På en stor del av sträckan där stråk 5 utgör ett alternativ till befintlig sträckning är den befintliga ledningen samlokaliserad med annan 130 kv ledning. En sträckning i stråk 5 skulle därmed innebära att befintliga L126 kan rivas på motsvarande sträcka, men eftersom den andra ledningen kvarstår så finns intrånget från ledningsgatan kvar på sträckan. Dessutom skapas ett nytt intrång i stråk 5. På grund av dessa anledningar har stråk 5 avfärdats. Gällande markkabelstråken så har dessa förordats av flera samrådsparter. Anledningar som framförts är att den befintliga luftledningen därmed kan rivas i nuvarande sträckning. Detta anses av samrådsparter ge ett minskat intrång vid befintliga ledningssträckningen. En ytterligare orsak till förordandet av markkabelstråken har med oro kring magnetfält att göra. Att förlägga ledningen som markkabel ger också ett intrång, dock på ett annat ställe än där ledningen är belägen idag. Vidare så innebär en markkabelförläggning av ledningen att den befintliga ledningen kan rivas. Dock står övriga ledningar kvar i ledningsgatan vilket innebär att intrånget delvis kvarstår även om L126 raseras. Beträffande magnetfält så tar E.ON Elnät människors oro på allvar. Inför ombyggnationen av ledningen görs beräkningar av det förväntade årsmedelfältet som ledningen kommer att alstra. Ledningens sträckning och tekniska utförande kommer att planeras utifrån resultatet. Magnetfältsberäkningarna presenteras i avsnitt 6.9 nedan. Att uppföra ledningen som markkabel istället för luftledning är ett betydligt mer kostsamt alternativ, i storleksordningen fyra gånger dyrare. I detta fall där det dessutom redan finns en befintlig ledningsgata skiljer sig kostnaden åt ytterligare. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. Ledningen är en del av det system som elektrifierar hela området från Kramfors till Härnösand och knyter ihop hela regionens nät från Sollefteå ner till Sundsvall. Det är av stor vikt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Därför är det extra viktigt att välja en teknik som ger en hög driftsäkerhet och en möjlighet att snabbt åtgärda eventuella fel. För detta ändamål anses en trädsäker luftledning vara det alternativ som bäst tillmötesgår kraven på driftsäkerhet. E.ON Elnät har valt att inte utreda markkabelalternativen vidare utan anser att rimliga hänsynstaganden kan ske med ett luftledningsalternativ inom valt stråk. sid 19/60

Figur 4.2. Kartan visar valt stråkalternativ i rött och avfärdade alternativ i grått. sid 20/60

4.5 Val av sträckning 4.5.1 Huvudalternativ E.ON Elnät avser bygga om ledningen i befintlig sträckning. Befintlig sträckning bedöms ge det minsta intrånget med tanke på att den befintliga ledningsgatan kan utnyttjas, det finns stora samlokaliseringsmöjligheter inom stråket och dessutom ger det den kortaste ledningslängden av de studerade alternativen. Anläggningstekniskt är huvudalternativet också att föredra eftersom det möjliggör rasering av den gamla ledningen parallellt med uppförandet av den nya. 4.5.2 Alternativ sträckning och utförande Enligt MB ska alternativa lokaliseringar och utformningar, där det är praktiskt möjligt, redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak likvärdigt med sökandens huvudalternativ. E.ON Elnät har valt att i denna MKB jämföra huvudalternativet mot luftledning i alternativ sträckning (alternativ 2) samt mot markkabel i alternativ sträckning (alternativ 3), se figur 4.3. För luftledning i alternativ sträckning (alternativ 2) har en kombination av stråk 3, 2, 1 och 5 använts. För markkabel i alternativ sträckning (alternativ 3) har markkabelstråk A utgåtts ifrån. Konsekvenserna av en etablering enligt alternativ 2 och 3 redovisas i avsnitt 7 och 8. 4.6 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen ej byggs om, utan befintlig ledning kvarstår i dagens utförande. E.ON Elnät har då svårigheter att säkerställa elleveranser i regionen kring Härnösand under vissa driftsituationer. Inte heller kan tillkommande vindkraft anslutas till ledningen. Nollalternativen innebär en oförändrad situation lokalt när det gäller de berörda intressen som beskrivs i detta underlag. sid 21/60

