STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (16) 2012-05-28 Handläggare: Klas Groth Tfn 08-50827374 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Orgelpipan 6 i stadsdelen Norrmalm (station, hotell, 24 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och beslutar att förslag till detaljplan ska upprättas i enlighet med kontorets utlåtande inför utställning. Susanne Lindh Bo Bergman Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Nina Åman Sammanfattning Citybanan utgör en av de större infrastruktursatsningarna i staden, och planeras att tas i drift 2017. En samlad stationslösning integrerat med hotell och bostäder har föreslagits för Orgelpipan 6. Efter genomfört plansamråd kan kontoret konstatera att betydande kritik har framförts vad avser bebyggelsens föreslagna volym och gestaltning samt påverkan på kulturmiljövärden i närmiljön och stadsbilden i stort. Staden har i samverkan med byggherren därför beslutat att omarbeta gestaltningsförslaget primärt utifrån bebyggelsens volymdisposition och arkitektoniska ansats. Som grund för omarbetningen ligger tidigare antaget bebyggelseprogram med Citybanans station i markplan och under gatumark, hotell med ca 400 rum samt ca 25 bostäder integrerat i bebyggelsen. Genom bebyggelsens uppdelning i fyra differentierade volymer inpassas bebyggelsen väl både i förhållande till närmiljön likaväl som i stadslandskapet i stort. Även bebyggelseprogrammets olika delar kan tydligare avläsas genom bebyggelsens disposition. Redovisat förslag till ny utformning föreslås vidareutvecklas inför utställning. Godkännande i stadsbyggnadsnämnden och antagande i kommunfullmäktige bedöms ske i slutet av 2012. Bilaga: Samrådsredogörelse www.stockholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 2 (16) Utlåtande Bakgrund Illustration: orienteringsbild över Orgelpipan 6 i hörnet Vasagatan Klarabergsgatan Citybanan planeras att tas i drift 2017 och utgör en av de större infrastruktursatsningarna i staden. Citybanans Station Stockholm City inryms huvudsakligen inom fastigheten Orgelpipan 6, i korsningen Vasagatan-Klarabergsgatan. Byggherren Jernhusen förvärvade tomträtten för Orgelpipan 6 i november 2009. Illustration: sprängskiss över Citybanan, tunnelbanan och den planerade stationen. (Strategisk Arkitektur på underlag från Trafikverket)
SID 3 (16) Under mars 2011 godkände stadsbyggnadsnämnden att planarbete påbörjas för ny bebyggelse som i huvudsak utformas i enlighet med befintlig bebyggelses höjd. I samband med detta beslut gavs direktiv om att även pröva ett inslag av bostäder integrerat i den nya stations- och hotellbebyggelsen. En lägesredovisning i stadsbyggnadsnämnden inför samråd gjordes i juni 2011 avseende den planerade bebyggelsens program och volym. Planområde samrådsförslaget Planområdet omfattar fastigheten Orgelpipan 6 (Hotel Continental) samt del av fastigheten Norrmalm 6:1, järnvägstunnel och del av Orgelpipan 7. Dessa tre fastigheter överlappar varandra i en tredimensionell fastighetsbildning. Planområdet omfattar dessutom del av gata mm på alla fyra sidor om fastigheten. Befintlig bebyggelse Hotell Continental, den befintliga byggnaden inom Orgelpipan 6, var ett av de första moderna hotellen som uppfördes under regleringen av nedre Norrmalm och stod klar 1963. Byggnaden är i stadsmuseets klassificering gulklassad, dvs av positiv betydelse för stadsbilden och har därmed ett visst kulturhistoriskt värde. Hotellet inrymmer idag 268 hotellrum samt konferens- och restaurantlokaler om totalt ca 12 000 kvm. Därutöver finns en stationsuppgång från tunnelbanan samt en mindre del kommersiella lokaler i mark- och källarvåningarna. Befintlig byggnad har uppförts efter gällande stadsplan med en takfotshöjd om ca +39,5 meter och en indragen teknikvåning om ca +43 meter över stadens nollplan. Kring byggnaden kan avläsas stadens rutnätsmönster som präglas av stadsplaneideal från olika tidsepoker. I närmiljön finns även enskilda byggnader och miljöer som representerar stadens utveckling i modern tid, t.ex. Ferdinand Bobergs Centralposthus och Centralstationen. I samband med att genomförandet av Citybanan har påbörjats, har byggnadens lågdel mot Vasagatan rivits för att ge plats åt den nya stationsuppgången. Detaljplanens genomförande förutsätter att befintlig bebyggelse i övrigt också rivs. Illustration vänster: befintlig bebyggelse (innan lågdelen rivits). Illustration höger: befintlig bebyggelse i dagsläget (Foto: Strategisk Arkitektur).
SID 4 (16) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Syftet med detaljplanen är förenlig med översiktsplanen. Planområdet ligger i anslutning till Stockholms centralstation där järnväg, tunnelbana och övriga trafikslag knyts samman. Området ansluter direkt till stadens och rikets administrativa och kommersiella centrum. Gällande detaljplaner Planförslaget ersätter gällande stadsplan för Orgelpipan 6 (Pl 5447 / kv Kajan). I övrigt berörs ett antal stads- och detaljplaner primärt vad avser det utökade fotavtrycket över gatumark. Gällande tilläggsplan för Citybanan, som redovisar Citybanans sträckning under mark genom hela Stockholms innerstad, förändras inte genom planförslaget. Samrådsförslaget Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att bekräfta en samlad stationslösning, Station Stockholm City, för Citybanan och tunnelbanan i anslutning till Stockholms centralstation. Utöver den nya stationens entréfunktioner medger detaljplanen att ny bebyggelse för i huvudsak hotell- och bostadsändamål uppförs integrerat med stationen. Härigenom kan stadens och regionens kollektivtrafikförsörjning stärkas genom anordnandet av en tillgänglig och funktionell offentlig miljö, inklusive de delar av stationen som ligger inom kvartersmark. Samrådsförslaget innebär att Station Stockholm City med allmänna utrymmen anordnas i bebyggelsens markplan och under gatuplan samt två till tre våningar upp mot omkringliggande gator. Till stationen anordnas resenärsservice och butiker. Hotellet med restauranter, konferens och ca 400 hotellrum anordnas ovanpå stationen i nio våningar. Bebyggelsen avslutas med två indragna våningar med ca 25 bostäder. Den planerade bebyggelsen i samrådsförslaget motsvarar totalt ca 29 000 m2 BTA. Stadsmiljö, gator och trafik Som del i planeringen av den nya stationen har prövats möjligheten till en ökad utbredning av bebyggelsens markplan. Syftet med det utvidgade avtrycket är att skapa goda förutsättningar för att inrymma stationsfunktionerna i stadsmiljön, likväl som att stationen i sig ges förutsättningar att bli en modern, luftig och funktionell resenärsmiljö. Genom den utökade bebyggelsen ges även bättre förutsättningar att inrymma kommersiella lokaler i bebyggelsens markplan, vilket bedöms vara till gagn för både stationen som för den omgivande gatumiljön. Klara Västra Kyrkogata har i dagsläget en gatusektion på 20 meter i aktuell sträckning, och föreslås minskas till 15 meter. Gatusektionen längs Klara Vattugränd bibehålls enligt nuvarande planlagd standard (17 meter). Föreslagen lösning
SID 5 (16) innebär att dagens dubbelriktade busstrafik kan bibehållas. Angöringsmöjligheter vid stationen kan anordnas genom på- och avstigningsfickor längs Klara Västra Kyrkogata, Klara Vattugränd samt eventuellt vid Vasagatan. Taxiuppställning hänvisas till nuvarande uppställning vid Centralplan. Genom förslaget utgår befintlig utvändig trappa som idag förbinder Vasagatan med Klarabergsgatan. Funktionen ersätts genom en intern förbindelse genom fastigheten. Gångbanor längs Klara Västra Kyrkogata och Klara Vattugränd bibehålls men har till vissa delar smalnats av. Passagen genom bebyggelsen planeras vara möjlig för allmänheten att nyttja de tider stationen och Citybanan / tunnelbanan är öppen. Illustration samrådsförslag: vy från Vasagatan och centralplan med stationsentré till höger i bild mot korsningen Vasagatan - Klara Vattugränd. (Strategisk Arkitektur) Station Stockholm City Den planerade stationen är en del i Sveriges största stationskomplex och utformas med utgångspunkt från sitt läge i staden i skärningspunkten mellan Vasagatan och Klarabergsgatan. Detta innebär att entréer till stationen orienteras mot dessa båda gator i den nya bebyggelsens hörnpartier. Entréerna sammanbinds genom en intern diagonal passage som även tar upp nivåskillnaden mellan de båda entrépartierna. I källarplanet ansluter rulltrappsförbindelser från Citybanans perronger, likaväl som från tunnelbanans gröna/röda linje. Befintlig passage under Vasagatan mellan Orgelpipan 6 och Centralstationen bibehålls.