Figur 4.3. Kartan visar E.ON Elnäts huvudalternativ för ledningsombyggnationen med röd linje. Alternativ sträckning för luftledning (alternativ 2) samt alternativ sträckning för markkabel (alternativ 3) visas som svart heldragen respektive streckad linje. sid 22/60

5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Utformning Ombyggnationen innebär byte av både faslinor och stolpar. Linorna kommer att bytas till tre gånger grövre dimension jämfört med befintligt utförande. Den befintliga ledningen är byggd i träportalutförande vilket innebär att en tvåbent trästolpe används med de tre faslinorna horisontellt placerade i hängande isolatorer. I figur 5.1 visas ett foto av hur ledningens befintliga stolpar är utformade på en sträcka utan topplinor. Intill stationerna är ledningen försedd med dubbla topplinor. De befintliga stolparna är kreosotimpregnerade för att motverka fuktskador, angrepp av skadedjur etc. Vid vinklar används trebenta träportalstolpar. E.ON Elnät planerar att bygga om ledningen i likvärdigt utförande som befintlig ledning, dvs. i träportalutförande. E.ON Elnät har dock tagit beslut om att fasa ut kreosotimpregnerade trästolpar vilket innebär att den ombyggda ledningen istället kommer att få trästolpar som impregnerats med kopparsalt. De nya stolparna kommer att vara ca 18 m höga med ett avstånd mellan faslinorna på ca 5 m. Spannet mellan stolparna är ca 170 m, men kan variera beroende på terräng och markförutsättningar. Den ombyggda ledningens stolpplacering kan komma att avvika från befintliga stolpplaceringar för att kunna anpassa ledningen till rådande förutsättningar. Ombyggnationen av ledningen möjliggör även ett längre spann mellan stolparna, vilket innebär färre stolpar jämfört med befintliga ledningen. sid 23/60

Figur 5.1. Fotot visar en av L126 stolpar så som den är utformad idag, en så kallad träportalstolpe. För att minska lokal påverkan, exempelvis gällande miljövärden eller magnetfält vid bostäder kan det bli aktuellt med andra stolputformningar såvida inte så kallad ändrad skruvning av faslinorna är en tillräcklig åtgärd. Rörstolpar i stål är ett möjligt alternativ men även andra stolptyper kan bli aktuella. Utförande i rörsstolpe innebär att en enbent stolpe används där faserna är triangulärt placerade på två sidor om stolpen, se foto och skiss i figur 5.2. I och med faslinornas placeringar så alstras ett mindre magnetfält än för den traditionella träportalstolpen, vilket kan vara en betydelsefull faktor där ledningen passerar nära bostadshus. En lokal anpassning av geometrin mellan faslinorna kan också ge en betydande minskning av magnetfälten. Eventuella avvikande stolptyper är dock endast aktuellt på kortare delsträckor med specifika förutsättningar som magnetfältsnivå vid närliggande bostad eller särskilt miljövärde, huvudutförandet av ledningen blir träportal som beskrivits ovan. Figur 5.2. Foto och skiss på en rörsstolpe i stål. En ytterligare möjlighet för att begränsa magnetfält är att dela upp överföringen i fler än tre faslinor, s.k. split phase. En sådan åtgärd innebär att lasten fördelas på exempelvis fyra eller fem faslinor istället för tre, men detta kommer endast bli aktuellt i undantagsfall, eftersom kostnaden för en sådan åtgärd är betydande. 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder För att klara de krav som följer av ellagen, att avbrott i överföringen av el aldrig får överstiga 24 timmar samt att överföringen av el ska vara av god kvalitet måste luftledningar trädsäkras genom att en skogsgata på ca 15-20 meter på vardera sida om sid 24/60

ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta måste även enstaka höga träd fällas utanför detta område om de vid fall kan nå ledningen. Eftersom ledningen byggs om i befintlig ledningsgata innebär ledningsbyggnationen inte att någon ny ledningsgata måste tas upp i skogsmarken, utan den befintliga gatan kommer att kunna nyttjas. Viss kantträdsavverkning kan tillkomma. Se figur 5.3 för en principillustration av en ledningsgata. Ombyggnationen av ledningen beräknas ta ca 1 år. Under tiden måste den befintliga ledningen kunna hållas i drift. Ledningsbygget kommer därför ske etappvis och den befintliga ledningen raseras i takt med att den nya byggs. Denna arbetsmetod innebär att ledningen kan återinkopplas inom fyra timmar. Inför byggnation av en luftledning genomförs en ledningsstakning längs den planerade ledningssträckningen. I samband med detta tillkommer även arbete med stolpdimensionering och markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av lindragningsmaskiner. Figur 5.3. Principskiss av en ledningsgata. Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder för att minimera påverkan. sid 25/60