SID 6 (16) Illustration samrådsförslag: bebyggelsens markplan med stationshall och hotellentréer. (Strategisk Arkitektur). Hotell Det planerade hotellet utgör i huvudsak nio våningar ovanpå stationen. Reception med huvudentré från Vasagatan likaväl som andra hotellfunktioner inryms integrerat i stationsvolymen. Entré till restaurant planeras längs Klarabergsgatan. Hotellrummen vänder sig dels ut mot omgivande gator, dels in mot ett centralt placerat atrium. Samrådsförslaget inrymmer ca 400 hotellrum samt gemensamma ytor som reception, konferens, restaurant etc. Bostäder Bebyggelsen föreslås inrymma två indragna våningar med 24 bostäder ovanpå hotellet. Entré till bostäderna lokaliseras från Klara Västra Kyrkogata. Minst hälften av boningsrummen i respektive lägenhet vänds mot de mindre bullerpåverkade gemensamma ytorna på taket. Illustration samrådsförslag: sektion genom planerad bebyggelse. (Strategisk Arkitektur)
SID 7 (16) Samrådet Förslaget var ute på plansamråd under perioden 2011-12-01-2012-01-20. Samrådsmöte hölls 2011-12-14 i Hörsalen, Tekniska Nämndhuset där ca 30 personer närvarade. Redovisning av de viktigaste synpunkterna Station Stockholm City har tagits emot väl. Inkomna synpunkter tar huvudsakligen upp föreslagen bebyggelses volym och gestaltningen, påverkan på kulturmiljöfrågor i närmiljö och i stadsbilden i stort, samt kapacitet och flöden igenom och kring stationen. Det är av vikt att entréerna till stationsutrymmet syns väl och är lätta att uppfatta. Oro har dock framförts att stationsutrymmet kan vara underdimensionerat för att inte kunna omhänderta framtida folkströmmar, och att det därför inte är lämpligt att dela de lägsta våningsplanen med hotellet. Stark kritik har även riktats mot bebyggelsens volym och arkitektur, gestaltning och val av fasader. Byggnaden anses för stor och klumpig och blir alldeles för dominerande gentemot sin omgivning. Länsstyrelsen, kulturnämnden och skönhetsrådet framför i ganska så likalydande skrivelser kritik mot den föreslagna byggnaden och menar att den med sin storlek och val av fasadmaterial gör skada på den kulturhistoriska miljön i Stockholms centrala delar. Stationsdelen upplevs som positiv men hotellet med bostäder på taket har blivit för stort och dominerar i stadsbilden på ett olyckligt sätt. Länsstyrelsen framför att vid en sammantagen bedömning kan den föreslagna byggnaden komma att medföra påtaglig skada på riksintresset "Stockholms innerstad med Djurgården" genom sin volym, höjd och fasadutformning, i förhållande till detaljplaneområdets exponerade och för kulturmiljön känsliga läge i stadsmiljön. Det gäller framför allt byggnadens inverkan på Centralplan med Centralstationen och Vasagatan med Centralposthuset, som uttrycker 1800-talets stadsbyggande och manifesterar kommunikationernas betydelse för huvudstaden och industristaden Stockholm. Den föreslagna byggnadens volym, höjd och utformning innebär att den nya byggnaden kommer att påverka gatubilden och dominera området så att de äldre årsringarna och det de förmedlar blir otydligare. Klara kyrka kommer att skymmas ytterligare jämfört med hur mycket kyrkan skyms i dag. Byggnaden påverkar stadens siluett och vyer från viktiga utsiktspunkter och kommer i nuvarande utformning att utgöra en påträngande del i vyer från bland annat Monteliusvägen och Riddarholmen. Utgångspunkten bör vara att höga hus ska undvikas i stadens äldre, centrala delar och på andra platser där de får stor inverkan på den centrala stadens siluett. En höjning av taknivån för enstaka byggnader är inte uteslutet och särskilda skäl kan vara byggnadens angelägna och allmänna ändamål. Föreslagen byggnad är inte tillräckligt motiverad, då byggnaden är publik och allmän enbart i de nedre våningsplanen, samt att läget i stadsbilden är utsatt.
SID 8 (16) Inkomna synpunkter pekar på att det är den sammantagna effekten av volym, höjd och fasadutformning som ger påverkan på riksintresset. Byggnaden får inte bli övertung i gatubilden och så att Centralplans och Centralstationens kulturhistoriska och funktionella betydelse tas tillvara och inte försvagas. Mot bakgrund av ovanstående behöver förslaget till bebyggelse bearbetas vad avser volym och utformning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande av samrådsförfarandet Station Stockholm City Kontoret kan konstatera vikten av att stationen, i alla dess plan, blir tillräckligt generösa och dimensioneras för att omhänderta framtida resenärsflöden, besökare till hotellet, samt allmän gångtrafik i övrigt. Det är av största vikt att stadsmiljön kring stationen utformas med så generösa trottoarer som möjligt för god tillgänglighet och minskad trängsel. Samtidigt kan konstateras att befintliga konstruktioner som skall bevaras under mark delvis utgör en styrande faktor för stationens utformning i övrigt. Kontoret ser en fortsatt samordning mellan berörda intressenter under det fortsatta planarbetet. Kulturmiljö, arkitektur och gestaltning Flertalet inkomna skrivelser framför kritiska synpunkter över bebyggelsens föreslagna volym, arkitektur och fasadgestaltning. Kontoret bedömer att förslaget behöver vidareutvecklas i dessa avseenden, bl.a. med anledning av den kringliggande bebyggelsens kulturhistoriska värden och kvaliteter. Ny bebyggelse ska i högre utsträckning ta hänsyn till Centralstationen, platsbildningen vid Centralplan och gaturummet längs Vasagatan. Bebyggelsen med planerad station kommer att utgöra ett betydelsefullt inslag i det publika Stockholm. Gator och trafik De allmänna ytorna runt stationen kommer att minska till följd av bebyggelsens utökade fotavtryck. Bedömningen att gångbanor och gator ska fungera i föreslagen utformning har gjorts i samarbete med trafikkontoret. Dagens linjedragning avseende bussnätet ska kunna fortgå. Arbete med att finna parkering för cyklar i stadens centrala delar pågår. Tidigare utredningar har pekat på svårigheten att identifiera goda förutsättningar för ett funktionellt cykelgarage i anslutning till Station Stockholm City. Frågan utreds vidare i samverkan mellan berörda aktörer. Anslutningen till Orgelpipan 7 under Klarabergsviadukten Hufvudstaden AB anser sig få negativa konsekvenser för sin lokal under Klarabergsviadukten vid Vasagatan när trappan byggs igen p g a det utflyttade fasadlivet mot Klarabergsgatan. Här ligger i dag en McDonaldsrestaurant. I det fortsatta planarbetet fortsätter utredning kring möjligheten att finna en bra lösning för den föreslagna bebyggelsens anslutning till grannfastigheten Orgelpipan 7 under Klarabergsviadukten.