5.3 Drift och underhåll För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningen. Underhållet utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av ledningsgatan. Det tekniska ledningsunderhållet genomförs efter behov på ledningssträckningen och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t. ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningar sker med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots, alternativt med hjälp av drönare längs med ledningssträckningen. Besiktning utförs även med helikopter. Underhåll i form av röjning av ledningsgatan görs för att bibehålla ledningen trädsäkrad och sker vart åttonde till tionde år. Röjningen innebär att all högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därmed riskera störa ledningen, tas bort. Lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Röjningsunderhållet utförs ofta motormanuellt, men toppning av höga kantträd utförs ofta numera med helikopter. I undantagsfall kräver terrängen att skogsmaskin används vid trädfällning. Maskinell röjning av skogsgatan kan komma att utföras där terrängen tillåter detta. Detta utförs med mindre grävare typ minigrävare som är försedd med röjaggregat. Vid framtida planerade underhållsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden, samt skyddade eller hotade arter, och underhållsarbeten kommer att föregås av samråd med länsstyrelsen om naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka skyddsåtgärder som är aktuella att vidta beror på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkt för åtgärdens genomförande m.m. sid 26/60

6 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Inledningsvis har kartstudier genomförts för att identifiera intressen som berörs av den framtagna sträckningen. Detta har kompletterats med en naturvärdesinventering längs planerad sträckning. Vidare har information om intressen inkommit i den tidigare genomförda samrådsomgången. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan och information om planer har inhämtats från Härnösands kommun. 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Beskrivning Landskapet i området består till största delen av kuperad barrskogsterräng. Skogen har varit brukad under lång tid. Öppen mark och jordbruksmark finns i områdets mellersta delar kring Åmsjön samt kring Kragom. Flertalet sjöar finns i området, förutom Åmsjön finns även Möckelsjön och samt den lite mindre Bastutjärnen för att nämna några. Vidare finns flera vattendrag i området, exempelvis Skabäcken som rinner ut i Älandsfjärden. 6.1.2 Konsekvensbedömning En kraftlednings konsekvenser på landskapsbilden varierar beroende på hur landskapet ser ut, i öppen terräng som exempelvis i den jordbruksmark som passeras på sträckan norr om Älandsbro blir ledningen mer synlig. I områden där ledningen går i anslutning till befintlig infrastruktur, dvs. längs vägar, järnvägar eller befintliga kraftledningar, blir påverkan på landskapsbilden inte lika påtaglig, även om ledningen syns. Generellt är påverkan något större vid stolpplaceringar än i spannen. Genom skogsmark krävs en avverkad skogsgata och påverkan på landskapsbilden varierar beroende på omgivningens beskaffenheter så som trädhöjd och hur kuperat området är. Är omgivande träd höga, blir ledningen mindre synlig. Om området är kuperat kan påverkan bli större på landskapsbilden. I detta fall har befintlig ledning med tillhörande ledningsgata funnits i området länge där omgivande verksamheter och landskap i viss mån anpassat sig till ledningen. Se foton i figur 6.1 där befintlig ledning visas. sid 27/60

Figur 6.1. Båda bilder är foton på L126 befintliga sträckning tagna i augusti 2016. I översta bilden passeras både öppen mark och skog där ledningsgatan är synlig i landskapet. L126 går parallellt med en 40 kv ledning, där L126 är den vänstra av de båda ledningarna. I bilden nederst visas ett område med mer öppen landskapsbild. En befintlig stolpe syns i högra delen av bilden. sid 28/60