SID 9 (16) Förslag till bearbetning Stadsbyggnadskontoret bedömer mot bakgrund av inkomna synpunkter under samrådet, att förslaget till ny bebyggelse behöver omarbetas och vidareutvecklas utefter följande huvudsakliga områden: Bebyggelsens volym och gestaltning i förhållande till närområdet likaväl som stadslandskapet i stort. Ett utvecklat arkitektoniskt anslag som dels manifesterar stationen som en viktig publik funktion i staden, dels utifrån omkringliggande stadsbebyggelses karaktärsdrag, bl.a. vad gäller kulturhistoriska värden. Stationsfunktionerna i markplan och under gatuplan utreds vidare för att möjliggöra en generös stationsanläggning ovan och under mark, bl.a. i syfte att minimera risk för kapacitetsbrist och trängsel. De miljömässiga förutsättningarna för ett genomförande av förslaget, bl.a. vad avser buller och luftkvalitet. Nytt utformningsförslag Mot bakgrund av genomfört samråd och de synpunkter som framförts, har byggherren Jernhusen i samråd med staden beslutat att vidareutveckla bebyggelsen genom en omarbetning av själva utformningen. Tidigare fastslaget bebyggelseprogram inklusive station, hotell och bostäder, ligger till grund för det nya utformningsalternativet enligt samma principer som tidigare. Detta innebär i huvuddrag följande: Station Stockholm City anordnas i bebyggelsens markplan och under gatuplan, med bibehållen passage genom stationsrummet. Anslutning till Citybanans rulltrappor till mellanplan och perronger kvarstår enligt tidigare redovisad lösning. I anslutning till stationsutrymmet i markplan anordnas lokaler för resenärsservice och butiker. Lokalerna vänder sig dels in mot stationsrummet, dels ut mot omgivande gator. Hotellet anordnas ovanpå stationen enligt tidigare principer med restaurant och konferens omfattande ca 400 hotellrum. Integrerat i bebyggelsens översta våningar anordnas ca 25 bostäder. Publika funktioner med utsiktsmöjligheter placeras högt i bebyggelsen. Bebyggelsens volym Den föreslagna bebyggelsen utgår i huvudsak från tidigare avtryck i markplan men utan överhäng över gatumark. Bebyggelsen indelas i fyra volymer som tydligt förhåller sig på olika sätt till den omgivande stadsbebyggelsen. Illustration: bebyggelsen utgår från samma fotavtryck och delas in i fyra differentierade volymer. (Arkitekt 3XN).
SID 10 (16) Detta innebär att bebyggelsen längs Vasagatan mot Centralstationen och Centralplan, håller höjder som samspelar med intilliggande fastigheter. Mot Klarabergsviadukten och Orgelpipan 7 i norr motsvarar den nya volymen befintlig bebyggelses totalhöjd (+43,3), medan bebyggelsen blir något lägre mot Vasagatan och Centralplan i söder (+34,3). De två bakre volymerna från Centralplan sett, reser sig över omkringliggande bebyggelse med en accentuering mot Klarabergsgatan i nordöst (+52,6 respektive +61,6). Genom redovisad ansats till bebyggelsens volymbehandling erhålls fyra differentierade byggnadsvolymer. Som jämförelse kan nämnas Klara Kyrkas höjd på +106, Stockholm Waterfront +55, Mercedeshuset +57 samt Hötorgsskraporna om +73. +61,6 +52,6 +43,3 +34,3 +61,6 +52,6 +43,3 Illustration: principsektioner över föreslagen bebyggelse. Övre sektion från Vasagatan, och nedre från Klarabergsgatan (Bilderna är beskurna, Arkitekt 3XN)
SID 11 (16) Genom bebyggelsens volymindelning ges möjlighet att använda taken som del av bebyggelseprogrammets mer publika funktioner, primärt för hotellets konferensdelar högre upp i byggnaden som kompletteras exempelvis med restaurant och skybar. På samma sätt kan taklandskapet användas som utomhusyta/gård för bebyggelsens bostadsinslag. Taken ger även möjlighet till plantering och grönska. Illustration: Bebyggelsens taklandskap kan användas som vistelseyta för bebyggelsens mer publika delar likaväl som för planerade bostäder. (Arkitekt 3XN). Illustration: vy från Klarabergsgatan med bebyggelsens högdel i fonden. (Arkitekt 3XN).