6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 6.2.1 Beskrivning I Härnösands kommuns översiktsplan 2011-2025 finns markanvändningen i kommunen beskriven, och längs ledningssträckningen är marken mestadels angiven som skogsbruksmark, med undantag för områden med jordbruk och gles bebyggelse norr om Älandsbro. Enligt översiktsplanen innebär skogsbruk att området i huvudsak omfattas av skogs- och jordbruksmark med enstaka bebyggelse. Även markanvändningsklassen jordbruk medför gles bostadsbebyggelse men med framförallt brukad mark. I dessa områden har verksamheter som medför att landskapet hålls öppet företräde. Vidare passeras enlig översiktsplanen tätortsbebyggelse i Älandsbro, samt utvecklingsområde för infrastruktur väg. I området närmast Härnösand finns mer detaljerade markanvändningskartor och där berör ledningssträckningen enligt översiktsplanen: industri och liknande anläggningar, tätortsnära skog (vid Murberget), tätortsbebyggelse och skogsbruk. Vidare berörs två utvecklingsområden, nämligen Västra Saltvik, industri och Saltvikslänken. Ledningen berör detaljplanerat område i anslutning till Härnösand och Saltvik. Eftersom ledningen är befintlig och har funnits i många år tillbaka, finns ledningen inritad på de detaljplaner som finns. Bebyggelsen i området är mestadels gles, i norra delarna till och med mycket gles. Bebyggelsen är koncentrerad kring tätorterna Härnösand och Älandsbro samt längs väg 723 norr om Berge. 6.2.2 Konsekvensbedömning Markanvändningen i området består till stor del av skogsbruk. Konsekvenserna av luftledning och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. I detta fall finns redan ledningsgatan eftersom projektet gäller en ombyggnation av befintlig ledning i befintlig sträckning, dessutom är ledningen samlokaliserad med andra ledningar på drygt 10 km av sträckningens totala 17 km. Ledningsombyggnationen kan medföra störningar från anläggningsarbete och rasering av befintlig ledning. Störningar uppstår i form av buller och vibrationer, dessa är dock av tillfällig karaktär. Ledningen planeras på ett sådant sätt att den inte strider mot gällande översiktsplan. Ledningen strider inte mot någon detaljplan eller mot kommunens pågående detaljplanearbete. sid 29/60

Ledningen passerar mestadels på avstånd från bostadsbebyggelse. Ett fåtal hus ligger närmre ledningen än 50 meter. Dessa bostadshus och dess avstånd från ledningen finns redovisade i avsnitt 6.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet. 6.3 Naturmiljö Inget riksintresse för naturvård, Natura 2000 eller naturreservat berörs av den planerade ledningssträckningen. Dock passeras eller korsas nyckelbiotoper och sumpskogsområden som identifierats i skogsstyrelsens rikstäckande inventering av skogsområden. I inventeringen identifierades särskilt viktiga livsmiljöer i skogen för att i framtiden kunna ge dessa områden ett lämpligt skydd och rätt skötsel. En nyckelbiotop är belägen ca 40 meter nordväst om ombyggnationens startpunkt, medan ett andra nyckelbiotopsområde är anpassat efter ledningen och breder ut sig på båda sidor om skogsgatan. Ledningsgatan passerar i utkanten av två områden med sumpskog. Båda områden innehåller fuktskog och ligger vid samhället Skog. Båda områden tillhör preliminärt naturvärdesklass 3 (vissa naturvärden enligt Skogsstyrelsens klassificering) och är påverkade av den befintliga ledningsgatan. Vidare passeras ett naturvårdsområde på ett avstånd om ca 30 meter ifrån sträckningen. Området benämns Lomtjärnen norr om Berge, och bedöms tillhöra klass 3, högt naturvärde. Den nordliga delen av sträckningen passerar igenom Högsjö Fiskevårdsområde. I bilaga 5 listas samtliga naturmiljöintressen som berörs av ledningsombyggnationen, tillsammans med tillhörande kartmaterial och i bilaga 6 finns rapporten från naturvärdesinventeringen som genomfördes i juni 2016. 6.3.1 Fågelinventering E.ON Elnät har låtit genomföra en fågelinventering inför ombyggnationen av ledningen. I detta avsnitt görs en sammanfattning av resultatet. Fågelinventeringsrapporten i sin helhet finns bifogad i bilaga 7. Alla Sveriges fågelarter är skyddade enligt Artskyddsförordningen (2007:845). Tidigare har 18 rödlistade fågelarter rapporterats från området till ArtPortalen. Allmänna arter som dokumenterats i området är rödvingetrast, taltrast, rödstjärt, lövsångare, svarthätta, trädgårdssångare, bofink, grönfink och gulsparv vilka alla är typiska för de dominerande miljöerna (hällmarker, tallskog och kraftledningsgata). Vid nyckelbiotoperna i norra delen av området och i det urskogsartade tallbeståndet nära Möckelsjön observerades spillkråka (nära hotad enligt ArtDatabankens rödlista), tjäderspillning och lavskrika. Tornfalk och sid 30/60

6.3.2 Konsekvensbedömning I projekteringsarbetet kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljöintressen. För de identifierade naturvärden finns i tabell 1 i bilaga 5 en beskrivning om hur respektive naturvärde bedöms påverkas av ledningsbyggnationen samt aktuella skyddsåtgärder redovisade. I den fågelinventering som genomförts inför ombyggnationen av ledningen görs bedömningen att kvarlämnade naturvärden så som hålträd, äldre träd, död ved och grova lövträd är få och har ett stort värde för fågelfaunan i landskapet. Det är viktigt att återstående äldre skogsmiljöer och strukturer bibehålls för att upprätthålla hög biologisk mångfald. I de norra delarna av ombyggnationssträckan i de hänglavsrika och urskogsartade tallskogarna och vid nyckelbiotoperna bör stor hänsyn med så litet intrång som möjligt i nyckelbiotopen och naturvärdesobjektet tas. I rapporten redovisas fler områden med höga naturvärden som hyser viktiga strukturer för fågellivet. Det finns normalt två generella konsekvenser för fågellivet från luftledningar, nämligen strömgenomgång och påflygningsrisk. Strömgenomgång innebär att en fågels strömförande delar kommer i kontakt med en fasledare och annan komponent med potentialskillnad samtidigt, vilket leder till kortslutning och att fågeln skadas eller dödas. För den planerade ledningen är avståndet mellan potentialskilda komponenter så stort att fåglar ej kan komma åt sådana delar samtidigt. Därmed föreligger inte någon risk för strömgenomgång för fåglar för den aktuella ledningen. Med påflygningsrisk menas att fåglar flyger på ledningsdelar och skadas eller dödas. Den planerade ledningen utgör en potentiell kollisionsrisk för fåglar, dock har det i genomfört samråd framkommit att ornitologer anser att den valda ledningstypen, i portalutförande, är att föredra ur kollisionssynpunkt då linorna är horisontellt orienterade och på så vis utgör en mindre barriär än vertikalt placerade faslinor. I samrådet eller genom E.ON Elnäts egna utredningar har det heller inte framkommit information om att den befintliga ledningen orsakat någon omfattande fågeldöd genom påflygning. Eftersom ledningen planeras byggas om i samma utförande som befintlig ledning bedöms risken för påflygning ej öka. Eftersom sträckningen följer en befintlig ledningsgata så kommer även befintlig skogsgata att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt för ombyggnationen. Mindre avvikelser kan dock förekomma. Vid identifierade känsliga partier med naturvärden och viktiga strukturer för fågellivet kan hänsyn visas vid detaljprojektering för att undvika tillkommande avverkning. Ledningen har funnits i området under lång tid, så de arter som finns längs ledningssträckningen har anpassat sig till intrånget, och vissa arter är beroende av den öppna miljö en ledningsgata innebär. Ombyggnationen av ledningen kommer dock att medföra ett byggskede som orsakar störningar i naturmiljön. Störningen är dock tidsbegränsad. sid 33/60