SID 12 (16) Illustration: vy från Centralplan / Vasagatan. (Bilden är beskuren, Arkitekt 3XN) Planområdet Illustration: Preliminär situationsplan över den planerade bebyggelsen. Vid entrépartierna förskjuts fasadlivet in något mot fastigheten för god orienterbarhet, tillgänglighet och framhävande av stationsentréerna. Omkringliggande gator kan fortsättningsvis trafikeras dubbelriktat av buss i linjetrafik. (Arkitekt 3XN)
SID 13 (16) Föreslagen bebyggelse utgår i princip från tidigare ställningstagande kring ett utökat fotavtryck, dvs omkringliggande gator (Klara Vattugränd och Klara Västra Kyrkogata) får en sektion på 17 respektive 15 meter. Förslaget har inga utskjutande byggnadsdelar över gatumark. I samverkan med trafikkontoret har staden bedömt att en acceptabel standard kan fås för olika trafikantslag och de funktioner som behöver inrymmas i gaturummet. Detta kräver dock en noggrann planering av gatumiljöns utformning och anordnande, så att t.ex. trängsel i största mån kan undvikas. För att förbättra entrésituationen vid stationens båda entréer, har en förskjutning av fasadlivet in mot fastigheten prövats. Detta ger en större vistelseyta i direkt anslutning till entréerna. Bostäder Planerade bostäder föreslås anordnas på de fyra översta våningarna i bebyggelsens högdel. Bostäderna samlas kring ett trapphus, med 5-9 bostäder/plan. På plan 17 kan det intilliggande taket anordnas som vistelseyta för bostäderna. Entré till bostäderna anordnas längs Klara Västra Kyrkogata. Genom indragna balkonger och tekniska åtgärder bedöms gällande bullernormer klaras genom tillämpning av avstegsfall B. Förslag till fasadutformning Bebyggelsens fasader föreslås av det nu aktuella arkitektkontoret, 3XN, att bekläs av plattor i aluminium alternativt ett stenmaterial i varm, ljusare kulör, varvat med glaspartier i varierande storlek. Kring de stängda partierna kan detaljer i metall alternativ trä införas vilket ger fasaderna som helhet en skiftande karaktär, i hög grad beroende på väderlek och solförhållanden. I synnerhet ett stenmaterial bedöms ansluta väl till omkringliggande bebyggelses karaktär och utförande. Stationens entrépartier är till stora delar glasade, men utförs delvis av en träomfattning för ett välkomnande uttryck. Val av material syftar bl.a. till att bibehålla och vidareutveckla bebyggelsens transparens, i synnerhet i de nedre våningarna, men också för att öka avläsbarheten av bebyggelsens innehåll. Utförande och materialval kommer att vidareutvecklas inför utställning och kommande bygglovgivning. Illustration: princip för variation i materialval och geometrisk disposition för ett skiftande fasaduttryck. (Bilden är beskuren, Arkitekt 3XN).
SID 14 (16) Stadsbyggnadskontoret sammantagna ställningstagande Föreslagna förändringar påverkar inte den huvudsakliga planeringsinriktningen för att planlägga för den samlade stationslösningen integrerat med hotell och bostäder. I huvudsak kvarstår samma bebyggelseprogram, och planerade funktioner omdisponeras efter tidigare principer både inom bebyggelsen likaväl som i förhållande till stads- och gatumiljön i övrigt. Till bebyggelseprogrammet har en större andel publika funktioner högre upp i byggnaden tillkommit. Stadsbyggnadskontoret ser positivt på det nya utformningsförslaget, till stor del beroende på att föreslagen volymindelning och gestaltning kan innebära ett kvalitativt tillskott i stadsmiljön. Sammantaget illustrerar förslaget en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet, men behöver vidareutvecklas ytterligare i ett par aspekter. Byggnadens volym och höjd En fortsatt bearbetning av de fyra volymerna, som helhet och i förhållande till varandra, kan bidra till en än bättre inpassning av byggnaden i både närmiljön och sett från håll. Den nu relativt distinkta delningen mellan de fyra volymerna bedöms som mycket positiv då de tydligt bidrar till att bryta ner skalan på bebyggelsen, men också ett motiv för att särskilja bebyggelsens olika funktioner, t.ex. hotell och stationsentré. Möjligen kan även högdelen som nu redovisats också studeras vidare avseende material och kulör mot bakgrund av den siluettverkan som uppstår. I förslaget redovisade höjder är i dagsläget preliminära och fastställs inför utställning av förslaget. Endast marginella förändringar kan komma att bli aktuellt. Kulturhistoriska