6.3.3 Skadeförebyggande åtgärder I samband med ombyggnationen av ledningen kan tillkommande röjning/trädavverkning bli aktuell. För att undvika skador på naturmiljöintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att skogsmarken förstörs. E.ON Elnät har dubbla incitament för att undvika markskador, dels miljöhänsyn och dels med hänsyn till markägaren. E.ON Elnät har skyldighet gentemot markägaren att undvika och åtgärda skador. Så långt som möjligt utförs körning på våtmarker då marken är tjälad eller väl upptorkad. Detta ligger såväl i intresse att undvika markskada såväl som att undvika fastkörning. I det normala skogsunderhållet lämnas alltid låg vegetation i ledningsgatan. Som särskild hänsyn längs strandzoner kan buskar toppkapas istället för att kapas vid mark så länge gällande säkerhetsföreskrifter kan upprätthållas. Avseende kollisionsrisken för fåglar avser E.ON Elnät montera fågelavvisare på två delsträckor av ledningen. E.ON Elnät har ingen information om att den befintliga ledningen faktiskt orsakar påflygningar idag, men det är samtidigt svårt att mäta då påflygningar sällan orsakar ledningsfel och fåglar som skadats eller dött pga. kollision med ledningar sällan hittas. För att minska risken för påflygningar kan därför fågelavvisare sättas upp på ledningen som gör att ledningen syns tydligare för fåglar och därmed kan påflygningar undvikas. De två delsträckor som är aktuella för fågelavvisare är passagen över Möckelsjön samt sjöspannet över Bastutjärn strax söder om samhället Skog. Dessa delsträckor är belägna på den del av ledningssträckningen där ledningen ej är samlokaliserad med andra ledningar och där naturvärdesinventeringen visat indikationer på att områdena är viktiga för fågellivet, samt att ledningen passerar över vatten. 6.4 Kulturmiljö Området där ledningen passerar är rik på kulturmiljöer. Mänsklig aktivitet har funnits i området i tusentals år och det finns spår av boplatser, jordbruksbygder, fiskelägen och handels- och mötesplatser. Inget riksintresse för kulturmiljövården berörs av ombyggnationen, dock passeras igenom ett område vid namn Murberget som utgörs av ett friluftsmuseum med hus och miljöer från 1800- och 1900-talen. Flertalet kulturhistoriska lämningar passeras av ledningssträckningen, dessa finns listade i tabell 6.4. sid 34/60

kommunikation. Vägen utgör ett viktigt stråk för persontransporter både nationellt, regionalt och lokalt. Vidare är E4:an av internationell betydelse för långväga godstransporter. E4:an korsas på tre ställen av ledningssträckningen. Förslag finns att bygga om E4:an i en ny sträckning väster om Härnösand. Projektet heter Förbifart Härnösand och en förstudie har genomförts av Trafikverket. Förstudien har tagit fram förslag på nytt stråk för vägen, och detta stråk berörs av den planerade ledningssträckningen. Vidare berörs de statliga vägarna 725 och 724 av sträckningen. Dessutom berörs kommunala vägar i Härnösand och Älandsbro plus ett antal enskilda vägar. Järnvägen Ådalsbanan, både i gammal och i ny sträckning, passerar igenom området i nord-sydlig riktning. Ledningssträckningen berör den gamla järnvägssträckningen samt korsar den nya järnvägssträckningen strax utanför Murbergets station. Den nya sträckningen för Ådalsbanan går från Härnösand nästan rakt norrut över en nybyggd bro över Älandsfjärden. Ådalsbanans nya sträckning är utpekat som riksintresse för kommunikation då den är strategisk för godsnätet. Den nya sträckningen för banan har fyra tunnlar och passerar till stor del under mark. Banan invigdes i september 2015. Inom området finns flertalet befintliga kraftledningar inom både region- och lokalnät. Den planerade ledningssträckningen medför en möjlig samlokalisering med dels två 40 kv ledningar på sträckan nordöst om Berge ner till Älandsbro, och dels med en 40 kv ledning på sträckan från Älandsbro till Saltvik. Detta ger en total möjlig samlokaliseringssträcka om ca 10,5 km. Vidare kan sträckningen byggas parallellt med ytterligare en ledning, på sista sträckan in till Murbergets station. Sträckan är drygt 1 km lång och den befintliga ledningen, L2, är en 130 kv ledning mellan Murberget och Bergeforsen. 6.7.1 Konsekvensbedömning Vid ombyggnationens korsningar med vägar och järnvägar kommer Trafikverkets regler och riktlinjer att följas. Hänsyn till andra ledningar kommer att tas i projekterings- och byggskede via samråd med övriga ledningsägare. 6.8 Rennäring 6.8.1 Beskrivning Tre samebyar har historisk renbetesrätt inom området där ledningen planeras, Voernese, Jijnjevaerie och Ohredahke. Enligt planeringsunderlag används området till förvinter-, vårvinter och vinterbete till renarna, vilket innebär att området nyttjas huvudsakligen under perioden november-april. Ingen berörd sameby har inkommit med synpunkter under samrådet. sid 37/60

6.8.2 Konsekvensbedömning Huvudalternativet berör en befintlig ledningsgata som rennäringen under lång tid har anpassat sig till. Bedömningen är därför att påverkan på rennäringen blir liten med byggnation enligt huvudalternativet. 6.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 6.9.1 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. 6.9.2 Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sid 38/60