värden Förslaget bedöms även ge bättre förutsättningar att tillmötesgå och beakta de kulturhistoriska värden och kvaliteter som finns representerade i närmiljön likaväl som inom staden i stort. Genom det nya utformningsförslaget bedöms bebyggelsen i större utsträckning ta avstamp från de värden, kvaliteter och delvis känsliga stadsmiljö som karaktäriserar den direkt närliggande omgivningen. Ett sådant exempel är Centralstationen och Centralplan som nu framträder bättre i relation till planerad bebyggelse, likaväl som den nu betydligt mindre påverkan på Ferdinand Bobergs Centralposthus längs Vasagatan. Kontoret bedömer att förslaget också bättre harmonierar med Stockholms typiska siluett i stort, som i dessa delar karaktäriseras av ett relativt sammanhållet taklandskap som bryts av enstaka byggnader i form av kyrktorn, moderna högdelar etc. Detta till stor del beroende på att det är slankare byggnadsdelar som bryter siluetten. Närheten till Klara kyrka utgör dock i detta sammanhang en viktig aspekt att beakta. Förslagets högdelar behöver i detta perspektiv bearbetas vidare utifrån volym och gestaltning för att innehålla områdets kulturhistoriska värden likaväl som stadsbilden i stort. Det är inte självklart med tillkommande högre byggnadsdelar i de centrala delarna av Stockholm. Ett stadsbyggnadsmässigt motiv kan i detta fall vara skärningspunkten mellan Vasagatan och Klarabergsgatan som nu tydligare markeras mötet mellan två av stadens paradgator. Högre tillägg till stadsmiljön kan möjligen även bättre motiveras genom inslag av publika funktioner i bebyggelsen. I detta fall utgör Station Stockholm City en viktig publik funktion för staden. I förslaget finns funktioner av publik karaktär även integrerade i hotellvolymen, t.ex.
SID 15 (16) genom restaurant och skybar. Härigenom kan bebyggelsen erbjuda besökare intressanta vyer över Stockholm. I förslaget tillgängliggörs även två av taken tillgängliga vilket är positivt. Detta kan möjligen utvecklas för att ytterligare stärka det publika inslaget i bebyggelsen. Illustration: föreslagen bebyggelse i relation till stadslandskapet. Vy från Monteliusvägen. (Bilden är beskuren, Arkitekt 3XN). Illustration: bildmontage längs Vasagatan från norr. Centralposthusets övre del framträder nu i stadsbilden. (Arkitekt 3XN) Den förändrade inriktningen vad gäller föreslagen bebyggelses gestaltning och volymdisposition har löpande stämts av underhand med Länsstyrelsen, primärt utifrån bebyggelsens påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Som förslaget nu är utformat är bedömningen att det bör vara förenligt med riksintresset och de kulturhistoriska kvaliteter och värden som där ingår. Fasadutformning Val av material och slutligt utförande behöver vidareutvecklas för en god inpassning av bebyggelsen i närmiljön och från håll. Här kan t.ex. fördelningen av glas
SID 16 (16) och slutet material, val av kulör som ansluter till områdets varma toner, samt grad av reflektioner från byggnaden spela en viktig roll. Utförande och materialval kommer att vidareutvecklas inför utställning och kommande bygg-lovgivning. Citybanan Citybanans färdigställande utgör en styrande faktor för genomförande av själva bebyggelsen. I nuläget skall stationens grundkonstruktioner vara färdigställda till 2014, för att själva stationen skall kunna tas i drift till 2017. Kontoret bedömer att det är av största vikt att berörda aktörer även fortsättningsvis samverkar för att säkerställa att Citybanans genomförande inte försenas. Behovsbedömning Staden bedömer som tidigare att detaljplanen inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. I det fortsatta arbetet skall dock tidigare upprättad miljööversikt uppdateras för att tydligt redovisa de miljömässiga konsekvenserna av förslaget. Här ingår i synnerhet planerade bostäders bullerpåverkan, luftkvalitet, samt de kulturhistoriska konsekvenserna. Illustration: flygmontage över centrala Stockholm med stadshuset i förgrunden och den föreslagna bebyggelsen intill Klara kyrka. (Arkitekt 3XN). Förslag till beslut Stadsbyggnadskontoret förslår att förslaget bearbetas i enlighet med detta utlåtande inför utställning. Tidplan Förslaget till detaljplan beräknas kunna ställas ut efter sommaren 2012. Godkännande i nämnden och antagande i Kommunfullmäktige bedöms kunna ske under slutet av 2012. SLUT